hemlöshet många ansikten mångas ansvar en strategi för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden
Regeringen har presenterat en strategi för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Hemlöshet många ansikten mångas ansvar. Strategin löper under åren 2007 2009. Syftet är att skapa en struktur som tydliggör att många aktörer på såväl nationell, regional som lokal nivå har ett ansvar och en roll att spela i arbetet mot hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Strategin innebär en ambitionshöjning genom att ange en tydlig handlingsinriktning, ett brett angreppssätt och ett tydligt gemensamt arbete.
Inledning Hemlöshet är en utmaning för det svenska välfärdssamhället. Hittills har ansvaret för att motverka hemlöshet till stor del kommit att vila på kommunernas socialtjänst. Socialtjänstens ansvar ligger naturligtvis kvar, men för att arbetet mot hemlöshet ska bli långsiktigt framgångsrikt måste fler aktörer engageras. Regeringens strategi är ett ramverk för det fortsatta arbetet med att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Målen anger inriktningen och gör det möjligt att följa upp och successivt utveckla insatser. De insatser som regeringen hittills har beslutat om presenteras i tabellform sist i dokumentet. Sedan 2002 har Socialstyrelsen haft i uppdrag att utveckla kunskap om hemlöshetens omfattning och metoder för att motverka hemlöshet genom kartläggningar och stöd till lokalt utvecklingsarbete. I september 2006 avrapporterade Socialstyrelsen en utvärdering av det lokala utvecklingsarbete som fått stöd 2002 2005. En slutsats är att de personer som är hemlösa inte utgör en homogen grupp och att hemlöshetsproblematiken inte kan lösas enbart av socialtjänsten utan berör flera politikområden som arbetsmarknad, bostadsmarknad, hälso- och sjukvård, integration och utbildning. Socialstyrelsen efterlyser en helhetssyn och en sammanhållen politik på såväl nationell som lokal nivå. Även internationella erfarenheter pekar på vikten av en helhetssyn som innebär att hemlöshet uppmärksammas inom alla relevanta politikområden. Strategin utgör även ett underlag till Sveriges strategirapport för social trygghet och social delaktighet 2006 2008. Vad menas med att vara hemlös? Hemlöshet beskriver inte en person, utan den situation som en person befinner sig i under kortare eller längre tid. I dagligt tal används begreppet för att beskriva en person som sover ute eller är hänvisad till akutboende eller härbärge. Socialstyrelsen använder sig av en bredare definition, som inkluderar individer som för tillfället har någonstans där de vistas, men på olika sätt har en osäker boendesituation. Ett exempel är när personen är inskriven på t.ex. kriminalvårdsanstalt, behandlingsenhet eller stödboende inom socialtjänst, landsting eller annan vårdgivare och inte har ordnat boende inför utskrivning. Socialstyrelsen räknar även de som bor ofrivilligt hos släkt, vänner, bekanta eller har tillfälligt andrahandskontrakt (kortare än tre månader vid mättillfället) och som på grund av denna situation sökt hjälp eller varit i kontakt med socialtjänsten eller en annan organisation. I denna grupp kan exempelvis ingå asylsökande som fått uppehållstillstånd, men som inte har ordnad bostad. I denna strategi utgår regeringen från Socialstyrelsens hemlöshetssituationer för att tydliggöra att hemlöshetsproblematiken är komplex och varje situation kräver ändamålsenliga insatser från olika aktörer. Begreppet hemlöshet förknippas ofta med ett starkt socialt utanförskap präglat av arbetslöshet, brist på utbildning, segregation och fattigdom. Socialstyrelsens kartläggning visar också att hemlösa många gånger har missbruks- och psykiska problem. Det finns även individer som har en osäker boendesituation, men som i dagligt 3
tal inte definieras eller definierar sig själva som hemlösa utan bostadslösa. Även om både hemlöshet och bostadslöshet innebär en osäker boendesituation, finns skillnader i vad som vanligen menas med dessa begrepp. De mål som regeringen sätter upp i denna strategi syftar framför allt till att motverka hemlösheten vilket också bidrar till att motverka utanförskapet. För ett helhetsgrepp beskrivs även hur regeringen avser att motverka bostadslöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Det är angeläget att ha en korrekt bild av hemlösheten för att kunna genomföra ändamålsenliga åtgärder. Den politiska diskussionen får dock inte reduceras till en diskussion om siffror och statistik på ett sätt som tar kraften från de konkreta åtgärderna. Varje person som lever i hemlöshet är en person för mycket och måste vara tillräckligt för att motivera såväl det offentliga samhällets som det civila samhällets stödjande insatser och uppmärksamhet. Ny kunskap anger färdriktningen I januari 2006 presenterade Socialstyrelsen sin senaste kartläggning av hemlöshetens omfattning. Sammanlagt var omkring 17 800 personer hemlösa enligt denna räkning. Det innebär att hemlösheten har ökat med 2 000 3 000 personer sedan år 1999. Även andelen kvinnor har ökat. Räkningen visar att det finns 3 600 personer som är uteliggare eller härbärgesboende, bor på kvinnojour, akutboende, hotell, camping eller vandrarhem. Av dessa är drygt 900 kvinnor och 2 700 män. Två tredjedelar av personerna i denna grupp har missbruksproblem, en tredjedel har psykiska problem ofta samma personer. Mer än hälften har varit hemlösa över ett år. De flesta saknar helt sysselsättning och får ekonomiskt bistånd, sjuk- eller aktivitetsersättning. En jämförelse mellan åren 1999 och 2005 visar en mycket stor ökning i denna grupp. Antalet personer på härbärge eller andra akutboenden har tredubblats sedan 1999. I absoluta tal är det en ökning från cirka 550 personer till 1 650 personer. Ökningen gäller både kvinnor och män. Antalet kvinnor på kvinnojour har under samma tid mer än fördubblats. I absoluta tal en ökning från 41 personer till 93 personer. Antalet personer som sover ute har inte ökat i samma utsträckning under perioden, men uppvisar ändå en ökning i absoluta tal från cirka 350 personer år 1999 till cirka 400 personer år 2005. Liksom i tidigare kartläggningar är det fler män än kvinnor som sover ute eller är härbärgesboende. Socialstyrelsen pekar ut brister i vård och omsorg för personer med missbruk och psykiska problem som eventuella skäl för den ökning som har skett sedan 1999. Det tunga missbruket har ökat utan en motsvarande ökning av samhällets insatser för att motverka detta (Personer med tungt missbruk. Stimulans till bättre vård och behandling SOU 2005:88). Andelen av de hemlösa som får hjälp på institutioner eller stödboenden har minskat. Regeringens psykiatrisamordnare har i en rad rapporter visat på stora brister i både kvantitet och kvalitet i vård och omsorg om personer med psykiska problem. Det finns ytterligare 13 100 personer som ingår i Socialstyrelsens bredare definition av hemlöshet. Av dessa utgör kvinnorna 26 procent och männen 74 procent. De har i stor utsträckning samma problem som personerna i den första gruppen när det gäller missbruk, psykiska problem, ekonomiska problem eller brist på sysselsättning. Uppgifter har lämnats om ytterligare 1 100 personer (situation okänd). En beskrivning av situationen för samtliga personer som inrapporterats som hemlösa visar att nästan hälften av kvinnorna har missbruksproblem och/eller psykiska 4
problem. Bland männen är missbruksproblem mer utbrett: drygt två tredjedelar av männen har missbruksproblem och drygt en tredjedel har psykiska problem. Uppgiftslämnarna har angivit olika orsaker bakom hemlösheten. De orsaker som angivits skiljer sig åt mellan könen. Konflikt eller våld i nära relationer anges som en betydligt vanligare orsak till hemlösheten bland kvinnor än bland män. Drygt 30 procent av de hemlösa är också föräldrar till barn under 18 år. Av dem är 1 719 kvinnor (41 procent av kvinnorna) och 3 256 män (28 procent av männen). Framför allt är det kvinnor som uppges leva tillsammans med barn. Omkring 60 procent av alla kvinnor som är kända som föräldrar lever helt eller delvis med sina barn jämfört med ungefär 30 procent av männen. Det är angeläget att få mer kunskap om situationen för hemlösa barn och deras föräldrar. Hemlösa föräldrar uppges oftare än de övriga hemlösa ha ekonomiska problem, familjeproblem och brist på arbete eller sysselsättning. Utredningen om vräkning och hemlöshet bland barnfamiljer (SOU 2005:88) beräknar att minst 1 000 barn drabbas av vräkning varje år. Kartläggningar och metodutvecklingsarbete har bidragit med mer kunskap om orsakerna bakom hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Det är viktigt att den kunskapen tas tillvara för att stärka arbetet. Strategins mål och insatser Regeringens strategi omfattar fyra mål för det fortsatta arbetet. 1) Alla ska vara garanterade tak över huvudet och erbjudas fortsatta samordnade insatser utifrån individuella behov. 2) Antalet kvinnor respektive män som är intagna eller inskrivna på kriminalvårdsanstalt, behandlingsenhet, har stödboende eller vistas på hem för vård eller boende (HVB) och inte har ordnad bostad inför utskrivning ska minska. 3) Inträde på den ordinarie bostadsmarknaden ska underlättas för kvinnor respektive män som befinner sig i boendetrappor, träningslägenheter eller andra former av boenden som tillhandahålls av socialtjänsten eller andra aktörer. 4) Antalet vräkningar ska minska och inga barn ska vräkas. 5
Mål 1 Alla ska vara garanterade tak över huvudet och erbjudas fortsatta samordnade insatser utifrån individuella behov. Lägesbeskrivning Under en mätvecka år 2005 var 3 600 personer (25 procent kvinnor och 75 procent män) hänvisade till akutboende, kvinnojour eller härbärge och 23 procent av de 3 600 personerna hade sovit ute. Problembild En säng för natten eller ett tillfälligt akutboende löser naturligtvis inte de bakomliggande orsakerna till hemlösheten. För de flesta hemlösa är detta en tillfällig lösning i en akut situation och de kommer så småningom vidare till annat boende, sysselsättning och social gemenskap. Det finns dock kvinnor och män med missbruksproblem, ofta i kombination med psykisk och fysisk ohälsa och som är i stort behov av insatser från både psykiatrin, den somatiska vården och socialtjänsten. Hos vissa hemlösa finns dessutom en misstro mot myndigheter och därmed en ovilja att själv ta kontakt med hälso- och sjukvård och socialtjänst. Inriktning på arbetet Kommunerna har ansvar för att de människor som befinner sig i en så utsatt situation att de inte vet var de ska tillbringa natten, erbjuds akut nattlogi. För att nå dessa personer, som ofta har en sammansatt problematik, vill regeringen uppmuntra kommuner och landsting att gemensamt utveckla ett samordnat uppsökande fältarbete för att utifrån en bred kompetens kunna möta personerna vid härbärgen och akutboenden i deras egen miljö och länka dem vidare till ordinarie socialtjänst och fortsatta insatser. Ideella organisationer såsom exempelvis trossamfund gör på många ställen en oerhört viktig insats. Det är viktigt att kommunen samverkar med och stödjer ideella aktörer på detta område för att åstadkomma bästa tänkbara resultat. Statsbidrag utgår sedan den 1 juli 2000 till verksamhet med personliga ombud (ca 90 miljoner kronor från 2002 tills vidare). Kommunen är huvudman för ombuden men verksamheten är frivillig. Ombuden ska bl.a. se till att personer med omfattande psykiska funktionshinder får den vård och det stöd de behöver och har rätt till samt se till att insatserna samordnas och genomförs. Regeringen har tillfört ytterligare 20 miljoner för vardera åren 2007 och 2008. Medlen ska gå till att utöka antalet personliga ombud. Socialstyrelsen har dessutom fått i uppdrag att se över målgruppen. Man ska bl.a. utgå från att kvinnor respektive män som är hemlösa i stor utsträckning har omfattande psykiska funktionshinder och lever under särskilt socialt utsatta förhållanden. De kan ha ett stort behov av stöd och samordnade insatser. Uppdraget ska redovisas den 1 juli 2007. Personliga ombud kan vara en länk mellan det uppsökande fältarbetet och myndighetskontakterna. Ombuden kan vid lämplig tidpunkt gå in och stödja hemlösa i kontakterna med socialtjänsten och andra myndigheter. 6
Mål 2 Antalet kvinnor respektive män som är intagna eller inskrivna på kriminalvårdsanstalt, behandlingsenhet, har stödboende eller vistas på hem för vård eller boende (HVB) och inte har ordnad bostad inför utskrivning ska minska. Lägesbeskrivning Cirka 8 400 personer var inskrivna på kriminalvårdsanstalt, behandlingsenhet eller stödboende inom socialtjänst, landsting, privat vårdgivare, HVB-hem eller behandlingsenhet i Statens institutionsstyrelses regi utan att ha någon bostad ordnad vid en eventuell framtida utskrivning eller utflyttning. Av dessa utgjorde kvinnor 26 procent och män 74 procent. Av de 8 400 personerna hade 2 000 en planerad utskrivning inom tre månader, varav kvinnorna utgjorde 22 procent och männen 78 procent. Problembild De kvinnor och män som befinner sig i denna situation har ofta en sammansatt problematik. Socialstyrelsen har i sin kartläggning visat att många av de hemlösa har problem med missbruk och/eller har psykiska problem. Bostad och vardagsstöd är en förutsättning för att behandling, rehabilitering och återhämtning ska vara möjlig. En väl fungerande övergång mellan vård och behandling i sluten form till mer öppna former är en viktig länk i vårdkedjan. Värdet av en behandling inom sluten vård avgörs av de insatser som tar vid när personen skrivs ut och därför är det av yttersta vikt att redan under pågående behandling prioritera boendesituationen och planera för det fortsatta boendet. För de hemlösa som är föräldrar till barn under 18 år har boendet en stor betydelse för möjligheten att kunna leva tillsammans med sina barn eller för umgänget med barnen. För intagna i kriminalvård som saknar bostad är det viktigt att den verkställighets- och utslussningsplanering som sker för varje intagen även inkluderar ett faktiskt och fungerande samarbete mellan Kriminalvården, socialtjänst, vårdinrättningar och övriga nätverk kring klienten. Inriktning på arbetet Regeringen anser att långsiktiga och uthålliga strukturer för samverkan behöver byggas upp såväl inom kommunens olika verksamheter som mellan kommun, landsting, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse liksom med frivilligorganisationer. I kommunerna pågår ett utvecklingsarbete med stöd från staten som handlar om en förstärkt missbruksvård där fokus bland annat ligger på en förstärkt vårdkedja och helhetssyn där boende är en komponent. Personliga ombud är en annan satsning som syftar till att ge personer med psykiska funktionshinder stöd och att samordna insatser och föra den enskildes talan (se närmare under mål 1). Personligt ombud ska vara en möjlig insats också för personer som finns på hem för vård eller boende liksom för personer med psykiska funktionshinder och missbruk (s.k. samsjuklighet). För att förbättra och skapa en mer strukturerad övergång från livet i anstalt till livet i frihet finns sedan 1 januari 2007 ett nytt utslussningsalternativ, vistelse i halvvägshus. Sådan vistelse innebär att den intagne är placerad i ett övergångsboende. Halvvägshus är ett hem som är kontrollerat av Kriminalvården och anpassat för att ge de intagna särskilt stöd och tillsyn. Under vistelsen i halvvägshuset ska den intagne ägna sig åt arbete eller någon annan form av sysselsättning och samtidigt bygga upp sin tillvaro och vänja sig vid livet utanför anstalt. Målsättningen är att samarbetet med andra berörda myndigheter inför frigivningen ska underlättas. 7
Mål 3 Inträde på den ordinarie bostadsmarknaden ska underlättas för kvinnor respektive män som befinner sig i boendetrappor, träningslägenheter eller andra former av boenden som tillhandahålls av socialtjänsten eller andra aktörer. Problembild I detta mål inkluderas boenden som tillhandahålls av socialtjänsten eller av andra aktörer och som innebär inskränkt besittningsrätt. Dock inte bostäder med särskild service för personer med funktionshinder enligt LSS eller särskilda boenden för äldre personer eller personer med funktionshinder enligt socialtjänstlagen. I många av landets kommuner har olika varianter av trappstegsmodellen (s.k. boendetrappa) utvecklats. Det innebär att kommuner har förhandlat med bostadsföretagen om tillgång till ett antal bostäder som socialtjänsten upplåter i andra hand till klienten, men utan att klienten åtnjuter någon besittningsrätt till bostaden. Dessa bostäder används som ett led för att uppnå vissa mål som formulerats i en behandlingsplan. Utmärkande för boendetrappan är att bostäder och boenden tillhandahålls vid sidan av den ordinarie bostadsmarknaden. Den bakomliggande tanken är att individen eller hushållet ska lära sig att bo för att kunna flyttas upp till nästa steg med målet att kunna få en egen bostad med förstahandskontrakt. Utvärdering av de lokala projekt mot hemlöshet som fått stöd av Socialstyrelsen under perioden 2002 2005 visar att boendetrappor är en vanlig strategi för att motverka hemlöshet. Erfarenheterna från denna typ av lösningar är blandade. Å ena sidan kan kraven för att komma vidare till nästa trappsteg skärpas under hand, varför vägen till eget kontrakt kan bli längre än vad som ursprungligen förespeglats klienten. Å andra sidan finns 8
exempel där klientens rättigheter som hyresgäst har kunnat förstärkas inom ramen för denna modell och där klienterna i många fall fått en bättre boendesituation jämfört med tidigare. Utvärderingarna visar dock att även där klienternas boendesituation förbättrats så är det få som lämnar boendetrappan för ett eget kontrakt på den ordinarie bostadsmarknaden. En annan metod, som vunnit allt större gehör utomlands, är bostad först -modellen. Det innebär att den hemlöse i första hand ska erbjudas en bostad på normala villkor och parallellt erbjudas den hjälp och det stöd som han eller hon behöver för att komma tillrätta med de problem som kan finnas. Kunskapen om i vad mån boendetrappor, bostadförst -modellen etc., är verksamma metoder för att slussa in kvinnor och män på den ordinarie bostadsmarknaden behöver utvecklas. En utvecklingstendens som Socialstyrelsen pekar på i sin utvärdering, är att det finns hyresvärdar som inte accepterar försörjningsstöd som inkomstkälla för att få ett förstahandskontrakt. Detta är något som bör uppmärksammas och motverkas. Inriktning på arbetet Socialstyrelsen och Boverket ska enligt ett uppdrag från regeringen ta fram en plan för kartläggning av den sekundära bostadsmarknaden, dvs. de bostäder som upplåts genom socialtjänstens försorg exempelvis för uthyrning i andra hand eller olika former av försöksboenden. Inom ramen för detta uppdrag kommer en tydlig definition av vad som ingår i begreppet den sekundära bostadsmarknaden att utarbetas. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 1 september 2007. Regeringen vill stimulera kommuner att tillsammans med bostadsföretag och andra relevanta aktörer utveckla sitt arbete mot målet att fler hemlösa kvinnor och män får egna kontrakt på den ordinarie bostadsmarknaden. Det är angeläget att utvecklingsarbetet tar tillvara de goda erfarenheter som finns när det gäller framgångsrika boendelösningar och fungerande metoder för bostadförst. En angelägen fråga som bör uppmärksammas i det lokala arbetet och som kan ha betydelse för att denna grupp ska kunna erhålla ett förstahandskontrakt, är acceptansen för försörjningsstöd som inkomstkälla. Regeringen anser att de erfarenheter som genererats inom de lokala utvecklingsprojekten behöver kompletteras med en fördjupad kunskap om olika metoder för att slussa in hemlösa kvinnor och män på den ordinarie bostadsmarknaden. Socialstyrelsen skall därför i samråd med Boverket ta fram en kunskapsöversikt om olika boendelösningar för att lösa hemlöshet. Socialstyrelen skall redovisa uppdraget senast den 31 december 2008. 9
måste vara att inga barn ska behöva uppleva en vräkning. För att uppnå målet har föräldrarna ett avgörande ansvar. Det är föräldrarna som har ansvaret för att betala hyra och på andra sätt ta ansvar för de åtaganden som ett boende innebär. Samtidigt är regeringen medveten om att detta ibland brister och att det kan finnas många olika skäl till detta. Med ett systematiskt förebyggande arbete med ekonomisk rådgivning eller andra insatser kan en sådan situation många gånger undvikas. Mål 4 Antalet vräkningar ska minska och inga barn ska vräkas. Lägesbeskrivning Antalet avhysningar har minskat med ungefär hälften under de senaste tio åren. Av de ansökningar som görs är det ca 35 procent som blir vräkta. Där det finns en väl utvecklad samverkan mellan Kronofogdemyndigheten, kommunen och fastighetsägarna har vräkningarna minskat ännu mer. Statistiken på området är dock bristfällig. Samtidigt uppskattade Utredningen om vräkning och hemlöshet bland barnfamiljer i sitt betänkande Vräkning och hemlöshet drabbar också barn (SOU 2005:88) att minst 1 000 barn drabbas av vräkning varje år och att barn som saknar ett hem upplever det som mycket jobbigt bl.a. i förhållande till sina kamrater. En vräkning är förknippad med skuld och skam och inget som barn kan tala med sina kamrater om. Det kan innebära uppbrott från kamraterna och en längre skolväg, saker som är mycket påtagliga för barnen. Regeringen menar att den övergripande målsättningen Problembeskrivning De flesta som vräks det gäller även barnfamiljer gör det på grund av bristande hyresbetalning. Ofta finns en komplicerad ekonomisk problematik i bakgrunden. Hushållen kan därför ha behov av ekonomisk rådgivning snarare än andra sociala insatser. Äldre kvinnor och män med en sammansatt problematik av både psykisk sjukdom och demens och som inte nås av hemtjänsten är en grupp som bör uppmärksammas. På lokal nivå har denna grupp fått allt större uppmärksamhet som en riskgrupp på grund av bristande förmåga att betala hyran med risk för vräkning som följd. När det gäller personer med psykiska funktionshinder är personliga ombud en viktig resurs för att ge hjälp och stöd. Inriktning på arbetet En slutsats från Socialstyrelsens metodutvecklingsarbete är att åtgärder för att förebygga vräkning bedöms vara framgångsrika och att sådana strategier bör utarbetas och genomföras inom socialtjänsten. Regeringen vill uppmuntra kommuner att tillsammans med berörda aktörer utveckla ett systematiskt vräkningsförebyggande arbete. Det är angeläget att ett sådant arbete bygger på den kunskap som finns om orsakerna bakom vräkningar och tar tillvara de praktiska erfarenheter som genererats i de utvecklingsprojekt som fått stöd av Socialstyrelsen. 10
Socialstyrelsen får i uppdrag att ta fram vägledning för kommunerna i det vräkningsförebyggande arbetet. Vägledningen ska bland annat informera om den lagstiftning som gäller inom området, t.ex. möjligheten för socialtjänsten att utföra hyresinbetalningar och överta betalningsansvaret för hyran. Regeringen avser att se om nuvarande lagstiftning är tillräcklig i situationer då föräldrarnas ansvar brister för de åtaganden ett boende innebär och det kan vara motiverat att försäkringskassan på framställning av socialnämnden betalar ut bostadsbidraget direkt till socialnämnden. Regeringen avser även att på motsvarande sätt se över möjligheten att betala ut ekonomiskt bistånd direkt till en hyresvärd. Att underlätta för enskilda att etablera sig på bostadsmarknaden De mål och insatser som hittills har beskrivits har haft ett tydligt fokus på de kvinnor och män som befinner sig i hemlöshet och som många gånger har en sammansatt problematik. För en helhetssyn vill regeringen även lyfta fram de insatser som görs inom andra politikområden för att underlätta för enskilda att etablera sig på bostadsmarknaden. Regeringens övergripande mål är att skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag och att på så sätt bryta utanförskapet. Därigenom ökar människors möjlighet att skaffa en egen bostad. Hyresrätten är också en central del av bostadsmarknaden för att möjliggöra en flexibel och väl fungerande arbetsmarknad. Det kan finnas många orsaker bakom svårigheter att få en bostad. För ungdomar och andra kan det till exempel handla om svårigheter att få tag på en bostad till rätt kostnad eller problem att få hyra eller köpa en bostad på grund av en tidsbegränsad anställning, trots att personen i fråga har egen betalningsförmåga. Den bostadspolitiska inriktningen innebär att långsiktigt stabila villkor för ägande och byggande av bostäder ska etableras. Detta är av stor betydelse för utvecklingen mot effektivare bostads- och byggmarknader, där de bostäder som byggs motsvarar det som efterfrågas vad gäller utformning och pris, däribland billiga och enklare hyresrätter. Det är viktigt att komma ihåg att när det produceras nya bostäder, skapas flyttkedjor som kan leda till att nya personer kan etablera sig på bostadsmarknaden i redan befintliga bostäder. Tillgången till bostäder handlar även om att utnyttja ett befintligt bestånd på ett effektivt sätt. Privatpersoner som tillfälligtvis inte utnyttjar sin bostad skulle genom att hyra ut den helt eller delvis kunna bidra till att komplettera de konventionella boendeformerna. Regeringen har gett tilläggsdirektiv till utredningen om ekonomiska och juridiska förutsättningar för privatpersoners upplåtelse av den egna bostaden (M2006:07, Dir. 2006:141). Avsikten med tilläggsdirektiven är att öka möjligheterna för utredningen att lämna förslag till ekonomiska incitament som kan öka bostadsinnehavarens intresse av upplåtelse av den egna bostaden. Uppdraget skall redovisas senast den 1 juni 2007. Att utnyttja det befintliga bostadsbeståndet på ett bättre sätt skulle gagna hela bostadsmarknaden, inte minst ungdomar och andra personer som har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden. Det är angeläget att alla, inklusive ekonomiskt utsatta 11
rar för stöd och vägledning till kommunernas budget- och skuldrådgivare t ex i form av utbildning, handböcker och informationsmaterial. Konsumentverket ska även följa upp, stödja och bidra till vidareutveckling av verksamheten i kommunerna. hushåll, får en egen bostad och det finns hushåll som kan behöva stöd av det allmänna för att ordna en egen bostad. Regeringen anser att stöd för att gynna grupper att ta sig in på bostadsmarknaden blir mer effektiva och ändamålsenliga om de riktas till konsumenterna i stället för till producenterna. Mot denna bakgrund har regeringen inom bostadspolitiken avsatt 100 miljoner kronor i 2007 års budgetproposition för att underlätta för enskilda att etablera sig på bostadsmarknaden. Frågan om hur ett sådant stöd skall utformas bereds för närvarande inom Regeringskansliet och regeringen avser att återkomma till riksdagen med ett mer precist förslag. Det kan också finnas ekonomiska skäl, exempelvis betalningsanmärkningar, bakom svårigheter att få en bostad. I dag är ca 2 500 minderåriga registrerade hos Kronofogdemyndigheten. Det kan handla om förseelser som en obetald mobiltelefonräkning, med konsekvenser exempelvis när det gäller möjlighet att så småningom få ett förstahandskontrakt. Kommunernas budget- och skuldrådgivning har därför en viktig roll, dels när det gäller att hjälpa dem som redan hamnat i en skuldsituation, dels med förebyggande arbete. Konsumentverket ansva- Strategins genomförande Åtgärder för att genomföra strategin handlar både om stimulans till lokalt utvecklingsarbete och uppdrag till myndigheter att utveckla kunskap och arbetssätt. En sammanställning av de insatser som regeringen har beslutat om anges under rubriken Insatser. Regeringens ansvar och uppgifter Eftersom strategin bygger på en ökad samverkan och ett bredare ansvarstagande, påverkas arbetet inom Regeringskansliet. Handläggare från berörda departement kommer därför att inbjudas till en interdepartemental arbetsgrupp. Gruppens uppgift är att följa och driva på arbetet hos myndigheter och andra inom sina respektive ansvarsområden. Varje departement ansvarar för sina delar av strategin och Socialdepartementet håller samman arbetet inom Regeringskansliet. Myndigheter och andra aktörer De nationella myndigheterna har en viktig roll för att sprida kunskap och ge stöd till aktörer inom sina ansvarsområden. För att stimulera såväl det nationella som det lokala arbetet kommer Socialstyrelsen att få i uppdrag att leda, samordna och koordinera genomförandet av rege- 12
ringens strategi i samråd med Boverket, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten och andra berörda myndigheter, Sveriges Kommuner och Landsting och berörda organisationer. Ideella organisationer bör på nationell nivå ha möjlighet att delta i utvecklingsarbetet för att finna nya former för att delta i arbetet för att motverka hemlöshet. Lokalt utvecklingsarbete Det är framförallt i det lokala sammanhanget som strategin omsätts i praktiskt arbete. Regeringens och nationella myndigheters roll är att på bästa sätt stötta och stimulera de lokala aktörerna i sitt arbete. I denna strategi har regeringen valt att stimulera lokalt utvecklingsarbete genom ökad kunskap och ekonomiskt stöd till utveckling av arbetssätt och arbetsorganisation. Det är viktigt att kvinnors och mäns skilda villkor och förutsättningar utgör en utgångspunkt i arbetet. På lokal nivå fyller organisationer och trossamfund en viktig uppgift. De bör uppmuntras att även delta i utvecklingsarbetet. Sprida kunskap och inspiration För att utveckla det lokala arbetet är viktiga delar att sprida kunskap om regeringens strategi samt om aktuellt regelverk och goda erfarenheter för att uppnå uppsatta mål. Detta kan ske i form av idéseminarier, stöd till regionala nätverk, möjlighet till jämförelser mellan kommuner avseende relevant statistik etc. Regeringen har identifierat några områden där det är särskilt angeläget att utveckla och sprida kunskap och goda exempel. Vägledning i det vräkningsförebyggande arbetet I syfte att utveckla och säkra rutinerna i kommunernas arbete med att motverka vräkning, särskilt för barnfamiljer har Socialstyrelsen fått i uppdrag att ta fram ett vägledande material. I utredningen om vräkning och hemlöshet bland barnfamiljer (SOU 2005:88) konstateras vikten av ett förebyggande arbete och tidiga insatser för att motverka vräkningar bland barnhushåll, både ur ett samhällsekonomiskt och individuellt perspektiv. Utredaren anser att hyreslagen och utsökningsbalkens regler är tillräckliga för att socialtjänsten ska kunna sköta sitt uppdrag, under förutsättning att socialtjänsten organiserar sitt arbete väl och har en tillräcklig bemanning. Utredaren menar att socialtjänsten idag inte tycks ha tillräcklig kunskap om de regler och möjligheter som finns för att stödja och hjälpa familjen, t.ex. om möjligheten för socialnämnden att överta betalningsansvaret för hyran. Regeringen vill ta ett helhetsgrepp om hemlöshetsproblematiken och anser att ett material med vägledning om vräkningsförebyggande arbete bör kunna få en bred omfattning och avse flera delar i regeringens hemlöshetsstrategi. Fokus bör dock ligga på stöd för barnfamiljer. Det kan handla om riktlinjer för förbättrad samverkan, dels mellan olika delar av socialtjänsten, dels med andra berörda aktörer. En annan fråga som är betydelsefull att lyfta fram i detta sammanhang är hur problem kring sekretess kan hanteras. En viktig del i uppdraget är att sprida kunskap, både om den aktuella lagstiftningen om de erfarenheter och goda exempel som finns. Denna information bör löpande uppdateras. I detta arbete bör Socialstyrelsen samarbeta med samtliga berörda aktörer t.ex. Kronofogdemyndigheten, Sveriges Kommuner och Landsting, fastighetsägare och hyresgästföreningar. Kunskap om olika boendelösningar Ett annat angeläget område är i vad mån olika metoder för stöd i boendet exempelvis boendetrappor, lågtröskelboenden, bostad-först etc. är verksamma metoder för att slussa in kvinnor och män på den ordinarie bostadsmarknaden. 13
Stimulansmedel Socialstyrelsen har fått i uppdrag att i samråd med berörda myndigheter fördela medel till lokalt utvecklingsarbete och utvärdera insatserna mot uppsatta mål. För detta ändamål har regeringen avsatt 55 530 000 kronor under 2007 och 2008. Medlen ska användas till utveckling av arbetssätt och arbetsorganisation för att möjliggöra en utveckling av långsiktiga och uthålliga strukturer. Medlen ska fördelas med utgångspunkt i den kunskap och erfarenhet som har genererats genom Socialstyrelsens utvecklingsarbete avseende verksamma metoder. Fortlöpande uppföljning Utvecklingen när det gäller omfattning av hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden bör fortlöpande följas. Därför har regeringen i regleringsbreven för 2007 gett Boverket och Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram en plan för kartläggning av den sekundära bostadsmarknaden i Sverige. Med sekundär bostadsmarknad avses de bostäder som med olika typer av avtal eller på annat sätt upplåts genom socialtjänstens eller andra aktörers försorg. Kronofogdemyndigheten har i sitt regleringsbrev för 2007 fått i uppdrag att utveckla statistik om avhysningar och vräkningar. Av statistiken skall framgå hur många ansökningar som gjorts och antalet faktiskt verkställda avhysningar och vräkningar per kommun. Socialstyrelsens kartläggningar av hemlöshetens omfattning med möjlighet att följa utvecklingen över tid, är en annan viktig kunskapskälla. För att ta ett samlat grepp har Socialstyrelsen fått i uppdrag att tillsammans med berörda myndigheter ge förslag på hur den fortlöpande uppföljningen av hemlösheten och utestängningen från bostadsmarknaden ska kunna följas. Tidsplan Strategin löper under åren 2007 2009. I Socialstyrelsens uppdrag ingår att tillsammans med berörda myndigheter ta fram en plan där de definierar sina respektive roller och hur de kan bidra till att uppnå de uppsatta målen. I uppdraget ska även anges hur arbetet kommer att följas upp. I detta arbete är det av stor vikt att brukarorganisationer och andra organisationer inbjuds att delta, exempelvis Sveriges Kommuner och Landsting. Socialstyrelsen ska tillsammans med berörda myndigheter informera regeringen om planen för arbetet senast den 15 juni 2007. Utvärdering och avrapportering Socialstyrelsen ska senast den 1 juli 2010 lämna en myndighetsgemensam slutrapport som inkluderar hur det lokala utvecklingsarbetet bidragit till att uppnå uppsatta mål. Denna avrapportering ska bland annat utgöra underlag för regeringens fortsatta prioriteringar. 14
Insatser På följande sidor ges en sammanställning av de insatser som regeringen hittills har beslutat om. Insatser för att alla ska vara garanterade tak över huvudet och erbjudas fortsatta samordnade insatser utifrån individuella behov. Insats Aktörer Finansiering Tidsplan Uppmuntra kommuner och landsting att gemensamt utveckla ett samordnat riktat uppsökande fältarbete för att utifrån en bred kompetens kunna möta kvinnor och män vid härbärgen och akutboenden i deras egen miljö och länka dem vidare till ordinarie socialtjänst och fortsatta insatser. Kommuner, landsting, organisationer, m fl. Inom ramen för de medel som finns avsatta för bl.a. lokalt utvecklingsarbete åren 2007 och 2008. Utvärdering inom ramen för Socialstyrelsens slutrapport senast den 1 juli 2010. Mål 1 Alla ska vara garanterade tak över huvudet och erbjudas fortsatta samordnade insatser utifrån individuella behov. 15
Insatser för att antalet kvinnor respektive män som är intagna eller inskrivna på kriminalvårdsanstalt, behandlingsenhet, har stödboende eller vistas på hem för vård eller boende (HVB) och inte har ordnad bostad inför utskrivning ska minska. Insats Aktörer Finansiering Tidsplan Stimulera ökad samverkan kring boendet i samband med utskrivning från behandlingsenhet eller stödboende inom kriminalvård, socialtjänst, landsting eller annan vårdgivare. Kommuner, landsting, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse, Socialstyrelsen i samråd med berörda organisationer. Inom ramen för de medel som finns avsatta för bl.a. lokalt utvecklingsarbete år 2007 och 2008. Utvärdering inom ramen för Socialstyrelsens slutrapport senast den 1 juli 2010. 2005-2007 utgår riktade statsbidrag för förstärkt missbruksvård där fokus bland annat ligger på en förstärkt vårdkedja och helhetssyn där boende ingår som en komponent. Kommuner, landsting, länsstyrelserna, Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse, organisationer. Inom ramen för regeringens satsning på en förstärkt missbruksvård. 2005-2007. Samlad utvärdering av Socialstyrelsen senast 31 december 2009. Ökat statsbidrag med 20 miljoner årligen för 2007 respektive 2008 för verksamhet med personligt ombud för personer med psykiska funktionshinder. Kommuner. Totalt 109,5 miljoner kronor för år 2007 respektive år 2008. Permanent verksamhet. Mål 2 Antalet kvinnor respektive män som är intagna eller inskrivna på kriminalvårdsanstalt, behandlingsenhet, har stödboende eller vistas på hem för vård eller boende (HVB) och inte har ordnad bostad inför utskrivning ska minska. 16
Insatser för att inträde på den ordinarie bostadsmarknaden ska underlättas för kvinnor respektive män som befinner sig i boendetrappor, träningslägenheter eller andra former av boenden som tillhandahålls av socialtjänsten eller andra aktörer. Insats Aktörer Finansiering Tidsplan Stimulera kommuner att tillsammans med bostadsföretag och andra relevanta aktörer utveckla boendelösningar där målet är att de hemlösa får ett eget kontrakt på den ordinarie bostadsmarknaden. Utvecklingsarbetet ska ta tillvara erfarenheter från framgångsrika boendetrappor och fungerande metoder för bostad-först. Kommuner, bostadsföretag och berörda organisationer. Inom ramen för de medel som finns avsatta för bl.a. lokalt utvecklingsarbete åren 2007 och 2008. Utvärdering inom ramen för Socialstyrelsens slutrapport senast den 1 juli 2010. Ta fram en plan för kartläggning av den sekundära bostadsmarknaden, dvs. de bostäder som upplåts genom socialtjänstens försorg exempelvis för uthyrning i andrahand eller olika former av försöksboenden. Boverket, Socialstyrelsen. Inom ramen för ordinarie verksamhet. Uppdraget ska redovisas senast den 1 september 2007. Kunskapsöversikt om effekten av olika metoder för att slussa in kvinnor och män på den ordinarie bostadsmarknaden exempelvis boendetrappor, lågtröskelboenden, bostad-först etc. Socialstyrelsen i samråd med Boverket m fl. Inom ramen för de medel som finns avsatta för åren 2007 och 2008 för bl.a. lokalt utvecklingsarbete. Uppdraget slutrapporteras senast den 31 december 2008. Mål 3 Inträde på den ordinarie bostadsmarknaden ska underlättas för kvinnor respektive män som befinner sig i boendetrappor, träningslägenheter eller andra former av boenden som tillhandahålls av socialtjänsten eller andra aktörer. 17
Insatser för att antalet vräkningar ska minska och inga barn ska vräkas Mål 4 Antalet vräkningar ska minska och inga barn ska vräkas. Insats Aktörer Finansiering Tidsplan Stimulera utveckling av det lokala vräkningsförebyggande arbetet. Kommuner, Kronofogdemyndigheten, länsstyrelserna, Socialstyrelsen, övriga berörda myndigheter och organisationer. Inom ramen för de medel som finns avsatta för bl.a. lokalt utvecklingsarbete åren 2007 och 2008. Utvärdering inom ramen för Socialstyrelsens slutrapport senast den 1 juli 2010. Utveckla statistik över antalet ansökningar och verkställda vräkningar per kommun. Hushållens sammansättning, inklusive barn i hushållet, ska framgå av statistiken. Myndigheten ska överväga om denna statistik ska ingå i Sveriges officiella statistik. Kronofogdemyndigheten. 450 000 kronor inom ramen för de medel som finns avsatta för åren 2007 och 2008 för bl.a. lokalt utvecklingsarbete. Den fortsatta finansieringen sker inom ramen för ordinarie budget. Uppdraget ska redovisas senast den 1 januari 2009. Uppdrag till Socialstyrelsen att ta fram en vägledning till kommuner och andra berörda aktörer för att stödja det vräkningsförebyggande arbete. Socialstyrelsen i samråd med Kronofogdemyndigheten, övriga berörda myndigheter och organisationer. Inom ramen för de medel som finns avsatta för bl.a. lokalt utvecklingsarbete åren 2007 och 2008. Uppdraget ska redovisas senast den 1 maj 2008. 18
Den här publikationen kan beställas från Socialdepartementet via: info.order@social.ministry.se eller regeringens webbplats: www.regeringen.se, avdelningen Publikationer Socialdepartementet 103 33 Stockholm 08-405 10 00 Artikelnummer S2007.014 Produktion: Svensk Information, www.sinfo.se Tryck: Edita Västra Aros, mars 2007
Socialdepartementet 103 33 Stockholm Artikelnummer S 2007.014