Prognos över vattenuttag och vattenanvändning 2015 - med redovisning på vattendistrikt
2(15) Producent Producer Förfrågningar Inquiries SCB, MR/REN Miljö- och regionalstatistik Box 24300 104 51 Stockholm Marianne Eriksson tfn +46 (0)8 506 947 36, marianne.eriksson@scb.se
3(15) Förord Rapporten är utarbetad av SCB på uppdrag av Naturvårdsverket och ingår som en del i Naturvårdsverkets nationella strategi för genomförandet av vattendirektivets rapporteringskrav under 2004-2005. Direktivet kräver en grundläggande ekonomisk analys med syftet att ge en ekonomisk beskrivning av vattenanvändningen i vattendistrikten. Med utgångspunkt från avsnitten för ekonomi i Handbok för vatten 1 har SCB haft i uppdrag att ta fram miljöekonomiska profiler på vattendistriktsnivå samt att ta fram prognoser för befolkning, sysselsättning och ekonomisk utveckling. Detta har redovisats i rapporten Miljöekonomiska profiler och prognoser för vattendistrikten. Prognoserna gjordes med hjälp av raps som är ett regionalt analys- och prognossystem utvecklat av NUTEK. Som ett komplement till de ekonomiska prognoserna presenterar SCB i denna rapport en prognos över vattenanvändning och vattenuttag per vattendistrikt fram till 2015. Prognoser över vattenanvändningen baseras på basscenarion i raps för varje vattendistrikt med prognoser över befolkningsutveckling och ekonomisk utveckling samt antaganden om vattenanvändning i relation till utvecklingen av befolkning och produktionsvolymer. Prognoser för den ekonomiska utvecklingen baseras på nationella utvecklingstal för olika branscher. Prognoserna tar inte hänsyn till regionala och lokala förändringar eller eventuella kommande konjunktursvängningar. I raps systemet kan användaren lägga in egna bedömningar om regionala förhållanden. Prognoser över vattenanvändning och vattenuttag har tagits fram av SCB som ett försök med ett fristående supplement till raps, vid behov kan denna modul utvecklas vidare. Marianne Eriksson, SCB Stockholm 2004-12-03 1 Naturvårdsverket, Handbok för vatten en grundläggande ekonomisk analys, utkast 3, 2004-04-16
4(15) INNEHÅLL 1 BERÄKNINGSMODELL FÖR PROGNOSER 5 1.1 Prognossystem, befolkning och ekonomi 5 1.2 Prognoser för vattenanvändning och vattenuttag 6 2 RESULTAT 8 2.1 Prognoser för befolkning och utveckling av produktionsvolymer till 2015 8 2.2 Prognoser för vatten användning till 2015 9 Tabeller Tabell 1 Produktionsvärden (Mkr) och befolkning år 2000 samt prognos till 2015 8 Tabell 2 Prognos över den totala vattenanvändningen år 2015 per distrikt 9 Tabell 3 a Bottenviken, Prognos över vattenuttag och vattenanvändning, alternativ1 10 Tabell 3 b Bottenviken, Prognos över vattenuttag och vattenanvändning, alternativ2 10 Tabell 4 a Bottenhavet, Prognos över vattenuttag och vattenanvändning, alternativ1 11 Tabell 4 b Bottenhavet, Prognos över vattenuttag och vattenanvändning, alternativ2 11 Tabell 5 a Norra Östersjön, Prognos över vattenuttag och vattenanvändning, alternativ1 12 Tabell 5 b Norra Östersjön, Prognos över vattenuttag och vattenanvändning, alternativ2 12 Tabell 6 a Södra Östersjön, Prognos över vattenuttag och vattenanvändning, alternativ1 13 Tabell 6 b Södra Östersjön, Prognos över vattenuttag och vattenanvändning, alternativ2 13 Tabell 7 a Västerhavet, Prognos över vattenuttag och vattenanvändning, alternativ2 14 Tabell 7 b Västerhavet, Prognos över vattenuttag och vattenanvändning, alternativ2 14 Karta Prognos över totala vattenuttagen per vattendistrikt 15
5(15) 1 Beräkningsmodell för prognoser 1.1 Prognossystem, befolkning och ekonomi I rapporten Miljöekonomiska profiler och prognoser för vattendistrikten presenteras prognoser för befolkning, sysselsättning och ekonomisk utveckling för varje vattendistrikt fram till 2015. Beräkningarna har gjorts med hjälp av raps som är ett regionalt analys- och prognossystem utvecklat av NUTEK. Utvecklingsarbetet av raps har skett i samarbete mellan SCB, Inregia AB i Stockholm och det norska företaget SINTEF i Trondheim. raps är ett regionalt analys- och prognossystem för användare på såväl central som regional och lokal nivå. raps kan användas för konsekvensanalyser, prognoser på kort och lång sikt, policyanalyser, ge underlag för långsiktigt programarbete - för att bara nämna några av användningsområdena. raps har även använts i Långtidsutredningens regionala beräkningar, Regional utveckling - utsikter till 2020, Bilaga 3 till LU2003/04, SOU 2004:34. Den regionala modellen är i första hand avsedd för regioner som består av en grupp geografiskt sammanhängande kommuner, t.ex. län eller någon av de 81 lokala arbetsmarknadsregionerna, LA-regionerna. Den regionala modellen arbetar med detaljerade data; befolkningen är indelad efter ålder, kön, födelseland och utbildning; produktionen är uppdelad på 49 branscher, med arbetskraftsefterfrågan specificerad efter utbildningsbakgrund. Modellen är uppbyggd från samband på kommunal nivå, och består av fem delmodeller: (1) Befolkning, (2) Arbetsmarknad, (3) Regionalekonomi, (4) Bostadsmarknad och (5) Eftermodell för kommuner. Figur 1. raps-modellen Rubrik 1 Löptext Rubrik 2 Löptext Rubrik 3 Löptext Rubrik 4 Löptext Den regionala modellen drivs av exogen efterfrågan riktad mot regionens produktionssystem: export, bruttoinvesteringar, statlig och kommunal konsumtion. Hur dessa efterfrågekomponenter förändras över tiden bestäms av vilka tillväxttakter som antas. Dessa baseras på nationella utvecklingstal (t ex Konjunkturinstitutets bedömningar), alternativt kan användaren lägga in egna bedömningar. Prognoserna tar inte hänsyn till regionala och lokala förändringar eller kommande konjunkturförändringar.
6(15) De regionala beräkningarna som nu gjorts med hjälp av raps bygger på Långtidsutredningens 2 nationella antaganden. Beräkningarna för varje distrikt bygger på beräkningar för de kommuner som ingår i distriktet. Mer information om raps finns på http://www.scb.se/templates/standard 24442.asp 1.2 Prognoser för vattenanvändning och vattenuttag Inom miljöräkenskaperna redovisas ofta indikatorer som visar produktionsvärden, förädlingsvärden eller sysselsättning i relation till resursanvändning (såsom energi vatten mm) och miljöpåverkan. Dessa mått används också i många analyser bl.a. i miljöekonomiska modeller. Oftast används då koefficienter för resursanvändning i relation till produktionsvärdet i löpande eller fasta priser, för att spegla utvecklingen av produktionsvolymer och produktionsvolym kopplad till resursanvändningen. I prognosmodeller kan man även bygga in antaganden om resurseffektivitet. Detta kräver tillgång till historiska data över utvecklingen och/eller teknisk kunskap om produktionsprocesser. I de här redovisade prognoserna över vattenanvändningen har till övervägande del relationen mellan vattenanvändning och produktionsvärde för år 2000 använts, antaganden om resurseffektivitet har endast gjorts för de vattenintensiva industrierna. Nedan redovisas mer utförligt antagandena bakom de redovisade prognoserna. Grundberäkningarna är gjorda för de 49 branscher som finns i raps. Koefficienter för relationen vattenvolym/produktionsvärde varierar mellan distrikten, beroende på att sammansättningen av branscher inom en branschgrupp är olika i distrikten. Prognos över den totala vattenanvändningen redovisas för 8 grupper; de vattenintensiva branscherna, övrig tillverkningsindustri, övriga branscher samt hushåll. Prognos över de totala vattenuttagen redovisas uppdelat på egna vattentäkter och vatten distribuerat via det kommunala nätet. Följande antaganden har gjorts för prognoserna: Jordbruk De senaste publicerade uppgifter om vattenanvändningen i jordbruket avser år 2000. Vatten för djurhållning baseras på uppgifter om antal djur år 2000 samt koefficienter för vattenbehov per djurart. Den senaste heltäckande undersökningen om jordbrukets bevattning gjordes 1985, dessa uppgifter har därefter använts i officiell statistik om vattenanvändning både 1995 och 2000. Här har antagits att vattenanvändning för djurhållning och bevattning kommer att vara densamma som för 2000 under hela perioden fram till 2015, någon koppling till prognoser över utveckling av produktionsvärden har ej gjorts. Vattenintensiva branscher (SNI 21, 24 och 27) För dessa branscher ges två alternativa prognoser. Alternativ 1 bygger på vattenanvändningen år 2000 i relation till produktionsvärdet 2000, inga antaganden om vatteneffektivitet 3 görs Alternativ 2 bygger på vattenanvändningen år 2000 i relation till produktionsvärdet 2000, för utvecklingen fram till 2015 antas en vatteneffektivitet som motsvarar förändringen i vattenförbrukningen mellan 1995 och 2000 i relation till produktionsvärdet resp. år i fasta priser. Detta har endast gjorts för uttag från egna vattentäkter. Separata grundberäkningar har 2 Långtidsutredningen 1999/2000, SOU 2000:7 3 Med vatteneffektivitet avses att åtgången av volymen vatten per producerad krona minskar
7(15) gjorts för användning av eget vatten resp. kommunalt vatten men endast totala vattenanvändningen redovisas. Övriga branscher inom tillverkningsindustrin (SNI 10-37 exkl. SNI 21, 24 och 27) Prognoserna bygger på vattenanvändningen år 2000 i relation till produktionsvärdet 2000. Separata grundberäkningar har gjorts för användning av eget vatten resp. kommunalt vatten men endast totala vattenanvändningen redovisas. Inga antaganden om vatteneffektivitet har gjorts då ett tillräckligt bra statistiskt underlag saknas för detta. El-, gas och värmeverk (SNI 40) samma antaganden som för övriga branscher inom SNI 10-37. Övriga branscher (SNI 45-99) För dessa branscher finns endast uppgifter om användning av kommunalt vatten utan uppdelning på enskild bransch. Prognoserna grundar sig på vattenanvändning i relation till det sammanlagda produktionsvärdet år 2000 för dessa branscher. Inga antaganden om vatteneffektivitet har gjorts då ett tillräckligt bra statistiskt underlag saknas för detta. Övrig vattenanvändning dvs vattenverkens egen vattenanvändning och läckage från ledningsnäten har beräknats i relation till den sammanlagda användningen av kommunalt vatten för hushåll, industri och övriga branscher per distrikt. Hushåll Prognoserna bygger på befolkningsprognoserna och har beräknats för dels användning av kommunalt distribuerat vatten dels uttag från egna vattentäkter för permanentboende och i fritidshus. För varje distrikt har antaganden om andel av befolkningen med egna vattentäkter, antagits vara konstant över tiden. I princip är det befolkning utanför tätort som har egna vattentäkter medan tätortsbefolkningen oftast är ansluten till det kommunala nätet. Då andelen av befolkningen som bor i tätort endast förändrats marginellt mellan 1995 och 2000, har prognosen fram till 2015 gjorts med antaganden om samma andel med kommunalt vatten resp. egna vattentäkter under hela perioden. Andelarna varierar dock mellan distrikten. Koefficienter för hushållens förbrukning av kommunalt vatten varierar mellan distrikten och baseras på de kommunuppgifter som redovisats för 2000. För befolkning med egna vattentäkter antas en vattenförbrukning om 189 liter per person och dag, vilket motsvarar genomsnittsförbrukningen av kommunalt vatten år 2000 för riket. Vattenanvändningen i fritidshus antas vara konstant inom distrikten och ligga på samma nivå under hela perioden som år 2000.
8(15) 2 Resultat 2.1 Prognoser för befolkning och utveckling av produktionsvolymer till 2015 I tabellen nedan redovisas översiktligt prognosvärden för befolkning och produktionsvärden (prisnivå för år 2000) som använts som underlag för prognoser över vattenanvändning och vattenuttag. Tabell 1 Produktionsvärden (Mkr) och befolkning år 2000 samt prognos till 2015 Totalt Befolkning produktions värde Massa-, pappers, Övrig tillverknings El-, gas och antal personer Mkr pappvaru Kemisk Stål- och värme- Övriga -industri industri metallverk industri verk branscher SNI 21 SNI 24 SNI 27 SNI 10-37 SNI 40 Bottenviken 2000 189 000 8 000 1 600 6 400 40 800 6 800 125 500 489 300 2015 239 400 9 500 2 000 8 200 54 600 9 600 155 500 496 800 % 27% 19% 25% 28% 34% 41% 24% 2% Bottenhavet 2000 387 200 35 500 4 600 32 500 79 900 7 400 227 300 927 400 2015 489 400 42 300 6 300 41 600 11 1300 10 100 277 800 915 200 % 26% 19% 37% 28% 39% 36% 22% -1% Norra Östersjön 2000 1 545 900 8 900 46 500 19 300 332 900 20 500 1 117 800 2 871 700 2015 2 049 800 10 500 61 200 24 600 455 600 26 500 1 471 500 3 261 000 % 33% 18% 32% 27% 37% 29% 32% 14% Södra Östersjön 2000 954 900 29 500 19 500 13 200 296 200 14 300 582 200 2 237 700 2015 1 246 300 35 100 25 800 16 900 413 100 18 700 736 700 2 372 500 % 31% 19% 32% 28% 39% 31% 27% 6% Västerhavet 2000 1 067 100 32 500 29 300 13 800 379 900 12 400 599 100 2 356 700 2015 1 398 100 38 800 38 800 17 600 521 800 16 600 764 500 2 529 800 % 31% 19% 32% 28% 37% 34% 28% 7% Totalt 2000 4 144 100 114 400 101 500 85 200 1 129 700 61 400 2 651 900 8 882 800 2015 5 423 000 136 200 134 100 108 900 1 556 400 81 500 3 406 000 9 575 300 % 31% 19% 32% 28% 38% 33% 28% 8%
9(15) 2.2 Prognoser för vatten användning till 2015 I tabell 2 redovisas prognos över total vattenanvändning per distrikt för år 2015 enligt två alternativ. I alternativ 2 har antagits en viss vatteneffektivitet för de tre vattenintensiva branscherna SNI 21, SNI 24 och SNI 27, se även avsnittet om prognosantaganden. Totalt beräknas vattenanvändningen öka med 21 procent mellan 2000 och 2015 vid antaganden om samma förbrukning i relation till produktion 2015 som de förhållanden som gällde 2000. Med antaganden om viss vatteneffektivitet för de tre vattenintensiva branscherna beräknas i stället det totala vattenuttaget öka med 14 procent mellan 2000 och 2015. I tabell 3a-7b redovisas en mer detaljerad prognos för varje distrikt. Tabell 2 Prognos över den totala vattenanvändningen år 2015 per distrikt 2000 2015 alt. 1 2015 alt. 2 alt 1 alt 2 Bottenviken 380 214 477 000 454 400 25% 20% Bottenhavet 786 846 947 300 846 700 20% 8% Norra Östersjön 493 312 590 100 579 000 20% 17% Södra Östersjön 637 382 750 900 713 300 18% 12% Västerhavet 943 550 1 164 500 1 098 500 23% 16% Totalt 3 241 304 3 929 800 3 691 900 21% 14%
10(15) Tabell 3 a Bottenviken, Prognos över vattenuttag och vattenanvändning, alternativ1 Jordbruk 1 994 2 000 2 000 2 000 Massa-, pappers, pappvaruind SNI 21 81 946 89 700 93 300 97 700 19% Kemisk industri SNI 24 11 793 13 500 14 700 16 100 37% Stål- och metallverk SNI 27 141 555 157 800 169 000 182 300 29% Övrig tillverkningsindustri SNI 10-37 22 285 24 100 25 400 26 900 21% El-, gas och värme-verk SNI 40 69 132 77 800 87 100 97 800 41% Övrig användning 4 14 884 15 600 16 300 17 000 14% Hushåll 36 625 36 500 36 800 37 200 2% Totalt vattenuttag 380 214 417 000 444 600 477 000 25% från egna vattentäkter 327 413 362 900 389 000 419 800 28% kommunalt distribuerat vatten 52 801 54 100 55 600 57 200 8% Tabell 3 b Bottenviken, Prognos över vattenuttag och vattenanvändning, alternativ 2 Jordbruk 1 994 2 000 2 000 2 000 Massa-, pappers, pappvaruind SNI 21 81 946 84 300 82 400 81 000-1% Kemisk industri SNI 24 11 793 13 300 14 300 15 400 31% Stål- och metallverk SNI 27 141 555 156 200 165 600 177 000 25% Övrig tillverkningsindustri SNI 10-37 22 285 24 100 25 400 26 900 21% El-, gas och värme-verk SNI 40 69 132 77 800 87 100 97 800 41% Övrig användning 4 14 884 15 600 16 300 17 000 14% Hushåll 36 625 36 500 36 800 37 200 2% Totalt vattenuttag 380 214 409 800 429 900 454 400 20% från egna vattentäkter 327 413 355 700 374 300 397 100 21% kommunalt distribuerat vatten 52 801 54 100 55 600 57 200 8% 4 Här ingår kommunalt vatten för SNI 45-99 samt vattenverkens egen användning inkl läckage
11(15) Tabell 4 a Bottenhavet, prognos över vattenuttag och vattenanvändning, alternativ1 Jordbruk 5 369 5 400 5 400 5 400 Massa-, pappers, pappvaruind SNI 21 427 086 467 300 485 900 508 000 19% Kemisk industri SNI 24 82 835 95 200 103 800 113 500 37% Stål- och metallverk SNI 27 146 696 163 300 174 500 187 800 28% Övrig tillverkningsindustri SNI 10-37 9 689 10 800 11 700 12 700 31% El-, gas och värme-verk SNI 40 2 859 3 200 3 500 3 900 36% Övrig användning 4 43 413 44 900 46 400 48 000 11% Hushåll 68 900 68 100 67 900 68 000-1% Totalt vattenuttag 786 846 858 200 899 000 947 300 20% från egna vattentäkter 678 137 747 400 786 000 831 500 23% kommunalt distribuerat vatten 108 710 110 800 113 000 115 800 7% Tabell 4b Bottenhavet, prognos över vattenuttag och vattenanvändning, alternativ 2 Jordbruk 5 369 5 400 5 400 5 400 Massa-, pappers, pappvaruind SNI 21 427 086 437 600 426 200 417 600-2% Kemisk industri SNI 24 82 835 93 800 100 900 108 800 31% Stål- och metallverk SNI 27 146 696 161 700 171 000 182 300 24% Övrig tillverkningsindustri SNI 10-37 9 689 10 800 11 700 12 700 31% El-, gas och värme-verk SNI 40 2 859 3 200 3 500 3 900 36% Övrig användning 4 43 413 44 900 46 400 48 000 11% Hushåll 68 900 68 100 67 900 68 000-1% Totalt vattenuttag 786 846 825 600 833 100 846 700 8% från egna vattentäkter 678 137 714 800 720 100 730 900 8% kommunalt distribuerat vatten 108 710 110 800 113 000 115 800 7% 4)Här ingår kommunalt vatten för SNI 45-99 samt vattenverkens egen användning inkl läckage
12(15) Tabell 5a Norra Östersjön, prognos över vattenuttag och vattenanvändning, alternativ 1 Jordbruk 18 312 18 300 18 300 18 300 Massa-, pappers, pappvaruind SNI 21 46 000 50 300 52 000 54 100 18% Kemisk industri SNI 24 25 513 29 000 31 000 33 200 30% Stål- och metallverk SNI 27 49 624 55 200 58 900 63 200 27% Övrig tillverkningsindustri SNI 10-37 41 526 46 800 50 900 55 200 33% El-, gas och värme-verk SNI 40 3 381 3 700 4 000 4 400 30% Övrig användning 4 104 026 112 200 120 400 129 200 24% Hushåll 204 929 212 200 221 700 232 500 13% Totalt vattenuttag 493 312 527 600 557 200 590 100 20% från egna vattentäkter 181 895 198 500 209 000 220 900 21% kommunalt distribuerat vatten 311 417 329 100 348 200 369 200 19% Tabell 5b Norra Östersjön, prognos över vattenuttag och vattenanvändning, alternativ 2 Jordbruk 18 312 18 300 18 300 18 300 Massa-, pappers, pappvaruind SNI 21 46 000 47 600 46 600 45 900 0% Kemisk industri SNI 24 25 513 28 700 30 400 32 300 27% Stål- och metallverk SNI 27 49 624 54 600 57 600 61 200 23% Övrig tillverkningsindustri SNI 10-37 41 526 46 800 50 900 55 200 33% El-, gas och värme-verk SNI 40 3 381 3 700 4 000 4 400 30% Övrig användning 4 104 026 112 200 120 400 129 200 24% Hushåll 204 929 212 200 221 700 232 500 13% Totalt vattenuttag 493 312 524 100 550 000 579 000 17% från egna vattentäkter 181 895 195 000 201 800 209 800 15% kommunalt distribuerat vatten 311 417 329 100 348 200 369 200 19% 4) Här ingår kommunalt vatten för SNI 45-99 samt vattenverkens egen användning inkl läckage
13(15) Tabell 6a Södra Östersjön, prognos över vattenuttag och vattenanvändning, alternativ 1 Jordbruk 68 012 68 000 68 000 68 000 Massa-, pappers, pappvaruind SNI 21 169 687 185 600 192 700 201 100 19% Kemisk industri SNI 24 37 004 42 500 46 300 50 600 37% Stål- och metallverk SNI 27 8 352 9 300 9 900 10 700 28% Övrig tillverkningsindustri SNI 10-37 61 697 69 600 76 900 85 100 38% El-, gas och värme-verk SNI 40 67 393 74 300 80 900 88 200 31% Övrig användning 4 71 581 76 100 80 100 84 400 18% Hushåll 153 656 156 400 159 300 162 800 6% Totalt vattenuttag 637 382 681 800 714 200 750 900 18% från egna vattentäkter 409 309 443 500 466 700 493 100 20% kommunalt distribuerat vatten 228 073 238 300 247 500 257 800 13% Tabell 6b Södra Östersjön, prognos över vattenuttag och vattenanvändning, alternativ 2 Jordbruk 68 012 68 000 68 000 68 000 Massa-, pappers, pappvaruind SNI 21 169 687 173 900 169 300 165 700-2% Kemisk industri SNI 24 37 004 42 000 45 100 48 700 32% Stål- och metallverk SNI 27 8 352 9 200 9 800 10 500 26% Övrig tillverkningsindustri SNI 10-37 61 697 69 600 76 900 85 100 38% El-, gas och värme-verk SNI 40 67 393 74 300 80 900 88 200 31% Övrig användning 4 71 581 76 100 80 100 84 400 18% Hushåll 153 656 156 400 159 300 162 800 6% Totalt 637 382 669 600 689 500 713 300 12% från egna vattentäkter 409 309 431 300 442 000 455 500 11% kommunalt distribuerat vatten 228 073 238 300 247 500 257 800 13% 4) Här ingår kommunalt vatten för SNI 45-99 samt vattenverkens egen användning inkl läckage
14(15) Tabell 7a Västerhavet, prognos över vattenuttag och vattenanvändning, alternativ 1 Jordbruk 41 218 41 200 41 200 41 200 Massa-, pappers, pappvaruind SNI 21 222 932 244 000 253 500 264 900 19% Kemisk industri SNI 24 335 436 384 500 418 200 456 100 36% Stål- och metallverk SNI 27 44 897 50 000 53 300 57 200 27% Övrig tillverkningsindustri SNI 10-37 53 977 60 500 65 400 71 100 32% El-, gas och värme-verk SNI 40 3 193 3 500 3 900 4 300 35% Övrig användning 4 86 895 92 600 97 900 103 500 19% Hushåll 155 001 157 900 161 700 166 300 7% Totalt vattenuttag 943 550 1 034 300 1 095 200 1 164 500 23% från egna vattentäkter 703 263 782 000 831 500 888 200 26% kommunalt distribuerat vatten 240 287 252 300 263 700 276 300 15% Tabell 7b Västerhavet, prognos över vattenuttag och vattenanvändning, alternativ 2 Jordbruk 41 218 41 200 41 200 41 200 Massa-, pappers, pappvaruind SNI 21 222 932 229 200 223 500 219 100-2% Kemisk industri SNI 24 335 436 379 200 406 700 437 400 30% Stål- och metallverk SNI 27 44 897 49 500 52 300 55 600 24% Övrig tillverkningsindustri SNI 10-37 53 977 60 500 65 400 71 100 32% El-, gas och värme-verk SNI 40 3 193 3 500 3 900 4 300 35% Övrig användning 4 86 895 92 600 97 900 103 500 19% Hushåll 155 001 157 900 161 700 166 300 7% Totalt vattenuttag 943 550 1 013 700 1 052 600 1 098 500 16% från egna vattentäkter 703 263 761 400 789 000 822 100 17% kommunalt distribuerat vatten 240 287 252 300 263 700 276 300 15% 4) Här ingår kommunalt vatten för SNI 45-99 samt vattenverkens egen användning inkl läckage
15(15) Karta Prognos över totala vattenuttagen per vattendistrikt Totalt vattenuttag, 1000m3 1 000 000 2000 Prognos 2015 alt 1 Prognos 2015 alt 2 Bottenviken Bottenhavet Västerhavet Norra Österssjön Södra Östersjön