Servicediskar, inredning

Servicediskar, inredning Finlands byggbestämmelsesamling del F1 I F1 föreskrivs bl.a. följande om inredning: De utrymmen som tjänar byggnadens huvudsakliga ändamål samt därtill hörande fast inredning, utrustning och anläggningar skall också lämpa sig för användning av rörelse- och funktionshindrade. Projektet Helsingfors för alla, Handikappades samhällsplaneringstjänst (VYP) och Jyrki Heinonen

Servicediskens läge och hur man finner den En servicedisk måste placeras nära entrén, helst mittemot den. Det är lättare för synskadade personer att hitta servicedisken om ett klart gångstråk leder fram till den. Det kan vara en material- och färgkontrastrand eller en korridormatta som hålls bra på plats och som leder från entrén till disken. Servicedisken skall vara välbelyst och skall ha klara färgkontraster jämfört med omgivningen. En servicedisk skall markeras med tydliga skyltar. En synskadad person skall kunna finna den plats där en person står bakom disken. Platsen kan markeras genom att placera ett skrivunderlägg vid den aktuella platsen. Servicediskens mått En servicedisk skall ha sådana mått att rullstolsanvändare eller kortväxta samt gående fullvuxna personer kan använda den. En rullstolsanvändare behöver en låg del i disken och fritt utrymme för knäna under den. Lagom bordshöjd för dem är 750-800 mm. Den fria bredden på knäutrymmet skall vara minst 800 mm, höjden minst 670 mm och djupet 600 mm. I servicedisken finns det ofta en del som kan öppnas för att en person bakom disken skall kunna flytta sig framför disken. En låg bordsyta dimensionerad för rullstolsanvändare kan fungera som en sådan port om den kan vändas i lodrätt läge. För gående fullvuxna personer är 1200 mm en lämplig höjd på servicedisken.

Teleslinga vid servicedisken Servicepunkten utrustas med en teleslinga för personer som använder hörapparat. Servicepunkten utrustas med en T- skylt för slingan. Servicediskens glasvägg Det skall inte finnas någon glasvägg mellan kunden och personalen eftersom det försvårar kommunikationen både för syn- och hörselskadade. Ett glänsande glas hindrar sikten över disken och försvårar utnyttjandet av synobservation som komplettering till hörseln. Glaset försämrar också hörbarheten. Om det ändå finns en glasvägg måste ansiktet på tjänstemannen bakom disken vara välupplyst för att man skall kunna se denne och dessutom måste både ömsesidigt ljudåtergivningssystem och tjänsteslinga markerad med T-skylt användas för personer med hörapparat. Vid servicedisken måste det finnas penna och papper för skriftlig kommunikation. Det är önskvärt att den person som betjänar allmänheten kan teckenspråk i tillägg till andra språk. Motljusbländning Ansiktet på personen bakom servicedisken syns inte om det bakom denna finns ett fönster som förorsakar motljusbländning. I detta fall måste fönstret täckas med en persienn. Dessutom måste personens ansikte vara belyst för att underlätta kommunikationen. Underlättande av hör- och sebarhet Sidoväggar och ett tak ovanför disken kan förbättra hörbarheten vid en servicedisk. Vid disken måste belysningen vara bra och rätt riktad. Störande skuggor får inte uppstå vid disken.

Tilläggsutrustning vid servicedisken På framsidan av disken måste det finnas en vågrät krok mot vilka käppar eller kryckor kan stödas medan ärenden uträttas vid disken. Dessutom är det bra om det i disken också finns en krok för väskan. Vid framkanten av servicedisken kan också ett sammanhängande stödräcke monteras. Stolar vid en servicedisk Servicedisken kan i sin helhet vara låg och det skall finnas fristående stolar vid disken. Vid en sådan disk finns det flera servicepunkter som alla skall vara dimensionerade enligt kraven för rullstolsanvändare. Servicepunkterna utrustas med en teleslinga för personer som använder hörapparat. Servicepunkten utrustas med en T-skylt för slingan. Stolar I tillägg till kundstolarna av normal höjd behövs också högre stolar för personer med styva knän eller höfter. För dessa personer är 500-550 mm en lämplig stolshöjd. En bekväm vanlig sitshöjd är ca 430-440 mm. Stolar för rörelsehindrade personer skall ha ryggstöd och armstöd. Lagom sitsdjup är 300-400 mm. Sitsen skall vara vågrät, inte ha bakåtlutning, samt ha rundad framkant för att inte trycka på baksidan av låret och försvåra blodcirkulationen i benen. Det är lättare att stiga upp från stolen om armstöden sträcker sig ca 300 mm längre ut än sitsens framkant. Stolen får inte ha någon tvärgående ribba på främre sidan i nedre kanten eller någon annan kompakt konstruktion som gör det svårare att stiga upp. Stolen skall vara lätt att flytta. Stolsbenen förses med t.ex. filtknappar under stolsbenen för att dämpa det skrapande ljudet när stolen flyttas.

Könummerapparater Vid en servicepunkt används ofta könummer. Könummerapparaten skall placeras så att den kan nås av en rullstolsanvändare. Könummerapparaten skall vara planerad så att synskadade personer kan använda den. Apparaten skall ha ett syntetiskt ljud som berättar vilket nummer som matas ut. Numret skall vara stort och tydligt. Apparaten skall ge nummer för endast en kö. De apparater där man skall kunna välja för vilken kö ett nummer tas, är mycket besvärliga. En synskadad person behöver en assistent för att klara av det. Den apparat som visar vilket nummer som står i tur, anger också läget för servicepunkten men är ofta enbart visuell. Skärmen skall placeras i ögonhöjd, 1400-1600 mm från golvet, då ser också en person med svag syn denna. Om den fästs vid takranden måste en person med svag syn be om hjälp för att få veta vilket nummer som är i tur. I tillägg till att numret visas skall det ropas ut och en signal skall ange servicepunktens läge.

Självbetjäningsdiskar Självbetjäningsdiskar får inte ha några vassa hörn, kanter eller utskjutande delar. Det får heller inte finnas delar som lossnar eller går sönder av en ofrivillig knuff. Servicediskarna skall vara tillverkade i hållbara material som är lätta att rengöra och som lämpar sig också för allergiska personer. Glänsande ytor skall undvikas. Självbetjäningsdisken i ett kafé eller en restaurang måste dimensioneras så att en person i rullstol kan nå produkterna på disken. Vid kanten av disken monteras en sammanhängande utskjutande skiva längs vilken en bricka kan transporteras fram till servicepunkten. 900 mm är en lämplig höjd på ytan. Om sockeln under disken dras in blir det lättare att nå från rullstolen; djupet är 150 mm och höjden 200 mm, vilket gör att man kommer närmare disken när fotstöden får plats. Gående rörelsehindrade personer får stöd av en i diskkanten monterad ledstång vars höjd är densamma som den utstående delen av disken, dvs. 900 mm från golvet. Servicepunkten utrustas med en teleslinga för personer som använder hörapparat. Servicepunkten utrustas med en T- skylt för slingan. Vid servicepunkten måste det finnas penna och papper för skriftlig kommunikation. En synskadad person behöver hjälp vid disken, därför måste hon eller han hitta en person som kan hjälpa bakom disken. Servicepunktens läge kan markeras i golvet med hjälp av kontrastfärg- och materialzon. Punkten kan markeras i disken genom att använda material- och färgkontrast samt punktbelysning. En servicedisk måste ha bra belysning. Ljuset får inte ge upphov till glans eller göra det svårare att se in i vitrinen. Tydlig stor text och bra kontrast skall användas för produktnamn och -priser. Bokstäverna skall vara minst 15 mm höga. Svart text på vit botten syns bäst. Dietprodukter, t.ex. glutenfria bakverk och sockerfria drycker, måste markeras tydligt. Menyn skall finnas även i punktskrift eller också skall personalen berätta om utbudet.

1. Det blir lättare att hitta servicedisken om den har stark färg. Vid disken finns en teleslinga och uppgift om den en T-skylt. (Ateneum)

2. Under den låga delen av servicedisken finns det fritt knäutrymme för rullstolsanvändare. (Synapsia)

3. Vid kanten av servicedisken finns en ledstång och en krok för käppar medan man uträttar ärendet. (Djurbergets servicecentral)

4. Vid kanten av kaféets servicedisk finns en ledstång som ger stöd. (Djurbergets servicecentral)

5. Servicedisken vid garderoben fungerar bra med tanke på alla. (Kiasma)

6. Servicedisken är för hög för rullstolsanvändare, kortväxta personer och barn. Vid disken finns det en teleslinga, markerad med en T-skylt, för personer med hörapparat. (Kiasma)

7. Motljuset från glasrutan vid servicedisken, likaså från fönstret bakom disken, försvårar kommunikationen. Disken är för hög. (HSB)

8. En hög servicedisk har öppningar genom vilka tjänstemannen lätt kan förflytta sig till andra sidan för att hjälpa. Disken har ingen låg del. (Radisson SAS Seaside Hotel)

9. Om man sitter vid servicedisken måste servicepunkterna dimensioneras för rullstolsanvändare. (FPA)

10. Det måste finnas högre stolar än normalt för personer med styva knän eller höfter. Sitthöjden skall vara ca 500 mm. (FPA)

11. Könummerapparat där man måste välja nummer kan inte användas av synskadade personer. (Kampens centrum)

12. Turnumret för servicepunkten sitter så högt att det är omöjligt för en synskadad person att se det. Könumret borde också alltid ropas ut. (Kampens centrum)

13. Detta könummer är tydligt. (Kampens centrum)

14. Den högre nummerskylten är tydlig, däremot är det svårt att urskilja könumret som formas av ljuspunkter. (FPA)