Att planera för högre havsnivå Exempel Kristianstad och Åhuskusten. Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun

Relevanta dokument
Att planera för högre havsnivå Kristianstad och Åhuskusten. Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun

Flood Watch Kristianstad Prognossystem för översvämningar längs nedre Helge å. Michael Dahlman C4 Teknik Kristianstads kommun

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden

Bilaga 1 till. Konsekvenser för Åhuskustens bebyggelse vid en framtida höjd havsnivå.

Så skyddas Kristianstad mot översvämningar. Michael Dahlman C4 Teknik Kristianstads kommun

SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD

Kustskyddsstrategi som proaktiv klimatanpassning

SGI

Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning

Stigande havsnivå. Stigande havsnivå. konsekvenser för fysisk planering. konsekvenser för fysisk planering

Ny referensnivå för vattenstånd, sjökort och varningar

Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg

Översvämningsutredning Kv Bocken revidering

PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100

Skyddandet av Stockholm och andra kommuner mot stigande vattennivåer i Östersjön. Motion (2013:4). Svar på remiss

Kristianstad - en stad mitt i ett vattenriket.

Göta älvutredningen ( ) Skredriskanalys i Göta älvdalen. Göta älvutredningen, GÄU

Nissan översvämning 2014

Stranderosion och kustskydd

EROSIONSUTREDNING SPRAGGEHUSEN

Kristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs

Risk- och sårbarhetsanalyser baserade på NNH

Prognosstyrning av Mölndalsån. samt andra genomförda skyddsförebyggande åtgärder

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

KRISTIANSTADS KOMMUN. Hållbar utveckling av Åhuskusten. Översiktlig värdering av risker för erosion, ras och översvämning

Västernorrlands län. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Naturolyckor. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län

SGI är en expertmyndighet. Strandnära byggande & naturanpassade åtgärder. Om SGI. Vår verksamhet. Hur nära stranden är lagom?

Konsekvenser av en översvämning i Mälaren. Resultat i korthet från regeringsuppdrag Fö2010/560/SSK

Översiktlig Översvämningskartering utmed Tidan. Hur kan vi förbereda oss?

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Regional kustplanering i Skåne med fokus på stränder och erosion

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

Yttrande över Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat (M2015/1162/Kl)

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden

Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån. Sten Lindell

ÖVERSVÄMNINGSKARTERING AV HÖJE Å GENOM LOMMA KOMMUN SAMT ANALYS AV STIGANDE HAVSNIVÅ

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Vattenståndsberäkningar Trosaån

Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras!

Generella råd för klimatanpassning och vädersäkring Seskarös badhus och Naturum

Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat

Fuktcentrums informationsdag

Strategier för staden Ystad Här kan du läsa om klimatförändringens påverkan på Ystad samt förslag till åtgärder för att hantera förändringarna.

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?

Turism och rekreation i kommunens olika delar

Bedömning av grundläggningsförhållanden vid Ålsätters fritidshusområde

Ny Nationell Höjdmodell (NNH)

Sverige inför inför klimatförändringarna

Lantmäteriets Nationella Höjdmodell

Länsstyrelsen har ansvaret att samordna det regionala arbetet med klimatanpassning och har som

Riktlinjer för byggande nära vatten. Antagen i Miljö- och byggnadsnämnden den

Figur 9-1. Områden vid Juleboda med förutsättningar/faror för naturolyckor.

De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Att bygga ett klimatsmart Kalmar län

Klimatförändringarnas konsekvenser i den fysiska planeringen

Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011

Ny Nationell Höjdmodell

Apelviken - riskutredning stigande havsnivåer

RAPPORT ÖVERSVÄMNINGSKARTERING TIDAN, ÖSTEN - ULLERVAD JOAKIM HOLMBOM & ANDERS SÖDERSTRÖM UPPDRAGSNUMMER STOCKHOLM

tillförlitlighet Arne Bergquist Lantmäteriet

ÖP 2025 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE. Strategi för klimatanpassning. - tematiskt tillägg till Västerviks kommuns översiktsplan

Klimat- och sårbarhetsutredningen

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Geotekniskt myndighetsstöd i planprocessen

Hotkartor Detaljerad översvämningskartering

Framtida klimatscenarier för Kristianstadsslätten Beräkningar med MIKE SHE. Erik Mårtensson


Mölndalsån. Kort version. Januari Översvämningsstudie. DHI Water & Environment. Göteborg av Mölndals Stad & DHI Water & Environment

Mikael Schéele. Övriga uppdrag: - Brandingenjör/Civilingenjör i Riskhantering - Medlem i delprojektet som rör Selångersån

HYDROMODELL FÖR GÖTEBORG

FRAMTIDA HAVSNIVÅER I NYNÄSHAMNS KOMMUN?

Översvämningsrisker tillsynsvägledning

Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem?

SMHI:s havsnivåprojekt Framtida havsnivåer i Sverige

Referensuppdrag översvämningskartering

Dialog vid hög nivå När klimatet blir varmare stiger havsnivån. Vad kan kommunen göra? Och vad gör staten?

Jordarts- och klimatanalys Böda

Hållbar utveckling av strandnära områden

Vi riskerar att dränkas nerifrån

Sveriges geologiska undersökning. Förvaltningsmyndigheten för landets geologiska beskaffenhet och mineralnäring.

Vad är en översvämning?

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson

Datum Handläggare Lars Erik. Widarsson Telefon E post. Allerum. Innehåll. sidan magasin.

Mölndalsån Översvämningsbegränsande åtgärder

Översiktlig skyfallsanalys för planområdet Ekhagen 2:1, Jönköpings kommun. Geosigma AB

Stadsledningskontoret Exploateringskontoret Stadsbyggnadskontoret Trafikkontoret Miljöförvaltningen. Handläggare. Stadsledningskontoret

Översvämningsutredning Lekarydsån

Fysisk planering och klimatförändringar. Martin Karlsson Boverket

Datum Ansvarig Ingeli Karlholm Rapportnummer R Slottshagens RV, översvämningsinventering

Översvämningskartering och GIS-analyser

Tofta Krokstäde 1:51, Gotland

SOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret

KUNGSLEDEN SANTA MARIA DAGVATTENUTREDNING KRAFTVÄGEN 2 HEDE 3:122 KUNGSBACKA. Göteborg Rev GICON Installationsledning AB

Hydrologiska prognosoch varningstjänsten SMHI

Blekinges kulturmiljöer översvämning till följd av ett förändrat klimat. Identifiera, prioritera och skydda

Behov av utökad kapacitet för avtappning från Mälaren

Borgviks hamnområde, Grums kommun

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Framtida medel- och högvattenstånd i Skåne och Blekinge

Transkript:

Att planera för högre havsnivå Exempel Kristianstad och Åhuskusten Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun

Kristianstadsslätten är en gammal havsvik med stora ytor av lågt belägna områden. Genom den gamla havsviken flyter Helge å, Skånes största å. Området med marknivåer <5 möh sträcker sig cirka 3 mil in från kusten Kristianstad 5-meterskurvan Åhus Helge å Det låglänta området utgör idag kärnan i Biosfärområde Kristianstads Vattenrike Åhuskusten

En stigande havsnivå kan hota strandnära bebyggelse. Det innebär också en ökad dämning av Helge å med återverkningar ända upp till Kristianstad. Åhus Hanöbukten Helgeåns utlopp

Cirka 10 000 bor i Åhus och utmed kusten söderut. Dessutom cirka 5-7 000 fritidsboende. Fler vill bosätta sig här. Under 2005-2008 arbetar vi med ett program för kustens utveckling, främst bebyggelsen. Till programmet har en särskild bilaga tagits fram om konsekvenserna vid en framtida höjd havsnivå (juli 2007). www.kristianstad.se/op

Ett nödvändigt underlag är att beräkna hur mycket havets yta stiger vid just vår kust. 0.9 0.8 0.7 Årshögsta havsnivåer Kungsholmsfort obs 1886-2006 obs & low case obs & high case EA2 & high case SMHI har på vårt uppdrag (maj 2007) beräknat både medelvattenytan och högsta högvatten. Sannolikhet 0.6 0.5 0.4 0.3 0.2 Utmed Åhuskusten beräknas medelvattenytan stiga upp mot 0,8 meter över nuvarande nivå om 100 år. Högsta vattennivå är mer intressant och beräknas till cirka 2 meter över nuvarande medelvattenyta (worst case). Tidshorisont 100 år, respekt för osäkerheterna och fortsatt stigning. 0.1 40 60 80 100 120 140 160 180 200 cm relativt RH70

Vad som behövs/frågeställningar: Ett nödvändigt underlag är att beräkna hur mycket havets yta stiger vid just vår kust. 0.4 0.3 SMHI gör idag dessa beräkningar som en konsulttjänst 0.2 Önskvärt är officiellt sanktionerade beräkningsmodeller och 0.1 SMHI har på vårt uppdrag (maj 2007) beräknat både medelvattenytan och högsta högvatten. Utmed Åhuskusten beräknas medelvattenytan stiga upp mot 0,8 meter över nuvarande nivå om 100 år. Högsta vattennivå beräknas till cirka 2 meter över nuvarande medelvattenyta (worst case). Sannolikhet 0.9 Årshögsta havsnivåer Kungsholmsfort obs 1886-2006 obs & low case 0.8 obs & high case EA2 & high case Grundläggande långtidsplanering 0.7 ställer höga krav på 0.6 beslutsunderlaget 0.5 Allmänt accepterade beräkningar med resultat per kuststräcka bedömningsgrunder, fritt tillgängliga 40 60 80 100 120 140 cm relativt RH70 Ska planeringen utgå från worst case? 160 180 200 Tidshorisont för planeringen? Uppdatering behövs regelbundet i framtiden efter hand som kunskapen utvecklas Hur hantera osäkerheterna i den fysiska planeringen?

Nästa steg är att ta fram bättre höjdkurvor. I Sverige finns idag normalt bara 5-meterskurvor. Kommunen har därför (hösten 2006) tagit fram 1-meterskurvor utmed kusten (ESPA + laserscanning). Därefter har låglänta områden avgränsats genom att binda ihop höjdkurvor -> GIS. Rödmarkerade områden ligger under +3 möh (varav mörkröda under +2). Gråmarkerade ytor ingår inte i karteringen.

Nästa steg är att ta fram bättre höjdkurvor. I Sverige finns idag normalt bara 5-meterskurvor. Vad som behövs/frågeställningar: Höjddata med 1-meters ekvidistans eller bättre. Klimat- och sårbarhetsutredningen föreslår att Lantmäteriet ska få resurser för att skapa en ny nationell höjddatabas med tätare och noggrannare höjddata än dagens, allmänt och kostnadsfritt tillgänglig för kommuner och myndigheter i digital Kommunen har därför (hösten 2006) tagit fram 1-meterskurvor utmed kusten. form. Bra! Terrängmodeller för att skapa ytor för respektive nivåintervall. Därefter har låglänta områden avgränsats. Rödmarkerade områden ligger under +3 möh (varav mörkröda under +2). Gråmarkerade ytor ingår inte i karteringen.

Vi överraskades av hur låglänt det är på stora ytor än vad man upplever på plats, som här vid Äspet i södra Åhus. Ibland finns en strandnära dyn som ger en känsla av skydd. Höglänt >3 möh Stranddyn >4 möh Låglänt <3 möh Låglänt <2 möh Helge å Hanöbukten

Ibland finns knappt någon strandnära dyn, som här vid Östra Sand i norra Åhus. Höglänt >3 möh Låglänt <3 möh Låglänt <2 möh Hanöbukten

0,0 nuvarande havsnivå Risknivåer för bebyggelse har bedömts. Först för högsta högvatten i Hanöbukten (år 2100, värsta scenario). 2,5 tekniskt avstånd på 0,5 m till högsta vattennivå 2,0 framtida högsta högvatten 1,3 nuvarande högsta högvatten 0,8 framtida havsnivå

0,0 nuvarande havsnivå Vad som behövs: Risknivåer för bebyggelse har bedömts. Först för högsta högvatten i Hanöbukten (år 2100, värsta scenario). Allmänt accepterad metod för beräkning/bedömning av risknivåer. Allmänt accepterad metod för bedömning av riskerna för skador på fastigheter Anpassade konstruktionsmetoder 2,5 tekniskt avstånd på 0,5 m till högsta vattennivå 2,0 framtida högsta högvatten 1,3 nuvarande högsta högvatten 0,8 framtida havsnivå

Ett högre vattenstånd i havet medför också högre grundvattennivåer utmed en låglänt sandkust. Även ökad nederbörd vintertid medför att de högsta grundvattennivåerna blir än högre. Profil 2 Profil 1 Därför genomförde vi ett mätprogram utmed Åhuskusten under 2007. Profil 3 Grundvattennivåer är generellt sett dåligt övervakade i Sverige. Profil 4

Resultaten visar att: Grundvattennivåerna nära kusten påverkas av variationer i havets nivå Grundvattennivåerna en bit inåt land kan gå upp till nästan +2 m efter stor nederbörd, även sommartid, men inte överallt Grundvattnets olika lutning beror troligen på jordlagrens olika sammansättning 2,00 1,80 1,60 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 1,16 0,67 1,34 0,95 Grundvattennivåer profil 3, Yngsjö 1,49 1,48 0,76 Påverkan från högt vattenstånd i havet på det strandnära grundvattnet 0,60 1,38 0,51 1,68 1,72 Påverkan från hög nederbörd sommaren 2007 0,81 0,78 1,49 1,47 0,62 2007-01-10 2007-01-24 2007-02-07 2007-02-21 2007-03-07 2007-03-21 2007-04-04 2007-04-18 2007-05-02 2007-05-16 2007-05-30 2007-06-13 2007-06-27 2007-07-11 2007-07-25 2007-08-08 2007-08-22 2007-09-05 2007-09-19 2007-10-03 0,68 Saltsjöbadsvägens P Saltsjöbadsvägen 16

0,0 nuvarande havsnivå Risknivåer högsta grundvatten (år 2100, värsta scenario) blir något högre. 3,0 tekniskt avstånd på 0,5 m till högsta vattennivå 2,5 generell säkerhetsmarginal på 0,5 m 2,0 framtida högsta grundvatten? 1,7 nuvarande högsta grundvatten 0,8 framtida havsnivå

0,0 nuvarande havsnivå Vad Risknivåer som behövs: högsta grundvatten (år 2100, värsta scenario) blir något högre. Mätningar av grundvattennivåerna utmed sårbara kuster under minst ett år och utmed tillräckligt antal profiler utifrån de hydrogeologiska förhållandena för att få ett reprsentativt underlag Allmänt accepterad metod för bedömning av framtida högsta grundvattennivåer 3,0 tekniskt avstånd på 0,5 m till högsta vattennivå 2,5 generell säkerhetsmarginal på 0,5 m 2,0 framtida högsta grundvatten? 1,7 nuvarande högsta grundvatten 0,8 framtida havsnivå

Hur hanterar vi dessa risker i planarbetet? Risknivå på < +3 meter: röd flagg för nya byggnaders placering, skydd och konstruktion. Krav på anpassning till omgivningen inte möjligt att fylla upp med stora massor. Högre grundvatten problem för enskilda avlopp kommunalt avlopp behövs för hela kusten.

Vad Hur hanterar som behövs/frågeställningar: vi dessa risker i planarbetet? Risknivå Vilka tekniska på < +3 krav meter: kan vi ställa på byggnader för att acceptera röd flagg för byggnation nya byggnaders på låglänta områden utfyllnad, plintar, mindre placering, viktiga skydd byggnader, och tidshorisont? konstruktion. Utbyggnad av kommunalt avlopp, med teknik som tål översvämning/högt grundvatten Krav på anpassning till omgivningen inte möjligt att fylla upp med stora massor. Högre grundvatten problem för enskilda avlopp kommunalt avlopp behövs för hela kusten.

Den sandiga Åhuskusten utsätts idag för erosion på en del sträckor, något som kan förvärras med stigande havsnivåer. Erosion norr om Åhus i mars 2007

Här vid Östra Sand har C4 Teknik hösten 2007 gjort ett försök att läka strandbrinken med hjälp av kokosmattor och tång.

Strandfodring tillförsel av sand är annars det som mest rekommenderas i Europa idag. Vi vill att det ska vara möjligt även i Sverige. C4 Teknik har avsatt medel under 2008 för ett mindre försök. Problemet är att få tag i sand (och få finansiering + tillstånd).

Strandfodring tillförsel av sand är annars det som mest rekommenderas i Europa idag. Vi vill att det ska vara möjligt även i Sverige. C4 Teknik har avsatt medel under 2008 för ett mindre försök. Problemet är att få tag i sand (och få finansiering + tillstånd). Vad som behövs/frågeställningar: Reglering och planering av möjligheten att återföra sand till stränder som eroderats Inget absolut stopp för sandtäkter till havs Möjlighet till stöd/bidrag Samordnad regional planering/finansiering/utförande

Preliminära riskområden för erosion, 100 meter in från stranden. (1 meters höjning av vattennivån = 100 m ändring av strandlinjen enligt Bruuns regel ). Heldragen linje: bedömd ökad risk för erosion (= pågående) Äspet

Exempel Äspet: Husen på strandvallen kan vara hotade. Erosion av strandvallen kan dessutom öppna upp för översvämning av de låglänta områdena bakom. Delvis skyddande strandvall

Kristianstads kommun medverkar i ett projekt om värdering av kustområden som drivs av SGI och LTH: Hållbar utveckling av kustområden erosion och översvämning. Vi hoppas det kan leda fram till bra verktyg.

Vad som behövs/frågeställningar: Exempel Äspet: Husen Allmänt påaccepterad strandvallen metod för att bedöma erosionsriskerna och kan värdera vara hotade. utsatta områden som grund för åtgärder. Hur finansiera åtgärder? Utgångspunkten idag är att det är fastighetsägarens ansvar. Klimat- och sårbarhetsutredningen föreslår att bidrag ska kunna sökas för åtgärder även mot kusterosion (dock ej sandtäkter till havs). Erosion av strandvallen kan dessutom öppna upp för översvämning av de låglänta områdena bakom. Delvis skyddande strandvall

Förändringarna behöver mätas i långsiktiga program. Nytt mätprogram påbörjas av C4 Teknik våren 2008: Ekolodning + GPSmätning på stranden. Tio profiler två gånger per år. Mätprogrammet är framtaget av SGI på uppdrag av C4 Teknik.

SGI har också föreslagit återkommande mätning av djupförhållanden för kustvattnet, lämpligen med laserbatymetri vart 5-10 år, för att klargöra djupförhållanden, sanddynamik och volymer. C4 Teknik har avsatt medel för en eventuell samfinansiering under 2008.

SGI har också föreslagit återkommande mätning av djupförhållanden för kustvattnet, lämpligen med laserbatymetri vart 5-10 år, för att klargöra djupförhållanden, sanddynamik och volymer. C4 Teknik har avsatt medel för en eventuell samfinansiering under 2008. Vad som behövs/frågeställningar: Allmänt accepterade metoder för uppföljning/mätning av förändringar av sandkuster. Inmätning/flygbilder/satellit? Klimat- och sårbarhetsutredningen har föreslagit att Sjöfartsverkets sjökort ska digitaliseras och hållas tillgängliga. Men sjökort är troligen inte tillräckliga för att bedöma sanddynamik. Samordnad laserbatymetri bör göras i statlig regi? utmed alla sårbara sandkuster vart 5-10 år. Klargörande av vilka modellverktyg som är lämpliga för att modellera sanddynamik.

Högre havsnivå medför också ökad dämning av hela Helge å-systemet 30 km uppströms. Vi har räknat på det. Sådan dämning kan vara aktuell för andra vattendrag. Ingår inte i SMHI:s prognossystem. Beräkning/modellering av översvämmade ytor utmed Helge å vid +2 meter i havet och samtidigt högsta beräknade flöde i Helge å (utan invallning av Kristianstad)

Kristianstad är redan hotat av översvämningar och vi förstärker nu våra vallar och pumpstationer för 200 miljoner kronor. Statliga bidrag via SRV. Flygbild från högvattnet i jan-feb 2007 Tivoliparken feb 2002

Centrala Kristianstad ligger bara 4 meter över Östersjöns nuvarande medelnivå. Stora delar ligger lägre och till och med under havets nivå. Vallarna som ska skydda Kristianstad dimensioneras efter högsta framtida högvatten både i Helge å och i havet.

Vi har ett eget prognossystem Flood Watch Kristianstad. Vi möter nederbörd och temperatur vid sex egna väderstationer, samt vattennivåerna både i havet och i Helge å. Havets vattenstånd i Åhus mäts var femte minut. Prognoser för nederbörd, temperatur och havets vattenstånd levereras varje dag av SMHI. Mätdata och väderprognoser bearbetas i vår MIKE 11- modell och resultaten presenteras i Flood Watch.

Genom medverkan i EU-projektet Preview gör SMHI åt oss tvådygnsprognoser för havets vattenstånd vid Åhus. Levereras som textfiler. Lokal justering till modellens basnivå krävs. Kan matas in i Flood Watch. Åhus hamn vattenstånd, uppmätt och prognoser februari 2008. Prognoserna justerade med -0,3 m. 1,000 0,800 0,600 0,400 0,200 0,000-0,200-0,400-0,600 2008-02-10 2008-02-12 2008-02-14 2008-02-16 2008-02-18 2008-02-20 2008-02-22 2008-02-24 2008-02-26 UPPMÄTT Prognos 1 Prognos 2 Prognos 3 Prognos 4 Prognos 5 Prognos 6 Prognos 7 Prognos 8 Prognos 9 Prognos 10 Prognos 11 Prognos 12-0,800-1,000

Vad som behövs/frågeställningar: Genom medverkan i EU-projektet Preview gör SMHI åt oss tvådygnsprognoser för havets vattenstånd vid Åhus. Levereras som textfiler. Prognoser/varningssystem för höga vattenstånd i havet till alla utsatta kommuner/verksamheter Åhus hamn vattenstånd, uppmätt och prognoser Sker idag via SMHI:s hemsida/massmedia? februari 2008 Tätare och oftare mätning av vattennivåerna? 1,000 0,800 Klimat- och sårbarhetsutredningen föreslår att SMHI bör skapa 0,600 en förstärkt informationsfunktion gentemot olika grupper, särskilt kommuner, sektorsmyndigheter och länsstyrelser, bland 0,400 annat genom högre geografisk upplösning. Konsekvenser 0,200 av att göra materialet allmänt och kostnadsfritt tillgängligt bör 0,000 belysas. -0,200-0,400-0,600 2008-02-10 2008-02-12 2008-02-14 2008-02-16 2008-02-18 2008-02-20 2008-02-22 2008-02-24 2008-02-26 UPPMÄTT Prognos 1 Prognos 2 Prognos 3 Prognos 4 Prognos 5 Prognos 6 Prognos 7 Prognos 8 Prognos 9 Prognos 10 Prognos 11 Prognos 12-0,800-1,000

Kristianstads kommun arbetar i övrigt aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser. Vi blev Sveriges bästa klimatkommun 2005 (SNF). Uppvärmning av kommunala fastigheter 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 MWh 40 000 30 000 20 000 10 000 0 1998 2000 2002 2004 2006 Elvärme Fjärrvärme Biobränsle Olja

Åhuskusten och Kristianstad klarar säkert en framtida havsnivå på +0,8 m och högsta vattennivå på +2 meter med god planering. Ännu högre vattennivåer skulle innebära stora problem för Kristianstad och Åhuskusten. Kanske blir det då åter en havsvik som det var för inte så länge sedan. Tack för mig!