Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor?



Relevanta dokument
Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det?

Skogens kolbalans ur ett klimatperspektiv

Tommy Lennartsson. Biobränsle och klimat

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt.

Rolf Björheden Seniorforskare. Skogsbruket och klimatet en fråga om fotosyntes

Hur inverkar bioenergin på kolbalans och klimatet??

klimatneutral? Konsekvenser Finlandshuset 24 jan 2013

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken

Ökat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet?

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Bioenergi Sveriges största energislag!

TRÄ. ett medvetet val

skogsbränsle för klimatet?

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g Gustav Melin, VD.

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Bioenergi och hållbarhet Örebro

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

Visst finns det mark och vatten för biobränslen!

Europeisk satsning kartlägger kolbalansen några exempel från ICOS Swedens mätstationer

hållbar affärsmodell för framtiden

Skogens roll för klimatet - Att bidra med material och energi i ett hållbart samhälle. Hillevi Eriksson, klimat- och bioenergispecialist

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat- och energiarbete Nils-Olov Lindfors

Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket

Den växande bioekonomin hur ser den ut? Om bioekonomi och branschens möjligheter. Vad krävs av politiker och beslutsfattare?

Stoppa utsläppen inte utvecklingen

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas

IPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS

BECCS in Nordic Countries The Nordic Countries have excellent condition for Bio-CCS. Anders Lyngfelt

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet

Koldioxidinfångning och lagring (CCS)

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

Skogens roll i klimatarbetet

EU:s klimat- och energipolitik ur ett skogsindustriellt perspektiv. LULUCF-förordningen

Scenarier för den svenska skogen och skogsmarkens utsläpp och upptag av växthusgaser

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Bioekonomi från ord till handling

Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Biobränsle från skogen bra eller dåligt?

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Livscykelperspektiv på GROT och stubbskörd Projekt: Bränsleproduktion från GROT och stubbskörd vid slutavverkning

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014

Förnybara energikällor:

Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

RÄCKER SKOGEN TILL FÖRGASNING? 20 oktober 2010 Jan Wintzell Pöyry Management Consulting AB

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda

Skogsbrukets bidrag till ett bättre klimat

Vegetation som föroreningsfilter

Ökad takt behövs för att nå målen

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Klimatet ett globalt problem som måste lösas via global samverkan

METODVALETS INVERKAN PÅ KLIMATPÅVERKANSBEDÖMNING AV BIODRIVMEDEL OCH ANNAN SKOGSRÅVARUANVÄNDNING

Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

SSABs klimatarbete mot Jonas Larsson, SSABs miljöchef

Innehåll. Skogens nyckelroll 3. Världens skogar minskar 4. Sveriges skogar ökar 6. Skogen har flera roller 8. Klimatfrågan och Kyotoprotokollet 9

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Träets betydelse för ett bättre klimat EN SAMMANFATTNING AV ARGUMENTEN

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050.

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

1 (92) Arbetsrapport LULUCF Underlag till Naturvårdsverkets redovisning om Färdplan

Linköpings kommun ska inte medverka till att koldioxidhalten i atmosfären ökar. Minska utsläppen av fossilt koldioxid

Fråga Klimatnytta från skogen. X. Koldioxidkrediter från skogen. 2. CCS (Carbon capture and storage)

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

Kolinlagring i jordbruksmark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Koldioxidinfångning ett riskabelt spel eller nödvändigt för klimatet?

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Jordbruk, biogas och klimat


Biomassa (ll fordonsbränsle möjligheter och konflikter. Kjell Andersson Svebio

KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll

Kan vi åtgärda utsläpp av koldioxid och luftföroreningar samtidigt?

Det våras för CCS? Klimatarbete och det globala perspektivet. Filip Johnsson, Chalmers NEPP:s halvtidskonferens,

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

Klimat och konkurrenskraft - stora utmaningar och smarta lösningar. INDUSTRIDAGEN 24/11 Fredrik Winberg, VD


* Vad händer i lådan

Ett fall framåt för svenskt skogsbruk?

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Yttrande över promemorian Reduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle

1

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning

Långa resor. Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik?

Skogsbrukets hållbarhetsproblem

Bioenergins utveckling i Sverige

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Transkript:

Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor? Anders Lindroth Institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper Lunds universitet anders.lindroth@nateko.lu.se www.lucci.lu.se

Fråga: vilken effekt har skogsbiobränslen på klimatsystemet? Vi använder allt mera avverkningsrester, GROT, för att ersätta fossila bränslen. Vad betyder det för klimatsystemet? Virkesförrådet i Sverige ökar. Vad händer om vi ökar avverkningarna för att ersätta ännu mera fossila bränslen?

Biobränslen är bra för Sverige!

Biobränslen är bra för Sverige! Men: Förnyelsebart Klimatnytta Tidsaspekten av utsläppsbesparingen måste beaktas (om vi ska vara ärliga gentemot klimatsystemet) Olika biobränslen har olika nettoeffekt på klimatsystemet

Varför det är så bra med biobränslen (ur klimatsynpunkt): Biobränslen, som t.ex. biogas, ved, pellets och flis kommer direkt från träd och växter som när de växer tar upp koldioxid ur luften. När man sedan förbränner dem avges inte mer koldioxid än vad växterna tog upp under sin livstid. Så länge nya växter växer upp istället för dem som förbrännts är kretsloppet i balans. (Kommunal klimatskola) Biobränslen från skogen kan ersätta fossila bränslen och träprodukter kan ersätta energiintensiva material som såsom cement, stål och plast. Dessa användningar leder till en direkt minskning av utsläppen av växthusgaser och är på lång sikt att föredra framför lagring av kol. Hög skogsproduktion och substitution är bäst för klimatet. (MISTRA-rapport)

Varför det är så bra med biobränslen (ur klimatsynpunkt): Biobränslen, som t.ex. biogas, ved, pellets och flis kommer direkt från träd och växter som när de växer tar upp koldioxid ur luften. När man sedan förbränner dem avges inte mer koldioxid än vad växterna tog upp under sin livstid. Så länge nya växter växer upp istället för dem som förbrännts är kretsloppet i balans. (Kommunal klimatskola) Biobränslen från skogen kan ersätta fossila bränslen och träprodukter kan ersätta energiintensiva material som såsom cement, stål och plast. Dessa användningar leder till en direkt minskning av utsläppen av växthusgaser och är på lång sikt att föredra framför lagring av kol. Hög skogsproduktion och substitution är bäst för klimatet. (MISTRA-rapport) Biobränslen bidrar inte till ökad koldioxidhalt i atmosfären Rätt men ändå fel! Varför?

Disposition 1. Den globala kolbalansen som ett typfall för hur systemet med källor/sänkor fungerar 2. Några begrepp och definitioner 3. Effekten på klimatsystemet av biobränsle från avverkningsrester (GROT) 4. Effekten på klimatsystemet av biobränsle från avverkning av växande träd (gallring) 5. Slutsatser och rekommendationer

1. Den globala kolbalansen ett slutet system Atmosfären Koncentrationen av växthusgaser påverkar klimatet Jordytan

1. Den globala kolbalansen ett slutet system Atmosfären Koncentrationen av växthusgaser påverkar klimatet Flödet av växthusgaser in/ut från atmosfären orsakar förändringen av koncentrationen. Inflödet är idag större än utflödet CO 2 - halten ökar. Jordytan

Den Human globala Perturbation kolbalansens of the Global utveckling Carbon över Budget tiden 2000-2007 PgC CO 2 flux (Pg C y -1 ) Sink Source extra-tropics deforestation tropics 1.5 17% Time (y) Global Carbon Project (2008)

Human Perturbation of the Global Carbon Budget CO 2 flux (Pg C y -1 ) Sink Source fossil fuel emissions deforestation 2000-2007 PgC 7.5 83% 1.5 17% Time (y) Global Carbon Project (2008)

Human Perturbation of the Global Carbon Budget CO 2 flux (Pg C y -1 ) Sink Source fossil fuel emissions deforestation 2000-2007 PgC 7.5 83% 1.5 17% Time (y) Global Carbon Project (2008)

Human Perturbation of the Global Carbon Budget CO 2 flux (Pg C y -1 ) Sink Source fossil fuel emissions deforestation atmospheric CO 2 2000-2007 PgC 7.5 83% 1.5 17% 4.2 45% Time (y) Global Carbon Project (2008)

Human Perturbation of the Global Carbon Budget CO 2 flux (Pg C y -1 ) Sink Source fossil fuel emissions deforestation atmospheric CO 2 2000-2007 PgC 7.5 83% 1.5 17% 4.2 45% ocean 2.3 26% Time (y) Global Carbon Project (2008)

Human Perturbation of the Global Carbon Budget fossil fuel emissions 2000-2007 PgC CO 2 flux (Pg C y -1 ) Sink Source deforestation atmospheric CO 2 land ocean 7.5 83% 1.5 17% 4.2 45% 2.6 29% 2.3 26% Time (y) Global Carbon Project (2008) Sänkor ger oss rabatt på utsläppen

2. Skogens kolbalans - processer, principer & begrepp Fotosyntes NEE (-) (+) (+) Autotrof respiration Förnafall Rotförna Markkol Heterotrof respiration DOC = partikelflöde = gasflöde NEE = Nettoutbyte av CO 2 = Fotosyntes + Respiration

Begrepp & definitioner NEE = Nettoutbyte av CO 2 = Fotosyntes + Respiration (flödesbaserat begrepp) = C träd + C markveg + C markkol + C död ved + C.. (kolförrådsbaserat begrepp) NEE > 0 betyder att atmosfärens CO 2 -halt ökar NEE < 0 betyder att atmosfärens CO 2 -halt minskar

3. Effekten av biobränsle från avverkningsrester (GROT) (eller stubbar) Vi får dubbla emissioner till atmosfären om vi använder fossila bränslen och låter avverkningsresterna ligga kvar i skogen

Effekten av biobränsle från avverkningsrester (GROT) Vi får endast en emission till atmosfären om vi i stället för de fossila bränslet bränner avverkningsresterna

Växthusgasbalans - GROT till bioenergi 14 12 Ingen GROTanvändning GROT-användning 10 Bio Utsläpps/upptagsenheter 8 6 4 2 0-2 -4-6 -8-10 Bruttoutsläpp Nettoupptag i skog Fossilt Ökat upptag -12 1 2 = netto som blir kvar i atmosfären

Växthusgasbalans - GROT till bioenergi 14 12 Ingen GROTanvändning GROT-användning 10 Bio Utsläpps/upptagsenheter 8 6 4 2 0-2 -4-6 -8-10 Bruttoutsläpp Nettoupptag i skog Fossilt Ökat upptag -12 1 2 = netto som blir kvar i atmosfären

2. Skogens kolbalans - processer, principer & begrepp Fotosyntes NEE (-) (+) (+) Autotrof respiration Förlusterna minskar vid GROT-användn (NEE blir mer negativ = större upptag) Förnafall Rotförna Markkol Heterotrof respiration DOC = partikelflöde = gasflöde

Men: Nedbrytningshastighet GROT 50% 10-15 år 95% x år (Hyvönen et al., 2000 Forest Ecology and Management 126:97-112)

Nedbrytningshastighet stubbar 50% 20 år 95% (Melin et al., 2009 Forest Ecology and Management 247:1445-1451)

Relativ emissionsbesparing vid GROT och stubbanvändning 1.0 0.8 Relativ emissionsbesparing 0.6 0.4 0.2 50% GROT Stubbar 95% 0.0 10 yrs 20 yrs 0 20 40 60 80 100 Tid efter avverkning (år)

Hur stor är den verkliga emissionsminskningen? Relativ emissionsbesparing 1.0 0.8 0.6 0.4 0.2 50% 95% n ((1 exp( a t ) B CO2 = E( t) )) t= o 0.0 10 yrs 20 yrs 0 20 40 60 80 100 Tid efter avverkning (år) Emissionsbesparing 1990-2005 (M ton CO 2 ) 40 30 20 10 Omedelbart tillgodoräknande 10 år halveringstid 37% 21% emission från biobränsle, CO 2 (M ton) 7 6 5 4 3 2 1 0 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 0 20 års halveringstid 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006

Den ur klimatets synpunkt verkliga besparingen är 20-35% av den politiska! 40 Emissionsbesparing 1990-2005 (M ton CO 2 ) 30 20 10 Omedelbart tillgodoräknande 10 år halveringstid 37% 21% 0 20 års halveringstid 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 A. Lindroth Skogens roll i klimatsystmet

Och: Förändring av kvävemineralisering vid GROT-användning Minskad N-tillfösel vad betyder det för nettosänkan? Anm.: Inklusive kvävedeposition (Akselsson et al 2007, For Ecol & Manag 238:167-174)

3. Effekten av biobränsle från växande skog (gallringsträd)

Växthusgasbalans - gallringsträd till bioenergi 14 12 Ej växande träd till biobränsle Växande träd till biobränsle Utsläpps/upptagsenheter 10 8 6 4 2 0-2 -4-6 -8 Bruttoutsläpp Nettoupptag i skog Bio Fossilt -10 1 2 = netto som blir kvar i atmosfären

Växthusgasbalans - gallringsträd till bioenergi 14 12 Ej växande träd till biobränsle Växande träd till biobränsle Utsläpps/upptagsenheter 10 8 6 4 2 0-2 -4-6 -8 Bruttoutsläpp Nettoupptag i skog Bio Fossilt -10 1 2 = netto som blir kvar i atmosfären

2. Skogens kolbalans - processer, principer & begrepp Fotosyntes NEE (-) (+) (+) Autotrof respiration Gallring leder till kortvarigt minskad fotosyntes (NEE blir mindre negativ upptaget minskar) Förnafall Rotförna Markkol Heterotrof respiration DOC = partikelflöde = gasflöde

5. Slutsatser Det enda sättet som biobränsleanvändning kan åstadkomma en positiv effekt på klimatsystemet är om åtgärden leder till ett ökat nettoupptag från atmosfären GROT-användning är positiv men besparingseffekten är utsträckt över förhållandevis lång tid Oklart vilken effekt den minskad N-tillförsel vid GROTanvändning har på nettoupptaget (negativ inverkan) Avverkning av växande träd för bioenergiändamål har ingen eller till och med en svagt negativ effekt på klimatsystemet (beror sannolikt på vilket fossilt bränsle man jämför med). Kan ej rekommenderas ur klimatsynpunkt.

5. och rekommendationer Plantera snabbväxande skog (energiskog) som har ett stort nettoupptag jämfört med det som växte där innan etableringen. Det ökade upptaget (jämfört med tidigare, ej jämfört med 0-upptag) kan användas för ett ersätta fossilt och ger då motsvarande positiva effekt på klimatsystemet. Denna åtgärd kan ge effekt förhållandevis snabbt. Kvävegödsla särskilt utvalda områden i redan etablerad skog. Kvävegödsling har mycket positiv effekt på nettoupptaget. Det ökade upptaget kan användas för att ersätta fossilt och ger då motsvarande positiva effekt på klimatsystemet. Denna åtgärd kan ge effekt mycket snabbt.

Jag - klimatsystemets försvarsadvokat! Ni = Juryn!