Målbeskrivningsarbetet. Gemensam kunskapsbas. Rubrik Förnamn Efternamn 11/18/13

Relevanta dokument
Översyn av specialitetsindelningen. Frida Nobel Thomas Wiberg

Med kunskap i centrum för god hälsa, vård och omsorg

Specialitetsnamn enligt SOSFS 2008:17

Nya föreskrifter för ST - ännu nyare ST SOSFS 2015:18

Om ansökan och antagning till SK-kurser

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring;

Översyn av läkarnas specialitetsindelning

Socialstyrelsens revidering av ST-föreskrifter - Hematologi. - synpunkter från Svensk Förening för Hematologi, SFH.

Nya ST 2015 SOSFS 2015:8

Enkät från Socialstyrelsen avseende tillgång och efterfrågan på hälso- och sjukvårdspersonal

Översyn av läkarnas specialitetsindelning

Revidering av föreskrifterna om läkarnas ST

Nya bestämmelser om läkarnas ST

Kompetensbeskrivning

Invärtesmedicinska specialiteter

Hematologi 402 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

Bilaga 3 - förteckning över ramavtalsområden

Kompetensbeskrivning. Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av

Kompetensbeskrivning. Specialiteten plastikkirurgi karaktäriseras av

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

Remiss avseende förslag till reviderade föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring - inklusive målbeskrivningar

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

Rapport från UU KITM Styrelsen SFTM Jan 2014 Kerstin Elvin

2012 års kommunala lönestatistik

Bilaga 2. AID Koder som kombineras med etikett

Nytt i nynya ST (2015:8)

Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur

Tjänstgöring i allmänmedicin för relevanta STblock

Stockholm Till Läkarförbundets yrkes- och Lokalföreningar. Nr 5/2012

Kompetensbeskrivning. Specialiteten kirurgi karaktäriseras av

Väntande på LÄKARBESÖK inom specialiserad vård i Östergötland senaste 13 månader Alla specialiteter

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi. Målbeskrivning

Kirurgiska specialiteter

Medicinska njursjukdomar

Väntande på LÄKARBESÖK inom specialiserad vård i Östergötland (inom det psykiatriska vårdområdet och smärtverksamheten ingar ALLA besök)

Väntande på LÄKARBESÖK inom specialiserad vård i Östergötland (inom det psykiatriska vårdområdet och smärtverksamheten ingar ALLA besök)

Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal 2015

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Väntande på LÄKARBESÖK inom specialiserad vård i Östergötland (inom det psykiatriska vårdområdet och smärtverksamheten ingar ALLA besök)

Väntande på LÄKARBESÖK inom specialiserad vård i Östergötland (inom det psykiatriska vårdområdet och smärtverksamheten ingar ALLA besök)

Väntande på LÄKARBESÖK inom specialiserad vård i Östergötland (inom det psykiatriska vårdområdet och smärtverksamheten ingar ALLA besök)

Nr 3/2017 Stockholm Till Läkarförbundets yrkes- och lokalföreningar

Utbildning & rekrytering inom BFM

Utbildningsguide för specialisttjänstgöring i Barn- och Ungdomsmedicin ST Svenska Barnläkarföreningen 2015

Specialisttjänstgöringsguiden för Barn- och Ungdomsmedicin ST Svenska Barnläkarföreningen 2015

Lungmedicinska sjukdomstillstånd

Årsberättelse Utbildningsutskottet KITM

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi

Endokrinologi och diabetologi

Specialisering för läkare

Antalet läkare ökar kraftigt

Väntande på LÄKARBESÖK inom specialiserad vård i Östergötland 31 DEC alla specialiteter

Väntande på LÄKARBESÖK inom specialiserad vård i Östergötland 31 OKT alla specialiteter

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

Bilaga 5 förteckning över ramavtalsområden

Väntande på LÄKARBESÖK inom specialiserad vård i Östergötland 31 MAJ 2018 alla specialiteter

I. Övergripande målbeskrivning

Väntande på LÄKARBESÖK inom specialiserad vård i Östergötland 31 Oktober alla specialiteter

LÄKARBESÖK 31 AUGUSTI

Utvärdering Sommar 2015 Juni-Augusti Sahlgrenska Universitetssjukhus

Väntande på LÄKARBESÖK inom specialiserad vård i Östergötland 31 MAR alla specialiteter

Väntande på LÄKARBESÖK inom specialiserad vård i Östergötland 31 December alla specialiteter

Väntande på LÄKARBESÖK inom specialiserad vård i Östergötland 30 September alla specialiteter

Allergologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Uppdrag. Omställningsarbete Översyn av ledningsstruktur. Uppdragstagare: FLG

Arbetsidentifikation (AID)

Kärlkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Neonatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Så tycker konsultläkaren om sin vardag vers 1

Utbildningsstruktur Klinisk Fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man ej skall bli klinisk fysiolog) (1)

Barn- och ungdomsallergologi

Om ST. Maria Randjelovic. Handledarutbildning Hösten Övergripande ST-studierektor Landstinget i Östergötland.

Klinisk fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man väljer Klinisk fysiologi-spåret inom Bild- och funktionsmedicin) (2)

Sammanfattning Socialstyrelsen har under på regeringens uppdrag genomfört en översyn av läkarnas specialistutbildning och

Ortopedi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Läkarfakta statistik över medlemmar i Sveriges läkarförbund. Box Stockholm

Kardiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

Barnkardiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Öron-, näs- och halssjukdomar

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

Individuell planering av tjänstgöring

Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008

Urval av uppdrag inom slutenvården

Statistiken visar hur antal inkomna och avslutade ärenden fördelar sig på län, verksamhetsområde, verksamhetstyp och beslutstyp.

Urval av uppdrag inom slutenvården

Hematologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Antalet läkare ökar. Läkarutvecklingen Antal Kvinnor Specialister Nya Läkare i År läkare % % med. stud. arbetsför ålder

Urval av uppdrag inom slutenvården

Gemensam kunskapsbas för medicinsk radiologi och klinisk fysiologi - riktlinje och viljeyttring Mattias Bjarnegård

Översikt av VRI-mätning 14 oktober 2015, Västerbottens läns landsting

Plastikkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Lungsjukdomar. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Yrkeskvalifikationer

Lungmedicinska sjukdomstillstånd

Transkript:

Målbeskrivningsarbetet Rubrik Förnamn Efternamn Gemensam kunskapsbas 11/18/13

Syfte med översynen Att undersöka behov av justeringar av enskilda specialiteters placering i specialitetsstrukturen Att undersöka behov av förändringar av gemensam kunskapsbas och därmed förändring av strukturen Förslag inkom på närmare 30 nya specialiteter(!)

Antal specialiteter internationellt Källa: Specialties, sub-specialties and progression through training the international perspective, August 2011 General Medical Council, UK

Nya specialiteter Skolhälsovård Äldrepsykiatri Vårdhygien Palliativ medicin Arbetsmedicin Beroendemedicin

Problem som framförts: 1. ST-läkaren får under utbildningen kunskap och kompetens som ej kommer till användning i den kommande yrkesutövningen. (Ex. får urologer lära sig bröstkirurgi) 2. Eftersom den största delen behöver läggas inom basspecialiteten ägnas för lite tid åt det egna kompetensområdet, grenspecialiteten. 3. Det har uppstått brist på utbildningsplatser på vissa orter eftersom fler behöver utbildas i basspecialiteterna internmedicin och allmänkirurgi

Problem som framförts: 4. Rekryteringen försvåras, specialiteter med lång utbildningstid blir mindre attraktiva 5. Forskning nedprioriteras eftersom forskning under ST ytterligare ökar utbildningslängden 6. Utbildningen blir dyrare

Balansgång... Spets Bredd

Balansgång... Spets Bredd

Balansgång... Spetskompetens Medicinsk utveckling Akutuppdraget Folksjukdomar

Gemensam kunskapsbas

INTERNMEDICIN KARDIOLOGI GASTROENTEROLOGI ENDOKRINOLOGI NJURSJUKDOMAR LUNGSJUKDOMAR HEMATOLOGI ALLERGOLOGI Grenspecialisering Basspecialitet Internmedicin

INTERNMEDICIN KARDIOLOGI GASTROENTEROLOGI ENDOKRINOLOGI NJURSJUKDOMAR LUNGSJUKDOMAR HEMATOLOGI GERIATRIK Basspecialiteter Gemensam kunskapsbas gemensam för flertalet av de internmedicinska specialiteterna Gemensam kunskapsbas

KIRURGI UROLOGI BARN OCH UNGDOMSKIRURGI PLASTIKKIRURGI KÄRLKIRURGI Grenspecialisering Basspecialiet kirurgi

Basspecialiteter KIRURGI UROLOGI PLASTIKKIRURGI KÄRLKIRURGI Gemensam kunskapsbas gemensam för flertalet av de kirurgiska specialiteterna Gemensam kunskapsbas

Syfte gemensam kunskapsbas, medicin Självständigt kunna handlägga patienter med vanliga och viktiga symptom och/eller undersökningsfynd talande för akut sjukdom inom det internmedicinska området inklusive de basspecialiteter som delar denna kunskapsbas

Syfte gemensam kunskapsbas, medicin Alla specialister inom de internmedicinska specialiteterna behöver ha goda kunskaper avseende de stora folksjukdomarna

Syfte gemensam kunskapsbas, medicin Dessutom ingår kompetens att anlägga en helhetssyn på patienten, i synnerhet multisjuka äldre

Målsättning - gemensam kunskapsbas 1. Bra balans i utbildningen 2. Kunskapsutbyte 3. Ökad flexibilitet 4. Gemensamma utbildningar 5. Kortare utbildningstid 6. Internationellt perspektiv

Målsättning - gemensam kunskapsbas 1. Bra balans i utbildningen Bredd för akutuppdraget och klara bl a växande antalet multisjuka äldre - samtidigt förutsättningar att uppnå fördjupad, smalare kompetens inom den enskilda specialiteten för att klara att följa utvecklingen 2. Kunskapsutbyte Genom kunskapsutbyte mellan specialiteterna kan förutsättningar öka för en effektivare och mer ändamålsenlig utbildning

Målsättning - gemensam kunskapsbas 3. Ökad flexibilitet Tydliga gemensamma delmål kan underlätta vid komplettering till annan specialitet 4. Gemensamma utbildningar Väl definierade gemensamma delmål kan öka underlaget både avseende kursgivare och kursdeltagare - skapa ex. regionalt arrangerade utbildningar i basala delar av gemensam kunskapsbas?

Målsättning - gemensam kunskapsbas 5. Kortare utbildningstid Specialistutbildningen är målstyrd - kan sannolikt förkortas i tid med förändrade mål -fördelar vid rekrytering -fördelar för forskning -ökad tillgång till färdiga specialister -ge ekonomiska fördelar 6. Internationellt perspektiv Ökad likhet med en rad länder i övriga Europa

Övriga målbeskrivningar Specialitetsföreningarna har uppmanats inkomma med ändringsförslag Granskning + fastställande -i samråd

Översynen GK Hearing Föreskriftsprojektet REMISS NY MÅL BESKRIVNING 1/1 2015 Skrivelser + 2x Hearing Förslag GK Omarbetat Förslag GK SPECIALITETSFÖRENINGARNA MED FLERA

Mer information finns på: www.socialstyrelsen.se