Aktuell information för säker arbetsmiljö i Norden Nr 3 2004 Tema: Låsbart På bilden: Peter Karlsson, operatör vid SAABs växellådsfabrik i Göteborg. Night Train FMS: Snabbt som tåget - och lika säkert. Sid 2-3. Möt Robert Broström, mannen som talar med maskiner. Sid 12. Säkerhetsskolan nummer 21, om låsbara brytare. Sid 10-11.
2 Redaktion Henrik Andersson, Helsingfors Björn Aronzon, Göteborg Bjørn Berntsen, Oslo Kristin Trollesborg, København Madeleine Wetterström, Göteborg Distribution Schmersal Nordiska AB Box 176 435 24 Mölnlycke tel: 031-338 35 00 fax: 031-338 35 39 e-post: solsten@schmersal.se web: www.schmersal.se Innehåll Snabbt som tåget - och lika säkert! Sid. 2-3 Aktuell teknik Sid. 4-5 Skör produktion i säkert grepp Sid. 6-7 Snabbt som tåget - och lika säkert Night Train FMS är ett supereffektivt system för bearbetning, hantering och lagring av tunnplåt. Produktionen går som på räls och namnet ger bilden av ett godståg som rusar genom natten non stop men det här tåget saknar förare. Produktiviteten förklaras delvis med maskinsäkerhetssystemet. Öppnas en dörr stannar bara en liten del av produktionen hjulen står aldrig stilla samtidigt. Ett exempel på finsk sisu i ståltappning. Maskinsäkerhetsdagen 2004 Sid. 8-9 Säkerhetsskolan Sid. 10-11 Profilen: Robert Broström Sid. 12 Mässkalender 2004 DANMARK ------------------- ------------------- FINLAND 6-8/10 Tekniikka 2004 Jyväskylä SVERIGE 19-23/10 Tekniska Mässan Stockholm NORGE ------------------- ------------------- Tunnplåten behöver pressas, formas, klippas, figursågas, hålslås och böjas enligt konstens alla regler Maskinsäkerheten är livsviktig inte bara för kunden utan också för oss, säger Jukka Luopa, manager of electric designing departement vid Finn-Powers anläggning i Kauhava. Hög maskinsäkerhet är en avgjord konkurrensfördel. Och ju mer komplexa produktionssystemen blir ju mer svårkalkylerade konsekvenserna av oplanerade stopp blir desto intelligentare och smidigare säkerhetslösningar måste vi utveckla. Tung på tunn plåt Tunnplåt förekommer överallt, vanligtvis som höljen till kylar, frysar och spisar men även till ventilationssystem och skåp för telekommunikation. Användningsområdet är gränslöst. Förutsättningen är förstås att tunnplåten kan bearbetas och produceras både effektivt och mångfasetterat: den behöver pressas, formas, klippas, figursågas, hålslås och böjas enligt konstens alla regler.
3 Bilden t v: Input- och outputstationen både matar in och ut råvarukassetterna i materialhanteringssystemet. Powerlink styr vilka program och råvarukassetter som behövs för varje körning och kan även ändra köordningen och ge nya lagringsadresser vid behov. När köordningen är bestämd lagras den i centralminnet och produktionen startar. Night Train byter sedan material och kassetter och startar bearbetningsmaskinerna automatiskt. Systemet hanterar bl.a. stansoperationer, laserskärning, bockutrustning med mera. Efter bearbetning i de olika stationerna matas kassetterna med färdiga produkter tillbaks in i materialhanteringssystemet. Efter ett obemannat skift, exempelvis över natten, plockas de färdiga produkterna ut via in- och outputstationen. Finn-Power rankas bland världens absolut främsta tillverkare av avancerad utrustning för tunnplåtsbearbetning. Night Train skräddarsys som standard och kan till exempel även anpassas för kundens specialmaskiner. Säkra stopp på smart sätt Night Train omgärdas av ett säkerhetsnät med förreglade och låsta grindar till modulerna med bland annat hydrauliska maskiner och laserskärare. Öppnar man en grind bryts strömmen bara för ett mindre område och kunden får ett säkert stopp med minimal störning på produktionen, säger Jukka Luopa. Vi använder uteslutande Schmersals låssystem i vår produktion. Dom är gjorda för verkstadsindustrins krav och matchar vår egen höga kvalitet. Och designen är snygg. Tilltalande är också den smarta allt-iett-lösningen med handtaget integrerat i brytaren. Ju mer komplexa produktionssystemen blir desto intelligentare säkerhetslösningar krävs. Night Train omgärdas av ett säkerhetsnät med förreglade och låsta grindar till modulerna med bland annat hydrauliska maskiner och laserskärare.
4 Aktuell teknik STS säkerhetshandtag passar alla typer av svängbara skydd och öppnas som ett traditionellt dörrhandtag. Säkerhetshandtaget finns nu även för Schmersals klassiska nyckelbrytare, AZ 16/335 och AZM 161 (med lås). Med tanke på den tuffa behandling som skyddsgrindar till staket får utstå har det ofta varit tvunget att använda de mest robusta brytarna för dessa applikationer. Med STS säkerhetshandtag, som skyddar brytarna, kan även brytare för mer normal miljö användas. En styrning ser till att nyckeln alltid kommer rätt även om dörren har hängt sig något. Handtaget är fjäderbelastat och stan- Visas på Tekniska Mässan Monter A05:20 STS - Safety door handle system STS säkerhetshandtag passar alla typer av svängbara skydd och öppnas som ett traditionellt dörrhandtag nar automatiskt kvar i sin position efter att skyddsgrinden öppnats. Nyckeln är därmed indragen i en skyddad position och kan inte skadas även om någon slår igen dörren. På insidan av skyddsgrinden kan ett nödöppningshandtag monteras. Det används där skyddet är passerbart och någon kan tänkas bli instängd under drift. Med hjälp av handtaget kan skyddet snabbt öppnas från insidan. Monteringsplåtarna har förberedda långhål så att handtaget kan justeras in både horisontellt och vertikalt. Inga större ingrepp eller ombyggnader behöver göras och monteringen av säkerhetshandtaget blir därför enkel och snabb. Nödstopp och skyddsstopp i ett relä Visas på Tekniska Mässan Monter A05:20 Schmersals nya säkerhetsrelä löser problemet med separat nödstoppoch skyddsstoppskrets. Med serien SRB 202/400 kan både nödstopp och förreglande skydd övervakas individuellt. Respektive krets ansluts två-kanaligt på var sina ingångar och övervakas separat. Om nödstoppet aktiveras bryts samtliga utgångar. Om skyddsstoppet däremot aktiveras bryts endast en sek- tion av utgångarna. Både nödstoppsoch skyddsstoppskretsarna har egna resetfunktioner. Om ett skyddsstopp har utlösts behöver inte reset för nödstopp aktiveras. Säkerhetsreläet finns i flera versioner där bl.a övervakning av slutande/ brytande eller 2 brytande kontakter övervakas. Allt är inpackat på en bredd av 22,5 mm.
5 Visas på Tekniska Mässan Monter A05:20 AZM 200 Låsbart säkerhetshandtag med diagnostik Ergonomi och funktion har spelat en framträdande roll när Schmersals senaste låsbara säkerhetshandtag tagits fram. Handtaget är som på en vanlig dörr, ett vridhandtag. Det ger en naturlig och intuitiv funktion. Inifrån kan låset öppnas snabbt och enkelt med ett nödöppningshandtag utan att behöva låsa upp på något annat sätt. Handtaget fungerar på det självklara sätt som operatören förväntar sig att det ska göra och han kan snabbt och säkert lämna riskområdet. Tre stycken LED ger användaren information om låsets drifttillstånd och om det kan öppnas eller inte. AZM 200 ökar maskinens tillgänglighet genom den integrerade elektroniken. Med intelligent diagnostik blir felsökning både snabbare och enklare. Ett fel i systemet behöver inte leda till ett omedelbart stopp av maskinen. Istället ger en förvarningssignal besked om att det föreligger ett fel och att maskinen måste stannas. Maskinen kan därefter stannas med ett styrt och kontrollerat stoppkommando från styrsystemet innan säkerhetsutgångarna bryter upp. Säkerhetshandtaget är symmetriskt och passar därför både höger och vänsterhängda skyddsgrindar. Låsbulten övervakas med en ny typ av beröringslös säkerhetssensor, CSS 180, som tillåter en tolerans i höjdled på hela +/- 5 mm med handtaget låst. Det förenklar inte bara monteringen utan det ger också en säkrare funktion över en längre tid, eftersom skyddsgrindar som börjar hänga ned inte får samma inverkan på driften. AZM 200 med integrerad elektronik och ny sensor kan användas ensam i kategori 4 enligt EN 954-1 och kan också seriekopplas med andra AZM 200 i samma kategori. Låset är självövervakande och utgångarna är kortslutningssäkra mot både jord och andra spänningar. Tävla & vinn en lyxmiddag! Har du läst tidningen kan du säkert svara på frågan nedan som berör låsbara brytare, temat för detta nummer av Positive Break. Kopiera sidan och faxa in ditt svar till oss senast den 20/11 så är du med i utlottningen av en lyxmiddag för två personer. Svaret och vinnaren publiceras på vår hemsida den 21/11 2004. TÄVLINGSFRÅGA: Vilken säkerhetskategori uppnås vid seriekoppling av flera AZM 200? (Ringa in det rätta svaret.) 1. kategori 2 X. kategori 3 2. kategori 4 Faxas till 031-338 35 39 Namn:... Företag:... Adress:... Postnr:...Ort:... Tel:...Fax:... E-mail:...
6 Skör produktion i säkert grepp Solcellstekniken förfinas ständigt och blir ett allt intressantare alternativ för elproduktion. I dag ligger solcellernas effektivitet, det vill säga andel av instrålat solljus som omvandlas till elenergi, runt 15 procent. Huvudkomponenten i solcellen är en cirka 0,2-0,3 millimeter tunn kiselskiva. Ju tunnare desto effektivare. Såväl en av världens främsta producenter av kiselskivor som tillverkare av produktionsutrustning för solcellspaneler, hittar man i vattenkraftens förlovade land, Norge. Linjen är cirka 22 meter lång och försedd med 13 säkerhetsgrindar Produktionen av de supertunna kiselskivorna ställer extrema precisionskrav. Vid Scanwafers fabriker i Glomfjord och Porsgrunn smälts kisel till kristalliserade block om 150 x 150 mm som trådsågas upp i skivor på 0,28 0,35 millimeter. Därefter rengörs de kraftigt nedsmutsade blocken i en kombinerad sorterings- och inspektionslinje. Fukthalten i processen är kritisk eftersom torra block obönhörligen klibbar ihop. Slutligen separeras och torkas skivorna och ytkvalitet och planhet kontrolleras minutiöst på optisk väg. Därefter sorterar och förpackar maskinen skivorna i askar om 50 st. Linjen producerar en skiva varannan sekund. En hand och en tumme räcker Sorterings- och inspektionslinjen tillverkas av Tronrud Engineering AS som utvecklar och levererar special- och standardmaskiner av alla tänkbara Bjørn Olai Dalsbotn uppskattar den integrerade brytaren i TG-handtaget, som gör det möjligt för operatören att öppna grinden med bara en hand. slag över hela världen. Fabriken ligger i Røyse 5 mil väster om Oslo. Hittills har man levererat fem sorterings- och inspektionslinjer för Scanwafer. Linjen är ca 22 meter lång och 3 meter bred, och försedd med 13 säkerhetsgrindar som förhindrar närkontakt med snabbrörliga servon. Alla Scanwafers säkerhetsgrindar utrustas med TG säkerhetshandtag, berättar Bjørn Olai Dalsbotn, elkonstruktör och inköpare av el- och säkerhetskomponenter vid Tronrud Engineering. Tack vare att brytaren är integrerad i handtaget kan operatören öppna grinden med ett enda handgrepp. Man trycker in den röda knappen och väntar tills maskinen stannat. En lysdiod tänds och grinden kan öppnas. Vid återstart trycker man bara in den gröna knappen. Vi är nu i färd med att konstruera
7 Maskinlinjen producerar en supertunn kiselskiva varannan sekund. Säkerhetsgrindarna är utrustade med TG säkerhetshandtag. nästa sorterings- och inspektionslinje för Scanwafer och bjuder på ytterligare en effektivisering, fortsätter Bjørn Olai Dalsbotn. Maskinlinjen består av totalt fyra celler, i dessa gör vi nu övergångar från det övergripande styrsystemet Profibus till lokala AS-i busskretsar, som förbinder handtaget och säkerhetskomponenterna. På så vis minskar vi ledningsdragningen och får en enklare och effektivare installation.
8 Från interaktion mellan människa och maskin till reviderad norm för maskinsäkerhet: Maskinsäkerhetsdagen 2004 För tredje året arrangerade Schmersal en seminariedag på temat maskinsäkerhet. Onsdagen den 2 juni inbjöds två experter inom var sitt aktuellt område. Robert Broström är civilingenjör och doktorand i teknisk psykologi med inriktning Människa- Maskin-Interaktion. Hasse Sjöström är forskare vid IVF Industriforskning och utveckling AB, som är ett slags gränssnitt mellan de svenska högskolorna och den tillverkande industrin. Sedan 1987 medverkar Hasse Sjöström som svensk expert i internationell standardisering på maskinsäkerhetsområdet. Gränssnitt och standardisering Robert Broström berättade om hur gränssnittet mellan människa och maskin interagerar och gick igenom teorier, definitioner, metoder för utvecklingsprocessen samt begränsningar och visioner för detta. Hasse Sjöström redogjorde för omarbetade direktiv och standarder, samt gav en djupare genomgång av den reviderade 954-1-Säkerhetsrelaterade delar i styrsystem. Standarden EN 954-1 från 1996 avser säkerhetsrelaterade delar i styrsystem för maskiner. Normen har nu reviderats av CEN (Comité Européen de Normalisation) och skickats på remiss under beteckningen EN ISO 13849-1. Ett skäl till omarbetningen är den ökade datoriseringen som gjort att centrala delar av styrsystemet inte täcks av EN 954-1. De hemliga lådorna ska därmed bli transparenta! När EN-normerna revideras blir de numera också globala, därav beteckningen EN ISO. Att EN står främst betyder att normen har sitt ursprung i Europa.
9 Vi frågade experterna... Hasse Sjöström Kan det inte bli för mycket av det goda? Standardiseringsnormerna måste givetvis utvecklas hela tiden, inte minst med tanke på globaliseringen. Nackdelen är att komplexiteten också ökar, säger Hasse Sjöström. Så visst hade man önskat att det var enklare. Den enskilde maskinbyggaren får svårare att hänga med och blir mer beroende av specialister och leverantörer. För systemtillverkare och komponentleverantörer innebär det att kompetens blir ett ännu viktigare konkurrensmedel. I många fall behöver maskinbyggaren bara specificera prestationsnivå och kategori. Leverantören som översätter detta till den mest kostnadseffektiva lösningen får jobbet. Hämta dokumentation från de olika föreläsningarna på www.schmersal.se/ Akademin/ Säkerhetsdagen När det gäller maskinsäkerhet generellt förordar jag produktionsanpassad säkerhet. Produktionsutrustningen ska vara både effektiv och säker. Bygg alltså maskinen så att operatören inte vill manipulera skyddet. Det ska vara enklare att använda skyddet än att koppla bort det. Maskinen ska också bidra till att operatören trivs och finner mening med sitt jobb, och känner att han gör en insats både för sitt företag och sig själv. Då går lönsamhet och maskinsäkerhet hand i hand. Robert Broström Har Volvo något att lära maskinbranschen? Absolut! Samspelet mellan människa och maskin blir viktigare ju mer automationen och teknikinnehållet ökar. Och det är precis vad som händer i samhället i dag. Ju komplexare tekniken blir desto genomskinligare behöver systemen vara. Gränssnittens uppgift är att öka förståelsen för funktionen så att bilföraren eller operatören vet exakt vad som händer när denne gör en viss åtgärd. Ytterst handlar det ju om att förbättra säkerheten för människor i trafiken eller på verkstadsgolvet. Läs mer på sista sidan om Robert Broström, vår Profil i detta nummer av Positive Break. Bygg maskinen så att operatören inte vill manipulera skyddet! Ett fyrtiotal deltagare besökte i år Schmersals Maskinsäkerhetsdag, ett seminarie som nu blivit tradition. Årets seminarie är det tredje i raden. PB0403 JS.indd 9 04-09-13 11.55.12
10 Säkerhetsskolan 21: Låsbara brytare På ett förreglat öppningsbart skydd finns det ofta behov av att förhindra att ett stängt skydd öppnas. Ibland skall skyddet inte öppnas förrän den farliga rörelsen helt har avstannat. Eller så får produktionsprocessen inte avbrytas utan att den först har avslutats på ett korrekt sätt. Specifika säkerhetsbestämmelser som tas upp i gällande harmoniserande C-standarder beskriver hur låsbara nyckelbrytare skall integreras i maskinens säkerhetssystem. Om maskinen uppfyller dessa krav, uppfyller den samtidigt de grundläggande kraven i Maskindirektivet. Tillverkaren får avvika från C-standarden, men måste i så fall kunna visa att hans maskin är tillverkad så att den på ett likvärdigt sätt uppfyller kraven i Maskindirektivet. Om ingen C-standard finns tillgänglig för den specifika applikationen, kan tillverkaren använda sig av B-standarder för att få information angående användningen av låsbara nyckelbrytare. Beroende på vilken kategori enl. EN 954-1 som skall uppfyllas ställs olika krav på styrsystemet. För de lägre kategorierna förlitar man sig på att säkerheten uppnås genom säkerhetstekniskt väl beprövade komponenter och principer, samt regelbunden testning för kategori 2. För kategori 3 och 4 krävs att ett enkelfel inte leder till förlust av säkerhetsfunktion samt att styrsystemet normalt måste övervakas. Vid övervakning av en låsbar förreglingsanordning måste man ställa samma krav som ställs på en förreglingsbrytare. Om låsfunktionen används för personsäkerhet, ska även själva låsanordningen övervakas med hjälp av en tvångsförd kontakt. Med en dubblering (redundans) av säkerhetskretsen uppnås det som i dagligt tal kallas tvåkanalighet eller ettfelssäkerhet. Det innebär att fel i en av kretsarna inte kommer att medföra att säkerhetsfunktion förloras. Elektrisk och fysisk dubblering En fullt ut genomförd dubblering innebär såväl elektrisk som fysisk dubblering. Elektrisk dubblering i en förreglingsbrytare uppnås genom att två kontakter i brytaren ansluts i varsin krets. Om en av kontakterna istället placeras i en andra brytare uppnås även fysisk dubblering. En sådan andra säkerhetsbrytare kan förhindra att kritiska fel i den låsbara brytaren, som t.ex. ett odetekterbart fel på den interna eller externa mekanismen, leder till förlust av säkerhetsfunktion. För applikationer där högre säkerhetskrav måste tillgodoses bör en andra säkerhetsbrytare användas för att uppnå fullständig redundans. Detta gäller även för applikationer med icke synliga faror som t.ex. radioaktivitet, elchocker med mera. Om installationen av en andra säkerhetsbrytare kan utelämnas måste avgöras i riskanalysen. Följande aspekter bör då övervägas: Om man har en korrekt och ordentlig skyddsanordning d.v.s. ett stabilt skydd med kraftiga mekaniska stopp, tillverkad för att fungera korrekt under maskinens hela livscykel. Om hänsyn tas till den maximalt tillåtna hållkraften och andra mekaniska begräns-
11 ningar för den låsbara nyckelbrytaren. Om nyckeln är monterad så att den ej lätt kan demonteras, helst i en dold position. Om nyckelbladet är tillverkat i ett stycke och inte består av plast eller gjutgods. Om den låsbara nyckelbrytaren har en felsäker låsfunktion. Även följande punkter bör observeras i samband med låsbara nyckelbrytare i applikationer med högre säkerhetskrav: För applikationer i kategori 4, måste ackumulering av fel övervägas. I vissa applikationer bör skyddsanordningar med elektromekanisk utrustning vara utrustade med en start-up test. Det vill säga att när låsbara nyckelbrytare används, måste dörren öppnas och stängas efter det att maskinen startats. Detta möjliggör upptäckten av dolda fel som förlorats genom att matningsspänningen stängts av. För applikationer i kategori 3 kommer vissa fel inte alltid att upptäckas om flera låsbara nyckelbrytare kopplas i serie. En ackumulering av fel i en låsbar nyckelbrytare kan i detta fall leda till förlorad säkerhetsfunktion. Ett fel i kretsen till en låsbar nyckelbrytare orsakad av kortslutning eller kabelbrott kan t.ex. döljas genom att man aktiverar en annan låsbar brytare. Detta måste man ta hänsyn till i riskanalysen. Om risken för kortslutning eller kabelbrott inte kan uteslutas genom speciell kabeldragning, rekommenderas att man använder säkerhetsrelä med kortslutningsövervakning. Den slutliga klassificeringen av en säkerhetslösning enligt EN 954-1 kan bara fastställas när alla aspekter av den specifika applikationen har utvärderats. Läs mer om förreglande skydd med låsfunktion på www.schmersal.se under Akademin och Säkerhetsskolan, kapitel 2 och 3. Schmersal Danmark Torben Jensen har börjat som säljare hos Schmersal i Danmark där hans huvudansvar blir distrikten Torben Jensen Sydjylland, Fyn och Själland. Han kommer närmast från ett jobb som försäljningsingenjör på ABB och har också varit arbetsledare på BSH-Hvidevarer under ett antal år. En nyupptäckt passion för golf är den stora fritidssysselsättningen just nu. Annars är det fotboll som gäller, plus enkla saker som att njuta av en bit god mat och ett gott vin självklart också min son, som är tolv år och som jag tillbringar så mycket tid med som möjligt, berättar han. Vi hälsar Torben välkommen till det nordiska teamet. PersonalnyttNy säljare hos Vem vann cykeln? Aldrig förr har redaktionen fått så många svar som på bildgåtan i förra numret! Bland den stora skörden av rätta svar har vi nu dragit fyra lyckliga vinnare, som samtliga kan gratuleras till vinsten av en cykel Merida Crossway 8500. Vi vann! Kari Thernström, Ronneby Kasper Hartung, Espergærde Erik Hjertaas, Røyse Erkki Paananen, Tampere Det rätta svaret, som för övrigt finns att hitta på vår hemsida, lyder: SLG 415. Grattis och cykla lugnt!
AVSÄNDARE: Schmersal Nordiska AB Box 176 S-435 24 Mölnlycke B SVERIGE PORTO BETALT PORT PAYÉ profilen Hans uppgift är att underlätta samspelet mellan människan och de alltmer tekniskt sofistikerade maskinerna. Dåliga gränssnitt märks, de bra syns inte, menar Robert Broström, expert på Människa-Maskin-Interaktion. Mannen som talar med maskiner Robert Broström Säkerhet som ledstjärna Vissa biltillverkare maximerar de tekniska finesserna. Vi på Volvo arbetar med att balansera funktionsmängden i förhållandet till våra säkerhetskrav. Alla gränssnitt som utvecklas måste ha en säkerhetsmässig orsak. Ett exempel är Intelligent Driver Information System (IDIS) som finns i nya S40. Systemet hindrar den integrerade mobiltelefonen att ringa vid olämpliga tillfällen som under omkörning, kraftiga inbromsningar, svängar och liknande. Robert Broström är norrlänningen som blev göteborgare med lägenhet i hamnen och folkbåt utanför köksfönstret. Lediga stunder avnjuts helst till sjöss med frun och sonen Felix. Robert är civilingenjör och doktorand i teknisk psykologi och jobbar på Driver Information & Interaction Design vid Volvo Personvagnar på Lindholmen Science Park inte långt hemifrån. Bra gränssnitt märks inte Bra teknik har egentligen inget värde, om man inte förstår hur den ska användas, menar Robert. Huvuduppgiften för oss som arbetar med gränssnitt är att underlätta samspelet mellan människan och de alltmer tekniskt sofistikerade maskinerna. Men även till synes enkla saker behöver god design. Man ska kunna se på en dörr om den går utåt eller inåt, man ska inte behöva rycka och dra. Dåliga gränssnitt märks, de bra däremot syns inte eftersom de fungerar som vi förväntat oss. Enbart nytta räcker inte Ett vanligt argument i PC- och telekomsfären är användarvänlighet. Argumentet är lätt att ta till sig eftersom produkterna är tekniskt komplicerade. Visst är användarvänligt bra men levererar apparaten ingen nytta, hjälper inte enkelt handhavande, menar Robert. Upplevs nyttan däremot tillräckligt stor kan man i vissa fall acceptera ett visst krångel. Ta SMS-funktionen hos mobiltelefonen som exempel. Dom flesta har inga svårigheter med att läsa ett textmeddelande, men alla kan inte lika snabbt och lätt sätta ihop ett svarsmeddelande. I en bil är det svårt att acceptera denna kompromiss. Säkerheten kräver att alla funktioner som ska hanteras under körning är uppenbara. Regler för design En människas uppfattningsförmåga beror på situationen. Vid extrema händelser uppstår ofta tunnelseende, det vill säga synfältet begränsas. Är man stressad kan man drabbas av kognitivt tunnelseende som innebär att man läser fel eller missuppfattar information. Sånt måste vi ta hänsyn till vid utformningen av gränssnitt. Och det finns allmängiltiga regler för hur man använder färger, former och symboler. Antag att du vill få folk att stanna vid en viss plats. Enklast är att texta STOPP på en lapp, men alla kommer inte att stanna. Då kan du förstärka budskapet genom att använda röd text. Vill man sedan skärpa tydligheten ytterligare kan man koppla till en ljudsignal och så vidare. Att skapa ett överflöd av information för att engagera flera sinnen kallas redundans. Så det bästa är att sätta upp ett riktigt stoppljus den signalen förstår alla.
Faxsvar till Schmersal Nordiska AB 031 338 35 39 Ja tack, sänd mig kostnadsfritt information om: m Säkerhetsreläer m AZM 200 m Säkerhetsbuss AS-i m TG säkerhetshandtag m Låsbara brytare m EX/Atexprodukter m STS-Safety door m Nyckelbrytare handle system m Beröringsfria m SRB 202/400 säkerhetsbrytare Sänd mig kostnadsfritt: m ATEX-direktivet för producenter av utrustning, 94/9/EG m ATEX-direktivet för användare 1992/2/EG m Kortformskatalog maskinsäkerhet 2003, svenska m CD-ROM, samlingskatalog över Schmersals produkter m Schmersals faktahäfte om maskinsäkerhet, svenska Machine Safety in the European Community m Jag beställer Schmersals tekniska handbok, pris: 565:-. Engelska. Övriga produkter: m Jag önskar mer information om......... Skicka även Positive Break till: Namn: Företag: Adress: Postnr: Ort: Tel: Fax: Nej tack! m Jag vill inte ha Positive Break i fortsättningen. Avsändare Namn: Befattning: Företag: Adress: Postnr: Ort: Tel: Fax: Schmersal Nordiska AB. Box 176, 435 24 Mölnlycke.Tel: 031-338 35 00, Fax: 031-338 35 39.
Faxsvar till 031-338 35 39