Berkrivning ov enheüernrll funkllcn



Relevanta dokument
Lödövning, likriktare och zenerstabilisering

Strömförsörjning. Transformatorns arbetssätt

SM Serien Strömförsörjning. Zenerdioden används i huvudsak för att stabilisera likspänningar.

Sammanfattning av likströmsläran

EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM. ENTR: En- och trefastransformatorn

KAPITEL 5 MTU AB

Qucs: Laboration kondensator

Spänningsförsörjning. Olika typer av aggregat speciellt med switchteknik

Spänningsförsörjning. Olika typer av aggregat speciellt med switchteknik

Tentamen den 22 mars 2003 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202

Transformatorns princip. Transformatorns arbetssätt. Styrteknik ETB Transformatorn

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01

Spolens reaktans och resonanskretsar

Transformator differential relä RADSJ

ELLÄRA Laboration 4. Växelströmslära. Seriekrets med resistor, spole och kondensator

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen del 1 Elinstallation, begränsad behörighet ET

Spänningsförsörjning. Olika typer av aggregat speciellt med switchteknik

Växelström och reaktans

KAPITEL 6 MTU AB

Tabellsamling säkringsfri teknik 2003:3 Specifika drifter Skydd av lsp/lsp transformatorer

Mätvärdesomvandlare. Tl/EN!: >KÄ KRAFTNÄT. TEKNISK RIKTLINJE TR utg 6. ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE NK, Kontrollanläggningar yi\

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.

KOMPENDIUM I RÖNTGENTEKNOLOGI

LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration

T rädinventering & okulär besiktning Sågverksgatan, Kv Vedstapeln, Stureby

Transformatorer och drivers

Laboration II Elektronik

VECKANS LILLA POSTKODVINST á kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 229 lottnummer kronor vardera:

Fö 3 - TMEI01 Elkraftteknik Enfastransformatorn

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK

Laboration ACT Växelström och transienta förlopp.

Definition av kraftelektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik

EC Vent Installationsinstruktion

Kontaktorer Arbetsströmrelä

Fö 4 - TSFS11 Energitekniska system Enfastransformatorn

Tentamen i Elektronik, ESS010, den 15 december 2005 klockan 8:00 13:00

Filtrering av matningsspänningar för. känsliga analoga tillämpningar

Lektion Elkraft: Dagens innehåll

Bestäm uttrycken för följande spänningar/strömmar i kretsen, i termer av ( ) in a) Utspänningen vut b) Den totala strömmen i ( ) c) Strömmen () 2

3.4 RLC kretsen Impedans, Z

ENERGIBESPARING Villa Fritidshus

TENTAMEN Elektronik för elkraft

..ttti.. SÄTT ALLMÄNT. KONSTRUKllON OCH VERKNINGS- Fasningsdon typ RASA

TSFS11 - Energitekniska system Kompletterande lektionsuppgifter

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Modifiering av Ra200 för 12V drift

Tentamen i Elektronik, ESS010, och Elektronik för D, ETI190 den 10 jan 2006 klockan 14:00 19:00

V.arharf.T. ,llrr. AhI PuLdH I br b.t-r!o!- ol!.r oeb!!)lr. Eil. hr&.v tcllr D.llr! olltr ffid.ftle ocl ftetttoür$ltd&d,

Fö 4 - TSFS11 Energitekniska system Enfastransformatorn

ffi8cf Till föijd crv devqlveringen av den svensko kronon uppstod kursföriuster på 75 miljoner kronor på moderbologets utländsko lån.

Tjena! Kan inte så väldans mycket om just transformatorer, bara lite grundläggande kunskaper.

6.4.6 Lagerströmmar i motorn. 6.5 Styrkablar och -plintar Åtkomst till styrplintarna

Laborationsrapport. Grundläggande energilära för energitekniker MÖ1004. Kurs. Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren.

Laboration ACT Växelström och transienta förlopp.

IE1206 Inbyggd Elektronik

Tentamen Elenergiteknik

TENTAMEN Elektronik för elkraft HT

TSTE93 Analog konstruktion

Mät kondensatorns reaktans

FFY616. Halvledarteknik. Laboration 4 DIODER

LS-omriktare SVENSKA KRAFTNÄT. TEKNISK RIKTLINJE TR utg 4 1/7 VÅR BETECKNING TR.O2-O9-6-2

Synkrongeneratorn och trefas

Elektrostatisk luftreningsmodul NAI XX0 Dec. 11

IDE-sektionen. Laboration 6 Växelströmsmätningar

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Elenergiteknik. Laborationshandledning Laboration 1: Trefassystemet och Trefastransformatorn

Tentamen i Elektronik för E, 8 januari 2010

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Lektion 1: Automation. 5MT001: Lektion 1 p. 1

Isolationstransformator typ KVIB för fritidsbåtar

FLYGVAPNET TONSVARARE M BESKR VNING. Exemplar nr

Utdrag från Elinstallationsreglerna SS Nedladdad från shop.elstandard.se/hämta fritt. Bilaga 6F (informativ)

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. den 14 jan :00-13:00

TEKNISK DOKUMENTATION SM6FUD rev

Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 3. Laborationens namn Halvledarkomponenter. Kommentarer. Namn. Utförd den.

Introduktion till elektroteknik och styrteknik Elkraft

Produktblad. RS dimmer 1000GLE fv E-nummer: Art.nummer: 3486 EAN: Förp.antal: 1

Vi börjar med en vanlig ledare av koppar.

Asynkronmotorn. Industriell Elektroteknik och Automation

Växelriktare SVENSKA KRAFTNÄT. TEKNISK RIKTLINJE TR utg 4 VAR BETECKNING TR

.1fl.=::5, =E; E=E*r;!;E 5. d5eige?2a U. i i o = .2 B=lJ3S. - :'x.=f= o.. () ie.:.: (J'O tr:1= l,r'\ E cj-o -, ^i.i.= -i -., l-n.

Elcentraler. Allmänt. Det finns 4 stycken elcentraler i fordonet:

Kontaktorer och reläer. för bostäder och kommersiella byggnader

KE-2. KE-2 Omformare 12DC till 220VAC. Tekniska data W beroende på transformatorval

Elektriska och elektroniska fordonskomponenter. Föreläsning 6

Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016

Isolationsförstärkare

Tentamen i Elektronik för F, 2 juni 2005

Systemkonstruktion LABORATION SWITCHAGGREGAT. Utskriftsdatum:

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. Exempeltentamen

Laborationsrapport. Elinstallation, begränsad behörighet. Kurs. Lab nr 6. Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren. Namn.

Sedan tidigare För att varvtalsreglera likströmsmotor måste spänningen ändras För att varvtalsreglera synkron- och

MÄTVÄRDESOMVANDLARE. TEKNISK RIKTLINJE TR utg D 1/7. NK, Kontrollanläggning NK TEKNISK RIKTLINJE UTGÅVA D

SYMBOLER (IEC 617) Symboler kretsschema. Kontakter 1-polig slutande kontakt. 2-polig slutande kontakt. 3-polig slutande kontakt.

BILENS ELFÖRSÖRJNING. DEL 2: GENERATORN

SM Serien Strömförsörjning

Transkript:

s7 Berkrivning ov enheüernrll funkllcn Iroftrnhclcn MOTTERITGSRAM Allm6nf I(ra.ftenhetens verkningssätt beskltvs här i anslutning tlll kretsschemat &ifaga 13) och delscheman pä bil.- derna?9-81. Pä schemana anges strömmar och spänntngar vilka fär betral*as som benämningar för dessa (se sidan 60). En del nominella utspänningar vid normal belastning och 3 x 200 V inspainnlng framgär av ta.bellen pä stdan 60. Inkommonde rpönningor Stationen matas med nätväxelspänning 3 x 200 V, 400 I{2. Dessutom tiluörs +28 V likspänning, som erfordras för manöverström till nätspeinningsrelä Kl I kraftenheten. Pä kra.{tenheten finns tyä anslutnlnggdon P1 och P2. När enheten äir pä plats i monteringaramen, :ir Pl anslutet till P19 i Bonteringsramen och P2 till P18. Likspätrningel matas till monteringsramen i P4:B och gär vidare över P19:18 till stijt P1:18 i krajtenheten. Nätväxelspänningen matas till P4:A, C och E pä monteringsramen och gär vidare tul hylstag P18 och ir pä krajtenheten (P2). I denna matas spänningen över kontakterna pä relä K1 tiuba-ka tiu P2 och monteringsramen (P18). Därifrän gär den genom säkringar tiu P19 och P1:4, P1:5 och P1:6 pä kraftenheten (se bild 79), f; T FUNKTION - slrro...frav a0 ST8ll..NAV Fömt. a0 2.LANDN { ra'in/.!^rbro sl _l Ont...dd och nq wdd Ritod i notub A inadr., Bild?9. Inkommande spänningar till kraftenheten

58 todor fi3333i39,101 t?fl-594a1, b..h Den nominella ströüförbrulmingen framgär av följande tabell; Ström och fas It R-fas I2 T-fas 13 S-fas vid belastnlm (drilt) 1,0 A 0,9 A 0,2 A Vid tomgäng (f ör vär mnlng) A A o,2 A TiLtsLogsrel.ö för T1 Transformatorn T2 är ansluten mellan P1:5 (T-las) och P1:4 (R-fae), Flälden är trefasigt ansluten till Pl:4, 5 och 6, Transformatorn T2 och llälden fä.r spänning nlir relät Kl slär till. Om fläkten anslutits enligt schemat, blir rotationsrtktningel och hdtströmmen enligt ptlmarkeringen pä flätden. Manöverström fttr relä Kl erhälls när man stätter funktionsväuaren pä manöverledan r fäge FöRV (förvärmntng) och bibehäus t övrtga funtätlonslägen. I!lanöveratrömmen gär flen spänningskällan +28 V (i flygplanet) genom stift P1:18, relät K1, Pl;19 till monterlngaramens hylsa P19:19 och P2:S ttu manöverlädans väljare S1 och stijt P2:Z tlll monterlngsramen P2iZ och Btomlörbindningen J3. GenoE stommen gär normalt reläströmmen titl flygplans8tomeen (6kalet), dtt även spänningskällans minuapol är ansluten. SToif,lE 0ordl -24V FILTR Ut96rnd. l3rönningor lcaltenheten lämna! ett stort antal försörjnirgsspänningar rigenom kretgarna som utnyttjar dessa kunnat görae enklare. Försörinlngsspänningarna utgörg av gludspänningar för olika effektuttag och niväer samt likspänningar med olika effektuttag, stabllitet och Iilt-!ering. Pä translormatorr T2 linns sex sekundärlindningar (se bild 80). Tvä av dessa används för var sin likriktarbrygga, de övriga lämna! 6,3 V glödspänning till stationens elektronrör. cltnspänningarna tas ut frän anslutningsdon P2. Spänningen pä P2:11 och p2:12 har likspälningsnivän -100 V och används i pulsenh t 1 tiu rör (V5 och V?) med negatlv katodspänning. En isolerad gltidspänning pä P2:5 och P2:6 anvlftds flll avständslntegratorns katodföljale V8 i pulsenhet l. Ena polen tiu öi'riga glädspänning?r är atomansluten i förbrqkningsenheterna (o-nivä). Sändarens rör V4 och Vs erhätler rätt gltidspänning (5,6 V) genom spänningsfall i tilledningarna samt R3 och R4 i sändaren. f\otodfötjore f v8 PEl ovstönds- 5 integrotor l. r.in. J!! s90nntncsd;tore - PEI efter stob 139 V PE1, PE2 56ndore, mottogore, fördröjningsenh.t I 61 3V 0r3A Bild 80, Utgäende spänningar fi:än transformator T2

59 Bild 81. Ukäende sp,inningar fräd transformator Tl Frän den ena ltlqtttarbryggan (Zl8-Z2l) tas -24 v uh. ofiltrerad pä Pl:2. Iiltrerad dels pä hylsa P2:2, del8 t111 relä K2. Den ofiltrerade spänntngen -24 V är toppukrtrad med dloden 222 och kondensatorn C13 (3300 pf),!-arför lnga störningar erhälls frän den ofiltrerade spilnningen I obelastat tulständ. Den används till mottagarena och sä.ndarens frekvensomställningsmotorer samt f ördröjntngsenhetens bligge gtegomkopplare. Den flltrerade Epänningen -24V anväjrds företräde vls aom basf örspämlngskälla i pulsenheternas och fördröjningsenhetena transistorlicetsar och till manöverspänning för reläer. Den andra lilictktarbryggan (26-Z9l lät spänntng när Ie Eür till (manöverlädane väuare t nägot av stationens funktion8lägen). F!än ltlictktarbryggan tas spänningen +46 V llltrerad ut pä sttft P1:11, S} änntngen gär även till kra.ttenhetens stabtusatolkoppttng (223- -225) t6r +34 V. Spännlngen +46 V anväds I pulsenheterna ffrreträdesvis till grindkretsar. Transformatorn T1, som nätan8luts nlir nägon av station ns funldloner väljs'pä manöverlädan, har tvä sekundärltndnlngar (se bild 81). Den ena lindningen matar en likrlktare för negatlva spänningar och den andra en llkrilrtare för posih\ra 8pännlngar. Benä-mnda och nominella UkspäruüDgar och Ceras anvlindning frasrgär av tabellen pe näata Eida.

6(l rod.r r{333}o59r ol l?tt 59,{A}, bölo BenämniDg -460-180 -150 -r29 +34 +125 +250 +380 Sptinntng (v) Nomlnellt värde -467-178 - 148 -r34 +33,5 +123 +249 +375 Används tlu Itlr spämtngar I pulsenhetelna försplinnlngar I sändaren fttrepänntngar I sändaren och pulsenheterna lör spännltga! I pulsenhet 1 kolleldorspäming8källa i pulsenheterna och fördr öjnlngsenhetena tran8lstorkretsar anodspänntng8källa f ör mottagnren och de tlesta rör8tegen i pulsenheterna pulsenheterna, drivsteget i fördröjningsenheten och osclllatorateget I sändaren pulsenhet I svepkretsar LilalKaren för alstrlng av negativa spänntnga! har en likriktalbrygga 210-213 ansluten tlll den ena sel$rdtirltndningen. över kondensator Cll erhälla en toppltkrudad spänning och efter ftltrering med R17, C12 tas -460 V ut pä stift P1:1?. Spänntngen över C11 matar de seliekopplade zenerdloderna Zl5, 216 ocll. Z1? genom R8. Stabilisertng erhälls pä dioderna8 sammanlagda zenerspänning, som är -f34 (-f29) V. Spänning n tas ut pä P1:12. En av glödspänningslindntngarna ansluts till en negativ spänningsnivä av -100 V mellan motstärden R9 och R10. Dloderna 210 och Zl2 l bryggzn sadt ett Eittuttag pä transfolmatorlindningen gör alt -150 v erhäus pä sttft P1:13, Filtret för denna 8pänning bestär av induktansspolen L5 med kondeneatorn C10 samt kondensatorn Cg Slolen L5 och kondenaatorn C10 bildar en parauellreaonansklets avstämd ttu 800 I{z (grundfrekveneen hos brumspänningen efter tväpulsliklilüning). Frän en 8pärmingsdelare R7, R6 mellan 8pänntngarna -460 V och -150 V erhälls späuringen -180 V, vilken taa ut pä stift Pl:15. Ltkriktalen tör alstring av positi spänningar har en likriktarbrygga 21-24 ansluten tilt den andla gekund:irlindningen pä T1. Spänningen +380 V tas ut päp1:7 genom ett fllter med kondenaatorlngäng (C2, Ll, C3). Dtoden 25 hindrar att ingätgskondensatorn C2 laddag ur genom induktangspolen (LZ) Iör 250 V-spänningen. Filtret för spänningen 250 V bestä.r av induktanaspolen L2 med kondelsatorn Cl samt kondeleatorn C4. Slolen L2 och kondensatorn C1 bildar en parallellreaonanskrets för lrekvenaeo 800 Hz. Genom likriktntng i dtoderna Zl och 23 fäs spärurlngen +125 V. Den tas ut frän ett mlttuttag pä transformatorlindningen och glättas i ett filter, Eom beatär av tnduldanesptilen L3 med kondensator CS samt kondenaatorerna C6 och C7. Spolen L3 och kondensatorn C5 bllda! en parallellresonanslaets för 800 Hz. Frän tlansformatorna etttuttag ta8 även oflltrerad 8pärudng ut. Den använda för att slumpmä8sigt ärdra pulslängden hos vtppa 1 t pulsenhet 1. Filterkondensatorn CO är, Uksom övrlga kondenaatorer pä 50 pf. CO och C7 är seriekopplade, enär den anvätda typen av kondenaator är avsedd för?5 V drüt8pännttg. Resulterande kapacttans (25 pf) ger tillfreds8tältrade filtrering SpänntrEen +34 V erhäll8 genom att tvä. palallelta tranalstorer 223 och z24, som är aerlekopplade Ded belastningsströmmen, styrs pl sina baser med en atröm som äjdras omvänt proportlonellt Eot utspännlngen, om denna avelker lrän ett stabtltselat värde. Det stabillaerade vlirdet besttims av zenerdloden 226 och motstärden R15 och R16. När kreteen är stabiltaerad, är utspänning n spännlngsdelad av R15 och R16 till samma värde aoe zenerspärmtngen. 225 fttrstärker sklllnaden och etyr aerietransistorerna, Kretaen är negattvt äterkopplad för ltltrerln{g med hjälp av C14. Det är vtldtgt att nät8pännttrgen 3 x 200 V, 400 Hz tnte är allüör övertonsrik och inte överskrid r nomlnell spärning med mer än 10 %. Hc{jre över8pämtng medför risk för genomslag i likriktardtodere. övertonshalten mäste vara lä9, eftersom anordnlngen med parallellresonanskrets I flltren medför att spänningar med ht8re frekvena inte filtleras bort lika efiektlvt, Mer än 10 % underspäming 8änker PN-594/A prestanda under godtagbara värden, I flygplan monterad utrustnlng lörutsätt8 autld erhäua 2OO Y *5 le tätspänntng. vld normal belastntng fär 800 Hz-8pännttgen pä de ut- A. gäende ltkspänntngarna uppgä ttu httet de värden, aom framgär av nedanstäende tabell. Mätpunkt Pl:? (380 v) Pl:8 (250 v) Pl:9 (r25 v) Pl:11 (46 v) Pl:10 (34 v) P2t2 G24 v) Pl:12 G129 vl Pl;13 Gl50 vl Pl:15 Cr80 Vj Pl:l? G460 v) Hög8ta ttllätda brumsprinnire V (topp ttu topp) 0,3 1,0 l0 Vld belaetning 10 ma 12 ma 87 rna 21 rrta 160 rna 0,6 A 4n^ 32 ma < ma 4 t[a

6l I de fau 400 gr-gpämingen är modularad B d S0 I& ( t.n förokomma vid t ex bäntkfantng när en g nerator drivs lrän ett vlx lstft nsn{t) bör ett spärrf ter fllr denl a frekvens kopplaa tn I mlltkretsen. l(r t!- acheda ttjr ett läepligt sp,irrttlt3r visas pa blkf &, Xomponentertra fär hr högrt 5 % tolerens. Bild 82. Kretsschema lör 50 llr spl$filter