Nätverket bevara Årstaskogen har studerat presentationen och kompletterat där information saknats/utelämnats eller varit direkt vilseledande. I de fallen har en sida lagts till med kompletterande information och försetts med nätverkets symbol
Översiktlig process I projektdirektivet från 2017-06-20 presenterades processen på detta sätt. Vad hade hänt utan nätverket bevara Årstaskogens påtryckningar om den bristande hanteringen? Källa: https://insynsverige.se/documenthandler.ashx?did=1897881
??? Exempelvis ligger 44% av hällmarksbarrskogen inom tänkta exploateringsytor Källa: Underlag från Stockholms stads biotopkarta Delar av förskolor och skolors pedagogiska verksamhet sker inom ytor som riskerar att exploateras Källa: Intervjuer med 10 förskolor i Årsta
Spridningsvägar Flera spridningsvägar som utelämnats av staden i nordsydlig riktning riskerar att påverkas av exploateringsytorna. Vore tacksamt om staden använder sina egna utredningar runt spridningsvägar från 2013. Källa: https://bevaraarstaskogen.files.wordpress.com/2017/06/pm-c3a5rstaskogen20130120medfigurer.pdf
Kärnområden av barrskog Vore tacksamt om även reservatsgränsen illustrerades i kartan så det framgår vilka ekologiska kärnområden av barrskog i Årstaskogen som hamnar utanför och riskerar att exploateras i samband med byggandet av 800 1 000 bostäder.
Ändrad naturreservatsgräns för bostäder Vore bra om staden är tydliga med vilka områden i Årstaskogen man avser att pröva för 800 1 000 bostäder, en yta motsvarande 22 procent av dagens Årstaskog. Källa: https://insynsverige.se/documenthandler.ashx?did=1897881
Rosa ringar är de större områden som har utgått, lila ringar är större områden som är flackare som ligger i reservatet, gröna pilar symboliserar de kopplingar vi tjänstemän ser skulle vara bra att förstärka, framförallt de nord-sydliga.
Ändrad naturreservatsgräns för bostäder De lilamarkerade områdena ingick även i reservatsförslaget från 2014. Gräsytan vid Årstaliden är delvis bebyggd idag. Ur ett ekologiskt hänseende kan inte gräsytans plana mark jämföras med skogspartierna med hällmarksskog som exkluderas från reservatet. Kopplingarna var starka redan innan. I 2006 års skötselplan för Årstaskogen går att läsa: Tillgängligheten gör Årstaskogen unik då många människor kan nå skogen och få tillgång till både skog, stränder och vatten-kontakt, nära stora bostadsområden. Längre fram går det också att läsa: Från bebyggelsen väster, söder och öster om skogen finns ett antal entréer in i Årstaskogen. När upphörde Årstaskogen vara tillgänglig enligt exploateringskontoret? Källa: https://insynsverige.se/documenthandler.ashx?did=72340
I 2006 års reservatsförslag skrev man Stranden är till allra största del naturstrand och klassas som ekologiskt särskilt känslig. Därför bör stranden inte ytterligare hårdgöras. Gångstigarna bör generellt inte asfalteras. I branter kan dock undantag göras. Branterna bör i dessa fall beläggas med grusbelagd asfalt. Källa: https://insynsverige.se/documenthandler.ashx?did=72340 Är det såhär exploateringskontoret tolkar tillgänglighet? Att gå vid sidan av skogen och titta ner på den genom plexiglas?
Bostadsbyggande i Årstaskogens närområde Vore bra om aktuella siffror från Stockholm växer utnyttjas när nybyggnation i Årstaskogens närhet redovisas. Om antalet boende förväntas vara 2,5 personer i snitt innebär det att befolkningen i Årstaskogens närhet ökar med över 50 000 personer. Detta utan de planerade bostäderna i skogen. Källa: http://vaxer.stockholm.se/omraden/
Projektmål Ingenstans talas det om de ekologiska värden som ytorna som växlas har. Hur mycket får exploateringen påverka ett naturreservat? Totalt tas 12 hektar i anspråk av Årstaskogens skog för 800 1 000 bostäder. Ett område betydligt större än den minskning som nämns på någon procent. I projektdirektivet för Årstaskogen (2017-08-10) Står: Skapa en ny siluett mot Södermalm, med högklassig arkitektur som samverkar med det kuperade landskapet. Vad är en grön stadssiluett med byggnader på 4 7 våningar (5-8 om garage planeras i bottenplan)? Källa: https://insynsverige.se/documenthandler.ashx?did=1897851 I tidigare reservatsbeskrivningar anges tillgängligheten för gående och cyklister som god. Längsmed exploateringsstråket kommer det att krävas stödmurar längs delar av sträckan enligt tre oberoende arkitekter. Källa: https://bevaraarstaskogen.files.wordpress.com/2017/09/bevaraarstaskogen_broschyr.pdf Sträva efter bilfri kaj? Med bebyggelse och lokaler vänd mot skogen som har en offentlig karaktär? Årstaskogen är redan idag som smalast 100 meter ner till vattnet. Hur utvecklas gröna värden när de 22 procent av Årstaskogen exploateras och spridningsvägar bryts med bebyggelse och infrastruktur. Enligt Naturskyddsföreningen påverkas både skogskänslan och den biologiska mångfalden negativt. Marktilldelning utifrån kvalitet? Vilken kvalitet avses?
Projektmål Detta kan göras utan bebyggelse. Vilket tidigare skötselplaner från 2006 och 2014 pekat på. Sammanhängande stråk kräver infrastruktur som binder samman och samtidigt skärmar av kvarvarande skog. Ett sammanhängande stråk med bostäder är än mer sårbart för den kvarvarande skogens ekologiska värden. De delar som tas bort har samtidigt mycket höga naturvärden och den minskade arealen riskerar Årstaskogens värde som ekologisk värdekärna samt att de flesta spridningsvägarna snörs av. Dvs. tvärt emot vad staden säger. I projektdirektivet för Årstaskogen skrivs: Projektområdet är på vissa platser väldigt kuperat vilket försvårar och fördyrar utbyggnation av infrastruktur. Dels kan det vara svårt att bygga bostäder och infrastruktur som är tillgänglig och dels kan de angöringsvägar som hittas kräva stora ingrepp och leda till höga kostnader. Hur kan detta anses vara effektivt byggande? Källa: https://insynsverige.se/documenthandler.ashx?did=1897881
Exploateringsintressen styrt reservatet och inte ekologiska värden Det är inte bara staden som talar om gröna kajer och ökad tillgänglighet via sammanhängande stråk genom skogen Källa: https://bevaraarstaskogen.wordpress.com/markanvisningar/ Arkitekten bakom ett av exploatörsintressena via sitt twitterflöde
Medborgardialog Varför visas inte enkätsvaren i förhållande till tänkt reservatsgräns och exploateringsytor? Ju mörkare röd färg ju fler svarande har uppgett att det är den platsen/platserna som helst besöks i skogen (blålila har svagast besökstal). I tidningen Mitt i den 13 juni 2017 sade Jan Valeskog (S) Det är därför det är viktigt att ha den här dialogen så att det kan komma in kloka förslag och synpunkter. Hur tas svaren om hand från medborgardialogen när det är så många av exploateringsytorna som är välbesökta? Syftet med enkätsvaren kom att ändras av staden efter att enkäten hade fyllts i. Hur väl går det ihop med en medborgardialog? Syfte: efter enkätens sista dag för inlämning Syfte: Medan enkäten ännu pågick