Tertialrapport 2 Redovisning av Polisens resultat t.o.m. andra tertialet 2010 RPS RAPPORT 2010 Rikspolisstyrelsen Ekonomiavdelningen Oktober 2010
Utgivare Rikspolisstyrelsen Box 12256 102 26 Stockholm Telefon 08-401 90 00 Rikspolisstyrelsens serie för rapporter RIKSPOLISSTYRELSEN Upplaga, oktober 2010 Intrapolis, tryckt/kopierad i 30 ex Editorial
INNEHÅLL Tertialrapport 2 Innehåll 1 AVGRÄNSNINGAR OCH BEDÖMNINGSGRUNDER... 7 1.1 Förutsättningar och avgränsningar... 7 1.2 Bedömning av resultatutvecklingen... 7 1.3 Bedömning av BF-arbetet... 10 1.4 Bedömning av måluppfyllelse av nationella mål enligt planeringsförutsättningarna... 10 2 RESULTATET FÖR POLISMYNDIGHETERNA TOTALT... 11 2.1 Resultatutveckling... 11 2.2 Bedömning av det brottsförebyggande arbetet... 14 2.3 Måluppfyllelse av nationella mål enligt planeringsförutsättningarna... 15 2.4 Strategisk service... 15 2.5 Ekonomi... 16 2.6 Kompetensförsörjning... 17 3 BLEKINGE... 19 3.1 Resultatutveckling... 19 3.2 Bedömning av det brottsförebyggande arbetet... 20 3.3 Måluppfyllelse av nationella mål enligt planeringsförutsättningarna... 20 3.4 Ekonomi... 21 3.5 Kompetensförsörjning... 21 4 DALARNA... 23 4.1 Resultatutveckling... 23 4.2 Bedömning av det brottsförebyggande arbetet... 24 4.3 Måluppfyllelse av nationella mål enligt planeringsförutsättningarna... 24 4.4 Ekonomi... 25 4.5 Kompetensförsörjning... 25 5 GOTLAND... 27 5.1 Resultatutveckling... 27 5.2 Bedömning av det brottsförebyggande arbetet... 28 5.3 Måluppfyllelse av nationella mål enligt planeringsförutsättningarna... 28 5.4 Ekonomi... 28 5.5 Kompetensförsörjning... 29 6 GÄVLEBORG... 31 6.1 Resultatutveckling... 31 6.2 Bedömning av det brottsförebyggande arbetet... 32 6.3 Måluppfyllelse av nationella mål enligt planeringsförutsättningarna... 32 6.4 Ekonomi... 33 6.5 Kompetensförsörjning... 33 7 HALLAND... 35 7.1 Resultatutveckling... 35 7.2 Bedömning av det brottsförebyggande arbetet... 36 7.3 Måluppfyllelse av nationella mål enligt planeringsförutsättningarna... 37 7.4 Ekonomi... 37 7.5 Kompetensförsörjning... 38 8 JÄMTLAND... 39 8.1 Resultatutveckling... 39 8.2 Bedömning av det brottsförebyggande arbetet... 40 3
INNEHÅLL 8.3 Måluppfyllelse av nationella mål enligt planeringsförutsättningarna... 40 8.4 Ekonomi... 41 8.5 Kompetensförsörjning... 41 9 JÖNKÖPING... 43 9.1 Resultatutveckling... 43 9.2 Bedömning av det brottsförebyggande arbetet... 44 9.3 Måluppfyllelse av nationella mål enligt planeringsförutsättningarna... 44 9.4 Ekonomi... 45 9.5 Kompetensförsörjning... 45 10 KALMAR... 47 10.1 Resultatutveckling... 47 10.2 Bedömning av det brottsförebyggande arbetet... 48 10.3 Måluppfyllelse av nationella mål enligt planeringsförutsättningarna... 48 10.4 Ekonomi... 49 10.5 Kompetensförsörjning... 49 11 KRONOBERG... 51 11.1 Resultatutveckling... 51 11.2 Bedömning av det brottsförebyggande arbetet... 52 11.3 Måluppfyllelse av nationella mål enligt planeringsförutsättningarna... 52 11.4 Ekonomi... 53 11.5 Kompetensförsörjning... 53 12 NORRBOTTEN... 55 12.1 Resultatutveckling... 55 12.2 Bedömning av det brottsförebyggande arbetet... 56 12.3 Måluppfyllelse av nationella mål enligt planeringsförutsättningarna... 56 12.4 Ekonomi... 57 12.5 Kompetensförsörjning... 57 13 SKÅNE... 59 13.1 Resultatutveckling... 59 13.2 Bedömning av det brottsförebyggande arbetet... 60 13.3 Måluppfyllelse av nationella mål enligt planeringsförutsättningarna... 61 13.4 Ekonomi... 62 13.5 Kompetensförsörjning... 62 14 STOCKHOLM... 65 14.1 Resultatutveckling... 65 14.2 Bedömning av det brottsförebyggande arbetet... 66 14.3 Måluppfyllelse av nationella mål enligt planeringsförutsättningarna... 68 14.4 Ekonomi... 69 14.5 Kompetensförsörjning... 69 15 SÖDERMANLAND... 71 15.1 Resultatutveckling... 71 15.2 Bedömning av det brottsförebyggande arbetet... 72 15.3 Måluppfyllelse av nationella mål enligt planeringsförutsättningarna... 72 15.4 Ekonomi... 73 15.5 Kompetensförsörjning... 73 16 UPPSALA... 75 16.1 Resultatutveckling... 75 16.2 Bedömning av det brottsförebyggande arbetet... 76 16.3 Måluppfyllelse av nationella mål enligt planeringsförutsättningarna... 76 16.4 Ekonomi... 77 4
INNEHÅLL 16.5 Kompetensförsörjning... 77 17 VÄRMLAND... 79 17.1 Resultatutveckling... 79 17.2 Bedömning av det brottsförebyggande arbetet... 80 17.3 Måluppfyllelse av nationella mål enligt planeringsförutsättningarna... 80 17.4 Ekonomi... 81 17.5 Kompetensförsörjning... 81 18 VÄSTERBOTTEN... 83 18.1 Resultatutveckling... 83 18.2 Bedömning av det brottsförebyggande arbetet... 84 18.3 Måluppfyllelse av nationella mål enligt planeringsförutsättningarna... 84 18.4 Ekonomi... 85 18.5 Kompetensförsörjning... 86 19 VÄSTERNORRLAND... 87 19.1 Resultatutveckling... 87 19.2 Bedömning av det brottsförebyggande arbetet... 88 19.3 Måluppfyllelse av nationella mål enligt planeringsförutsättningarna... 88 19.4 Ekonomi... 89 19.5 Kompetensförsörjning... 89 20 VÄSTMANLAND... 91 20.1 Resultatutveckling... 91 20.2 Bedömning av det brottsförebyggande arbetet... 92 20.3 Måluppfyllelse av nationella mål enligt planeringsförutsättningarna... 92 20.4 Ekonomi... 93 20.5 Kompetensförsörjning... 93 21 VÄSTRA GÖTALAND... 95 21.1 Resultatutveckling... 95 21.2 Bedömning av det brottsförebyggande arbetet... 97 21.3 Måluppfyllelse av nationella mål enligt planeringsförutsättningarna... 98 21.4 Ekonomi... 98 21.5 Kompetensförsörjning... 99 22 ÖREBRO... 101 22.1 Resultatutveckling... 101 22.2 Bedömning av det brottsförebyggande arbetet... 102 22.3 Måluppfyllelse av nationella mål enligt planeringsförutsättningarna... 102 22.4 Ekonomi... 103 22.5 Kompetensförsörjning... 103 23 ÖSTERGÖTLAND... 105 23.1 Resultatutveckling... 105 23.2 Bedömning av det brottsförebyggande arbetet... 106 23.3 Måluppfyllelse av nationella mål enligt planeringsförutsättningarna... 106 23.4 Ekonomi... 107 23.5 Kompetensförsörjning... 107 24 DEFINITIONER AV CENTRALA BEGREPP OCH RESULTATMÅTT... 109 25 VERKSAMHETSSTATISTIK... 113 26 BILAGA 1 BEDÖMNING AV BF-ARBETET... 115 5
INNEHÅLL 6
AVGRÄNSNINGAR OCH BEDÖMNINGAR 1 Avgränsningar och bedömningsgrunder 1.1 Förutsättningar och avgränsningar Regleringsbrevet för budgetåret 2010 innehåller ett antal nya krav på återrapportering jämfört med tidigare år, till exempel en redovisning av verksamheten kopplad till tio indikatorer samt en fördjupad analys. Återrapporteringen innebär bland annat att Rikspolisstyrelsen (RPS) ska redovisa och bedöma utvecklingen (jämfört med motsvarande period föregående år) samt prognos för resterande del av året. analysera de viktigaste förändringarna samt redogöra för de åtgärder som kommer att vidtas. bedöma det brottsförebyggande (BF) arbetet. redovisa, bedöma och analysera såväl Polisen som helhet som varje polismyndighet. Polisens verksamhetsresultat redovisas och bedöms normalt utifrån elva brottskategorier grupperade i tre brottsområden. I denna rapport har dock avgränsningar gjorts. Även en avgränsad redovisning kommer enligt vår bedömning att ge en rättvisande bild av Polisens verksamhet samtidigt som den har en koppling till de områden regeringen prioriterat. Inriktningen i tertialrapporten är därför att fånga så mycket som möjligt av mängdbrotten. De utgör en stor del av Polisens verksamhet och är också ett av regeringens prioriterade områden. Redovisning och bedömning har därför avgränsats till följande brottskategorier: våldsbrott. tillgreppsbrott (exkl. i butik). narkotikabrott. trafikbrott (exkl. ATK 1 ). 1.2 Bedömning av resultatutvecklingen Polismyndigheternas resultat värderas inte enbart utifrån enskilda indikatorer och tillfälliga förändringar utan genom en helhetsbedömning av resultatet. Därför jämförs utfallet under andra tertialet 2010 även med motsvarande period 2008 och 2009 samt helåret 2009. Utvecklingen bedöms också i förhållande till nivån. En ökning från en låg nivå har en annan betydelse än en ökning från en hög nivå och vice versa. En annan viktig faktor vid bedömningen är att enskilda indikatorer måste sättas i relation till andra indikatorer och till annan information för att kunna ge upphov till en pålitlig bedömning av resultatet. Resultatjämförelser görs mellan samtliga 21 polismyndigheter, men främst mellan polismyndigheter med liknande förutsättningar. Vilka dessa är, beror på vilken indikator och brottskategori som avses. De tre storstadsmyndigheternas utfall jämförs i första hand med varandra. Bland övriga polismyndigheter finns det främst en skiljelinje mellan de som har en relativt hög, genomsnittlig eller låg anmäld brottslighet för vålds- och tillgreppsbrott i förhållande till antalet invånare. Höga respektive låga antal anmälda brott i förhållande till invånarantalet anses främst återspegla väsentliga skillnader i demografin (tätorts- och glesbygdsgrad m.m.). Vid de mindre polismyndigheterna kan det ske procentuellt sett stora förändringar av de antals- och andelsmått som används för bedömningen utan att det påverkar den övergripande bedömningen av resultatet. Det beror i dessa fall på att utvecklingen bedöms som en naturlig variation eller som en konsekvens av ett fåtal händelser eller ingripanden. De fyra brottskategorierna kan, ur ett bedömningsperspektiv, i stort indelas i två: (1) våldsbrott och tillgreppsbrott (exkl. tillgrepp i butik) samt (2) trafik och narkotika. Trafik- och narkotikabrott (så kallade ingripandebrott) består i huvudsak av brott som anmälts genom polisers egna initiativ, genom så kallad egeninitierad verksamhet. För anmälda brott bedöms oftast ett ökat antal som en negativ 1 ATK = Automatiserad trafiksäkerhetskontroll. 7
AVGRÄNSNINGAR OCH BEDÖMNINGAR utveckling för våldsbrott och tillgreppsbrott (exkl. tillgrepp i butik), och positiv för trafik- och narkotikabrott. Ett ökat antal anmälda trafik- och narkotikabrott (och ordningsbot för trafik) bedöms i första hand återspegla en ökad aktivitet från poliser och inte en ökad brottslighet. 1.2.1 Redovisning och bedömning av utvecklingen samt prognos för resten av året De sju indikatorer som avser anmälda brott och olika mått för utredning och lagföring bedöms utifrån indikatorernas olika betydelse. Den första indikatorn (1) anmälda brott är dels en indikator på förekomsten av brott, dels en inflödesindikator för utredningsverksamheten. De två därefter följande indikatorerna (2) antal redovisade till åklagare och (3) antal och andel personuppklarade brott har en särställning då de utgör huvudindikatorer för utredningsresultatet. Övriga indikatorer (4) antal bearbetade, (5) antal öppna, (6) mediangenomströmningstiden för bearbetade och (7) andel öppna äldre än 6 månader utgör stödindikatorer vid bedömningen av resultatet eftersom de ger en viss bild av under vilka förutsättningar utredningsresultatet uppnåtts. I denna redovisning har vi utelämnat prognos för helåret avseende indikatorerna antal öppna, medianen för genomströmningstiden avseende bearbetade och andel öppna äldre än 6 månader av inkomna. Detta beror på att dessa uppvisar variationer som är mycket svåra att prognostisera. Däremot lämnas prognos för indikatorerna antal redovisade till åklagare och antal bearbetade. Den prognosmetod som använts baseras på en historisk utveckling och tar inte hänsyn till kommande kända eller troliga förändringar. Av denna anledning kan de prognoser som redovisas i resultatutvecklingstabellerna i vissa fall avvika från bedömningar som görs i texten. 1.2.2 Analys av de viktigaste förändringarna samt redogörelse av åtgärder Utveckling av och prognoser för verksamheten kan visa stora variationer hos de lokala myndigheterna. För att bedöma vad som är en viktig förändring används tre grundprinciper/kriterier för analys. Bedömningen görs i följande nivåer. Nationella resultat före lokala. Helårsresultat före tertialresultat. Nivåförändringar före relativ (procentuell) förändring. Detta innebär att förändringar som påverkar nationella resultat bedöms viktigare än de som påverkar lokala resultat förändringar som kan påverka helårsresultatet (i förhållande till tidigare år) bedöms som viktigare än de som påverkar tertialresultat förändringar som påverkar resultatnivåer (i förhållande till andra polismyndigheter) bedöms som viktigare än relativa (procentuella) förändringar. Principerna innebär att analysen av de viktigaste förändringarna i första hand koncentreras till de polismyndigheter som bidrar mest till den nationella utvecklingen. Detta hindrar dock inte att även stora lokala förändringar ska analyseras även om dessa inte påverkar nationella resultat. Vid analysen av resultatet (nivå och utveckling) för narkotika och trafik är måtten på aktivitet i huvudsak mått på brottsförebyggande arbete på sätt och vis överordnade måtten för utredning och lagföring. En hög polisiär ingripandeaktivitet är för dessa brottskategorier en förutsättning för ett bra resultat. Därefter görs en bedömning av resultatet för utredning och lagföring. När resultatutvecklingen bedöms utifrån ett längre tidsperspektiv (minst helår) ökar möjligheterna att upptäcka betydande avvikelser. Det är också utifrån denna kunskap som polismyndigheterna vanligtvis beslutar om åtgärder. Den i rapporten redovisade resultatbedömningen baseras endast på utvecklingen under två tertial inom ett antal resultatmått. Utvecklingen för de olika resultatmåtten är delvis motsägelsefull och sannolikheten för detta ökar också ju kortare bedömningsperioden är. Det är därför sällsynt att bedömningen görs 8
AVGRÄNSNINGAR OCH BEDÖMNINGAR mot bakgrund av ett entydigt starkt eller svagt resultat för den enskilda polismyndigheten. Över längre perioder kan utvecklingen bedömas och värderas mer tillförlitligt. Det är därför förenat med betydande svårigheter att redovisa de åtgärder polismyndigheterna kommer att vidta med anledning av tillfälliga förändringar i resultatutvecklingen. Det är av denna anledning sådana redovisningar i allmänhet saknas i rapporten. Ett område där det dock är möjligt att lämna redovisning avseende kommande åtgärder är måluppfyllelsen av de nationella mål som Polisen beslutar om i planeringsförutsättningarna. Förutsättningarna är där annorlunda då målnivån för resultatbedömningen är känd i förväg. 1.2.3 Osäkerheter Indikatorn andel personuppklarade brott (personuppklaringsprocenten) ska tolkas med stor försiktighet då den enbart bygger på statistik för de första sju månaderna. Dessutom finns det en fördröjning efter det att redovisade till åklagare innan det kan leda till ett personuppklarat brott, det vill säga innan åklagare fattat beslut i ärendet. Det finns stora skillnader för hur vissa typer av brott registreras i ett ärende. Normalt registreras det allvarligaste brottet utifrån straffskalan först, vilket styr till vilken brottskategori ärendet räknas. Rutinerna för detta skiljer sig dock mellan myndigheterna, vilket påverkar jämförbarheten. Det gäller främst för drograttfylleri (trafikbrott) och eget bruk av narkotika (narkotikabrott). Det innebär att samma typ av ärende redovisas som ett narkotikabrottsärende i en myndighet, medan det i en annan redovisas som ett trafikbrottsärende. Det finns även en del ytterligare frågetecken kring statistikens kvalitet för trafikbrotts på grund av varierande handläggningsrutiner vid polismyndigheter. Detta håller på att ses över av RPS, med syftet att uppnå en ökad standardisering av rutinerna. Indikatorn öppna äldre än 6 månader och mediangenomströmningstid skiljer sig från de övriga på så sätt att förändringar till stor del kan förklaras av det som skett under perioden mellan (augdec) föregående år, till exempel att många gamla avslutats under den perioden. Övriga mått är helt eller i huvudsak en återspegling av verksamheten till och med andra tertialet (jan-aug). Värdet av måttet mediangenomströmningstid är mycket osäker, främst för trafikbrotts. Det finns polismyndigheter som har en mediangenomströmningstid på noll dagar, det vill säga de flesta avslutas direkt. Den stora skillnaden mellan polismyndigheternas mediangenomströmningstid återspeglar inte på ett bra sätt skillnader i flödet av. Därför kompletteras mediangenomströmningstiden med en analys av medelgenomströmningstiden (aritmetiskt medelvärde). För att kunna bedöma effektivitet och produktivitet behövs en uppfattning om vilka resurser som lagts ned på arbetet. Ett mått som kan användas är den redovisade arbetstiden. Det finns emellertid fortfarande brister i tidrapporteringens kvalitet vid vissa polismyndigheter vilket försvårar jämförelser mellan myndigheterna. Generellt har därför inte den arbetade tidens omfattning och fördelning någon avgörande betydelse för de bedömningar av resultatet som görs i rapporten. Det betyder att bedömningen i huvudsak avser polismyndigheternas resultat mer eller mindre utan hänsyn till vad det kostat i form av pengar och arbetstid. Detta är en brist vid bedömningen. Måttet redovisad arbetstid har främst använts vid bedömningen av resultatet för våldsbrott respektive tillgreppsbrott (exkl. tillgrepp i butik) detta eftersom kvaliteten på tidredovisningen bedöms förhållandevis bra för dessa brottskategorier. En komplikation vid analysen av resultatet för trafikbrott är att antalet ordningsbot, som kompletterar måttet anmälda brott, både är ett mått på ingripandeaktivitet och på lagföring. Den stora variationen av brottstyper inom kategorin trafikbrott, och i mindre grad narkotikabrott, gör det också mycket svårt att värdera utvecklingen sammantaget. Det förekommer normalt betydligt större resultatvariationer mellan polismyndigheternas utrednings- och lagföringsresultat för brottskategorierna trafik- och narkotikabrott jämfört med för våldsbrott och tillgreppsbrott (exkl. tillgrepp i butik). 9
AVGRÄNSNINGAR OCH BEDÖMNINGAR 1.3 Bedömning av BF-arbetet För att fullgöra Polisens uppdrag och nå uppsatta mål ska den polisoperativa verksamheten planeras och ledas på ett systematiskt sätt utifrån Polisens underrättelsemodell (PUM). Aktiviteter mot brott, ordningsstörningar och otrygghet ska utgå från relevant information, ha rätt utformning, sättas in vid rätt tidpunkt och med rätt resurs. Arbetet stöds av administrationsverktyget PUM-A. Bedömningen av polisens brottsförebyggande arbete inriktas på att säkra kvaliteten i hur polismyndigheterna använder PUM-A och genomförs utifrån den dokumentation som är åtkomlig vid granskningstillfället. Bedömningen innehåller ingen värdering av resultatet av det brottsförebyggande arbetet. Bedömningen utgår från insatser som dokumenterats i PUM-A. En insats är en planering och ett genomförande av åtgärder mot ett visst problem. Som insats avses planlagd linjeverksamhet och planlagda insatser 2. Tre insatser granskas för varje polismyndighet förutom storstadsmyndigheterna där tre insatser granskas i respektive polisområde/polismästardistrikt. I de fall det förekommer fler insatser än tre görs urvalet slumpmässigt. När insatserna är tre eller färre granskas samtliga. Grundläggande krav är att det finns en tydlig dokumentation i PUM-A som omfattar kartläggning och analys som tydliggör problemets omfattning, spridning och orsak arbetsmetod/metodik som kopplar mot problemets orsak uppföljning/utvärdering. Grundkraven är desamma för båda de områden som bedömts. De olika delarna i strukturen är beroende av varandra genom att god kunskap om problembilden gör det möjligt att välja rätt arbetsmetod/metodik, en tydligt beskriven arbetsmetod/metodik gör det möjligt att använda arbetsmetoden/metodiken på rätt sätt en tydlig problembild och tydlig beskrivning av arbetsmetod/metodik ger bra underlag för att målsätta insatsen vilket i sin tur bidrar till kvaliteten på uppföljningen/utvärderingen. PUM-A ger, vid god och tydlig dokumentation, tillgång till viktig information. PUM-A ger läsaren en bild av vilket eller vilka problem som insatsen avser. Vilka orsaker problemen sannolikt beror på, det vill säga hur situationen har bedömts vid kartläggningen/analysen. En tydlig dokumentation kring problembilden och orsakerna till problemen ger en förståelse för val av arbetsmetod/metodik. En tydlig beskrivning av arbetsmetod/metodik ger läsaren möjlighet att använda arbetsmetoden/metodiken. En tydlig uppföljning ger möjlighet att utläsa resultatet av insatsen och bedöma dess effektivitet. En närmare beskrivning av bedömningsgrunder lämnas i bilaga 1. 1.4 Bedömning av måluppfyllelse av nationella mål enligt planeringsförutsättningarna RPS bedömning baseras på en jämförelse av utfallet med säsongsanpassade målvärden, av polismyndigheterna redovisade påverkansfaktorer samt historiska utfall. Tre bedömningsnivåer med fallande sannolikhetsgrad har använts. Dessa är mycket troligt (grön), möjligt (gul) och mindre troligt (röd) Polismyndigheterna har också genomfört en prognos av måluppfyllelsen för helåret. För dessa används nivåerna uppnår mål (grön) och uppnår inte mål (röd) 2 En planlagd linjeverksamhet sträcker sig över en längre tid medan en planlagd insats riktas mot ett identifierat problem som kräver särskilda åtgärder under en viss tid med avsatta resurser. 10
RESULTAT FÖR POLISMYNDIGHETERNA TOTALT 2 Resultatet för polismyndigheterna totalt 2.1 Resultatutveckling Tabell 1. Verksamhetsutveckling, 2009-2010, för tertial 2 samt prognos för helåret (procent) 3 Indikatorer 1 2a 2b 3 4 5 6 7 Median för Antal redovi- Antal bearbe- Antal öppna strömnings- genom- Andel per- ý sonuppklara- de brott sade till tade tid avseende ýnd åklagare bearbetade Antal anmälda brott Andel öppna äldre än 6 mån av inkomna Brottskategorier T2 2010 T2 2010 T2 2010 T2 2010 T2 2010 T2 2010 T2 2010 T2 2010 Våldsbrott 2 4 1 4 3 1 0-8 -13-26 Tillgreppsbrott -3-1 4-2 -3-7 -7-7 -8-20 Narkotika 7 6-3 3-3 4 5 12-5 -3 Trafik 0-7 -6-11 -8-7 -4 9 16-7 Utfallet för indikator 2a och 2b avser perioden januari-juli. Utfallet för indikator 6 vad gäller tillgreppsbrott avser samtliga tillgreppsbrott samt skadegörelsebrott. 2.1.1 Våldsbrott Resultatet för våldsbrott bedöms som i stort sett oförändrat jämfört med föregående år, men med en positiv utveckling till och med det andra tertialet 2010. Den bedömningen görs dock utan att hänsyn tas till att den redovisade arbetstiden för våldsbrott vid polismyndigheterna ökat med 7 procent för utredning och lagföring och med 10 procent för brottsförebyggande arbete. Utvecklingen bedöms som positiv i den del som avser ett ökat antal och andel redovisade till åklagare i förhållande till inkomna, vilket även inneburit ett ökat antal personuppklarade brott och en ökad personuppklaringsprocent. Det bedöms även positivt att antal och andel öppna äldre än sex månader har minskat. Antalet anmälda våldsbrott har fortsatt att öka. Liksom vid första tertialet förklaras ökningen nästan uteslutande av anmälda brott avseende misshandel inomhus. Till största del handlar det om anmälningar där offer och gärningsman är bekanta och i nära relation. Detta är brott som Polisen särskilt har arbetet med att få fler anmälningar och därmed minska mörkertalet. Det har exempelvis skett en tydlig ökning av antalet anmälningar med misshandel mot barn 0-6 år, som har skett inomhus med bekant gärningsman. Andra brottstyper inom våldsbrottskategorin där antalet anmälda brott har ökat är våldtäkt inomhus mot person över 15 år och misshandel inomhus mot man i nära relation. Antalet anmälningar med våldtäkt inomhus mot barn under 15 år har ökat tydligt jämfört med 2008. Antalet anmälda brott avseende misshandel utomhus (våld i offentlig miljö) har minskat till det lägsta antalet sedan 2006. Det har skett en minskning för drygt hälften av polismyndigheterna, inklusive för Västra Götaland och Skåne. För Stockholm har antalet anmälningar varit relativt oförändrat sedan 2008. Den kalla vintern, med mycket snö, är sannolikt en av förklaringarna till det minskade antalet anmälda brott. Statistiken per månad visar att det är särskilt under mars och april som de största minskningarna har skett i förhållande till motsvarande månader 2009. Antalet redovisade till åklagare har ökat med något mer än vad både antalet inkomna och antalet bearbetade har gjort. Ökningen beror till stor del på fler redovisade avseende misshandel inomhus. Det har även skett en ökning av redovisade med misshandel utomhus vilket fått till följd att andelen redovisade till åklagare i förhållande till inkomna 3 I tabellen förekommer två återkommande kolumner med rubrikerna T2 respektive 2010. Kolumnen T2 innehåller den procentuella skillnaden jämfört med motsvarande period föregående år. Kolumnen 2010 innehåller den procentuella skillnaden för ett prognostiserat helårsresultat 2010 jämfört med det faktiska utfallet 2009. 11
RESULTAT FÖR POLISMYNDIGHETERNA TOTALT har ökat. För misshandel inomhus är andelen redovisade till åklagare oförändrad jämfört med 2009. En stor andel av de inkomna a med misshandel inomhus har avslutats med beslutet brott kan ej styrkas. Det gäller särskilt med misshandel i en nära relation. Ökningen av antalet personuppklarade våldsbrott beror till stor del på att antalet har ökat för storstadsmyndigheterna. Det har dessutom skett tydliga ökningar för Kronoberg, Kalmar, Uppsala och Dalarna. 2.1.2 Tillgreppsbrott (exkl. i butik) Resultatet för tillgreppsbrott exklusive tillgrepp i butik bedöms som i stort sett oförändrat jämfört med föregående år men med en viss positiv utveckling till och med det andra tertialet 2010. Den bedömningen görs dock utan att hänsyn tas till att den redovisade arbetstiden för tillgreppsbrott exklusive tillgrepp i butik vid polismyndigheterna ökat med 3 procent för utredning och lagföring och med 38 procent för brottsförebyggande arbete. Utvecklingen bedöms som positiv i den del som avser ett minskat antal och andel äldre öppna och en ökad andel redovisade till åklagare respektive personuppklarade brott. Antalet anmälda tillgreppsbrott exklusive butikstillgrepp har fortsatt att minska, totalt och för majoriteten av polismyndigheterna. Det minskade antalet avser främst tillgrepp genom inbrott, tillgrepp av cykel och tillgrepp av moped. Föregående års tydliga ökning av inbrottsstöld i villa och radhus har i år följts av en nästan lika stor minskning. Däremot har antalet inbrottsstölder i lägenhet samt stöld i källare och på vind ökat tydligt. Ökningen av antalet inbrottsstölder i lägenhet avser nästan uteslutande Stockholm. Antalet stölder i fritidshus har fortsatt att minska. Både andelen redovisade till åklagare och personuppklaringsprocenten har ökat något, till följd av att antalet inkomna respektive antalet anmälda brott har minskat med mer än antalet redovisade till åklagare. Positivt är även att en större andel av de som har bearbetats har lett till ett redovisat ärende till åklagare. Det bedöms även positivt att antalet och andelen äldre öppna har minskat. För brottstypen inbrottsstöld i bostad inklusive i fritidshus, källare och vind har antalet redovisade till åklagare ökat. Precis som för anmälda brott avser ökningen inbrottsstölder i lägenhet samt stöld i källare och på vind. 2.1.3 Narkotikabrott Resultatet bedöms som bättre än till och med andra tertialet föregående år. Den bedömningen görs dock utan att hänsyn tas till att den redovisade arbetstiden för narkotika vid polismyndigheterna ökat med 19 procent för utredning och lagföring och 21 procent för brottsförebyggande arbete. Aktiviteten har fortsatt att öka. Antalet anmälda brott har ökat med 7 procent och inkomna med 8 procent till och med andra tertialet 2010 jämfört med motsvarande period föregående år. Detta har medfört fler redovisade till åklagare och fler personuppklarade brott ökningar med 3 respektive 6 procent. Personuppklaringsprocenten och andelen redovisade har minskat. Det förklaras till del av fler öppna yngre än 6 månader jämfört med första tertialet 2009, vilket antyder att redovisningen av och personuppklarade brott bör kunna öka under slutet av 2010 under förutsättning att de öppna a snart kommer att avslutas. Det ökade antalet narkotikabrotts och anmälda narkotikabrott avser i första hand eget bruk av narkotika och överlåtelse av narkotika. Också antalet dopningsbrott har ökat mycket procentuellt sett. Även framställning av narkotika har ökat, medan innehav av narkotika inte har ökat. Det är enbart för eget bruk som antalet redovisade till åklagare ökat i ungefär samma utsträckning som inflödet. Redovisade med överlåtelsebrott har endast ökat något och antalet redovisade med dopningsbrott har minskat. En förklaring till detta är helt enkelt att antalet nedlagda ökat mycket för dopningsbrott och överlåtelsebrott (samt för framställning av narkotika). För överlåtelse- 12
RESULTAT FÖR POLISMYNDIGHETERNA TOTALT brotten och dopningsbrotten har också antalet öppna 0-6 månader ökat mycket. Det återstår att se om dessa kommer att redovisas under året. Ärendeflödet är i stort sett oförändrat jämfört med föregående år: Median- och medelgenomströmningstiden har minskat något och antalet äldre öppna har ökat något. Andelen äldre öppna i förhållande till inkomna är nästan oförändrad. Utvecklingen innebär att antalet äldre öppna ökat mycket sedan första tertialet 2010, vilket bedöms något oroväckande. En positiv utveckling är att antalet som redovisats till åklagare med förenklat utredningsförfarande 4 (främst RB 23:21) har ökat mycket (+30 %). Något oroande är att antalet som lagts ned med beslut om att gärningen ej är brott och misstänkt oskyldig har fortsatt att öka (+15 %). Det innebär att en allt större andel av de inkomna a läggs ned med något av dessa beslut. Detta är också en av orsakerna till att andelen nedlagda har ökat något under första tertialet 2010. Det förekommer ganska stora variationer mellan polismyndigheterna. En orsak kan vara att ingripanden sker under skilda förhållanden, till exempel finns normalt en skillnad mellan ingripanden mot enskilda individer och stora grupper. Det pågår fortlöpande utbildning för att göra poliser uppmärksamma på vilka tecken som betyder att en person är påverkad av droger. Det är ändå oroande att allt fler av misstankarna om brott inte kan bevisas. Huvudförklaringen är det ökade antalet ingripanden mot eget bruk av narkotika. En trolig delförklaring till ökningen av denna nedläggningsgrund är användandet av preparat som efter analys inte visat sig vara narkotikaklassade samt avsaknad av en metod för analys som påvisar brukande av den narkotikaklassade drogen Spice. 2.1.4 Trafikbrott Resultatet bedöms som i stort sett oförändrat jämfört med till och med andra tertialet föregående år. Den redovisade arbetstiden för brottskategorin trafik är oförändrad både för utredning och lagföring och för brottsförebyggande arbete. Aktiviteten tycks dock ha varit något högre i år. Antalet utfärdade ordningsbot har ökat med 6 procent, medan antalet anmälda trafikbrott är oförändrat. Det förekom en minskning av inflödet i början på året och den beror sannolikt på den stora snömängden i landet under större delen av det första tertialet. Detta ledde i sin tur till ett minskat trafikflöde och skapade dessutom en del besvär för trafikövervakningen. 5 Antalet redovisade till åklagare har minskat med 11 procent, antalet bearbetade med 7 procent och antalet personuppklarade brott hade till och med juli 2010 minskat med 7 procent. Personuppklaringsprocenten och andelen redovisade har följaktligen minskat. En delförklaring till den minskade andelen redovisade är den ökning av inflödet som skett för brottstypen smitning, parkeringsskada en typ av ärende som mycket sällan leder till ett redovisat ärende till åklagare. Det har också skett en ökning av dessa som lagts ned med drygt 2 000. Den ökningen avser det första tertialet. Men den minskade andelen redovisade förklaras också av att det under föregående år till och med andra tertialet redovisades betydligt fler beteendebrott samt med brottskoden 3171 (övriga trafikbrott) än till och med andra tertialet 2010, samt även jämfört med motsvarande period 2008 6. Till viss del är förklaringen också att färre inkomna avslutats till och med andra tertialet 2010 jämfört med andra tertialet 2009. Detta bör leda till att antalet avslutade, bearbetade och redovisade ökar under resterande delen av 2010. De som varit öppna längre tid än 6 månader har 4 Med förenklat utredningsförfarande avses att redovisats till åklagare i enlighet med den reglering som finns i rättegångsbalken (RB, paragraf 23:22 och 23:21) att redovisa utan fullständigt förundersökningsprotokoll. Redovisning enligt RB 23:22 innebär att förundersökning i formell mening inte inleds, medan redovisning enligt RB 23:21 sker efter inledd förundersökning. 5 http://www.vv.se/trafiken/skade---olycksdata/skade---olycksstatistik/aktuell-manadsstatistik/ (2010-05-21). 6 Brottstypen anges med brottskod därför att övriga trafikbrott annars kan missförstås. 13
RESULTAT FÖR POLISMYNDIGHETERNA TOTALT minskat jämfört med motsvarande period föregående år. Däremot har detta antal ökat mellan första och andra tertialet 2010. Antalet som redovisats med förenklat redovisningsförfarande (i detta fall RB 23:22) har minskat (-15 %). Ett minskat antal inkomna trafikbrotts och anmälda trafikbrott avser i första hand brottskod 3171 (övriga trafikbrott), beteendebrott, rattfylleribrott (alkohol) samt olovlig körning. Det är också för dessa brottstyper som antalet redovisade till åklagare minskat mest. Antalet hastighetsöverträdelser har dock ökat, till skillnad mot till och med första tertialet. Det är också för hastighetsöverträdelser som antalet öppna 0-6 månader ökat mest. Det återstår att se hur många av dem som kommer att redovisas till åklagare under 2010. Antalet LAU-tester 7 har ökat med 4 procent och antalet positiva prov har minskat med 6 procent. Det innebär en minskning av positiva tester ungefär i paritet med anmälda brott om rattfylleri (alkohol). Det ökade antalet ordningsbot avser i första hand (1) hastighetsöverträdelser, (2) brott beträffande fordons skick och utrustning och (3) brott mot brukande av oregistrerat, avställt, oskattat eller körförbudsbelagt fordon. 2.2 Bedömning av det brottsförebyggande arbetet Bedömningen av det brottsförebyggande arbetet har gjorts genom en granskning av polismyndigheternas insatser mot tillgrepps- och narkotikabrott. Polismyndigheterna har en något tydligare och mer relevant dokumentation i PUM-A när det gäller narkotikabrott än när det gäller tillgreppsbrott. Drygt 30 procent av dokumentationen av insatserna, både tillgrepps- och narkotikabrott, är införd i väsentliga delar eller helt införd. I flera polismyndigheter finns det en ojämnhet inom polismyndigheten, vilket kan tyda på ett behov av ökad kvalitetssäkring. Genomgången av insatserna för tillgreppsbrott och narkotikabrott visar ett utvecklingsbehov. Förmågan att sätta relevanta mål och delmål, att följa upp och utvärdera arbetet och att planera utifrån en problembild behöver öka. Det brottsförebyggande arbetet förutsätter en tydlig och informativ beskrivning av lokala problem och deras orsaker, och där finns i nuläget brister. Det behövs också en ökad förmåga att tydligt beskriva arbetsmetoder/metodik och att säkerställa att valda arbetsmetoder/metodik är relevanta mot det problem som beskrivits. RPS har påbörjat arbetet med att stärka polismyndigheterna i deras arbete med att leda och styra enligt PUM. Två polismyndigheter har påbörjat detta arbete och ytterligare två är i uppstartsfas. Ett utvecklingsarbete kring uppföljning och utvärdering med fokus på utbildning pågår och en handbok som beskriver samverkansprocessen kommer att färdigställas under hösten 2010. 2.2.1 Brottsförebyggande arbete i samverkan (överenskommelser) Det brottsförebyggande arbetet är en fråga för många samhällsaktörer. För att strukturera samverkan mellan parter kan avtal tecknas, till exempel samverkansöverenskommelser. Polisen har, till och med juni 2010, tecknat avtal med 179 kommuner. Flera polismyndigheter redovisar också att ett antal fler avtal kommer att tecknas under året. Vid årsredovisningen kommer överenskommelsernas kvalitet att bedömas och då görs även en redovisning av arbetets huvudsakliga inriktningar. 7 Alkoholutandningsprov som utförs i syfte att upptäcka eventuellt rattfylleri. 14
RESULTAT FÖR POLISMYNDIGHETERNA TOTALT 2.3 Måluppfyllelse av nationella mål enligt planeringsförutsättningarna Tabell 2. Måluppfyllelse av mål enligt planeringsförutsättningarna Våld i offentlig miljö Våld i offentlig miljö Tillgrepp genom inbrott Brott i nära relationer (antal anmälda brott) (andel redovisade (andel redovisade (antal redovisade till åklagare av inkomna) till åklagare av inkomna) till åklagare) Mål 2010 39015 26 % 5,0 % 6795 Målvärde T2 26106 25 % 4,9 % 4409 Utfall T2 27511 21 % 4,2 % 4079 Avvikelse +1 405-4%-enh. - 0,7%-enh. -330 RPS bedömning Mindre troligt Mindre troligt Mindre troligt Mindre troligt Antalet anmälda brott för våld i offentlig miljö ska minska med 2,5 procent till utgången av 2010 jämfört med målet för 2009, det vill säga minska till 39 015 anmälda brott. Hittills i år har det anmälts 27 511 brott, vilket är 1 405 fler än det säsongsanpassade målvärdet 8. Antalet anmälda brott låg relativt nära det säsonganpassade målvärdet under januari-april. Under maj-augusti har dock antalet anmälda brott varit betydligt högre än målvärdet alla månader utom i juni. Sammantaget är utfallet hittills 5 procent sämre än målvärdet. RPS bedömer det därför som mindre troligt att det nationella målet kan nås. Jämfört med samma period 2009 har det anmälts 2,4 procent färre brott i år. Andelen redovisade till åklagare av inkomna för våld i offentlig miljö ska öka till 26 procent vid utgången av 2010. Till och med tertial 2 ligger andelen på 21 procent. Detta är 5 procentenheter sämre än målet för helåret, och 4 procentenheter sämre än det säsongsanpassade målvärdet. Andelen redovisade hittills i år har legat under det säsongsanpassade målvärdet samtliga månader, vilket talar emot att målet kan nås. RPS bedömer det därför som mindre troligt att det nationella målet kan nås. Jämfört med samma period 2009 är andelen redovisade 1 procentenhet högre i år. Andelen redovisade till åklagare av inkomna för tillgrepp genom inbrott ska öka till 5,0 procent vid utgången av 2010. Hittills i år ligger andelen på 4,2 procent. Detta är 0,8 procentenheter sämre än målet för helåret, och 0,7 procentenheter sämre än det säsongsanpassade målvärdet. Andelen har legat under det säsongsanpassade målvärdet sedan april och skillnaden har ökat. RPS bedömer det därför som mindre troligt att det nationella målet kan nås. Jämfört med samma period 2009 är andelen redovisade 0,2 procentenheter högre i år. Antalet till åklagare för brott i nära relationer ska öka med 15 procent jämfört med målvärdet för 2009, det vill säga öka till 6 795. Efter tertial 2 har det redovisats 4 079 till åklagare, vilket är 330 färre än det säsongsanpassade målvärdet. Antalet redovisade har varit färre än det säsongsanpassade målvärdet samtliga månader utom mars då en av polismyndigheterna redovisade en onormalt stor mängd. RPS bedömer det därför som mindre troligt att det nationella målet ska uppnås. Jämfört med samma period 2009 har det redovisats 8,7 procent fler i år. RPS bedömning är att det är mindre troligt att något av de nationella målen uppnås 2010. Det kan dock konstateras att det totala utfallet hittills i år är bättre för samtliga målområden än vad de var vid motsvarande tidpunkt 2009. Det kan också konstateras att åtta polismyndigheter hittills i år har ett bättre utfall för samtliga målområden än vid samma tidpunkt 2009 samt att endast en har ett sämre utfall för samtliga målområden. 2.4 Strategisk service Under årets inledning gjorde Polisens kontaktcenter (PKC) ett bättre resultat än föregående år. Denna trend bröts dock och sedan mars har PKC uppvisat försämrade resultat gällande svarstiderna jämfört 8 Målvärde anpassat till hur antal anmälda brott, antal redovisade till åklagare och andelen redovisade till åklagare av inkomna normalt (ett genomsnitt de 5 senaste åren) fördelar sig under året. 15
RESULTAT FÖR POLISMYNDIGHETERNA TOTALT med motsvarande tidpunkter föregående år. Målet om 90 procent besvarade samtal 9 inom 3 minuter har inte nåtts sedan januari. Tabell 3. Andel inkomna samtal till PKC, personligt besvarade inom 3 minuter Månad 2010 (procent) 2009 (procent) Skillnad (procentenh.) Januari 90 87 +3 Februari 88 78 +10 Mars 70 78-8 April 36 58-22 Maj 23 59-36 Juni 35 55-20 Juli 32 65-33 Augusti 16 38-22 Totalt (T2) 27 54-27 Om man utökar mätningen till att omfatta svarstiden 5 minuter så besvarades under tertialet 47 procent inom denna tid. En försämring har dock skett även inom denna mätnivå jämfört med föregående år då resultatet var 78 procent. Ett antal åtgärder för att förbättra kvalitet och svarstider initierades i början av året baserade på den utredning som gjordes under slutet av 2009. Bland annat pågår följande delmoment: En ny beräkning av hur mycket personal och resurser som verksamheten kräver, med hänsyn till de nya uppdrag som tillkom under 2009. Omfattande utbildningsinsatser. Förbättrad samordning. RPS bedömning i föregående tertialrapport - att målet inte kommer att nås under 2010 - kvarstår. 2.5 Ekonomi Tabell 4. Anslagsutfall för perioden i procent av tilldelade medel (tusen kr) Anslagsutfall (netto) Skillnad mot föregående år Tilldelade medel 2010 Tillgängliga Kostnad (netto) i procent av medel 2010 10 - tilldelade medel - tillgängliga medel Jan-aug 2010 Jan-aug 2009 Kronor Procent Polismyndigheterna 10385395 9877156 508239 5,1% 16245433 16084790 63,9% 64,6% Polisen totalt 12178734 11649916 528818 4,5% 19071808 19247635 63,9% 63,3% Nivån på anslagsförbrukningen till och med augusti 2010 är något lägre än vad som kan förväntas mot bakgrund av helårsnivån enligt den prognos som lämnats i juli. Enligt juli-prognosen kommer utgående överföringsbelopp 2010 uppgå till 298 miljoner kronor. Hittills i år har Polisen förbrukat 63,9 procent av tilldelade medel. Motsvarande siffra i föregående års tertialrapport var 67,4 procent. Det finns inget i utfallet till och med augusti som indikerar att förbrukningen för helåret 2010 kommer att överstiga den förbrukning som lämnats i juliprognosen till regeringen. 9 Samtalen handlar om upplysningar, tips och anmälningar. 10 Med tillgängliga medel avses summan av tilldelade medel 2010 och årets ingående överföringsbelopp. 16
RESULTAT FÖR POLISMYNDIGHETERNA TOTALT 2.6 Kompetensförsörjning Med kompetensförsörjning avses verksamhet som bedrivs för att attrahera, rekrytera, förvalta/utveckla, omorientera och avveckla kompetens. Rätt person med rätt kompetens vid rätt tidpunkt och plats ger förutsättningar för effektivitet och goda verksamhetsresultat. 2.6.1 Arbetstidens förläggning Riktlinjer för hur arbetsgivaren ska förlägga och hantera arbetstiden har tagits fram och är under beredning för beslut. Riktlinjerna har bland annat som syfte att säkerställa att arbetstidens förläggning utgår från verksamhetens krav på bemanning. Det utgår i första hand från resultatet av dialoger mellan RPS och polismyndigheterna under senhösten 2009. 2.6.2 Kompetens och ledarskap Kursplanen för Polisens chefsförsörjningsprogram mot strategisk nivå är fastställd. Urvalsprocessen till programmet genomförs under hösten. Det är 210 personer som sökt till programmet. Av dessa har 142 akademisk examen och 68 polisexamen. Programstarten sker i januari 2011. Arbetet med att ta fram en enhetlig modell för hur kunskaper och erfarenheter från tjänstgöring utomlands ska tas tillvara fortskrider som planerat. 2.6.3 Mångfald och likabehandling Polisens tre jämställdhets- och mångfaldsprojekt fortsätter som planerat vid polismyndigheterna i Skåne, Stockholms län och Västra Götaland. Arbetet med att ta tillvara erfarenheterna i Polisens strategiska arbete med mångfalds- och likabehandlingsfrågor har påbörjats. Inledningsvis planeras sju seminarier för erfarenhetsspridning till alla myndigheter inom Polisen. Under projektets gång har även tio av deltagarna erhållit anställning, varav åtta inom Polisen. Under året har insatser för personer med funktionsnedsättning integrerats med övrigt mångfaldsarbete och ingår nu i den nationella mångfalds- och likabehandlingsplan som antagits för perioden 2010-2012. 2.6.4 Personalsammansättning Tabell 5. Antal anställda fördelat på poliser och civilanställda Antal anställda (andel kvinnor) Förändring Polisen totalt Poliser totalt Civila totalt Civila tillsvidare Polisen totalt Poliser totalt Civila totalt Civila tillsvidare Polismyndigheterna totalt 26127 38 % 19974 27 % 6153 73 % 5657 1305 1138 167-61 Polisen totalt (inkl. RPS, RKP, SKL m.m.) 28197 39 % 20407 27 % 7790 69 % 7236 1333 1153 180-27 I augusti 2010 var 28 197 personer anställda inom Polisen, varav 20 407 poliser och 7 790 civila. Därmed är målet om 20 000 poliser uppfyllt. Polisen har under perioden anställt 1 666 polisaspiranter, vilket ger en nettoökning med 1 153 poliser. Ökningen av civila förklaras till största del av tidsbegränsade anställningar i de tre mångfalds- och jämställdhetsprojekt som Polisen driver. Polisen har även anställt KC-operatörer för att möta kapacitetsbehovet. Minskningen av civila med tillsvidareanställning är en följd av att det inte skett någon ersättningsrekrytering av administrativ personal, till exempel receptionister. 17
RESULTAT FÖR POLISMYNDIGHETERNA TOTALT Tabell 6. Antal anställda fördelat på kompetenskategorierna lednings-, kärn- och stödkompetens Augusti 2010 Förändring (augusti 2009) Totalt Poliser Civila Totalt Poliser Civila Antal (andel) Andel Antal Andel Antal Andel Antal Antal Antal kvinnor kvinnor kvinnor Ej kodad 1784 (6%) 32 % 1691 30 % 93 63 % 277 316-39 Kärn 19097 (68%) 36 % 15695 29 % 3402 70 % 624 520 104 Ledning 2751 (10%) 22 % 2424 17 % 327 60 % 518 507 11 Stöd 4565 (16%) 63 % 597 19 % 3968 70 % -86-190 104 Totalt 28197 (100%) 39 % 20407 27 % 7790 69 % 1333 1153 180 Antalet anställda som är kodade i ledningskompetens har ökat med 518 personer mellan augusti 2009 och augusti 2010. Detta kan till största del förklaras av att Polisen sett över kodningen av kompetenskategorin. Av de personer som saknar kodning är majoriteten under praktiktjänstgöring eller tjänstlediga. 2.6.5 Sjukfrånvaro Tabell 7. Sjukfrånvaro vid storstadsmyndigheterna (procent) 2010 2009 Sjukfrånvaro Långtidssjukfrånvaro Sjukfrånvaro Långtidssjukfrånvaro Storstadsmyndigheterna totalt 4,12 2,43 4,49 2,86 Övriga polismyndigheter totalt 2,90 1,61 2,94 1,71 Polisen totalt 3,55 2,02 3,71 2,26 Sjukfrånvaron vid de tre storstadsmyndigheterna, Skåne, Stockholms län och Västra Götaland är högre än för övriga polismyndigheter och Polisen totalt. Situationen är inte ny men den har blivit mer accentuerad de senaste åren. Sjukfrånvaron har minskat jämfört med samma period 2009. Minskningen är tydligast för långtidssjukfrånvaro vid storstadsmyndigheterna. Storstadsmyndigheterna fortsätter sitt gemensamma analysarbete för att identifiera orsakerna till sjukfrånvaron för att kunna vidta lämpliga åtgärder. Tabell 8. Sjukfrånvaro per ålderskategori och kön (procent) 2010 2009-29 år 30-49 år 50 - år Totalt Totalt Kvinnor 2,41 4,60 7,22 5,09 5,33 Män 1,34 1,71 4,00 2,57 2,69 Polisen totalt 1,83 2,89 5,07 3,55 3,71 Sjukfrånvaron har minskat för såväl kvinnor som män jämfört med samma period 2009. Kvinnor har fortfarande väsentlig högre sjukfrånvaro än män, detta gäller oavsett ålder. Skillnaden mellan kvinnor och män är, i absoluta tal, störst i åldersgruppen 50 år eller äldre. Däremot är den procentuella skillnaden mellan kvinnor och män störst i åldersgruppen 30-49 år. 18
BLEKINGE 3 Blekinge 3.1 Resultatutveckling Tabell 9. Verksamhetsutveckling, 2009-2010, för tertial 2 samt prognos för helåret (procent) Indikatorer 1 2a 2b 3 4 5 6 7 Median för Antal redovi- Antal bearbe- Antal öppna strömnings- genom- Antal per- Andel personuppklarade brott de brott sonuppklara- sade till tade tid avseende åklagare bearbetade Antal anmälda brott Andel öppna äldre än 6 mån av inkomna Brottskategorier T2 2010 T2 2010 T2 2010 T2 2010 T2 2010 T2 2010 T2 2010 T2 2010 Våldsbrott 8 32 17 19 17 8 7 0 2 58 Tillgreppsbrott -11 20 35 12 17 9 7-14 9-29 Narkotika 23-23 -36 32 43 23 35 56-15 168 Trafik 10 17 4-11 -9 7 9 117 14 188 Utfallet för indikator 2a och 2b avser perioden januari-juli. Utfallet för indikator 6 vad gäller tillgreppsbrott avser samtliga tillgreppsbrott samt skadegörelsebrott. 3.1.1 Våldsbrott Resultatet bedöms som i stort sett genomsnittligt med en positiv utveckling utom vad gäller brott i nära relation. Antalet redovisade till åklagare har ökat tydligt jämfört med motsvarande period 2009 men jämfört med 2008 har antalet minskat. Andelen redovisade till åklagare är genomsnittlig för polismyndigheterna. Personuppklaringsprocenten är bland de lägre. Det ökade antalet redovisade till åklagare avser till största del med misshandelsbrott, främst där gärningsman och offer är obekanta, samt våld och hot mot tjänsteman. Andelen redovisade till åklagare för brottstypen misshandel mot man/kvinna obekant med offret är den högsta för polismyndigheterna. Även för brottstypen misshandel utomhus är andelen en av de högsta. Däremot är resultatet för brott i nära relationer svagt. Antalet redovisade till åklagare har fortsatt att minska samtidigt som det har skett en tydlig ökning av antalet inkomna. Andelen redovisade är den lägsta bland polismyndigheterna. För misshandels och våld mot tjänsteman där polisen är förundersökningsledare är resultatet däremot ett av de bättre. Andelen redovisade till åklagare är en av de högsta för polismyndigheterna. Statistik från Åklagarmyndigheten i form av andel lagförda brottsmisstankar av redovisade brottsmisstankar 11 visar en ökning i år, till den högsta andelen för polismyndigheterna. Resultatet tycks alltså vara bättre för polisledda förundersökningar än för åklagarledda sådana (exempelvis brott i nära relationer). 3.1.2 Tillgreppsbrott (exkl. i butik) Resultatet bedöms som i huvudsak bra med en positiv utveckling. Det har skett en tydlig ökning av andelen redovisade till åklagare till den högsta för polismyndigheterna. Även personuppklaringsprocenten är en av de högsta. Genomströmningstiden har dock ökat och är en av de längre. Ökningen kan delvis bero på att det har avslutats ett antal äldre öppna. Andelen äldre öppna är fortsatt en av de lägsta. Det ökade antalet redovisade till åklagare avser med tillgrepp genom inbrott. För brottstyperna tillgrepp genom inbrott och tillgrepp av, ur och från fordon inklusive icke motordrivet är 11 Åklagarnas lagföringsandel. 19
BLEKINGE andelen redovisade till åklagare den näst högsta respektive den högsta för polismyndigheterna. 3.1.3 Narkotikabrott Resultatet bedöms som i huvudsak bra men utvecklingen är svårbedömd. Ärendeflödet visar på en kort genomströmningstid, men ett klart ökande antal äldre öppna, som nu är relativt många i förhållande till inkomna. Aktiviteten visar en klar ökning till och med andra tertialet 2010, med ett ökat antal anmälda brott och inkomna. Andelen redovisade och personuppklaringsprocenten är hög. En ökning av antalet öppna 0-6 månader indikerar att antalet redovisade till åklagare kan komma att öka ytterligare under året. Dessutom är andelen som redovisats med förenklat utredningsförfarande den högsta för polismyndigheterna. 3.1.4 Trafikbrott Resultatet bedöms sammantaget som ungefär genomsnittligt för polismyndigheterna och utvecklingen är svårbedömd. Måtten på aktivitet, anmälda brott och ordningsbot, visar en ökning och tillsammans är antalet ganska stort i förhållande till det som bedöms kunna förväntas för polismyndigheten. Ärenden redovisade till åklagare har minskat samtidigt som antalet personuppklarade brott ökat. Andelen redovisade till åklagare i förhållande till inkomna är låg medan personuppklaringsprocenten är hög. Andelen äldre öppna har ökat rejält, till en av de högsta andelsnivåerna för polismyndigheterna. Även antalet öppna 0-6 månader har ökat mycket, vilket kan betyda att redovisade kan komma att öka under 2010. Antalet LAU-tester har minskat något. En särskilt notabel utveckling är ökningen av antalet inkomna med sjöfylleri, en ökning från 38 till 239 samtidigt som antalet redovisade till åklagare ökat från inget till ett ärende. Utvecklingen beror till stor del på att myndigheten för närvarande är diarieföringsmyndighet för Kustbevakningen. 3.2 Bedömning av det brottsförebyggande arbetet 3.2.1 Tillgrepp genom inbrott Dokumentationen är inte införd. Polismyndigheten behöver tydliggöra dokumentationen i PUM-A i samtliga delar: kartläggning/analys, val av arbetsmetod/metodik och uppföljning/utvärdering. 3.2.2 Narkotika Dokumentationen är inte införd. Polismyndigheten behöver tydliggöra dokumentationen i PUM-A vad avser kartläggning/analys och uppföljning/utvärdering. 3.3 Måluppfyllelse av nationella mål enligt planeringsförutsättningarna Tabell 10. Måluppfyllelse av mål enligt planeringsförutsättningarna Våld i offentlig miljö Våld i offentlig miljö Tillgrepp genom inbrott Brott i nära relationer (antal anmälda brott) (andel redovisade (andel redovisade (antal redovisade till åklagare av inkomna) till åklagare av inkomna) till åklagare) Mål 2010 510 30 % 6,5 % 105 Målvärde T2 351 26 % 6,2 % 71 Utfall T2 359 25 % 8,1 % 37 Avvikelse +8-1%-enh. +1,9 %-enh. -34 RPS bedömning Möjligt Möjligt Mycket troligt Mindre troligt Pmynd. prognos Uppnår mål Uppnår mål Uppnår mål Uppnår inte mål Utfallet hittills i år är bättre för samtliga målområden utom brott i nära relationer jämfört med motsvarande tidpunkt 2009. 20