Informationsblad från Mödrahälsovårdsenheten

Informationsblad från Mödrahälsovårdsenheten Landstinget i Värmland Januari 2012 sid 2 sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 9 sid 10 sid 11 sid 12 sid 13 Hiv portalen Verksamhetsberättelse BMM Amningsfilmen Hud mot Hud Introduktion av nya medarbetare i MHV Dagdroppe Föräldrastöd i grupp Sjukresor Nya regler för sjukresor Klinisk patologi har fått medel för att ta över kallelse till gynekologisk cellprovsscreening Stöd i föräldraskapet Allmänmedicin har fått medel för att öka deltagandet i gynekologisk cellprovsscreening Grattis alla barnmorskor Studie slår fast att p-piller hjälper mot mensvärk Frågor och svar Förändrade avgifter och högkostnadsskydd Nyheter i föräldraförsäkringen Registreringarna i MHV-registret behöver kompletteras för att vi ska få ut 2011 års statistik Uppdaterad lista för p-piller Kalendarium 1

Hiv portalen Tips från Hiv portalen flera intressanta webbinarier. http://www.hivportalen.se/sidor/default.aspx 15/2, kl 10.00-11.30 Alkohol, unga och sex risktagande 11/4, kl 10.00-11.30 Ungkab09 25/4, kl 10.00-11.30 Mi inom sexualitet och hälsa 23/5, kl 10.00-11.30 Attityd till kondom och MI Borit Åkerberg Verksamhetsutvecklare Um QBUFF Alm borit.akerberg@liv.se 0703-605021 Verksamhetsberättelse BMM MHV enheten kommer i år inte att begära in verksamhetsberättelse från varje BMM. Vi diskuterade detta redan förra året och kom fram till att vi inte behöver begära in verksamhetsberättelser från BMM. Varje enhetschef ska ta med alla verksamheter i vårdcentralens verksamhetsberättelse, inkl. BMM. Om MHV enheten behöver kan vi i såfall titta på den gemensamma. Amningsfilmen "HUD mot HUD" Visas inte längre vid bildspelet på förlossningen eftersom många redan sett den i föräldragruppen på BMM. Däremot går den hela dagarna i väntrummet på EVM. Även på avd. 11 finns den tillgänglig när som helst och den visas i grupp vid utskrivningssamtal. Visningsgruppen Kristina Sjögren / Solweig Walfridsson Introduktion för nya medarbetare inom mhv Introduktion för nya medarbetare, barnmorskor och läkare inom mödrahälsovården, planeras till den 26 april kl 09.00-12.00. Anmälan till Gunilla Svedlund senast den16 april. Lokal meddelas senare. 2

Dagdroppe Allra käraste Verklighet! I dig kan vi vara hur olika som helst. Så är vi en värdefull gemenskap. Det kallas demokrati. Föräldrastöd i grupp Föräldrastöd i grupp är en central del i BMM och BVC:s verksamheter, med målsättning att stärka föräldrar i deras föräldraskap. Syftet med att erbjuda föräldrastöd i grupp är att öka kunskapen kring omställningen till föräldraskap, barns utveckling och behov och familjerelationer. Skapa möjligheter till kontakter med andra föräldrar. Föräldragrupperna bör också öka insikten om familjens beroende av samhällsförhållanden för att på så vis ge möjlighet till påverkan. BMM och BVC:s verksamheter ska också genomsyras av ett jämställdhets- och genusperspektiv och bland annat syfta till att verka för ett aktivt och gemensamt föräldraskap. Ett jämställt föräldraskap innebär ett delat ansvar där båda föräldrarna har samma rättigheter och skyldigheter i föräldraskapet oavsett kön. För att föräldragruppsarbetet ska fortsätta att hålla en god kvalité och också utvecklas krävs kunskap. Ett viktigt tema i det fortsatta arbetet med föräldragrupper är ett genusperspektiv, uttaget av föräldraledighet är fortfarande ojämnt fördelat mellan könen. Arbetet med att ett genusperspektiv ska ligga som en bas i föräldragrupperna pågår på ett flertal platser i landet, inom både BMM och BVC. Ett nationellt nätverk för pappagruppsledare har också bildats. I Värmland har vi haft pappagruppsledare i ca 10 år. I det fortsatta föräldragruppsarbetet i Värmland ska alla som arbetar med föräldragrupper ges en gemensam bas när det gäller ett jämställt föräldraskap. MBHV-enheterna och verksamhetsutvecklare för familjecentraler har påbörjat arbetet med hur den utbildningen ska se ut. Ett led i det arbetet är att alla pappagruppsledare är inbjudna till en träff i april, med verksamhetsutvecklare för MHV, BHV och familjecentraler, Tomas Oijala tidigare samordnare för pappagruppsledarna är också med. Tills vidare är undertecknad kontaktperson för pappagruppsledarna, också du som barnmorska, BVC-sjuksköterska eller har frågor kring ovanstående är välkommen att kontakta mig på telefon 054 61 41 14 eller lena.granat@liv.se Lena Granath psykolog, MBHV 3

Sjukresor Förlöst mamma, barn och partner får sjukresa, privat bil eller taxi vb vid hemresa från kliniken. Vid besök på EVM får de åka kommunalt eller sjukreselinjen om allmän kommunikation finns. Kan annars åka privat bil eller taxi, t.ex. lö-sö morgon kl. 08.00. Patient som ska åka hem efter bedömning på tid när allmänna kommunikationer inte finns (sen kväll och natt) får också åka privat bil eller taxi. Samtliga behöver ett sjukreseintyg underskrivet av en vårdgivare. På de asylsökandes intyg är det viktigt att vi skriver in LMA numret i fältet för personuppgifter. Detta enligt Christer Frisell på sjukresor, han återkommer med mer specificerade betämmelser. Lotta Hult Publicerat i Livjournalen v. 2/2012 Nya regler för sjukresor Landstinget vill minska sin miljöpåverkan och satsar på servicelinjer som går mellan sjukhusen och de större vårdcentralerna. Servicelinjerna är öppna för alla som ska till ett vårdbesök. En sjukresa ska du i första hand göra med servicelinjerna eller allmänna kommunikationer som tåg och buss. Egenavgiften sänks från 50 till 25 kronor för enkel resa. Om du på grund av medicinska skäl behöver åka taxi måste vårdgivaren intyga detta. Egenavgiften för taxiresa är 150 kronor för enkel resa. Din resa med privat bil ersätts endast vid särskilda behov om du har medicinska skäl eller när allmänna kommunikationer saknas på del av eller på hela sträckan. Egenavgiften är 90 kronor och ersättningen är 15 kronor per mil. Läs mer om sjukresor: www.1177.se/varmland/sjukresor 4

Klinisk patologi har fått medel för att ta över kallelse till gynekologisk cellprovsscreening med koppling till mina vård kontakter. (Mvk ) Vi har tidigare meddelat att klinisk patologi ska ta över kallelserna för cellprovskontrollerna. Så kommer det också att bli, men det kommer att bli förseningar i införandet av mina vårdkontakter för patienterna att boka och omboka tider. Trots detta satsar vi på att kallelserna ska komma igång från klin. pat. under våren (2/4). Pilotmottagningar Filipstads och Västerstrands BMM startar med ett studiebesök till Örebro i februari. Målet är att: 1) Alla kvinnor ska kallas inom sitt intervall 3 resp 5 år. 2) Vi ska få en rättvisande statistik vad det gäller hörsamheten 3) Vi ska få en avlastning i adm. arbete för barnmorskorna 4) Öka tillgängligheten för kvinnorna genom mina vårdkontakter bokning/ombokning Ny inbjudan till gynekologskt cellprov En arbetsgrupp med deltagare från kliniskpatologi, barnmorskemottagning, patient/medborgarservice och informationsstaben arbetar med att framställa en uppdaterad inbjudan till gynekologisk cellprovtagning. Representant från BMM är Birgit Backlund. Nytt stöd för barnmorskor i föräldragrupperna En arbetsgrupp bestående av barnmorskor och mödrahälsovårdspsykolog ser över det material som i dag används i föräldragrupperna. Målet är att sammanställa ett stöd till barnmorskor och att de blivande föräldrarna i Värmland ska erbjudas samma basutbud i gruppverksamheten. Deltagare från BMM är Ida Granath, Carin Jonsson och Lena Nylin. 5

Allmänmedicin har fått medel för att öka deltagandet i gynekologisk cellprovsscreening Satsningen har fått arbetsnamnet "SKYDDA LIV-MODERN I Värmland kallas årligen ca 25 000 kvinnor för CK. På denna kallelse svara endast 50% av kvinnorna. Denna låga siffra beror till viss del på att BMM inte alltid har tid att kalla kvinnorna inom den rek tiden samt att de kvinnor som uteblir kallas igen om ett år (FK). Kvinnor som upprepat uteblir är vår viktigaste målgrupp att nå för provtagning. I gruppen finner man de flesta svårbehandlade fallen av cervixcancer. Årligen dör 150 kvinnor i cervixcancer 110 av dessa finner man bland de kvinnor som ej tagit cellprov inom det rekommenderade tidsintervallet (FK-gruppen) Att få kvinnorna i FK gruppen till provtagning är därför ett mycket viktigt arbete som vi barnmorskor måste hjälpas åt med. Steg ett i arbetet med "Skydda livmodern" var att låta 11 barnmorskor från allmänmedicin delta i en utbildning om cellprovstagning Steg två var att rekrytera två barnmorskor att jobba vardera 30 % för att öka hörsamheten Vi är glada att Maily Olsson och Maria Heggen har tackat ja till det spännande uppdraget och önskar dom lycka till! Många barnmorskor brinner för uppdraget och det är viktigt, för utan er går det inte att genomföra. Steg tre finns det många ideer till och vi ber vi Maily och Maria återkomma när de satt sig in i hur de vill fortsätta arbetet. Vi räknar med att de ska vara i gång i början av april. Grattis alla barnmorskor! Era insatser har förbättrat kvalliten på cellproverna under 4:e kvartalet! Tredje kvartalet 2011 hade Värmland en frånvaro procent av endocervikala celler på nästan 15%. Med era insatser hade vi hoppats på att sista kvartalet för 2011 skulle närma sig 10% men... Vi har landat på 6,5%!!!!!!! Jätteroligt! Hurra, Hurra, Hurra! Vad ni är bra! 6

Nedanstående artikel är hämtad från SFOG:s hemsida och är publicerad av Göteborgs universitet. Margareta Goop Studie slår fast att p-piller hjälper mot mensvärk NYHET: 2012-01-18 Kombinerade p-piller lindrar symtomen vid mensvärk. Det visar en studie på 1 500 kvinnor som letts av forskare vid Sahlgrenska akademin och som publiceras i Europas ledande tidskrift för reproduktiv hälsa. Uppgifterna kring huruvida kombinerade p-piller hjälper mot mensvärk (dysmenorré) har varit motstridiga. Så sent som 2009 granskade ansedda Cochrane Collaboration all tillgänglig forskning på området, och kom till slutsatsen att det endast fanns begränsat stöd för den omdebatterade effekten. Nu kan forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, publicera nya rön som bevisar att p-piller hjälper mot menstruationssmärtor. Effekten oberoende av ålder Forskaren Ingela Lindh och hennes kollegor har i sin studie undersökt omkring 1 500 svenska kvinnor. Resultaten slår fast att de kvinnor som använder kombinerade p piller lider mindre av menstruationssmärtor än kvinnor som inte använder p-piller, och att effekten är oberoende av ålder. Normalt minskar menstruationssmärtor ju äldre du blir, men vår studie visar att p-pillren har en starkare smärtlindrande effekt än ökad ålder, säger Ingela Lindh, forskare vid Sahlgrenska akademin och barnmorska. Uppföljning efter fem år I studien ingick tre grupper med kvinnor som fyllde 19 år 1981, 1991 respektive 2001. Varje grupp bestod av 400 till 520 kvinnor, som fick lämna uppgifter om längd, vikt, reproduktiv historia, menstruationsmönster, menstruationssmärtor och användning av preventivmedel. Uppföljning gjordes fem år senare då kvinnorna var 24 år. Genom att jämföra samma kvinnor vid två olika åldrar kunde forskarna använda kvinnorna själva som kontroll, och på så sätt fastställa om de lindrade symtomen berodde på p-pillren eller den ökade åldern. Skillnaden i graden av menstruationssmärta mellan kvinnorna som använde kombinerade p-piller och de som inte gjorde det var betydande, säger Ingela Lindh. 7

Vetenskaplig smärtskala Symtomen mättes med hjälp av två vetenskapligt etablerade skalor: VMS (Verbal Multidimensional Scoring System) som delar in smärtan i graderna ingen, lindrig, måttlig och svår och även inkluderar inverkan på den dagliga aktiviteten och huruvida smärtlindrande läkemedel behövs, samt VAS (visuell analog skala) där kvinnorna fick gradera smärtan på en 10 cm lång linje från ingen smärta till outhärdlig smärta. Från svår till måttlig smärta Resultaten visade att kombinerade p-piller minskade menstruationssmärtan med 0,3 enheter, vilket på VMSskalan innebar att var tredje kvinna gick ner en hel grad, till exempel från svår till måttlig smärta. På VAS-skalan motsvarade smärtlindringen nio millimeter. Kvinnornas minskade menssmärtor ledde i sin tur till både förbättrad arbetsförmåga och minskat behov av smärtlindrande läkemedel, säger Ingela Lindh. Yngre har värre symtom En annan upptäckt var att yngre kvinnor (gruppen födda 1982) oftare led av mensvärk och rapporterade värre symtom. Vad det beror på vet vi inte riktigt. En möjlig orsak kan vara att yngre använder andra p-piller med annat östrogeninnehåll, en annan att senare födda kvinnor är mer smärtkänsliga eller mer benägna att klaga över smärta än tidigare födda kvinnor, säger Ingela Lindh. Lindring gynnar samhället En amerikansk studie uppskattar att amerikanska kvinnors mensvärk ligger bakom cirka 600 miljoner förlorade arbetstimmar och två miljarder dollar i förlorad produktivitet. En effektiv behandling av menstruationssmärtor gynnar enligt Ingela Lindh därmed både de drabbade kvinnorna och samhället. Forskarna vid Sahlgrenska akademin anser att p-pillers smärtlindrande effekt från och med nu bör ingå i preventivmedelsrådgivningen, men också att läkare ska kunna ordinera p-piller mot menstruationssmärtor. Redan idag föreskriver många läkare kombinerade p-piller i detta syfte, och vi vet att läkemedelsbolag har diskuterat med myndigheterna om möjligheterna att utforma den kontrollerade prövning som krävs för att p-piller ska kunna ordineras för behandling av mensvärk. Men det har ännu inte fattats något avgörande beslut i frågan, säger Ingela Lindh. Studien The effect of combined oral contraceptives and age on dysmenorrhoea: an epidemiological study publiceras i Human Reproduction den 18 januari. Länk till artikeln: http://www2.sahlgrenska.gu.se/pressimages/p-piller.pdf FAKTA MENSVÄRK Mensvärk, dysmenorré, orsakas av muskelkramper i livmodern som inkräktar på blodcirkulationen och ger upphov till krampartade smärtor. Kramperna framkallas av hormoner som frisätts från livmoderslemhinnan då kvinnan får sin menstruation. Mensvärk förekommer särskilt hos yngre kvinnor, där andelen drabbade är mellan 50 och 75 procent. Smärtan kan ha en stark inverkan på dessa kvinnors liv genom att orsaka regelbunden skol- och arbetsfrånvaro och störa dem i deras dagliga aktiviteter flera dagar varje månad. Kontakt: Ingela Lindh, institutionen för kliniska vetenskaper, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet ingela.lindh@vgregion.se 8

Frågor och svar Margareta Goop, mödrahälsovårdsöverläkare 1.Ryggbesvär och hormonell behandling Fråga: Jag satte in en Mirenaspiral på en pat. den 5:e september. Pat. var förlöst den 25/5 hade ej fått mens åter. Kommer i dag för spiralkontroll har ej haft några blödningar men uppger att hon har mycket ont i ryggen över bäckenfogarna. Smärtar även när jag trycker på symfysen vid gyn.undersökning f.ö. är gyn. us ua. Berättar att hon upplevde samma sak när hon i tonåren åt p-piller (troligen Desolett) fick utskrivet Restovar och blev då besvärsfri. Jag har aldrig träffat på en pat. med dessa besvär trots att jag har satt in så många spiraler och att jag i Fass ser att det inte är ovanligt. Vad vet du om dessa smärtor går de över av sig själv eller är det bara att ta ut spiralen. Svar: Denna fråga sände jag vidare till Jan Brynhildsen, gynekolog och med dr i Linköping. Janne svarar så här: Inga generella samband finns. Man kan ibland fundera över (andra har gjort det och det verkar rimligt) om man kan få reffered pain från uterus till ländrygg/bäcken. Jfr att många kvinnor förlägger smärtan vid värkar till ländryggen Möjl skulle en spiral kunna gen den typen av besvär även om jag kan tycka att det känns långsökt.. Att desolett men inte restovar skulle ge besvär känns osannolikt och det har nog knappast ngt med hennes p- piller att göra. Å andra sidan.det är ju bara patienten som vet hur hon känner I första hand skulle jag tillråda expektans. I andra hand dra spiralen och se om hon blir bättre 2.Migrän med aura?? Fråga: Pat.16år, ätit p-p tidigare. Vid ett besök här -1107 då hon skulle byta p-p framkom det att hon haft migrän med dimsyn några gånger, två år tidigare. Fick då börja med minipiller Cerazette som hon slutade med efter två månader pga blödningstrassel och humörpåverkan. Vill nu börja med p-p igen. Inte haft några besvär av aura på 2,5år. Frisk,bt 112/74,bmi 21.Ingen graviditet. Her:Inget Får hon börja med p-p igen? Svar: Det låter inte som din patient haft verklig aura. Du kan läsa i Vårdrutin II:A:3.1 Där står bla följande (under punkten migrän): Vid migrän med aura finns en något ökad risk för stroke varför kombinerad hormonell metod ej ska användas. Aura innebär att någon typ av neurologiskt bortfall finns, vanligast är visuell aura med flimmer och en synfältsförsämring som oftast vandrar över synfältet. Duration 15 30 minuter. Näst vanligast är sensorisk aura med ensidig domningskänsla, vanligen i en arm och upp i ansiktet. Vissa patienter kan ha en förkänning med mer ospecifika symtom dvs trötthet, olustkänsla förväxla ej detta med aura! Kvinnor vars migrän debuterar eller försämras vid pågående intag av kombinerad hormonell metod ska rekommenderas annan metod. Om hennes besvär återkommer när hon tar p-piller bör hon bedömas av allmänläkare: är det migrän med aura eller inte?? 9

Förändrade avgifter och högkostnadsskydd Från och med årsskiftet gäller nya nivåer för högkostnadsskydd för sjukvård, läkemedel, resor och hjälpmedel. Även den så kallade 24-timmarsregeln har ändrats. Ändrade patientavgifter Du behöver betala för alla avgiftsbelagda besök. Gäller även för: Akutremiss eller ett återbesök för samma åkomma inom 24 timmar. Förberedande besök som sker i öppenvård inför inskrivning i slutenvård. Avgift för riktade hälsokontroller, till exempel gynekologiskt cytologprov, mammografi och screening av bukaorta, kostar 150 kronor. Ändrade högkostnadsskydd När du inom 12 månader betalat det högkostnadsbelopp som gäller kan du få frikort. Frikortet gäller den tid som återstår av en 12-månadersperiod. Aktuella högkostnadsbelopp Öppen sjukvård: 1 100 kronor. Läkemedel: 2 200 kronor. Sjukresor: 2 200 kronor. Ett gemensamt högkostnadsskydd för hjälpmedel har införts vilket omfattar områdena syn, hörsel, ortopedteknik och hjälpmedelsservice. Nivån är 2 200 kronor. Läs mer om avgifter och högkostnadsskydd: www.1177.se/varmland/patientavgifter Nyheter i föräldraförsäkringen Grattis till alla mammor och pappor Från och med 1 januari 2012 kan båda föräldrarna vara hemma samtidigt med sitt barn under 30 dagar. Beslutet innebär att båda föräldrarna ska kunna ta ut föräldrapenning i 30 dagar samtidigt under barnets första levnadsår. Vid adoption av ett barn räknas barnets första levnadsår ett år från det att föräldrarna fått barnet i sin vård. En förutsättning för samtida uttag av föräldrapenningen är att båda föräldrarna gemensamt ansöker om det. Dagens 10 så kallade pappadagar med tillfällig föräldrapenning blir kvar. Den tillfälliga föräldrapenningen kan innebära att andra personer än föräldrar, i vissa situationer, kan ta ut tillfällig föräldrapenning. För en ensamstående mamma som behöver hjälp under första tiden med sitt nyfödda barn kan t ex mormor/farmor få ersättning av dessa pappadagar. Av föräldrapenningen är 60 dagar per föräldrar enskilda och kan inte överlåtas till den andre föräldern. För att uppmuntra föräldrar i större utsträckning dela på föräldraledigheten finns sedan 2008 en Jämställdhetsbonus. Den innebär att för de antal dagar som föräldrar delat på ledigheten ges en extra ersättning på 50 kr utöver den ordinarie föräldrapenningen och från och med 2012 har man ytterligare förenklat då utbetalningen sker automatiskt. Artikeln är hämtad ur BHV-information, vintern 2011/2012, landstinget Dalarna 10

Registreringarna i MHV-registret behöver kompletteras för att vi ska få ut 2011 års statistik: Sedan mitt senaste mail har flera av er varit inne och klarmarkerat 2011års registreringar och avslutat de registreringar som finns i påminnelselistan, Tack! Övriga vill jag be om följande: 1) Sök upp alla årets registreringar och klarmarkera de som har gula + 2) Gå in i påminnelselistan och komplettera och klarmarkera de registreringar som finns där. 3) Åtgärda på ovanstående vis också de registreringar som gjorts av kollegor som inte längre finns kvar i er verksamhet. Klarmarkering: Vid inskrivnings- och uppföljningsregistreringen måste man klarmarkera innan man sparar. De registreringar som ej är klarmarkerade kommer inte med i statistiken, mycke viktigt alltså! De flesta har klarmarkerat sina registreringar men det finns enstaka gula + vilka omvandlas till grönt ok när registreringen är klarmarkerad. För att se om ni har registreringar som inte är klarmarkerade gå in på sök överst i den gråmarkerade menyraden när du loggat in. Klicka på registreringar och fyll därefter i datum 110101 till 111231. Klicka i rutan bara mina patienter (ska du klarmarkera åt kollega så hoppar du över den rutan) därefter klicka på sök. Dina patienter kommer upp och du kan klicka på de som har gula + därefter klarmarkera (liten ruta längst ned i bildens mitt) och spara. Om uppgifter saknas i registreringen får du i möjligaste mån fylla i dessa innan du kan klarmarkera. Om du inte kan få fram uppgiften välj alternativ vet ej. Påminnelselista: När du klickar i den grå menyraden på påminnelselista, kommer alla patienter upp som ej är komplett registrerade 50 veckor efter inskrivningsdatum. Det är registreringar som ej är klarmarkerade eller där någon inreg saknas. Klicka på den enskilda patienten och försök komplettera registreringen, välj alternativ vet ej om nödvändigt, klarmarkera och spara. De kvinnor som inte varit på EK ska också skrivas ut. Om du bara ska avsluta dina egna registreringar sorteras dom efter användare i bokstavsordning om du klickar på skapad av till höger i menyraden. OBS! Om allt är åtgärdat skall påminnelselistan vara tom! Behöver ni hjälp? Hör gärna av er 11

Uppdaterad lista för p-piller Sofia Ceder, barnmorska, Kil Med i LKM-förmånen Gestagena metoder Depo-Provera Mirena Nexplanon Inte med i LKM-förmånen Gestagena metoder Cerazette Exlutena Mini-Pe Kombinerade metoder Abelonelle Cilest Orthonett Novum Prionelle Rigevidon Trinordiol Trinovum Trionetta Kombinerade metoder Desolett Evra Mercilon Neovletta Nuvaring Restovar Synfase Trimiron Yasmin Yasminelle Yaz Qlaira Zoely 12

Kalendarium Februari Sesam i Värmland Den 14 februari, kl 9-16.30 Närmare upplysningar lämnas av Anna-Carin Johansson, 054-61 41 36, 070-301 32 62 * - FN:s konventinon om barnets rättigheter Den 15 februari alt 20 febuari, kl 9-16 Landstingshuset, Rosenborgsgatan 50, Karlstad Program: http://livlinan.liv.se/global/inbjudan%20-%20barnkonventionsutb%20feb%20%202012%20x.pdf Mars * - Samtala om hälsosamma matvanor Vid fyra olika tillfällen och platser i Värmland Inbjudan: http://livlinan.liv.se/global/inbjudan%20-%20 H%c3%a4lsosamma%20matvanor%20i%20MI%20anda%202012.pdf April * - MHV-enheten besöker BMM under april o maj Introduktion för nya medarbetar inom MHV Den 26 april, kl 09.00-12.00 Inbjudan kommer September * - Barnmorskeinternat i Frykenstrand Den 6-7 september * - Amningsutbildning för hela vårdkedjan Prel v 41, 43, 45, 47, 49 Utbildning som är markerad med * anordnas eller stöds av MHV-enheten och är obligatorisk Tratten ges ut av Mödrahälsovårdsenheten, Landstinget i Värmland, Box 547, 651 12 Karlstad Redaktionen består av: Eva Nilsson, 054-61 67 08, eva.nilsson@liv.se Margareta Goop, 054-61 67 07, margareta.goop@liv.se Gunilla Swedlund, 054-61 67 06, gunilla.svedlund@liv.se Lena Granat, 054-61 41 14, lena.granat@liv.se Tratten kommer ut en gång i månaden, deadline är den 20:e i varje månad 13