1. Begreppsorientering för lågenergihus

Sveriges Centrum för Nollenergihus 2011-04-27 1 Arbetsfrågor Kriteriearbetet 2011 1. Begreppsorientering för lågenergihus 2. Avgränsning byggnads- och verksamhetsrelaterad energianvändning 3. Referensvärden till SVEBY/SGBC (Sweden Green Building Council ) för lågenergihus 4. Omprövning (övervägande) av uttrycket för byggnadens energiegenskaper (värmeförlustfaktor eller netto värmeenergibehov istället för värmeeffektbehov. Ska även inbyggd energi i byggmaterialen beaktas?) 5. Omprövning (övervägande) att övergå från DUT till DVUT 6. Omprövning (övervägande) av viktningsfaktorer för energiformsfaktorer 7. Fastställa energikrav för bostadsbyggnader (inklusive årsenergikrav?) 8. Årsenergianvändning i lokaler ska avse en referensbyggnad (avseende verksamhet och skuggningsförhållanden från omgivningen) istället för att utgöra ett prognosvärde. 9. Omarbetning av beräkningsanvisningar för lokaler till ett driftfall (veckomedelvärden) istället för två inklusive analys av dess giltighet för nya lokaltyper. 10. Framtagning av referensvärden för luftflöden, innetemperatur, verksamheter och drifttider för olika lokalverksamheter. 11. Framtagning av utkast till kriteriedokument 1. Begreppsorientering för lågenergihus Med lågenergihus avses här byggnader som har låga värmeförlusttal oavsett val av värmeproduktionssystem (netto, ej köpt energi) och därutöver med förutsättningar för en låg årsenergianvändning utifrån ett hållbart resursperspektiv. För att kallas lågenergihus ska väl definierade kriterier finnas och anvisningar för dess beräkning. (ska vi definiera begreppet på detta sätt? Annars kan denna mening strykas). Inom familjen lågenergihus definierar FEBYs epertgrupp följande: Minienergihus Passivhus Nollenergihus På marknaden förekommande företagsknutna begrepp, så som Egenvärmehus, TellHus, Ecomer, etc. Dessa kan då definieras utifrån dels FEBYs egenskaper (t.e. passivhus) och de tillkommande egenskaper som dessa begrepp inkluderar (energikrav på byggprocessen, ekologiska byggmaterial, etc) Därtill kommer ett begrepp, Nära nollenergihus (NNE), som just nu regeringen arbetar med, men där kanske vi kan påverka. En arbetshypotes kan vara: NNE = Passivhus + produktionsanpassat för att 50% av årsenergibehovet för viktad total energianvändning ska kunna täckas med solcellsgenererad energi varav hälften installeras nu. I ett senare skede kan gränsen 50% flyttas upp. Denna definition ger också incitament för att bygga hus som även är bättre än passivhusens krav.

Sveriges Centrum för Nollenergihus 2011-04-27 2 Inom Norra Djurgårdsstaden (NDS), Stockholm ställs krav på att minst 30% av eget elbehov (fastighetsel) är egenproducerat lokalt, vilket i praktiken innebär en solcellsproduktion på ca 2-3 kwh/m2 Atemp. Föreslaget begrepp för NNE enligt ovan gör det möjligt att lokala energikrav kan formuleras med samma modell, men t.e. att varav hälften installeras nu ersätts med annan procentsats. Kriterierna för passivhus går i Sverige längre än den egentliga definitionen, att värmeförlusterna inte ska vara högre än att värmen kan bäras in med hygienluftflödet. Vi kan i praktiken bära in ytterligare 3 5 W/m2 jämfört med passivhuskriterierna eftersom vi i Sverige har högre luftflöden än i t.e. Tyskland. Det finns alltså byggnadstekniska förutsättningar för att bygga enligt passivhuskonceptet även med större värmeförluster, men till priset av mer värmeenergi. Vidare finns det flera kommuner som ställer energikrav i samband med markanvisningar. I eklusiva och attraktiva områden kan de redan idag ställa krav på passivhusnivå (NDS, Västra hamnen, etc), men svårare att inledningsvis ställa denna kravnivå generellt. Nivån minienergihus börjar redan bli passerad för större byggnader och en mellannivå mellan minienergihus och passivhus efterfrågas. Den kan dock täckas in genom att skapa lokala klassningssystem, där man anger att Energiklass B är lika med genomsnittvärdet mellan Energiklass A (passivhus) och Energiklass C (minienergihus). FEBY gruppens kommentarer: Dessa tre begrepp som FEBY definierat räcker för vårt åtagande. Lokala behov av mellandefinitioner får lösas lokalt. Vi skall också tänka på hur våra kriterier kan användas i klassningssystem (vilka numera benämns som certifieringssystem av SGBC) som LEED och BREAM. I dessa system sätts klasser efter vad byggnormen anger (dock andra % än vad SIS-std använder). Vi borde verka för att dessa system istället skall använda Passivhus eller Nollenergihus som bästa klass och övriga i % hur mycket sämre de är.

Sveriges Centrum för Nollenergihus 2011-04-27 3 2. Avgränsning: byggnads- och verksamhetsrelaterad energianvändning Byggnadens energianvändning måste tydligt avgränsas mot verksamhetens. Byggnadens drift styrs av verksamheten och verksamhetens förutsättningar måste definieras i form av referensvärden för typisk drift. En generell beskrivning ges i följande tabell och en mer detaljerad gränsdragningslista utarbetad av SVEBY ges i bilaga 1. Tabell 2.1 innehåller inga avvikelser jfr SVEBYs lista, men i kriteriedokumentets referensvärden kommer vissa gränser att förtydligas. Byggnadsrelaterad Allmänventilation Klimathållning för typisk verksamhet Varmvatten för generella ändamål (WC, pentry) Varmvatten för boende Verksamhetsrelaterad Not Processkyla (dataservrar) Processvärme (badvatten, bastu) i offentliga badhus Verksamhetsrelaterat varmvattenbehov 1 Utökat ventilationsbehov för verksamheten 2 El till verksamhet 3 El till icke byggnadsknuten belysning 4 Not 1. Disk i storkök, tvätt, dusch i idrottshallar och badhus, etc Not 2. Dragskåp, etc Not 3. All icke byggnadsknuten användning, motorvärmare, rulltrappor, men inte hissar, etc Not 4. Butiksbelysning, allmänbelysning och arbetsbelysning i kontorsrum, etc Tabell 2.1 Bostadens hela varmvattenbehov är egentligen en verksamhetsrelaterad energianvändning som ändå bokförts på byggnaden, då denna ligger i byggnadens energiprestanda i BBR. Bostaden är en väldefinierad verksamhet och av praktiska och naturliga skäl är detta en rimlig lösning även om detta blir en avvikelse från den generella hållningen. Samma motiv kan användas för att även inkludera en högre varmvattenanvändning i t.e. förskolor utan tillagningskök. Verksamheternas behov och förutsättningar ger också en direkt påverkan på byggnadens energibehov och måste därför beskrivas som referensparametrar för typisk verksamhet (se kommande avsnitt) och även inkludera drifttider. Energikrav på verksamheternas energianvändning Eftersom gränsdragningen ovan innebär att stora energiposter försvinner från räkenskapen bör kompletterande energikrav övervägas som ställs på byggherren för de delar där byggherren har en viss rådighet. Detta även om energianvändningen för dessa poster sen inte ingår i byggnadens energiprestanda. Sen kan det finnas delar där energianvändningen är en kombination av teknisk utformning och verksamhetens drift men att det ändå inte är självklart att separata energikrav ska formuleras för dessa (tydlighet, uppföljningsbara, etc) men frågan bör ändå väckas.

Sveriges Centrum för Nollenergihus 2011-04-27 4 Eempel på viss rådighet över verksamheternas energianvändning: Frånkopplingsbara elmatningar till verksamhetens apparater i lämpliga gruppindelningar Frånkopplingsbar elmatning till allmänbelysning och arbetsplatsbelysning för att förhindra oönskad belysning på icke drifttid, liksom standbyström i elektroniken för belysningsarmaturer och apparater. Ventilationssystemets prestanda (SFP, verkningsgrad för VÅ, VAV utformning) för restauranger och storkök (utöver allmänventilation). Motorvärmaruttagens styrning. Bastubadens isolering och ventilation (U-medel och VAV) Värmeåtervinningssystem för varmvatten i varmvattenintensiv verksamhet Val av energieffektiva vitvaror i bostadsbyggnader För att en byggnad ska uppfylla kriterierna för ett lågenergihus med viss typ av verksamhet kan ett antal villkorade funktionskrav på installationer, mm för verksamhetens energianvändning övervägas förutsatt att de har: Väsentlig betydelse för verksamhetens energianvändning Att byggherren har en stor rådighet över dess utformning Att funktionskraven kan utformas entydigt och är uppföljningsbara (mätning, besiktning, etc). Eempel på kompletterande energikrav är de krav som tillämpats i Västerås för småhusbyggnader, se bilaga 2. Utredningsförslag: Vi överväger om någon eller några av dess kan formuleras och ingå som kompletterande energikrav. Om inte komplett nu kan de utvecklas och kompletteras i framtida uppdateringar.

Sveriges Centrum för Nollenergihus 2011-04-27 5 3. Referensvärden till SVEBY/SGBC för lågenergihus SVEBYs målsättning var att utarbeta anvisningar för hur man i nyproduktion ska visa att kraven enligt BBR uppfylls (energiverifiering) och hur avvikelser i en energprestandanalys ska kunna härledas till verksamhet separat från byggnadens energiprestanda. Målet har omfattat anvisningar för såväl nyproduktion som analys av det befintliga beståndet och åtgärder i denna. Därmed har det varit naturligt att SVEBY haft som utgångspunkt att beskriva den idag typiska situationen och basera referensvärden på t.e. statistiska data för det befintliga beståndet och referera uppfyllelse och avvikelser till energikraven utformade enligt BBR. Den generella ansatsen i SVEBY om tillämpbarhet även på den befintliga bebyggelsen (där t.e. mätare saknas) har inneburit restriktioner för metodutformningen. FEBYs kriterier avser en mycket avgränsad del av byggnadsbeståndet, endast byggnader med mycket låga värmeförluster och en hållbar energiförsörjning. Det innebär att påverkan på byggnadens värmebehov i stor utsträckning är en konsekvens av spillvärmenivå från verksamheten liksom solenergiinstrålning. Därtill är ambitionen att verksamhetens energianvändning ska hållas låg med de installationstekniska möjligheter som står till buds (energieffektiva varmvattenarmaturer, energiklassade vitvaror, etc). Med denna utgångspunkt har FEBY angivit skarpare referensvärden för verksamheternas energianvändning och därmed spillvärmeförhållanden. Byggnadens värmebehov ska vara lågt även om hushållet/verksamheten också har ambitioner att vara energieffektiva. Annars finns ingen harmoni i kriterienivån. För marknaden är det förvillande att det finns olika referensvärden som gäller SVEBYs data och FEBYs data och man vet inte hur/när de olika värdena ska tillämpas. Vårt förslag är att SVEBY implementerar FEBYs data i en separat kolumn för referensvärden som avser lågenergihus, enligt vår definition och de byggnader som ska uppfylla FEBYs kriterier. Därmed blir dessa redovisade i samma dokument som marknaden refererar till i samband med uppföljningskrav etc, se principiell utformning enligt tabellen nedan för att ge eempel på parametrar och hur de kan redovisas. Vidare föreslår vi att Sveriges Centrum för Nollenergihus (SCNH) ansvarar för lågenergihusens referensvärden och kommande uppdateringar. Detta motiverat av att SCNH fokuserar sitt arbete på målet nästan nollenergihus och löpande följer erfarenheter och utveckling inom denna nisch. Var gränsdragningen går mellan byggnadens driftenergi och verksamhetens energi samordnas, också med Boverket i de fall kompletteringar till SVEBYs nuvarande gränsdragningslista behövs. Eempeltabell. Sammanställning av brukarindata kontor Parameter Delparameter Värden Värden för Lågenergihus Innetemperatur Värme 21 o C 22 o C Luftflöden Hygienluftstyrda 1,5 l/sm 2 0,35 l/sm 2 Anm. Under verksamhetens drifttid flöden + 7 l/person Tappvarmvatten Energi 2 kwh/m 2 2 kwh/m 2 Verksamhetsel Energi 50 kwh/m²år Varav spillvärme 70 % Verksamhetsel Spillvärme drifttid 7 W/m² Verksamhetsel Spillvärme ej drifttid 0,5 W/m² Persontäthet 20 m²/person 20 m²/person Närvarograd 75% X % 1) 1) Maripuu 2009 Utredningsförslag: Kontakta SBGC/SVEBY om kompletterande kolumn.

Sveriges Centrum för Nollenergihus 2011-04-27 6 4. Alternativa uttryck för byggnadens energiegenskaper FEBYs kriterier har hittills begränsats till netto värmeeffektbehov som ett mått på byggnadens energiegenskaper och därtill rekommenderad maimal årsenergianvändning för att motivera val av hållbara energislag. Alternativa eller kompletterande uttryckssätt är: Värmeeffektbehov (W/m 2 ) enligt FEBYS nuvarande definition Värmeeffektförlust vid DUT/DVUT (W/m 2 ) Värmeförlusttal /energisignatur (W/K,m 2 ) Netto värme årsenergi (kwh/m2) (före produktionssystemet) Summa köpt energi driftfas (kwh/m 2 ) Viktad köpt energi driftfas (kwh/m 2 ) Livscykelenergianvändning (LCE, inkl byggmaterialens inbyggda energi) FEBY gruppens kommentarer övergripande: Dessa alternativ kan också vara komplementa. Diskussionspunkter: Kan man undvika att göra två parallella årsenergikalkyler, en som är kopplad till krav och en som utgör prognos? Risk för ihopblandning. Detta väcker frågan om kravet skall kopplas till ett förväntat faktiskt utfall (dvs prognos) eller från något av de två alternativen med typhus/referenshus med givna förutsättningar (referensvärden). Kan vi få in energiresursvärdering på lämpligt sätt? Martin vill att vi tillfogar en tabell som pedagogiskt visar vilka kombinationsalternativ som kan tänkas. A. Värmeeffektbehov enligt FEBYS definition Nuvarande kriterier begränsar skallkraven till värmeeffektbehovet, dvs värmeeffektförlusten vid DUT minus ett schablonvärde (4 W/m2 för bostäder) för spillvärme inklusive solvärme (ca 1 W/m2). Men egentligen skulle solvärmen vara lägre i norr än i syd. I de svenska kriterierna är kravet för värmeeffektbehov den obligatoriska delen (jämfört med PHI och den norska standarden). Fördel: ger en snabb återkoppling i tidigt beräkningsskede och är enkelt att kalkylera genom att beteendemässiga delar och solenergianalyser krävs först vid en årsenergikalkylering. En komplikation är att SIS Energiklassning 24300 del 1 för effektklassning av byggnadens energibehov, framtaget 2010, tillämpar en annan definition på effektbehov vid dimensionerande vinterutetemperatur. Detta kan ge kommunikationsproblem om samma begrepp men med olika innebörd får spridning. Förslag: Utgångspunkt B. Värmeeffektförluster SIS energiklassning av byggnader SS-24300 del 1, avser värmeeffektbehov inklusive spillvärme inte efter avdrag för spillvärme (FEBYs definition avser behovet av tillskott från värmesystemet). En möjlig harmonisering med SIS del 1 är att FEBY omformulerar kravet till ma värmeeffektförlust vid DVUT. Fördelarna är: vi kommer bort från spillvärme- och solvärmeschablonen.

Sveriges Centrum för Nollenergihus 2011-04-27 7 vi skulle kunna få en gemensam metodik för mätning och uppföljning av denna förlustfaktor Att gå ifrån det inarbetade internationella kravet utformat som 10 W/m2 ger en mindre tydlig koppling till de internationella kriterierna. Det kan vara både en nackdel och en fördel. Begreppet avser möjligheten att kunna bära värmeeffektbehovet med hygienluftflödet. I FEBYs kriterier är denna koppling ändå ganska svag eftersom vi normalt kan bära 15 16 W/m2 med tilluftsflödet och än mer i lokalbyggnader. I FEBYs kriterier kan de 10 W/m2 till översättas ett värde på ma värmeeffektförlust. Det som talar emot är: Att vi ändrar i det som nu är utlärt och att det ger konsekvenser för beräkningsstöd där detta är inlagt Att SIS standard inte är användbar för lågenergihus och därför inte möjlig att referera till med nuvarande utformning (se bilaga 3 där ändringsförslag ges). Men denna fråga kan vara väl värd att diskutera med SIS. Förslag: Överväges, men är beroende av resultaten från dialogen med SIS FEBY gruppens kommentarer: Alternativ B är ett intressant alternativ till A, men meningarna var delade om nyttan står i proportion till informationsproblemet att få alla användare att nu läras om. Fler eterna synpunkter behövs. C. Värmeförlusttal /Energisignatur (W/K,m2) Byggnadens egenskaper helt skilt från såväl innetemperatur som utetemperatur och därmed klimatzon är ett krav på byggnadens värmeförlusttal som uttrycker byggnadens netto värmeförluster som en funktion av utetemperatur. Detta tal vore enklare att kommunicera med byggbranschen och behöver inte ta hänsyn till vare sig solvärme eller spillvärme. Begreppet tar inte hänsyn till de geografiska skillnaderna i utetemperatur. Men om kravet på värmeeffektförlust ändå ska varieras för olika klimatzoner, går det ju lika bra att ha olika kravnivåer för värmeförlusttalet beroende på klimatzon. En nackdel är att metodiken för bestämning av energisignaturen via mätning är giltig endast för byggnader med höga värmeförluster där vi kan bortse från vinterperiodens variationer för spillvärme och solinstrålning. Detta bäddar för att marknaden kommer tillämpa vedertagna metoder som alltså ger för stora fel. I projekteringsskedet har dock detta ingen betydelse, men väl för uppföljningen. Energisignaturen är helt associerad som en uppföljningsmetod och där fungerar inte nuvarande metodik för lågenergihusen. Förslag: Avförs D. Netto årsenergi värme (kwh/m2) Årsenergibehovet för värme är normalt påverkat inte bara av värmeförlusttalet utan är också beroende av en rad andra förutsättningar som byggherren bara delvis har rådighet över (solinstrålning via fönster, fast solavskärmning, spillvärme från apparater, VVC, systemkoppling för kökskåpornas ventilering, värmeregleringssystemets utformning, temperaturnivå, interna värmeförluster) och dels inte har rådighet över (byggnadens orientering om redan fastslaget i detaljplan, horisontalskuggning från andra byggnader, brukarnas beteende vad avser rörlig solavskärmning, vädring, värmereglering, mm). Bara skillnaderna i horisontalskuggning kan för ett passivhus ge en variation på 10-15 kwh/m 2

Sveriges Centrum för Nollenergihus 2011-04-27 8 mellan två identiska byggnader. Så var lägger man kravnivån, på nivån för den mest skuggade eller mitt emellan? En möjlighet är att översätta energikravet på ma netto årsenergi för värme till en referensbyggnad. Värdet blir då inte ett prognsvärde för den aktuella byggnaden utan för en typbyggnad där vissa av de parametrar som byggherren inte kan råda över är låsta. Det gäller redan idag vad gäller bostadens spillvärme och varmvattenanvändning. Egentligen är det främst horisontalavskärmningen som också borde låsas med ett referensvärde. Nackdelen är att byggherren därutöver också måste göra en energikalkyl med verkliga indata för att också prognostisera energianvändningen (BBR krav och kundkrav). Småhustillverkare vill ta fram koncepthus som sen klarar passivhuskraven gärna i en hel region eller i hela landet. Att byggnadens netto värmeenergi kommer variera med +/- 25% beroende på om den uppglasade vardagsrumsdelen orienteras mot norr eller söder ger en svår försäljningssituation. I så fall ska kravet definieras som netto värmeenergi där byggnaden är t.e. optimalt orienterad. Med netto energi menas här den värmeenergi som byggnaden förlorar utan hänsyn till energislag och produktionssystemens egenskaper. Detta värde är enklare att kommunicera till allmänhet och politiker, men är inte identiskt med begreppet köpt energi (BBR) och kan därför misstolkas. Beräkningsmässigt krävs i princip alla de indata som också krävs för att beräkna köpt energi enligt BBRs definition förutom varmvatten och produktionssystemets egenskaper. Den enda fördelen är att den uttrycker byggnadens egenskaper avgränsat är den ett alternativ till alternativen A - C. Förslag: Avförs FEBY gruppens kommentarer: Detta alternativ bör inte ännu avfärdas då det i princip kan användas som alternativ till E. Eftersom D inte används som prognos så skulle detta alternativ vara bättre för att eempelvis kunna hantera referensvärden för skuggning, rotation/orientering, samt brukarberoende. Man slipper kommunikationsproblem med att kommunicera köpt energi på två sätt som kan bli konsekvensen av alt E. E. Summa köpt energi (kwh/m 2 ) Här finns kopplingen till BBR, energiklassning av energi enligt SIS 24300-2, mm för renodlade system med antingen elvärme eller renodlat andra energislag (t.e. fjärrvärme). Motivet för att ställa energikrav på summa köpt energi kan vara följande: Jämförbarhet med BBR Incitament för låg driftelanvändning och minimering av varmvattenanvändningen Val av resurseffektiva energiformer Att ställa ett energikrav på en låg nivå för summa köpt energi förutsätter att byggherren har rådighet även vad gäller val av tomt, byggnadens placering på tomt, orientering, mm för att optimera solinstrålningen. Liksom för alternativet D ovan kan dessa problem delvis hanteras genom att neutralisera årsvärmebehovet med ett referensvärde för horisontalavskärmningen. Även för klassning av årsenergianvändning finns en SIS standard som helt ansluter till BBR.

Sveriges Centrum för Nollenergihus 2011-04-27 9 Energiklass A för icke elvärmda byggnader i klimatzon III kräver årsenergivärde lägre än 55 kwh/m2 och för B lägre än 82,5 kwh/m2. För elvärmda byggnader är det istället 27,5, respektive 41,3 kwh/m2 som gäller för energiklass A respektive B. Detta ansluter relativt bra till FEBYs nuvarande rekommenderade årsenergivärden, 50, respektive 70 kwh/m2 för passivhus och minienergihus, och om elvärmda, 30 respektive 40 kwh/m2, men ger inget utrymme för en utveckling mot nollenergihus. Klassningsstegen är fasta, 27,5 kwh/m2, dvs skiljer sig 20% mellan klass D och E, men hela 50% om man går från klass A till klass B. Dvs fokus förefaller ligga på energiklassning av det befintliga beståndet snarare än de energieffektiva byggnader som nu ska fram. Energiklass A för en byggnad i klimatzon I är 20 kwh/m2 högre än för klimatzon III. Det innebär att en byggnad som använder 10 kwh el för drift, 20 för varmvatten och 25 för värme och som flyttas upp till klimatzon I nu kan använda 45 kwh för uppvärmning, dvs 80% större förluster är möjligt. I FEBYs kriterier är skillnaden mindre, endast 8 kwh/m2 motiverat av att byggnaderna i kyligare klimat rimligen behöver ett bättre klimatskal. En möjlighet att hantera detta vore om det i SIS standard införs ett mellanbegrepp med steget 10 kwh/m2. För klimatzon I skulle därmed Energiklass A+ hamna nära FEBYs kriterier. Energiklass B+ skulle bli det mellanläge mellan Energiklass A och B som efterfrågas i vissa kommuner. Kopplingen till BBR innebär att el till klimatkyla viktas upp med 3,0 men inte annan elvärme, (t.e. el till värmepumpar under 10 W/m2). Fjärrkyla värderas lika med annan energi, t.e. fjärrvärme. För renodlat elvärmda eller fjärrvärmda byggnader är dock kopplingen till BBR oproblematisk. Energikrav för årsenergi har i kriterierna hitills varit en rekommendation, inte ett skallkrav. Motivet har varit att vi haft begränsat underlag om verkligt uppnådda energivärden och att vi inte vetat för vilka situationer ett skallkrav skulle bli omöjligt att uppfyllas. Fortfarande är det anmärkningsvärt få byggnader vars årsenergivärden uppmätts och normaliserats så jämförbara värden erhålls, t.e. normaliserat utifrån spillvärme från hushållsel och personbelastning. Med följande grundsyn bör dock minimikrav på årsenergivärden kunna ställas: Kravnivån utgör ett komplement till uttryck för byggnadens energiegenskaper enligt alternativen A till D ovan och med huvudsakligt motiv att inkludera en systemsyn som säkrar en hållbar energiförsörjning. Kravet för årsenergivärde kan då läggas mer generöst än kravet för byggnadens värmeförluster, dvs i normala fall inte vara det gränssättande kravet. För lågenergihus med verksamheter vi ännu saknar referensvärden på, kan kraven tillsvidare vara börvärden liksom tidigare. Viktningstalet för el på 2,0 som använts bygger på en bedömningsmetod som i utgår ifrån alternativproduktionsprincipen (enligt bla kraftvärmedirektivet), se vidare i FEBYs metodrapport 1. Notera att denna energislagsfaktor överensstämmer med hur BBR 16 värderar el gentemot värme i den södra klimatzonen. BBR har därefter ändrats genom att kravet för elvärmda byggnader inte skärps. Pågående IVL-utredning (Martin Erlandsson) kan ge ett 1 Se stycke 4.3 och ekvation 4.3 i: Bedömning av resurseffektiva byggnader: Faktorer för olika energiformer och energislag. Forim för energieffektiva byggnader (FEBY), Martin Erlandsson, Juni 2009, IVL rapport nr A1657.

Sveriges Centrum för Nollenergihus 2011-04-27 10 underlag. El-värmebranschens rekommenderade värdering av el jfr fjärrvärme är 2,5 vilket också är en möjlig utgångspunkt. Förslag: Utvecklas som ett komplement till något av alternativ A till D. Referens till SIS energiklassning övervägs för byggnader med renodlade uppvärmningssystem (elvärmda respektive icke elvärmda), dvs vi anpassar i så fall kravnivån till energiklass A och B. För orena uppvärmningssystem utformas viktad energianvändning enligt tidigare, men viktningstalen ses över. FEBY gruppens kommentarer: Det är problematiskt om två näraliggande årsenergikalkyler görs varav den ena är ett prognosvärde och den andra ett kriteriescenario med referensdata. Man måste alltid beräkna ett BBR-värde. Det ger ett problem med dubbla kalkyler om vi använder andra referensvärden för vad som är normal användning än SVEBY och frågan är delvis kopplad till SVEBY och möjligheterna att använda referensvärden för lågenergihus. För en byggnad med icke normal användning t.e. lokal med längre drifttider, så gäller problemet med dubbla kalkyler generellt (även med SVEBYs referensvärden) och är inte kopplat till FEBYs kriterier. Ska däremot referensvärden på horisontalskuggning införas så kommer en stor andel byggnader att avvika från referensen. Alternativet kräver kunskap ifrån byggda och utvärdera projektet. Behovet av kompletterande datainsamling från uppförda byggnader för olika kategorier bör ytterligare finansiering sökas för, eftersom projektet inte rymmer detta nu. Kontor är den lokaltyp som vi borde kunna hantera inledningsvis. Ett alternativ är att ställa en årsenergiberäkning som ett informativt krav och med ett börvärde. F. Livscykelenergianvändning (LCE, inkl byggmaterialens inbyggda energi) Driftfasen har i tidigare LCA-analyser ansetts stå för ca 85% av byggnadens energianvändning och bygg, rivning, etc för ca 15%. När nu driftfasens energianvändning ökar byggfasens energianvändning till kanske 40% och är svår att bortse ifrån. Motsvarande analys för koldioidpåverkan är mer dramatisk. En betongbaserad byggnadskonstruktion står för mångfaldigt större koldioidutsläpp än driftfasen för byggnaden om den är fjärrvärmeförsörjd. Ska även inbyggd energi i byggmaterial beaktas skulle detta kunna påverka byggherrarna att välja konstruktioner med mindre betonginslag, massiva träkonstruktioner, mm. Byggmaterialindustrin skulle utveckla väggkonstruktioner där betongandelen minimeras utan att dess funktionella egenskaper försämras, etc. Men frågan är samtidigt komple. Ska betongen ursprungsmärkas, då olika producenter har olika metoder och bränslen? Betong som kan assimilera koldioid under drifttiden, eller vid återanvändningen? Datahanteringen kan bli betungande. Denna fråga är alltså allt för komple för att kunna hanteras inom ramen för nu pågående uppdrag, men frågan har i alla fall väckts. Rimligen borde den bli föremål för en utredning som syftar till att implementera denna aspekt i BBR. Förslag: Frågan remitteras till Boverket.

Sveriges Centrum för Nollenergihus 2011-04-27 11 FEBY gruppens kommentarer: Vi ser detta som en viktig fråga men vi mäktar inte med att beakta detta nu inom ramen för befintligt projekt.

Sveriges Centrum för Nollenergihus 2011-04-27 12 5. Omprövning (övervägande) att övergå från DUT till DVUT FEBYs kriterier vilar idag på en äldre standard för dimensionerande utetemperatur, DUT och den baseras på temperaturmätningar från perioden 1960-90. BBR referar till DVUT begreppet och idag finns värden även för genomsnittstemperatur för perioder som svarar mot 288 timmar, dvs väl i nivå vad som gäller för passivhus. Kritiken mot DVUT är att den egentligen inte bygger på någon standard, dvs vi vet egentligen inte vad den representerar. Det finns en standard, men den beskriver endast en metod för hur man får fram ett-dygns värde och 30 dagars värde. Inte utformad för att ta fram värden till energiberäkningar. Martin Erlandssons förslag: Använd metoden för att få fram 30 dagarsvärden. Välj den 30 dagarsperiod som ger lägst medeltemperatur. Använd denna temperatur för att producera DUT-värden enligt den tidigare standarden. Därmed erhåller vi relevanta data för energiberäkningar som är uppdaterade med dagens klimatfiler och inte från perioden 1960 1990. Diskussion: Det vore bra om det gick att generera värden för landets alla orter. Vem ansvarar för det? Egentligen är detta en uppgift för Boverket och inte för oss. Vi har inte möjlighet att inom vår ram ta fram dessa data. Men vi kan uppmärksamma Boverket på behovet. DVUT istället för DUT med Boverkets data på DVUT. 80h 150 h 300 h Malmö/Lund 1,7 0,3-1,4 Kalmar 1,4 0-1,5 Norrköping 1,3-0,3-0,8 Stockholm 0-0,7-2,2 Luleå -0,5-1 -2,2 Tabell 1. Jämförelsetabell. Beräknad skillnad. Värde för DVUT värde för DUT för aktuell ort. Av tabellen framgår att lätta småhus får det något enklare om vi övergår från DUT till DVUT, men de flesta småhus med platta på mark (T = 150h) får det ungefär oförändrat, i Stockholm kommer värmeeffektbehovet öka med 0,25 W/m2. För tyngre byggnader (> 300 h) kommer värmeeffektbehovet öka i Stockholm med ca 1 W/m2. Sedan passivhusbyggandet började i Sverige har fönster blivit bättre och kunskapen ökat. Därför bör kraven baserat på DVUT kunna klaras i större flerbostadshus även om det är en mindre skärpning. För tvåplansbyggnader, radhus och förskolor, är det svårt att sänka värmeeffektbehovet ytterligare en watt. Eempelvis klarar förskolan i Åkersberga 9 W/m2 och skulle alltså precis klara DVUT begreppet. Då har ändå fönsterarean begränsats till 13% av A temp, fönstren är importerade från Tyskland (U-värde 0,65) och har utanpåliggande isolering på fönsterkarmarna. Tätheten är 0,058 (!) och friskluft tas via markkanal före FTX. Få projekt skulle i praktiken klara en sådan kravnivå under närmsta åren.

Sveriges Centrum för Nollenergihus 2011-04-27 13 En möjlighet är att samtidigt höja gränsen för mindre byggnader upp till 1000 m 2 som då tillåts använda 12 W/m 2. Delvis för att kompensera för övergången till DVUT för de tyngre byggnaderna. FEBY gruppens kommentarer: Det pågår ett arbete med att nu se över DVUT begreppet. Det kan vara klokt att avvakta tills det arbetet är klart. Annars är det i princip inga hinder för att gå över till DVUT. Delade meningar fanns huruvida gränsen för små byggnader ska ökas från < 200 m 2 till < 1000 m 2. Vi avvaktar eterna synpunkter. 6. Omprövning (övervägande) av viktningsfaktorer för energiformsfaktorer Tet utarbetas efter det IVL projektet kommer in i slutfasen (maj/juni). 7. Fastställa energikrav för bostadsbyggnader Förslag utarbetas efter det de övergripande strukturella frågorna klarats ut.

Sveriges Centrum för Nollenergihus 2011-04-27 14 8. Årsenergianvändning i lokaler. Metod baserad på referensbyggnad istället för ett prognosvärde För bostäder har vi haft som mål att resultaten ska hyfsat stämma med verkligheten (även om vi ligger på låga värden för spillvärme från apparater och här ser det som en långsiktig prognos). Förslaget angående referensvärde för skuggningsförhållanden från omgivningen förändrar dock detta. Lokaler är väldigt mycket mer heterogena. Speciellt drifttider, innetemperaturer och varmvattenanvändning kan variera kraftigt. Gymnastikhallen håller kanske 18 grader medan badhuset har 24 grader. Varmvatten för en skola ligger på 2 kwh/m2 om bara toaletter och hygien. Kanske 10 för skola med gymnastikhall och än mer för skola med centralkök som levererar mat till andra. Om vi övergår till standardiserad energianvändning för de brukarrelaterade delarna, kan vi ange vilka typvärden som ska gälla vid normalt brukande. Vid uppföljningen kan man sen hantera behovsrelaterade avvikelser genom en normalisering av data. Konsekvenserna av de stora skillnaderna för varmvattenanvändningen i lokaler är att energikravet för köpt energi (BBR definition) rimligen ska differentieras i en tabell med olika värden för olika verksamheter, eller också formuleras ett energikrav enbart för uppvärmningsenergi + klimatkyla. Frågan är om incitament för viktiga åtgärder för att minska varmvattenanvändning då missas? Värmeåtervinning av spillvatten, är t.e. intressant för badhus. Solvärmeproduktion är intressant för badhus och för biobränslebaserad energiproduktion, i vissa fall även för värmepumpssystem för att förbättra COP. En möjlighet för specialfastigheter med osäkra verksamheter skulle kunna vara att komplettera med mjuka kravskrivningar, så som: För byggnader med större varmvattenanvändning ska kompletterande energisparande åtgärder (värmeåtervinning ur spillvatten) genomföras om dessa är ekonomiskt motiverade. alternativa försörjningsmöjligheter (solvärme) undersökas och väljas om dessa har en rimlig ekonomi och är motiverade ur ett systemperspektiv (påtagligt minskar energiresurser). För sådana specialfastigheter slipper vi i så fall två problem, att lista typiska åtgångstal för varmvatten och att lista skilda energikrav för total energianvändning för olika verksamheter. Samma sak som för varmvatten gäller även spillvärme. Antingen ska byggherren förutse hur mycket deras hyresgäster kommer generera i spillvärme och skapa utrymme för det i deras energikalkyl (påverkar både värme och kylbehovet) eller också anges en standardiserad spillvärmenivå från apparater mm. Sen är det en annan sak att byggherren måste dimensionera sina värme- och kylanläggningar, inte utifrån ett medelvärde utan snarare utifrån ett mavärde. Vid dimensionering är det alltså andra spillvärmetal som ska tillämpas än de som vi är intresserade av här.

Sveriges Centrum för Nollenergihus 2011-04-27 15 Då tillkommer också frågan om man ska utgå från historiska värden (de som vi mätt upp i det befintliga beståndet från senare uppförda byggnader), vilket varit SVEBYs utgångspunkt, eller utgå från att verksamheten installerar energieffektiv utrustning. Här föreslås en mer framtidssäker utgångspunkt och som stämmer bättre med bilden av ett lågenergihus. Vad gäller spillvärmenivån kan den möjligen också behöva delas upp på spillvärmemängd under uppvärmningssäsong, respektive spillvärme under kylningssäsong. Men är den tillräckligt låg blir det mer solvärmelast och personlast, samt utetemperaturen som avgör behovet av klimatisering under sommarperioden. Även nyproducerade byggnader kan ha installationssystem där både kyla och värme tillförs samtidigt i samma rum. Ett eempel på ett sådant system är byggnader med små rum och konstanta höga luftflöden. Innetemperaturen i rum som under dagen inte används kommer då kunna bli påtagligt lägre än 20 grader och upplevas som kalla. Om då all tilluft värms till 20 grader slipper man det problemet, men det innebär samtidigt att alla rum som används och som värms från apparater och människor samtidigt måste kylas och luftens kylförmåga vid 20 grader tilluft är då begränsad. Förslag: Vår utgångspunkt bör vara att alla byggnader med varierande verksamhet (på rumsnivå) också har varierande luftflöden utifrån de varierande behoven (koldioid och innetemperatur). Detta kan kräva svårare och dyrare installationer för byggnader med t.e. små kontorsrum, men bör ändå vara vår utgångspunkt, eftersom riktigt låg energiåtgång annars inte kan åstadkommas. Det innebär att byggnaden i stort sett inte har värme- och kylabehov samtidigt av inneklimatmässiga skäl. Eftersom kommersiella byggnader uppförs utan att verksamheten vid projektering är helt känd, så kan man inte säkert veta om spillvärmenivån blir låg eller hög. Ett motiv för att vi föreslår låga spillvärmetal är att byggnadens uppvärmning ska kunna klaras även om verksamheten inte ger så mycket spillvärme. Om sedan spillvärmenivån blir större än kalkylerat så innebär det bara att uppvärmningsbehovet minskar och kylningsbehovet ökar, jämfört med normal användning. FEBY gruppens kommentarer: Ännu ej diskuterat annat än huruvida principen ska vara att kalkylen baseras på referensvärden. Nackdelen är att man då måste göra även en prognoskalkyl för det aktuella driftfallet? Hur hanteras detta idag? Även SVEBY data är ju referensvärden för normalt brukande och SVEBY anger metoder för korrigering för avvikelser från dessa. Gör byggherren då en separat prognoskalkyl? Om SVEBY kan ha en separat kolumn för referensvärden som avser lågenergihus skulle ingen skillnad egentligen uppstå vad avser antalet energikalkyler som behöver utföras?

Sveriges Centrum för Nollenergihus 2011-04-27 16 9. Framtagning av referensvärden för luftflöden, innetemperatur, verksamheter och drifttider för olika lokalverksamheter. Referensvärden krävs för olika verksamheter som kan anses vara typiska för respektive verksamhet. Utan sådana referensvärden kan inte en energikalkyl göras och ett energikrav för en byggnad inte definieras. Det ligger inte inom uppdragets ram att genomföra en detaljerad inventering av data för detta, men väl att strukturera ramverket för dessa data och definiera vilka data som krävs. Då vi kan ana att det saknas uppgifter och underlag för sådana värden är det dock möjligt att tills vidare tillämpa ansatta värden som kan uppfattas som rimliga i koncensus i avvaktan på grundläggande inventeringsstudier finns genomförda och som rimligen den myndighet som ansvarar för energikrav för byggnader bör säkra. 9.1 Begreppsdefinitioner: Verksamhetstid. Kan definieras på olika sätt men påverkar vilket värde för personnärvaro som ska väljas. SVEBY anger kontorsarbetstid till 9 h/dag, men ventilationssystemet anges normalt vara på 12 h/dag, vilket kanske svarar mot den fletid som är vanlig. Förslag: Verksamhetstid är den tid under vilken normal schemalagd verksamhet pågår. För en skola, förskola, restaurang eller en butik är det normal öppethållningstid som avses. För en kontorsbyggnad är det normal kontorstid som avses även om fletid innebär att anläggningen är i drift fler timmar per dag. Persontäthet är under projekteringen det värde för vilken byggnaden dimensioneras. Personnärvaro under verksamhetstid, är genomsnittlig personnärvaro under verksamhetstid och uttrycks som procentuell andel av projekterad personbelastning. I normala fall avser vi närvarograden under uppvärmningssäsongen. Med spillvärme från belysning och apparater, avses den spillvärme som kan bedömas som rimlig för en framtida verksamhet med energieffektiva installationer för belysning och apparater under byggnadens uppvärmningssäsong. Detta är dock ett särfall som gäller byggnader som ska uppfylla kriterier för lågenergihus. SVEBYs data refererar till typisk standard idag och används vid verifiering av energianvändning för icke lågenergihus. Att dagens byggnader har väsentligt högre spillvärmetal innebär huvudsakligen att de ger övertemperaturer som behöver kylas bort. Värdet avser inte rummets spillvärme (som påverkar kyldimensioneringen av det enskilda rummet) utan hela byggnadens spillvärme utslagen på A temp ). Antingen används samma värden som referens även för sommarperioden eller också tillkommer en kolumn. Eftersom typisk standard idag ger mer spillvärme kommer verkligt kylbehov sannolikt bli högre. Uppmätt energi för klimatkyla ska då normaliseras vid verifieringsmätning. Metod för detta måste anpassas till byggnadens specifika system och är då byggherrens ansvar att säkra. Inte bara avvikande spillvärme avgör klimatkylningsbehovet utan även innetemperatur under sommarperioden jämfört med projekterade värden. Ger SVEBY ngr anvisningar för en sådan avvikelse eller betraktas avvikande innetemperatur som ett installationsfel? Men hur gör man då om användaren själv får ställa in börvärdet, t.e. ställer in lägre innetemperatur än referensvärdet och därmed ökar kylanvändningen?

Sveriges Centrum för Nollenergihus 2011-04-27 17 Kombinerade verksamheter. För en byggnad med 45% serviceboende, 30% kontor, 15% restaurang och 10% butiker så blir referensvärdet för byggnaden ett genomsnittstal för dessa verksamheters referensvärde. Vilka verksamhetstyper/byggnadstyper arbetar Boverket med? (Kontor, utbildningsbyggnader, sjukhus, idrottsanläggningar, parti- och detaljhandel, enfamiljshus och flerbostadshus). Använder Boverket andra definitioner och är de i så fall möjliga att omtolka? Avser Boverkets data statistiska referensvärden för byggnader med obekanta delverksamheter är de inte operativt användbart för vårt syfte. Hygienluftflöden. Det luftflöde som krävs för den aktuella verksamhetens personbelastning, normalt 0,35 l/s,m 2 + 7 l/s,person. Om det krävs högre luftflöden för kylning av verksamhetens apparater som dataservrar placerade i arbetsrum, är detta ett verksamhetsrelaterat kylbehov. Ett hygienluftflöde på 1,0 l/s,m 2 kan med en tilluftstemperatur på 15 grader kyla bort ca 10 W/m 2. Luftflöden som krävs för att transportera bort matos från storkök, är verksamhetsrelaterad, och i princip även luftflöden som krävs för att föra bort lukter, eller gaser. Det är dock lämpligt att utveckla gränsdragningslistan för vad som ska anses vara byggnadsrelaterat och vad som ska vara verksamhetsrelaterat. I ett garage där man normalt inte vistas finns egentligen inget krav på luftflöde, men i praktiken styrs det av bilavgaser och lukt från bilarna. Den borde alltså klassificeras som verksamhetsrelaterad energianvändning, men ska enligt Boverket ingå i byggnadens energianvändning (både el till fläktar och till belysning?). Ansats Referensvärden i tabell 9.1 påverkar byggnadens energianvändning och ska därmed definieras för de verksamheter som ska inkluderas i de nya kriterierna. I tabellen anges utkast till referensvärden. Dessa kan kompletteras med fler verksamhetstyper och hållas levande i arbetet och ingå i vår redovisning, men i kriteriedokumenten plockas endast ut data för de verksamheter som kriteriedokumenten täcker. Verksam- Person Person Person Spillv. belysn, mm Varmvatten Innetemp hetstid - täthet närvaro -värme drift ej drift o C h/v m2/person % W/person W/m 2 W/m 2 kwh/m 2 Skolor, el motion, kök 20 50 12 50 70 5 0,5 2 Förskolor, ekl kök 21 60 10 70 50 5 0,5 10 Serviceboende 23 168 30 100 70?? 25 Kontor 22 45 20 70 108 7 0,5 2 Butiker 20 54 3 15 80 10 0,5 2 Livsmedelsbutiker?? 98 6 30 80?? 10 Lunchrestaurang 22 35 3 20 108?? 25 Lagerbyggnad 15 0 Garage?? 168 0 0 0 - - 0 Motionshall 18 60 70???? 25 Annan? Fetlagd = SVEBY referens Tabell 9.1 Utkast till referensvärden för olika verksamheter. Data i fetstil har SVEBY som referens. I garage finns definitionsmässigt (Boverket) ingen verksamhet och det innebär att eventuell elåtgång för belysning och apparater ska bokföras på byggnaden.

Sveriges Centrum för Nollenergihus 2011-04-27 18 För vissa verksamheter är energianvändningen inte areaspecifik utan personrelaterad. T.e. varmvatten för badhus, duschar, restaurangverksamhet, antal portioner i tillagningskök (eftersom dessa ofta lagar även åt verksamheter i andra byggnader). Se även FEBYs referensvärde för hushållsel i bostäder. Dessa kräver dock ett bättre underlag för att utveckla. FEBY gruppens kommentarer: Han vi inte diskutera. Eje och Svein får i uppgift att arbeta vidare med detta. 9.2 Kontorsbyggnader Samma byggnad kommer använda olika mycket energi beroende på drifttiden. Därför har SVEBY angivit referensvärden för byggnadens drifttid kopplat till verksamhet för kontorsbyggnader. SVEBY har angivit kontorsarbetstid till vardagar kl 07-19. Ventilationssystemet är däremot normalt igång under 12 h/dygn. Anläggningens (ventilationens) drift hade varit en enklare utgångspunkt och att sedan närvarotiden sjunker i motsvarande grad. Men det är bättre att ansluta till SVEBYs redan inarbetade definition. För lågenergihus är behovsanpassning av såväl belysning som ventilation avgörande för att nå låga energianvändningsnivåer. Detta oavsett om energin sedan bokförs på byggnaden eller verksamheten (verksamhetsbaserad belysning). Därför är referensvärden på närvarograd under byggnadens drifttid avgörande. Om alla var 100% friska och alltid på arbetsplatsen under sin arbetstid inkl lunch, skulle närvarograden under uppvärmningssäsongen vara 100%. Tar vi sedan hänsyn till semester, sjukfrånvaro, viss arbetstid förlagd hemma, arbetstid på resa eller hos kunder, etc, så sjunker närvarograden drastiskt. Anekdotiska uppgifter (inom ventilationsbranschen) anger 24% för klassrum, 8% för konferensrum och 44% för cellkontor. SVEBY anger 70% närvaro för kontorsbyggnad. I en studie genomför 2009 rapporteras närvarograden i en kontorsbyggnad med 57 rum, definierat som antal arbetsrum med verksamhet igång jämfört med totala antalet studerade arbetsrum, i genomsnitt uppgå till 35% för kontorstiden 07 18.00 2. Om istället kontorets drifttid är definierat till 9 h/dag, ökar närvarograden till 43%. Jämfört med SVEBYs äldre referens förefaller 70% närvarograd vara väl tilltaget. Fråga: Finns fler eller bättre referenser? Är det dags att ompröva SVEBYs höga närvarofaktor? Dialog med SVEBY. 2 Demand Controlled Ventilation (DCV) Systems in Commercial Buildings, MARI-LIIS MARIPUU, Chalmers 2009

Sveriges Centrum för Nollenergihus 2011-04-27 19 Figur 9.1 Närvarofaktor i en kontorsbyggnad med 57 rum. För kontorsverksamhet anger SVEBY i övrigt: Luftflöde: 1,5 l/s,m2 Persontäthet: 20 m2/person, 108 W/person 70% närvaro, vilket alltså ger 75,6 W/person i snitt och 3,8 W/m2 under arbetstid. Kontorsdagens längd: 9 h/dag (45 h/v, dvs 08.00 17.00 under 250 dagar). Verksamhetsel: 50 kwh/år för ett kontor med 70% genomsnittlig närvaro fördelat på drifttid 12,5 W/m2 och övrig tid 3,2 W/m2. Vidare anges att av detta ger 70% spillvärme möjlig att tillgodogöras, vilket sannolikt ska tolkas som att övrig värme kylts bort eftersom värmelasten är ojämnt fördelad i byggnaden. Med dessa förutsättningar, sammanfattat enligt tabellen nedan (värden under drifttiden) erhålles en genomsnittlig spillvärme under veckans alla timmar på 5 W/m2, vilket är ca 2 W/m2 mer än för bostäder (efter avdrag för solvärme i bostaden). Drifttid 45 (timmar/vecka) Spillvärme personer 3,8 W/m2 genomsnitt under drifttid Spillvärme drifttid 8,75 (W/m2 LOA) Spillvärme övrig tid 2,24 (W/m2 LOA) Tabell 9.2. Referensvärden för spillvärme enligt SVEBY Det är enligt SVEBY stora stand-by effekter för belysningsarmaturer (ca 2 W/m2) och datorer i kontorshus som drar el nätter och helger. Detta kan påverkas av byggherren genom att säkra avstängning av el till belysningsanläggningar och normala kontorsapparater under icke arbetstid, samt att sektionera detta så att inte enskilt övertidsarbete innebär att hela byggnaden aktiveras. Eldrifter för icke verksamhetstid bör kunna begränsas till nivån 0,5 W/m2. Om begränsning av verksamhetens nattel till 0,5 W/m2 är möjlig sjunker den genomsnittliga spillvärmeeffekten under veckans alla timmar till 3,7 W/m2. Med en fortsatt utveckling från stationära datorer till lap-tops och allt effektivare elektronik och belysning bör en 60% ig minskning av elåtgången kunna nås (enligt SVEBY). Det motsvarar en sänkning av elanvändningen under drifttid till 7 W/m2. Med dessa indata erhålles en genomsnittlig spillvärmenivå på 3,3 W/m2 som veckomedelvärde varav personlasten står för 1 W/m2.

Sveriges Centrum för Nollenergihus 2011-04-27 20 Observera att i detta fall har ingen reduktion gjorts för att vissa rum får spillvärme som behöver kylas bort. Hur mycket av spillvärmen som kan tillgodogöras påverkas av hur den fördelas i byggnaden, i fördelning under dygnet och på nivån (momentana övertemperaturer). Den påverkas också av systemutformning, hur tak- och väggmaterial kan ta emot övertemperaturer och lagra in dessa. Ska vi ha ett normalvärde för hur stor andel av spillvärmen som i praktiken blir nyttig? I dagsläget är spillvärmenivåerna normalt högre och då blir normalt allt mer bortkylt. Kan man då resonera i form av genomsnittsvärden när dygnslasten varierar så mycket i lokaler? Enligt SVEBY rapport för kontorsindata görs en känslighetsanalys i bilaga 3, dels med normala spillvärmelaster och dels med mer effektiv utrustning. Årsenergiberäkningen utförs i ett alternativ med genomsnittsvärden istället: Om internvärmen antas vara konstant dygnetrunt, så påverkar detta inte den totala energianvändningen i någon större utsträckning. För grundfallet sjunker dock uppvärmningsbehovet något. Det innebär att med antaganden om än lägre spillvärmenivåer som i tabell 9.1 blir skillnaden ännu lägre i utfallet mellan en kalkyl som använder genomsnittsvärden och en som delar upp kalkylen i två driftfall. Hur ska klimatkyla kalkyleras? I de passivhuskrav som PHI utarbetat gäller ett kylningbehov på högst 10 W/m 2 för att kyla bort både verksamhetens och solinstrålningens värmeeffekter. För kylning finns många alternativa möjligheter, nattkyla, lägre tillufttemperaturer, markkyla, frikyla, etc, dvs åtgärder som huvudsakligen kommer att kosta fastighetsel att driva. Vilka egentliga kyleffekter som installeras är väl då av underordnad betydelse och det borde vara vilka energiresurser som krävs på årsbasis för att klara kylningsbehovet som har relevans? Att formulera ett ma kylaeffektbehov verkar i detta läge både svårt och meningslöst. 9.3 Butiker I SVEBYs rapport Brukarindata för beräkningar i kontor anges typisk drifttid för butiker till kl 10 19 och en persontäthet: 3 m2/person. Det skulle under året ge en spillvärme på 120 kwh/m2. Merparten av denna värme skulle dock behöva vädras bort. Nu är det rimligt att anta att butikerna inte är helt folkfyllda från morgon till kväll, varför en varaktighet på kanske 15% är mer representativt vilket motsvarar ett genomsnittsvärde på 20 m2/person hela drifttiden. Säkert kan det vara ännu tätare i vissa butiker, men detta antagande spelar inte så stor roll. Ju fler personer, ju mer spillvärme men också mer ventilationsluft krävs. Med en värmeväling på ca 80% så balanseras dessa två faktorer ganska bra mot varandra. Varierar persontätheten under dagen (troligt) så motiverar detta varierande ventilationsflöden (VAV) men är byggherrens egen fråga att hantera. Personspillvärme uppskattas till 108 W/person för kontorsarbete. I butiksfallet kommer kunderna in med ytterkläder under uppvärmningsperioden och strålar därför ut mindre värme. Vi antar 80 W/person. Då kommer genomsnittlig personvärme under öppettiden bli 4 W/m2 och som genomsnitt under veckan; 1,5 W/m2 förutsatt att butiken har öppet se dagar i veckan (grundantagande). I butiker antas belysning stå för den dominerande spillvärmekällan, men i t.e. en radio-tv butik så skulle väsentligt mer spillvärme genereras liksom även om kyldiskar utan centraliserad kyla förekommer. Här utgår vi från att flertalet butiker har belysning som huvudsaklig värmekälla.