Fiskefrämjandet Stockholms skärgård, ideell förening STRATEGI 2009-2013. Version 2009-04-28



Relevanta dokument
Fiskeområde Tornedalen Haparanda skärgård Områdesstart 23 mars 2016 Verksamhetsledare Michael Lühr Från 15. augusti

LEADER STOCKHOLMSBYGD

Mall för genomgång av urvalskriterier

Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram

Ansökan Stöd till fiskerinäringen Projekt inom Vindelälvens fiskeområde Från kust till fjäll

Organisering för fortsatt skärgårdssamverkan. Stockholm Archipelago

Medfinansiering till projektet Destination Laxaland samverkan för tillväxtskapande hållbart sportfiske

Projekt. Småskaligt fiske en möjlighet för tillväxt och lokal utveckling

Fiskeområde Vänern I VÄNERN

Hur blir vi startklara leaderområden?

Termer kring lokalt ledd utveckling och Leader

Projektplan för Landsbygdsnätverkets inriktning fiske och vattenbruk

Hållbar utveckling av fiskeområden hur gick det?

ARBETSPLANERNA ÄR BESLUTADE

1 Parter. 2 Syfte. 3 Verksamhet

Urvalskriterier för projekt inom lokalt ledd utveckling

PROTOKOLL. Sammanträdesdatum Rådgivande gruppen för fiske och vattenbruk. Innehåll

Urvalskriterier och poängbedömning

Förslag till arbetsordning Leader Vättern

Så blir Stockholms skärgård en av Europas mest attraktiva och hållbara besöksdestinationer

Kommunal medverkan inom lokal ledd utveckling genom Leadermetoden under EU:s strukturfondsprogram

Kommunal medverkan inom lokal ledd utveckling genom Leadermetoden under EU:s strukturfondsprogram

Mall för genomgång av att utvecklingsstrategin är komplett

11 Stöd till småskalig infrastruktur

10063 Nationella turistfiskeprojektet

Samarbetsavtal. mellan Östhammars kommun och Upplandsbygd Ideell förening

TRN Riktlinjer

Europeiska socialfonden

Guide för att bilda Leaderområden Version 1

Generella som gäller för hela strategin och samtliga fonder

Vad säger utvärderingen av Leader ? Preliminära resultat. Cecilia Waldenström

Program för Lokalt ledd utveckling genom Leadermetoden i Lundaland

Länsstyrelsens roll. Anna Åhr Evertson Samordnare vattenförvaltning Miljöanalysenheten

Detta avtal reglerar samverkan mellan parterna om kommunal energi- och klimatrådgivning (EKR) under perioden

Socialfondsprogrammet

Ekonomiska stöd till företag 2013

KORTVERSIONEN AV VÅR LEADERSTRATEGI

Svensk författningssamling

Förvaltningsplan fisk och fiske Vättern

Överblick av Strategi för Lokalt Ledd Utveckling inom Upplandsbygd

Program för Lokalt ledd utveckling genom Leadermetoden i Lundaland

Ansökan Stöd till fiskerinäringen Projekt inom Fiskeområde Vänerskärgården med Kinnekulle

Lägesrapport om genomförandet av det operativa programmet för fiskerinäringen

Vad är Leader? Liane Persson. Verksamhetsledare Leader Kustbygd Halland Leader Landsbygd Halland

Stockholms läns landsting 1(6)

Dessa bestämmelser ska kontinuerligt följas upp och omprövas vid behov.

Översikt av läget och uppdatering av jord- och skogsbruksministeriets utvecklingsstrategi. för fritidsfisket

Dessa bestämmelser ska kontinuerligt följas upp och omprövas vid behov.

Leader Stockholmsbygd Ideell förening

Delrapport - På väg mot en besöksnäringsstrategi

ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules of Leadership för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet

Stöd till fiskevården

Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland

LAG:s bedömning av projektansökningar

Sammanfattande beskrivning över förvaltnings- och kontrollsystemet, EHFF

Stadgar. 1 Föreningens namn: Fiskeområde Vänern

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Privat. Övrigt offentligt stöd. Svenskt stöd (statlig del) EU-stöd

Stöd till småskalig infrastruktur en uppföljning inom landsbygdsprogrammet

ÄRENDE-ID Allmänna villkor: Projektet ska beakta LOU eller när det är aktuellt det särskilda inköpsförfarandet som baseras på LOU.

Västra Götalands län. Fördelning av beslutade medel per insatsområde

3. Strategins framtagning. 4.1 Områdesbeskrivning. 4.2 Behov och utvecklingsmöjligheter.

Lokalt ledd utveckling genom leadermetoden i Sverige

Regional miljöstrategi för vatten

Fördelningsmall för bygdemedel

Lokalt ledd utveckling genom leadermetoden

SAMARBETSAVTAL avseende kommunal energirådgivning och regional samordning

SLUSS Selektivt Långsiktigt Uthålligt Sikfiske i Södra Bottenhavet

fiskerifonden det operativa programmet för Finland Informationsdag

Förvaltningsplaner för abborre och gädda i Österbotten

Föregående mötesprotokoll från extra LAG-möte och konstituerande LAG-möte lades till handlingarna.

Bilaga 4. Urvalskriterier Lappland 2020

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

Lokalt ledd utveckling genom leadermetoden

Problemanalys (vilken utmaning ska projektet lösa eller vilka nya möjligheter/metoder

Bredband på gång i Kalmar län

KOMMUNSTYRELSEN

Trekom Leader, ideell förening. Föreningsstämma

Skärgårdens Intresseföreningars Kontakt Organisation, protokoll från styrelsemöte ombord på m/s Riddarfjärden den 8 december 2014

Soci a l a i n veste r i n gsm ed e l

Slututvärdering av fiskeområde Kustlandet

uppföljning inom havs- och fiskeriprogrammet

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER

Arbetsförmedlingens arbete med EU-fonder perioden

Vilka stöd går att söka inom lokalt ledd utveckling

Protokoll LAG-möte Leader Vättern, telefonmöte

Paraplyprojekt Lokal mat

Hållbar förvaltning av signalkräfta i Vättern

Malmömodellen Malmö stads strategi och arbetsordning för projekt inom den Europeiska sammanhållningspolitiken

Förvaltningsplan fisk och fiske Vättern

Svensk författningssamling

Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten

Bilaga 7. Figur 1 Karta över Sverige med landningsplatser i havet

Bilaga 4. Urvalskriterier Lappland 2020

Leader Bohuskust och gränsbygd

Anvisning till slutrapport för projektstöd

REMISSVAR angående Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola.

Leader en metod för landsbygdsutveckling. Grundkunskap

Så här färdigställer ni er strategi

Årsredovisning 2016 för samordningsförbundet VärNa

Transkript:

Fiskefrämjandet Stockholms skärgård, ideell förening STRATEGI 2009-2013 Version 2009-04-28

STRATEGIDOKUMENT Fiskefrämjandet Stockholms Skärgård Bakgrund Under perioden september 1993 till januari 1996 verkade Projekt Fisketurism i Stockholms skärgård. Syftet med projektet var att gynna skärgårdens näringsverksamheter och arbetsmöjligheter under lågsäsong genom att utbilda professionella fiskeguider, ta fram kursmaterial för fiskeguider, marknadsföra fiskemöjligheter, utbyta erfarenheter med Åland-Åboland, fördubbla årliga utsättningar av havsöringssmolt samt att utreda frågor och konflikter runt utplanteringarna och fisketurismen i skärgården. I arbetsgruppen för Projekt Fisketurism 1993-1996 ingick Länsstyrelsen i Stockholm, Skärgårdsstiftelsen, Fritid Stockholm, Landstinget, Yrkesfiskarna, Sportfiskarna, Fiskevattenägarna, SIKO (Skärgårdens Intresseföreningars Kontaktorganisation) och SIS (Stockholm Information Service). Projektet omsatte 1,3 miljoner kronor som finansierades av organisationerna samt av Vattenfall AB och Värmdö respektive Haninge kommuner. Projektet som var det första i sitt slag fick stor betydelse för den fortsatta fisketurismutvecklingen i skärgården, havsöringsfiskevården och dialogen mellan fiskets intressenter. Under år 2000 arbetade Länsstyrelsen i Stockholm, Stockholms idrottsförvaltning och SIS fram ett förslag till Strategidokument för en utvecklad fisketurism i Stockholmsregionen. Dokumentet lyfter fram viktiga utvecklingsmöjligheter i regionen men blev aldrig en officiell handling. 2002-2003 bildades Samrådsgruppen för avsättande av fredningsområden för fisk i Stockholms skärgård. Vid en konferens om fisket i Stockholms skärgård vintern 2003 begärde Stockholms Läns Fiskevattenägarförbund, Stockholms Läns Fiskareförbund, Sveriges Sport- och Fiskevårdsförbund samt Sportfiskarnas Stockholmsdistrikt gemensamt att Länsstyrelsen i Stockholms Län skulle agera för att få till stånd fredningsområden för fisk i Stockholms skärgård. I augusti 2008 undertecknade fem organisationer i Stockholms Län samverkansavtal i syfte att i en Fiskeområdesgrupp (FOG) verka för hållbar utveckling av fisket i Stockholms skärgård. Ekonomiskt stöd för framtagning av utvecklingsstrategin söktes hos Fiskeriverket och beslut om detta meddelades i november 2008. Samverkansavtalet undertecknades av Skärgårdsstiftelsen Sportfiskarna region Stockholm Stockholms Läns Fiskareförbund Stockholms stad Sveriges Organiserade Fiskeguider Östra Svealands Fiskevattenägarförbund Organisationerna beslutade att, vid utarbetandet av utvecklingsstrategin, samverka med andra parter som Länsstyrelsen i Stockholms Län, övriga kustkommuner, kustbevakningen, sjöpolisen, Landstinget i Stockholms Län med flera. Inom ramen för Samrådsgruppen för avsättande av fredningsområden för fisk i Stockholms skärgård hålls regelbundna möten och sedan 2006 finns 25 fredningsområden som tillkommit på gruppens begäran. Utöver detta har gruppen behandlat rekryteringsproblematiken, angelägna fiskevårdsåtgärder, övergripande förvaltningsfrågor, behovet av ytterligare fredningsområden och betydelsen av att bli en FOG (FiskeOmrådesGrupp) för Stockholms skärgård. Fiskeriverket beslutade den 18 november 2008 att FOG Stockholms skärgård med Stockholms stad som administrativ huvudman, är ett av tio områden som får tekniskt stöd och därmed har möjlighet att arbeta fram detta strategidokumentet. Initiativtagarna till ansökan om att bli en FOG startade i mars 2009 den ideella föreningen Fiskefrämjandet Stockholms Skärgård.(FSS).

De föreningar som bildar FSS representerar andra föreningar. Detta genom att de är medlemmar hos någon av initiativtagarna till FSS och på så sätt är samtliga organiserade fiskeintressenter i området representerade. Förankringsarbetet som gav till resultat att dessa sex organisationer bildar föreningen på börjades som framgår på 90-talet och har under framtagnadet av strategidokumentet kompletterats med kontakter med andra organisationer. Det är intresseorganisationer, företagarföreningar, Leadergruppen m.fl. Samverkan på olika sätt och i olika projekt kommer att ske. Problem, resultat och åtgärder De åtgärder som genomförts tidigare har baserats på identifierade symptom av vilka bristen på fisk prioriterats. Orsakerna till bristen har analyserats och beror bland annat på utfiskning, låg salthalt, övergödning, brist på föda, brist på föda i yngelstadiet, stor förekomst av skarv och säl samt brist på lekområden. Fiskefrämjandet Stockholms skärgård (FSS) vill nå resultat i form av ökande fiskbestånd genom att angripa de underliggande problemorsakerna. Åtgärderna för att nå resultat struktureras under de fyra rubrikerna Styrning och Projektledning, Fiskevård, Ökad lönsamhet i näringen och Tillgänglighet. Under arbetet med strategidokumentet har åtgärdsförslag från medlemmarna samlats in och strukturerats under dessa rubriker. Varje separat åtgärd befinns inte alltid enskilt vara stödberättigat enligt prioriterat område 4: Hållbar utveckling av fiskeområden men åtgärderna samlade inom ett antal projektramar överensstämmer med programformuleringen i dokumentet Operativt program för fiskenäringen i Sverige 2007-2013. Förutom de åtgärdsförslag som inkommit under arbetet med strategidokumentet förväntas ansökningar om stöd komma till föreningen under programperioden. Av betydelse för föreningens styrelse som beslutar om att rekommendera stöd till ett projekt, är de insatsområden som formuleras i detta dokument. Insatsområden för Fiskefrämjandet Stockholms skärgård (FSS) följer de i Operativa Programmet rekommenderade insatserna. Dessa beskrivs under rubriken Områdets huvudinriktning. Där listas också de åtgärder som prioriteras i FSS. Områdets huvudinriktning Strategin för Hållbar utveckling av fisket i Stockholms skärgård baseras på åtgärder som syftar till att Bevara och utveckla nya arbetstillfällen samt det ekonomiska och sociala välståndet Öka lönsamheten av fiskeri- och vattenbruksprodukter Främja kustmiljöns kvalitet Främja nationellt och transnationellt samarbete mellan fiskeområden Som beskrivits ovan använder föreningen en problembaserad åtgärdsmodell där orsakerna analyseras och angrips. Innan orsakerna hanteras analyseras de symptom som indikerar problem. Föreningens strategi är att prioritera symptomen brist på fisk och med projektaktiviteter åtgärda orsakerna. Åtgärderna struktureras enligt nedanstående Styrning, projektledning och fiskevård Fiskevårdsåtgärder Förvaltningsåtgårder Ökad kunskap om fiskebestånden Ökad lönsamhet i näringen och tillgänglighet Ökad grad av förädling av fiske och fiskprodukter Ökad tillgänglighet till resursen, med fokus på rekreation, jämställdhet och integration Distribution av fisk till närmarknaden Livsmedelshantering Fisketuristisk verksamhet Ökat samarbete kring resursen med fokus på upplevelse, mat och logi Ovanstående åtgärder utgör grunden för de budgeterade fyra insatsområdena som framgår under rubrik Åtgärder och Budget. Föreningen följer Europeiska Fiskerifondens inriktning i programmet Hållbar utveckling i fiskeområden och har till detta fogat föreningens kompletterande insatsområden Inom ramen för ovanstående åtgärdsstruktur skall föreningen arbeta för Omstrukturering och omställning av ekonomisk verksamhet, särskilt genom att främja turism Stärkande av fiskeområdets konkurrenskraft och fiskens bestånd

Diversifiering av verksamheten genom att främja olika typer av sysselsättning för fiskare genom att skapa ytterligare arbetstillfällen utanför fiskerinäringen Ökat värde på fiskeriprodukter Stöd till infrastruktur avsedd för småskaligt fiske och turism och tjänster som gagnar små fiskesamhällen Skydd av miljön i fiskeområden så att den förblir attraktiv. Återskapande och utveckling av byar och småstäder utmed kusten med fiskeriverksamhet samt skydd och förbättring av naturarvet och det arkitektoniska kulturarvet Främjande av interregionalt och transnationellt samarbete mellan grupper i fiskeområden, i synnerhet genom nätverk och spridning av bästa metoder Förvärv av kunskaper och underlättande av förberedelser och genomförande av den lokala utvecklingsstrategin Ge råd till projektsökande i finansieringsfrågor Områdets geografiska avgränsning Fiskeområdet utgörs av Stockholms skärgård och innefattar delar av Södertälje, Nynäshamn, Botkyrka, Haninge, Tyresö, Värmdö, Vaxholm, Österåker samt Norrtälje kommuner. Se nedanstående kartbild Inom FSS kommer jämställdshetsperspektivet att synliggöras och beaktas i varje projekt. FSS analyserar inkomna ansökningar om stöd med utgångspunkt från konsekvenserna ett eventuellt projekt har för jämställdheten. FSS kommer att tillsammans med projektägaren att följa upp och utvärdera projekten. Den ideella föreningens ansvarsområden är att samla medlemmmarnas, och andra intressenters förslag till aktiviteter och skapa samsyn kring åtgärder och dessutom rekommendera ekonomiska stödmedel för medfinansiering av åtgärderna. De ekonomiska medel föreningen har att rekommendera är medel ur Europeiska Fiskerifonden. Beslut om tilldelning av medel till åtgärd fattas, efter rekommendation av föreningen, av Länsstyrelsen i Stockholms Län. Intressent som tillställer föreningen en fråga om stöd ansvarar på egen hand för ansökningsförfarandet och övrig medfinansiering. Ekonomiska resurser för medfinansiering i kommande projektaktiviteter uppdateras kontinuerligt av föreningens styrelse. Förutom kring medlemmarnas medfinansiering och medel från Europeiska Fiskerifonden kommer föreningen att ge råd till sökanden beträffande möjliga nationella offentliga medel och privat medel. Föreningens stadgar finns i bilaga Fiskefrämjandet Stockholms skärgård ideell förening - Stadgar.

Administrativ kapacitet Stockholms stad är administrativ huvudman för Fiskefrämjandet Stockholms skärgård. Genom samverkansavtal med kustkommunerna Nynäshamn, Haninge, Värmdö, Vaxholm, Österåker och Norrtälje samt med Skärgårdsstiftelsen har Stockholms stad mandat att arbeta med fiske och fiskevård i hela Stockholms skärgård. Denna verksamhet har pågått sedan 1970-talet och finansierades fram till 1985 av fiskekortsförsäljning. Verksamhet är idag till viss del statsbidragsfinansierad. De organisationer och föreningar som undertecknade samverkansavtalet gällande FOG stockholms skärgård beslutade vid möte den 20:e mars 2009 att bilda Fiskefrämjandet Stockholms skärgård ideell förening. Vid årsmötet den 3 april 2009 beslutades stadgarna och styrelsen utsågs. I den ideella föreningens styrelse finns representanter från fiskerinäringens offentliga och privata parter. Stockholms stad ansvarar för administrativ styrning och ekonomisk likviditetshantering vid förvaltning av stödet, vilket ger förutsättningar för att framtida insatser fullföljs framgångsrikt. Åtgärder och budget När Strategidokumentet skrivs finns förslag på aktiviteter från medlemmarna i föreningen. Dessa aktiviteter utgör grunden för framtida arbete tillsammans med de aktivitetsförslag som förväntas inkomma under projekttiden 2009-2013. Detta strategidokument verkar tillsammans med föreningens stadgar som styrdokument för föreningens styrelse i dess arbete med att rekommendera eller avslå projektstöd till inkomna ansökningar. Fiskefrämjandet Stockholms skärgård uppdaterar löpande aktivitetslistan. Aktiviteterna kan genomföras under ett och samma kalenderår och i vissa fall under flera år. För att skapa en god överblick om vad fiskeområdet önskar arbeta med under programperioden 2009-2013 görs följande kategorisering av aktiviteterna.

Fiskefrämjandet Stockholms Skärgård har bedömt att området kommer att tilldelas 5,6 miljoner kronor från Europeiska FiskeriFonden (EFF) för hela programperioden. Tillsammans med offentlig medfinansiering har då fiskeområdet totalt 11,2 miljoner kronor. Av detta belopp kan maximalt 10% användas till löpande kostnader dvs 1,12 miljoner kronor. Budgeten för stödinsatser uppgår då under programperioden till 10.080.000 kronor. Föreningen arbetar nu och framöver kontinuerligt med att söka den offentliga medfinansieringen på 5.040.000 kronor. Tänkbara och kontaktade medfinansiärer är Landstinget (RTK) Skärgårdsanslaget Miljöanslaget Länsstyrelsen Fiskevårdsanslag Sälskademedel Miljöövervakning Fiskeriverket (KLAB) Undersökningar Metodutveckling Uppföljning Dessutom medlemmarna i Fiskefrämjandet Stockholms Skärgård andra kommuner Väddö Folkhögskola WNF Smittska Fonden Fiskeavgiftsmedel Uppskattningsvis kommer fler än 50% av projekten att ledas av privata aktörer. Exempel på privata projekt som diskuterats i gruppen är Gäddans återkomst Handikappanpassade fiskeplatser Mamma-Barn-vecka För ensamstående mammor med en oftast sämre ekonomi, är detta en aktivitet som de kan göra med sina barn som både är bra för hälsan, miljön och som inte behöver vara så kostsam. Fiskefrämjandet Stockholms skärgård kommer troligtvis att söka medel ur andra fonder och från andra områden inom Fiskeriverket. Dessa ansökningar görs för de åtgärder som inte kan finansieras inom område 4 Hållbar utveckling. Fördelningen av budgeten på 10.080.000 kronor över de fyra insatsområdena, efter avdrag av 10% i administrativa kostnader, uppskattas bli enligt nedanstående. STYRNING OCH PROJEKTLEDNING 10% Projektledning/administration Möten Studieresor Konferenser FISKE- OCH MILJÖVÅRD 30% Biotopvård Förvaltningsåtgärder Utbildningar Tillsyn Minskad miljöpåverkan ÖKAD LÖNSAMHET I NÄRINGEN 30% Utveckling av fisketuristisk verksamhet inkluderande ökat samarbete med fokus på upplevelse mat och logi Ökat grad av förädling Livsmedelshantering och -distribution av fisk till närmarknaden Utbildning TILLGÄNGLIGHET 30% Jämställdhet Integration Rekreation Marknadsföring Gäddprojektet faller i princip in under samtliga fyra insatsområden. De andra projekten sorteras in under Tillgänglighet med betoning på jämställdhet. Mamma-Barn-veckan syftar till att lära mammor och barn att fiska så att de sedan själva kan fortsätta att hitta bra fiskesätt och fiskeplatser som passar dem.

Fiskefrämjandet Stockholms skärgård Skärgårdsstiftelsen Sportfiskarna region Stockholm Stockholms Läns Fiskareförbund Stockholms stad Sveriges Organiserade Fiskeguider Östra Svealands Fiskevattenägarförbund Stockholm 2009-05-13