Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31
Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av mål: Inriktningsmål som anger på vilket sätt kommunen har valt att arbeta med respektive område, vilka vägval som gjorts. För vem? Den här policyn ska användas i utvecklingen av befintliga mötesplatser, när nya tas fram, vid utvärdering och uppföljning samt i utbildningar för de av Malmö stads medarbetare som möter stadens barn och ungdomar på deras fritid. Det yttersta syftet med policyn är att förstärka ungas möjligheter till en meningsfull fritid och uppvärdera fritidsverksamheten. Effektmål som anger vilka resultat insatserna förväntas leda till för Malmöborna. Inriktningsmål Malmös barn och ungdomar ska ha tillgång till meningsfull fritid. Möjligheterna till en meningsfull fritid för barn och unga ska förbättras genom att samarbetet med föräldrar, skola, förenings- och kulturliv, socialtjänst och stadens fritidsverksamhet stärks. Fler mötesplatser ska utvecklas. Policyn riktar sig i första hand till de nämnder som har ansvar för fritidsverksamhet för barn och unga, och som tilldelats medel för att fullfölja detta uppdrag. En bärande del i inriktningen när det gäller de ungas fritid är att samverkan mellan olika aktörer ökar möjligheterna för en meningsfull fritid. Policyn vänder sig därför också till alla övriga nämnder som själva eller i samverkan med andra inom och utom kommunen anordnar mötesplatser för unga. Policyn vänder sig vidare till de professionella som arbetar med barn och unga på deras fritid. Dessutom är den en information till alla Malmöbor som vill veta vad som är minsta gemensamma nämnare för alla kommunalt finansierade mötesplatser för unga i Malmö.
Verksamhetens inriktning Den öppna fritidsverksamheten har en lång historia. Under senare år har den också blivit föremål för en hel del forskning. Det finns en hel del olika benämningar på öppen fritidsverksamhet men ungdomsstyrelsen använder alltmer begreppet mötesplats som ett samlingsnamn. Traditionellt har inriktningen på verksamheten följt två linjer. Den ena linjen innehåller olika åtgärder för att förebygga en negativ utveckling och sociala problem. Den andra linjen handlar istället om att främja en positiv utveckling som kan ske genom att stärka ungdomarnas egna resurser och utveckla delaktighet. Nationell styrning Riksdagen har fastställt en strategi för ungdomspolitiken 2009. I strategin lyfter riksdagen upp vikten av meningsfulla kultur- och fritidsaktiviteter för ungdomars hälsa och identitetsskapande. Den pekar också på att mycket av ungas lärande, det icke-formella lärandet sker på kultur- och fritidsarenan. Ett genomgående tema i strategin är att de unga ska ha verklig tillgång till inflytande. Här är den öppna fritidsverksamheten och föreningsverksamheten viktiga arenor. Strategin är ett led i uppföljningen av den senaste ungdomspolitiska propositionen Makt att bestämma rätt till välfärd (prop. 2004/05:2). I propositionen pekas fyra perspektiv ut och de ska utgöra en grund när verksamheter utarbetas eller följs upp: Ungdomar är en resurs Ungdomar har rättigheter Ungdomars självständighet och oberoende ska stödjas Ungdomar är olika Ungdomsstyrelsen är den statliga myndighet som arbetar för att unga ska få tillgång till inflytande och välförd. Den arbetar med att följa upp riksdagens och regeringens mål för den nationella ungdomspolitiken och stödja kommunerna i deras ungdomspolitiska arbete. I Malmö I Malmö kommun kommun ska ska den den öppna öppna fritidsverksamheten fritidsverksamheten ta sin ta sin utgångspunkt utgångspunkt i ett i ett främjande perspektiv. främjande Det perspektiv. vill säga Det bestå vill av säga mötesplatser bestå av mötesplatser som är till för som alla är unga till för och alla där unga alla unga är välkomna. och där alla På dessa unga är mötesplatser välkomna. På bygger dessa den mötesplatser pedagogiska bygger verksamheten den pedagogiska på det positiva hos verksamheten de unga. Detta på förhållningssätt det positiva hos innebär de unga. samtidigt Detta förhållningssätt att verksamhetens innebär effekter samtidigt för visa att ungdomar verksamhetens också blir effekter förebyggande. för visa ungdomar också blir förebyggande. På en mötesplats ska unga utan krav kunna spendera sin fritid. Där ska de få möjlighet att få nya intryck och möta nya idéer. De unga ska ha möjlighet att ta eget ansvar och planera, genomföra och följa upp egna aktiviteter och arrangemang.
Definition Effektmål Begreppet mötesplats används i många olika sammanhang och av många olika aktörer. Det är positivt att det finns ett brett utbud av möjligheter, för Malmöbor i alla åldrar, att träffas och umgås på olika platser och i olika former. För att följa upp mötesplatser för unga så behövs det en mer begränsad definition, den är: Kommunfullmäktige har ålagt alla nämnder att verka för att skapa fler mötesplatser för unga. I och med detta mål ställs det krav på utveckling, kreativitet och seriositet. Ambitionen är att ge Malmös barn och ungdomar tillgång till en meningsfull fritid. Meningsfull används i detta sammanhang som att verksamheten ska tillföra ett mervärde för den enskilde och i förlängningen också för samhället. En målinriktad, icke-kommersiell, och bemannad verksamhet öppen för alla mer än en gång per vecka. Den har de ungas behov och önskemål i fokus och riktar sig till ungdomar, inom åldersspannet 12-25 år, på deras fritid och är helt eller delvis finansierad av kommunen. I den här policyn används begreppet vuxna för de som arbetar på mötesplatsen. De effektmål som uttrycker vilket mervärde verksamheten ska tillföra Malmös ungdomar finns insorterade under tre olika områden. I det praktiskt pedagogiska arbetet på mötesplatserna går dessa in i varandra och i vissa fall förutsätter de varandra.
Mångfald alla kan delta Mötesplatser för unga i Malmö karaktäriseras av trygghet, tilltro och respekt för varandra, respekt för de mänskliga rättigheterna, jämlikhet, jämställdhet, alla människors lika värde och ett demokratiskt samhälle. Mötesplatserna i Malmö ska Välkomna och bemöta alla på ett gott sätt. Vara en miljö där ungdomar känner sig lika välkomna oavsett kön, sexuell läggning, religion, funktionshinder, etnisk eller social bakgrund. Ge de unga en god bild av fördelarna med ett samhälle utan diskriminering. Erbjuda en miljö fri från tobak, alkohol och andra droger. Erbjuda de unga som har behov av extra stöd av vuxna detta. Ge de unga möjlighet till goda och långsiktiga relationer med vuxna. Ge de unga tillfälle att möta vuxna, män och kvinnor, med olika typer av bakgrund och erfarenhet. Vara tillgängliga och lätta att besöka. Erbjuda en trygg miljö, utomhus och inomhus. Välkomna unga från olika delar i Malmö. Finnas på olika platser i förhållande till bostäder och kommunikationer. Inflytande och delaktighet Mötesplatsens verksamhet anpassas och formas av de unga och de vuxna gemensamt, i öppen och kreativ samverkan. De unga är delaktiga i såväl planering av aktiviteter som genomförande och uppföljning. Aktiviteter på mötesplatsen anpassas efter de förutsättningar som finns vid varje given tidpunkt. Förändring ska ske i dialog och samarbete mellan de unga och de vuxna. Mötesplatserna i Malmö ska: Ge de unga möjlighet att delta efter sina egna önskemål och förutsättningar. Bygga sin verksamhet på de ungas behov och önskemål. Utformas så att de ungas egna initiativ och engagemang tas tillvara i verksamhetens alla delar. Upplevas som roliga av de unga. Bidra till att undanröja hinder för det som de unga vill genomföra. Ge de unga möjlighet att i sin egen takt växa i ansvarstagande och deltagande. Utformas i en konstruktiv och kreativ dialog mellan de unga och de vuxna. Ge de unga reellt inflytande över utformning, innehåll och eventuella regler. Ge unga möjlighet att bestämma själva om de vill delta i någon aktivitet eller bara vara.
Samhällsengagemang Mötesplatser för unga i Malmö samverkar med föräldrar, föreningsliv, andra mötesplatser för unga, andra verksamheter inom Malmö kommun och det omgivande samhället. De vuxna uppmuntrar och inspirerar de unga att aktivt delta i såväl mötesplatsens utveckling som i samhällsutvecklingen i stort. Ungdomar har möjlighet att delta i aktiviteter i olika delar av staden. Mötesplatserna i Malmö ska: Välkomnar och möjliggör för föräldrar att delta i mötesplatsens arbete, på de ungas villkor. Ge de unga möjlighet att fördjupa sina intressen och få kontakt med föreningsliv såväl som med andra delar av samhället allt utifrån vad besökarna själva önskar. Stärka ungas vilja att delta i samhället och bidra till samhällsutvecklingen. Genomföra gemensamma aktiviteter med andra mötesplatser för att ge unga positiva möten med unga från andra delar av Malmö. Kvalitet, uppföljning och utvärdering För att utforma och utveckla mötesplatser för unga av god kvalitet behövs insatser på olika nivåer. Det handlar om förutsättningar för verksamheten, det arbete som utförs på mötesplatsen och de resultat som uppnås. De anställda är i detta sammanhang en av de viktigaste resurserna. Genom sitt sätt att vara, och tillvarata de ungas eget engagemang, visar de i handling hur mångfald, delaktighet, inflytande och samhällsengagemang utgör en helhet. De vuxnas kompetens och möjligheter till utveckling är viktig för verksamheten. En En väl väl fungerande verksamhet ska ska vara vara strukturerad med med tydliga tydliga mål, mål, uppföljning och och återkommande utvärdering. Detta Detta är är ett ett ansvar ansvar såväl såväl för för förtroendevalda som som för för ledare ledare på på olika nivåer. olika I nivåer. detta arbete I detta behövs arbete behövs en återkoppling en återkoppling och dialog och mellan dialog mötesplatsen, mellan mötesplatsen, vuxna och vuxna de unga, och och de den unga, huvudman och den huvudman som har det som övergripande har det övergripande ansvaret. ansvaret. De av kommunfullmäktige beslutade målen följs upp i samband med delårsbokslut och årsanalys. Under 2012 kommer en kommunövergripande uppföljning och utvärdering att göras för att ge underlag för en revidering av Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Har policyn nått sitt yttersta syfte att leda till en förstärkning av ungas möjligheter till en meningsfull fritid och en uppvärdering av fritidsverksamhet för unga?
Malmö stad, stadskontoret 2010