Kommunala strategier för föräldrastöd (70-miljoner) NKC 2009/20. Inlämningsdatum 20 juni 2011. Frågorna är förtest till nästa års slutrapport

Kommunala strategier för föräldrastöd (70-miljoner) NKC 2009/20 Inlämningsdatum 20 juni 2011 Frågorna är förtest till nästa års slutrapport Redovisningen ska omfatta tiden 1 januari 2010 30 april 2011 Rapporten skickas i wordformat till projektledare Elsa Rudsby Strandberg elsa.rudsbystrandberg@fhi.se Den, av ansvarig undertecknade rapporten, ska även sändas i pappersformat till Statens folkhälsoinstitut, 831 40 Östersund Till rapporten ska även en rapport från forskarna lämnas som utgår från forskarplanen och forskningsfrågorna. Allmänna frågor Projektets namn: Projektets diarienummer hos Statens folkhälsoinstitut: Samverkan kring föräldrastöd i Sjuhärad/Södra Älvsborg HFÅ 2009/215 Organisationsnummer: 222000-1008 Telefon till organisationen: 033-430 10 00 Adress: E-post: Län/kommun där projektet genomförts: Olovsholmsgatan 32, 506 34 BORÅS gunilla.bothen@sjuharad.se Kommunerna Alingsås, Bollebygd, Borås, Herrljunga, Lerum, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda i samarbete med Primärvården Södra Älvsborg, Södra Älvsborgs Sjukhus och HSN 6 och 8. Rapporten och redovisningen lämnas av Organisationens namn: Namn på den som lämnar redovisningen: Telefon till dig som lämnar redovisningen: Sjuhärads kommunalförbund Gunilla Bothén, projektansvarig Malin Gunnarsson och Johan Norbelie, projektledare 033-430 10 03 1

Postadress: (om annan än ovan) Till redovisningen bifogar vi följande dokument som producerats inom projektet: --- Respektive kommuns handlingsplan FORSKNINGSLÄROSÄTET GÖTEBORGS UNIVERSITET LÄMNAR IN SIN DEL AV RAPPORT OCH EKONOMISK REDOVISNING SEPARAT OCH HAR FÅTT UPPSKOV MED DET AV FHI. Sammanfattning Sammanfatta projektet genom att kort beskriva; syften/mål, hur arbetet bedrivits och vilka resultat som uppnåtts hitintills med max ca 300 ord (texten kan komma att publiceras): De viktigaste målen för projektet handlar om att skapa samsyn och gemensam kunskapsbas, lägga grund för ett långsiktigt föräldrastödsarbete, verka för ett sammanhållet utbud av föräldrastöd samt att samverka inom och mellan kommunerna, med sjukvården regionalt och lokalt samt på lokal nivå med andra aktörer. Varje medverkande kommun har tagit fram en plan för hur arbetet med föräldrastöd ska utvecklas. Planerna handlar genomgående om att under projekttiden skapa förutsättningar för ett långsiktigt föräldrastödsarbete genom att bygga strukturer i organisationen, skapa samverkansformer och formulera visioner. Nästan alla kommuner har tillsatt särskilda tjänster som ska ansvara för det strategiska utvecklingsarbetet. På lokal nivå finns även organisationsöverskridande samverkansgrupper. Föräldrar i Sjuhärad efterfrågar mötesplatser, information via Internet och olika former av lokalt stöd. För att möta efterfrågan och skapa ett komplett föräldrastödsutbud utvecklas aktiviteter på såväl nya som befintliga arenor, exempelvis föräldramöten i förskola och inom BVC. Föräldrar har dessutom haft begränsad kännedom om vad föräldrastöd är, vilket projektet tar fasta på i en kommungemensam marknadsföringskampanj. Projektet följs av forskare vid Göteborgs universitet som tittar på hur arbetet med regeringens strategi fungerar i kommunerna och hur föräldrastödsutbudet ser ut i relation till vad föräldrar efterfrågar. För detta genomförs enkäter och intervjuer med föräldrar och tjänstemän. Resultat av forskningen kommer att presenteras i projektets slutrapport. Projektets huvudinriktning är att bygga långsiktiga och hållbara strukturer för att organisera arbetet med föräldrastöd. Projektägare är Sjuhärads kommunalförbund som ansvarar för central projektledning som organiserar och samordnar nätverk av lokala föräldrastödssamordnare. Projektledningen agerar motor och genomförare av projektgemensamma aktiviteter exempelvis konferenser, utbildningar, försöksverksamheter och informationsförmedling. Jag samtycker till att texten publiceras på Folkhälsoinstitutets webb (markera med kryss efter valt alternativ) Ja: Nej: 2

Syfte och mål 1. Ange projektets mål och syften. Syften: Mål: Delmål: Den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar. Den viktigaste resursen för barns utveckling är föräldrars kompetens och föräldraskapet. Genom att stärka föräldraskapet och förbättra samspelet i familjen gynnas en positiv utveckling hos barnet, och förebygger att barn och unga utvecklar psykisk ohälsa och normbrytande beteende. Föräldrar ska ges goda verktyg att fostra sina barn. Det ska finnas en röd tråd i föräldrastödet i Sjuhärad/Södra Älvsborg. Det generella föräldrastödet omfattar ett sammanhållet stöd och utbildningsutbud från graviditet till dess att barnet blir vuxet. Samsyn, gemensam kunskapsbas samt samstämmigt budskap från huvudmännen. Samverkan ska ske över huvudmannaskapsgränser för att hinder till följd av gränserna ska elimineras, t.ex. inom familjecentraler eller annan samverkan. Samverkan över kommungränser i syfte att dels kunna erbjuda ett brett och kontinuerligt föräldrastöd och dels för att nyttja resurserna på bästa sätt. Föräldrar erbjuds ett brett, differentierat och evidensbaserat föräldrastödsutbud utifrån sitt och sina barns individuella behov. Föräldrar erbjuds stöd i sin parrelation. Föräldrastöd erbjuds på fler och/eller okonventionella arenor för att nå fler föräldrar t.ex. i arbetsliv och inom idrottsrörelse. Fler aktörer engageras i utförandet av föräldrautbildningar för att öka mångfalden och nå fler föräldrar. Föräldrastödet utformas så att det är attraktivt och tillgängligt för både mammor och pappor samt för föräldrar med olika etnisk bakgrund. Utöver det generella stödet, erbjuds som komplement riktad hjälp till särskilt utsatta familjer. Information och marknadsföring Fortsatt samverkan mellan de tio kommunerna, primärvården och barnpsykiatrin genom central samordning Gemensam information och marknadsföring av föräldrastöd, digitalt och traditionellt informationsmaterial, annonsering Samordnat och differentierat utbud av generellt föräldrastöd inom MVC, BVC och kommun Fortsatta generella och öppna erbjudanden om föräldrautbildning Erfarenhetsutbyte och samsyn genom nätverksbygge och gemensam kompetensutbildning Utveckla och pröva webbaserat föräldrastöd Differentierat utbud av anordnare av föräldrautbildning Samarbete över verksamhetsgränser om kursledare, i syfte att upprätthålla kompetens Samarbete över kommungränser om föräldrakurser, i syfte att kunna erbjuda differentierat och kontinuerligt utbud Lokalt arbete Föräldrastödskoordinatorer på lokal nivå Samarbete lokalt med andra föräldrastödsaktörer, t.ex. kyrkor Samarbete med det lokala föreningslivet Fortsatt utbildning av föräldrastödsinstruktörer i COPE baby, 3

småbarn och tonår Fortsatt gemensam handledning för kursledare COPE Utbilda egna utbildare i evidensbaserade metoder då det anses finnas tillräckligt underlag Samordnad utbildning och handledning av kursledare i dessa andra föräldrautbildningsmetoder Samverkan och informationsöverföring för att kunna hålla samman föräldragrupper över tid Utvecklingsområden Skapa fler samverkansarenor för föräldrastöd, t.ex. familjecentraler och utbyggnad av verksamhet inom öppen förskola, bibliotek, fritids- och ungdomsgårdar Utnyttja arenor där föräldrar naturligt vistas - BVC, skolor, förskolor, familjecentraler Uppsökande verksamhet, dvs. utnyttja otraditionella arenor där föräldrar befinner sig som arbetsplatser, idrottsföreningar, invandrarföreningar etc. Fånga upp föräldrar så tidigt som möjligt när motivationen till att utveckla föräldraskapet är som högst Riktad uppsökande verksamhet bland särskilda behovsgrupper Riktat föräldrastöd för utsatta föräldrar och/eller föräldrar till särskilt utsatta barn Utbilda pedagoger i förskola och skola för att öka samsyn och samstämmighet i barnuppfostran samt ge dem möjlighet att arbeta med föräldrastöd Utöka utbudet av stöd och hjälp i föräldrarollen och parrelationer Som komplement till föräldrastöd i form av riktad hjälp eller utbildning, anordnas seminarier, föreläsningar, studiecirklar, temakvällar etc. om särskilt angelägna frågor som rör barns utveckling och hälsa Forskning och evidens Införa fler kompletterande evidensbaserade föräldrautbildningsmetoder Testa beprövade metoder som handlar om t.ex. anknytning och ledsna barn för att medverka i forskning som kan leda till att metoderna blir evidensbaserade Kvalitetssäkring av föräldrastödet Uppföljning och utvärdering av föräldrastödsaktiviteterna 2. Markera vilket/vilka mål i den nationella strategin som är er utgångspunkt i arbetet. Mål i nationella strategin Alla föräldrar ska erbjudas föräldrastöd under barnets hela uppväxttid (Övergripande målet) Ökad samverkan kring föräldrastöd mellan aktörer vars verksamhet riktar sig till föräldrar (Delmål 1) Ökat antal hälsofrämjande arenor och mötesplatser för föräldrar (Delmål 2) det/de mål som är utgångspunkt i ert arbete 4

Ökat antal föräldrastödsaktörer med utbildning i hälsofrämjande och universella evidensbaserade föräldrastödsprogram (Delmål 3) Organisering 3. Beskriv hur projektet varit organiserat (styrgrupp, intern arbetsgrupp, extern arbets-/referensgrupp etc.) Politisk beredning och direktion: Sjuhärads kommunalförbunds beredningsgrupp för social välfärd och hälsa ansvarar för den politiska beredningen. Direktionen för Sjuhärads kommunalförbund informeras vid behov och fattar beslut i delar som gäller ev. ställningstaganden och rekommendationer. Projektorganisation: För att genomföra arbetet har en projektorganisation bildats med styrgrupp och projektgrupp. Båda gruppernas medlemmar har utsetts av respektive kommuner och sjukvården. Grupperna består av representanter från utbildningsförvaltningar, kultur- och fritidsförvaltningar, socialförvaltningar, folkhälsoenheter, barnhälsovård samt barn- och ungdomspsykiatri. Varje ansvarig deltagare i grupperna förankrar projektets arbete, inriktning och förslag i respektive kommun/organisation. Målgrupper för detta arbete är politiker, chefer, tjänstemän för berörda förvaltningar samt personal som kommer i kontakt med föräldrar i sitt arbete inom kommun och landsting, inom föreningslivet, ideella organisationer, studieförbund och samfund. I styrgruppen ingår förvaltningschefer/verksamhetschefer/samordnare, representanter från hälso- och sjukvården (utförare och beställare). Beredningsansvarig tjänsteman för kommunalförbundet är ordförande för styrgruppen. Styrgruppen fastställer direktiv och beslutar om projektets mål, ramar, tidsplan och budget i dialog med projektledningen. Styrgruppen ger anvisningar till projektgruppen och behandlar dess förslag. Styrgruppens representanter har också till uppgift att förankra projektets arbete i nätverksmöten med huvudmännens övriga förvaltningschefer och verksamhetschefer. I projektgruppen ingår representanter för de tio kommunerna och hälso- och sjukvården. Projektgruppsdeltagarna är representanter från olika verksamhetsområden och som tillsammans med projektledningen lägger förslag på nya metoder, verksamheter, utbildningar etc. Projektledarna (två tjänstemän om 1,6 årsarbetare) ansvarar för projektets genomförande. I arbetsuppgifterna ingår att leda projektgruppen och förvalta projektets syfte och mål. Projektledningen förmedlar även information mellan grupperna och uppdragsgivare. Projektledningen har också till uppgift att regelbundet redovisa projektets utveckling till ansvariga politiker. Projektledningen ansvarar också för kopplingar till omvärlden, regional och nationellt. 5

4. Ange den ungefärliga sammanlagda arbetstiden för de som varit anställa i projektet både inom kommunen och forskningslärosätet (välj ett alternativ) Omfattning av arbetstid 1 halvtidstjänst 1 heltidstjänst 1,5 heltidstjänster 2 heltidstjänster Fler än 2 heltidstjänster Markera med kryss i rutan nedan Samverkan 5. Vilka aktörer har projektet samverkat med? Flera alternativ kan väljas. Samverkansaktörer i projektet Stiftelser, frivilligorganisationer eller idéburna organisationer Internationella organisationer Privata företag/näringslivet Universitet/högskolor Kommuner Landsting Länsstyrelser Polis BRÅ (Brottsförebyggande rådet) Andra statliga myndigheter Övriga (Ange vilka i kolumnen intill) Vi samverkar med (markera med kryss nedan) i 1 kommun i 4 kommuner (NAVET Science Center samt Kultur i Väst (VG-regionen)) 6. Har ni kunnat samverka med de aktörer ni angett i er ansökan? Svarsalternativ Ja, i hög utsträckning Ja, i liten utsträckning Nej, inte alls Vet ej Motivera ditt svar kortfattat nedan (konkret samarbete i det pågående utbildningsförsöket mellan kommuner, region, högskola och utbildningscenter) (på vissa håll finns svårigheter att få till stadigvarande samverkan mellan kommun och landsting. Samverkan sker ofta på eldsjälsbasis eller för att det är ett pågående projekt. (svårt att få konkret samverkan att fungera på övergripande nivå, lättare på lokal nivå med ex. trossamfund, studieförbund, ideella aktörer) 6

7a. Har samverkan mellan projektkommun och forskningslärosäte fungerat? Svarsalternativ Ja, i hög utsträckning Ja, i liten utsträckning Nej, inte alls Vet ej 7 b. Ge även en kortfattad beskrivning av denna samverkan/brist på samverkan (max 300 ord). Inledningen av projektet försenades utifrån att projektledarna tillsattes först efter ca fem månader. Planeringen för forskningen fick därför i hög grad påbörjas utan kommunernas/projektledningens delaktighet vilket inte var okomplicerat ur samverkanssynpunkt. Projektledningen fick inledningsvis nästan helt koncentreras på forskningsfrågorna. Det fick läggas mycket tid på dialog och kommunikation för att skapa förståelse hos kommunerna kring vad forskningen egentligen innebar. Kommunerna hade dessutom inte möjlighet att vara delaktiga i utformandet av forskningsfrågorna vilket i efterhand har skapat en del frustration över att man i delar inte får veta det man egentligen vill veta. Projektet fick i stora delar gilla läget. Dessutom fick det anlitas konsulter för delar av genomförandet. Det finns perspektivskillnader som det ibland är svårt att skapa förståelse för. Det har rått oklarheter kring vad de olika parterna kunnat förvänta sig av varandra i fråga om arbetsuppgifter etc. Emellertid är vår uppfattning överlag att kommunerna uppskattar den kunskap som framförallt föräldraintervjuerna har gett, att detta är den stora vinsten med forskningen. Att ha tillgång till forskare och forskningsperspektivet är en vinst. Det finns frågeställningar i kommunerna som forskarna i stor utsträckning kunnat ge svar på som handlar bl.a. om tolkningar av forskningsresultat och att skapa förståelse för varför utvärdering och uppföljning är viktigt. Samtidigt är vår uppfattning att kommunerna i mångt och mycket har få eller inga möjligheter att på ett mer strukturerat sätt faktiskt arbeta med dessa frågor och att det heller inte ställs krav ute i verksamheterna på utvärdering av mer omfattande betydelse. 8. Folkhälsoinstitutet har i enlighet med beslut från regeringen - fördelat stimulansmedel till ett urval kommuner som i samarbete med ett forskningslärosäte ska utveckla föräldrastödet i enlighet med den nationella föräldrastödsstrategin. Är detta en bra modell för att utveckla forskningsnära praktik? Ja! Nej! Motivering: Motivering: Tidsaspekten! Omöjligt att se resultat av genomförande under projektets tid. Men egentligen tror vi att det är en bra modell men att det är väldigt viktigt att fundera över hur man tillsammans bäst arbetar. Vårt svar måste bli nej på denna fråga utifrån de erfarenheter vi har i vårt projekt. De forskningsfrågor som är knutna till vårt projekt är synnerligen intressanta, men att samtidigt arbeta med utveckling och samordning och satsa på frågor som man ännu inte fått svar på, och inte heller får svar på under projekttiden utan först i samband med 7

Vet ej slutrapporten så blir det galet. Aktörer hamnar i en moment 22 situation - projektet pågår, det satsas pengar, projekttiden tar slut men man vill ha svar på de viktiga frågorna som forskningen ställer och man vill ha detta att utgå ifrån. Markera med kryss: Förändringar från ursprungsplanen 9. Har något i ert arbete avvikit från den projektplanering som fanns i er ansökan? Nej projektet har i stort sett följt planen Markeras med kryss i denna ruta: Om svaret är Ja För varje vald avvikelse ange något/några av skälen nedan samt lämna en kort beskrivning av förändringen/revideringen: 1. Ekonomiska skäl 2. Tidsbrist 3. Personalbrist inom annan verksamhet (intern) 4. Personalbrist inom annan verksamhet (extern) 5. Kompetensbrist inom egna verksamheten (intern) 6. Kompetensbrist inom annan verksamhet (extern) 7. Samverkanssvårigheter med externa parter 8. Brist på stöd från ledningen i projektet 9. Brist på stöd från Statens folkhälsoinstitut 10. Annat: Ja, avseende målgrupp Ja, avseende arbetssätt 10: Beskedet från SBU, Socialstyrelsen samt Statens folkhälsoinstitut om evidens kring metoder har gjort att delar av de mål som handlat om utbilda fler aktörer i evidensbaserade metoder har fått ge vika för annat arbete. Kommunerna vet inte vilket ben man ska stå på och famlar efter redskap och man vill invänta besked innan man agerar. Det är mer återhållsamt arbete mot att införa och implementera metoder under projekttiden och fokus har lagts på andra aktiviteter. 3: Inledningsvis personalbrist i projektledning pga. rekryteringsförfarande Ja, avseende samverkan Ja, avseende uppföljning/utvärdering 4: Projektet är stort och innefattar många delar, och det var inledningsvis svårt att få personal inom olika förvaltningar i både kommun och region som konkret har kunnat arbeta med projektet. 10: Det krävs ett stort informationsarbete i organisationerna och det är tydligt att förankringsarbetet tar mycket lång tid. Hela första året har inneburit många aktiviteter kring information, inte bara om projektet utan också om begreppet och innebörden av föräldrastöd. Detta för att skapa förståelse för arbetet, arbeta för samsyn, få till samverkan, kunna planera och genomföra aktiviteter. Det är också nödvändigt att lägga grund för ett fortsatt arbete efter projekttiden. 7: Det har varit svårt att få till samverkan med delar av primärvården, t.ex några barnavårdscentraler och med mödravården. Sammanhållet stöd från graviditet till dess att barnet är vuxet är målet men hittills har vi arbetat enbart med stöd från dess att barnet är fött. 10: Projektet kommer att ingå i en lokal utvärdering. 8

Om kartläggning och insatser KOMMENTAR: DÄR DET FÖREKOMMER FLER ÄN ETT KRYSS PER ALTERNATIV REPRESENTERAR VARJE KRYSS EN KOMMUN. 10 a. Har det hitintills under projekttiden initierats en lokal/regional kartläggning av hälsovanor bland barn och ungdomar som underlag för uppföljning och val av genomförda insatser? Svarsalternativ Ja, för projektkommunen Ja, för alla deltagande kommuner Ja, i vissa kommuner Nej, men det finns sedan tidigare Nej, och det finns inte sedan tidigare Vet ej 10 b. Har det under projekttiden initierats/genomförts en uppföljning av genomförda insatser? Svarsalternativ Ja, för projektkommunen Ja, för alla deltagande kommuner Ja, i vissa kommuner Nej, men det finns sedan tidigare Nej, och det finns inte sedan tidigare Vet ej Fortsatt genomförande 11. Ange vilka aktiviteter (exvis. kartläggningar, utbildningar) som finns planerade för 2011 samt aktiviteter som redan är genomförda år 2011. Tabellen går att utöka (Markera tabellen, I menyraden väljer du sedan Tabell och därefter Infoga rader nedanför) Kommentar: De aktiviteter som är markerade med kursiv stil är exempel på aktiviteter för enskilda kommuner, pågående för en särskild organisation eller utomstående aktör. Övriga är centralt planerade projektledningens sida och kommunövergripande. Aktivitet Tidpunkt (datum för start-slut) Mål med aktiviteten Bokpåseprojekt Feb-okt Lättillgänglig litteratur för föräldrar i samband med barnens vistelse på förskolan Spel för föräldramöten (verktyg för April- Interaktivt verktyg för pedagoger att Målgrupp för aktiviteten Föräldrar Föräldrar med barn i förskolan 9

pedagoger) Föreläsning om barnkonventionen (Sara Granath, Rädda Barnen) Dag kring kommunikation och marknadsföring (Per Ahrenberg, GR Kompetens och utbildning) Projekt- och forskningsövergripande konferens (A-Ö och Sjuhärad) med övernattning Konferens tillsammans med projekten A-Ö, Uddevalla-Fyrbodal och Länsstyrelsen Västra Götaland Utbildning attraktiva föräldramöten gm. NAVET Utvärdering av NAVET-utbildning Utbildning i Active Parenting (aktiva småbarnsföräldrar 1-4 år) Cirkelledarutbildning (Family-Lab) med inriktning tonårsförälderskap Föreställning av Unga Klara (gästspel) Uppfostrarna & De Ouppfostringsbara, Utvärderingsverkstad, FoU Sjuhärad Välfärd använda för föräldradiskussioner på föräldramöten 24/3 Hur kan man arbeta praktiskt med barnkonventionen i fokus i det föräldrastödjande arbetet? 27/4 Verktyg till kommunerna för att kunna skapa en kommunikationsplan för föräldrastödet 5-6 maj Gemensamt kunskaps- och erfarenhetsutbyte samt tid för återkoppling av forskningen 18 maj Kunskap och erfarenheter från tre projekt, om förutsättningar för ett hållbart Tio utb.tillf. under hösten, genomförande under delar av hösten och delar av våren 2012. Juni 2011-2013 Sept-nov Okt-nov Hösten föräldrastöd Ge kunskap och verktyg som syftar till dialog och delaktighet på föräldramöten inom förskola och BVC. Utvärdera utbildningen och se effekter av metoden. Metod för kommunen att erbjuda småbarnsföräldrar stöd i grupp Metod för kommunen att erbjuda tonårsföräldrar stöd cirkelgrupper Föreställning och diskussion kring barnperspektiv och värdegrunder 2011 Utvärdering av projektet Tjänstemän, chefer, nyckelpersoner i förvaltningar som på olika sätt arbetar med föräldrastöd Projektgruppsdeltagare och representanter från de lokala arbetsgrupperna i kommunerna Projektdeltagare (2 från varje kommun, 15 kommuner) samt forskare Politiker och högre tjänstemän samt nyckelpersoner i Västra Götaland Förskolepedagoger, BVCpersonal och ev. annan personal som arbetar med föräldragrupper. Personal och föräldrar. Förskolepedagoger, BVCpersonal annan förebyggande personal (12 deltagare) Personal som i sin verksamhet kommer i kontakt med tonårsföräldrar (30 deltagare) Dagföreställning för personal, kvällsföreställning för föräldrar (allmänheten) Projektledningen 10

Reklamkampanj via radio, annonser, affischer och hemsidor Utveckling av kommunala hemsidor Föreläsning hälsoekonomiska beräkningar, Anna Sarkadi, Uppsala universitet Föreläsning Community Readiness Model, Martin Åhström, KI Författarseminarium Lars H Gustafsson, barnläkare, författare Lars H Gustafsson samt personal i samverkan från BVC, folkhälsa och bibliotek i stadsdel Majorna Linné i Göteborg. Temadag/temadagar kring föräldraskap i olika kulturer med Nabila Al Fakir och Sonya Sherefay (Rädda Barnen) V. 33, 34 + 36 Marknadsföra kommunernas hemsidor där föräldrastödet är samlat, synliggöra och fylla begreppet föräldrastöd med en innebörd Föräldrarna i samtliga kommuner 2011 Förbättrad info Föräldrar (allmänheten) 29/8 Ge kunskap om främjande investeringar 22/9 Ge kunskap om modellen CRM för genomförande av metoder V 40 (3 kvällar) Föräldraföreläsning. Barnlitteraturen en mötesplats för barn, föräldrar och andra vuxna. 4/10 Föreläsning för personal. Barnlitteratur en mötesplats mellan barn och vuxna och mellan förvaltningar Hösten Visa på vikten av samverkan mellan skola och föräldrar samt vikten av föräldrastöd när det gäller barn som inte är födda av svenska föräldrar Förebygg.nu 17 nov Redovisning tillsammans med projekten A-Ö och Uddevalla-Fyrbodal av projektens erfarenheter Avslutningskonferens Jan-feb 2012 Avslut och redovisning Föräldracafé Parentesen 2011 Café med föräldraföreläsning och tid för kreativt skapande för barnen. Ulricehamn Tjänstemän, chefer, nyckelpersoner i förvaltningar som på olika sätt arbetar med föräldrastöd Tjänstemän, chefer, nyckelpersoner i förvaltningar som på olika sätt arbetar med föräldrastöd Allmänhet/föräldrar Förskolepedagoger, barnbibliotekarier, bvcpersonal Kommunala tjänstemän, chefer, nyckelpersoner i förvaltningar/organisationer som på olika sätt arbetar med föräldrastöd Förebyggare i olika verksamheter i Västra Götaland. Projektdeltagare samt forskare samt övriga intressenter Föräldrar tillsammans med barn 11

Föräldranätverk i Horred, Istorp och Öxnevalla Lek- och mötesplats Petaredsbackens byalag med omnejd. Två träffar /v Skapa mötesplats för 2011 (tot. 23 att ge varandra stöd träffar) och samhörighet. 2011 Skapa mötesplats för familjer Nyblivna och nyinflyttade föräldrar (Mark). Familjer i Petared, Bollebygd Familjeverkstan Höst 2011 Föräldrakurs Föräldrar i Mark. Mobilt föräldrastöd via Höst 2011 Erbjuda individuellt Föräldrar i Mark. bokbussen i Mark stöd i kommundelarna Effekt (ÖPP) 2011 alkoholfrågor föräldramöten Framtidsverkstad 3 st under Gemensamt samsyn tema hur stödjer vi hösten och samverkan för föräldrar bäst? att formula strategi Föräldratelefon i Herrljunga PUG (Pedagogisk utveckling i grupp) Utökade föräldraträffar på BVC som försök Vår 2011 Rådgivning via telefon 2011 Utbilda pedagoger i värdegrund, förhållningssätt etc. Juni-nov Uppföljning av föräldrautbildning Föräldrar i Borås. Personal i olika verksamheter (Borås) Föräldrar i Herrljunga. Pedagoger i förskola, skola (Herrljunga, Vårgårda och delar av Lerum). Föräldrar till barn 2-2½ år. PREP HT 2011 ff Relationsvård Föräldrar i Tranemo Öppen förskola HT 2011 Möten föräldrar emellan under informella former. Besök av BVC/IFO etc. Information via Facebook Föräldrastöd till nysvenskar Planerat utställning på biblioteket med föreläsare, bokbord och info. om stödet i kommunen Rekrytering av glesbygdssamordnare Test av ny arena och ny strategi för föräldrastödet på Ängabo vårdcentral Delfinansiera familjeverkstan för att få den kostnadsfri HT 2011 Vecka 36-38 201105 och pågående 2011 05 och pågående 201108 201111 Information och tillgänglighet Ledarledd mötesplats för utrikesfödda Synliggöra befintligt stöd för att möjliggöra att det når och blir tillgängligt för de som behöver det Se ovan fast med fokus på glesbygden Testa om denna arena och metod är ett sätt att locka och nå föräldrar Testa om det hjälper att locka föräldrar om kursen är kostnadsfritt Föräldrar och barn 0-5 år i Tranemo Föräldrar i Tranemo Utrikesfödda föräldrar och andra vuxna (Tranemo) Professionella, allmänheten och projekt/styrgrupp för projektet (Alingsås) Se ovan fast med fokus på glesbygden (Alingsås) Föräldrar (Alingsås) Föräldrar i mellanstadiet (Alingsås) 12

Föräldrastödsarbetet som integrerad del i övrig verksamhet gällande projektkommunen 12 a-b KOMMENTAR: PROJEKTKOMMUN SAKNAS I SJUHÄRAD. REDOVISNING SKER ENBART GÄLLANDE SAMVERKANSKOMMUNER. Föräldrastödsarbetet som integrerad del i övrig verksamhet gällande samverkanskommuner 13 a. Sker det förebyggande arbetet riktat mot föräldrar som en integrerad del i samverkanskommunernas övriga främjande arbete (ex brottsförebyggande, värdegrundsarbete, hälsofrämjande ) Svarsalternativ Ja, till stor del Ja, till viss del Nej, inte alls Vet ej 13 b. Sker det förebyggande arbetet riktat mot föräldrar som en integrerad del av övrigt främjande arbete i högre omfattning i samarbetskommunerna idag än vid projekttidens start? Svarsalternativ Ja, till stor del Ja, till viss del Nej, inte alls Vet ej Fråga om föräldrastödskoordinator i projektkommun samt samverkanskommuner 14 a-b KOMMENTAR: PROJEKTKOMMUN SAKNAS I SJUHÄRAD. REDOVISNING SKER ENBART GÄLLANDE SAMVERKANSKOMMUNER. 15 a. Finns föräldrastödskoordinator eller motsvarande tjänst för samordning av förebyggande insatser riktat mot föräldrar och barn i någon eller några av samverkanskommunerna? 13

Svarsalternativ Ja, tjänsten tillsattes under projekttiden Nej Nej, men tjänstgöringstiden har ökat under projekttiden Nej, men tjänstgöringstiden har minskat under projekttiden Vet ej För samtliga kommuner handlar det om deltidsanställningar (mellan 20 och 50 procent). 15 b. Kommer denna tjänst att fortsatt finnas efter projekttidens slut? Ja Nej Vet ej Fråga om barnens perspektiv 16. Beskriv om och hur överväganden gjorts avseende barnens perspektiv i planerade, pågående och genomförda aktiviteter? Kommunerna ger olika svar. Flera menar att barnens perspektiv är genomgående i föräldrastödet. Indirekt ser man barnen som målgrupp för aktiviteterna som riktar sig till föräldrar. Det handlar om barnens livsvillkor. Någon kommun arbetar än så länge uteslutande strategiskt för att skapa en plattform för föräldrastödsarbetet men i de kommande aktiviteterna kommer barnperspektivet att finnas med. Det är svårt att konkretisera vad ett barnperspektiv har inneburit i projektet. Det flesta känner till barnkonventionen, de flesta säger att man arbetar med den, men det är nog en sanning som inte tål att granskas i sömmarna. Utifrån artiklar i barnkonventionen har inga insatser planerats efter ex. delaktighet av barn, inga frågor har ställts till barn. Värdegrund är något som diskuterades särskilt mycket i inledningen av projektet. Vilka utgångspunkter tar vi kring begreppet föräldrastöd men detta har främst handlat om föräldrar och föräldraskap. Som nämnts har det genomförts en föreläsning från Rädda Barnen med fokus på konkret hur man arbetar med ett barnperspektiv, vilken var väldigt uppskattad och vi letar samverkansformer med Rädda Barnen, region Väst, för verksamhetsutveckling av föräldrastödjande insatser utifrån barnkonventionen. Vi uppmärksammar också Unga Klaras (Stockholms stadsteater) föreställning kring föräldraskap och barnuppfostran som är sprungen ur ett temaarbete med barn och ungas perspektiv, och vi planerar för ett gästspel av föreställningen till vårt område under hösten. När det gäller reklamkampanjen har utgångspunkten varit att hitta barnets perspektiv gentemot föräldrarna, för att därigenom sända signaler till föräldrarna att föräldrastöd inte 14

handlar om att justera eller rikta pekpinnar gentemot dem själva utan att föräldrastöd handlar om att alla kan bli bättre föräldrar ur barnens perspektiv. Utgångspunkten är att alla vill sina barn det bästa. Resultat, lärdomar och erfarenheter 17. Beskriv om och på vilket sätt målen för projektet hitintills uppnåtts, dvs. de mål ni själva satt i projektplanen (se fråga 1). Fram till projektstarten var föräldrastödsutbudet till stor del inriktat på föräldrastödsprogram. Erfarenheter under projekttiden har visat på ett behov av att utveckla alternativa former av stöd. För att nå målet sammanhållet föräldrastöd under barns hela uppväxt genomförs bl.a. en försöksverksamhet med utvecklat föräldrastöd via BVC för småbarnsföräldrar. Vi kommer även att genomföra en utbildningsomgång för personal i metoden Active Parenting aktiva småbarnsföräldrar. Utifrån ett behov av föräldrastödjande aktiviteter och ökad kompetens bland personal som möter har vi tagit fram en utbildning för förskolepersonal och BVC- och MVC-sköterskor. Utbildningen kommer att utvärderas av FoU Sjuhärad Välfärd. Utvärdering sker kontinuerligt och kommer att innebära ett fortsatt arbete även efter projektets slut. Utvärderingen kommer att sammanställas i en FoU-rapport under 2013. Vissa kommuner arbetar också för att hitta en gemensam värdegrund som ska ligga till grund för det föräldrastödjande arbetet. Det pågår diskussioner mellan kommunerna och hälso- och sjukvården om hur samarbetet ska se ut för att garantera och utveckla det framtida samarbetet. Ett bra samarbete med regionen är en förutsättning för att kunna nå vissa mål. Projektet har erfarit att informationen om föräldrastöd gentemot allmänheten har varit bristfällig och allmänheten har en oklar bild av vad föräldrastöd är. Därför genomförs en marknadsföringskampanj för att sätta få föräldrarna att hitta till kommunernas hemsidor. Kommunerna arbetar parallellt med att utveckla informationen på sina hemsidor. Samtliga insatser som projektledningen ordnar riktar sig till många olika yrkesgrupper som kan vara involverade i främjande, förebyggande och föräldrastödjande arbete. Syftet med att sammanföra yrkesgrupper är att visa på mångfald, utbud och skapa möten och samsyn mellan yrkesverksamma. För att säkerställa långsiktigheten i arbetet med föräldrastöd krävs strategiska ställningstaganden i kommunerna. Det handlar om resurser, samordning och utveckling av det samlade föräldrastödsarbetet. I dagsläget har åtta av tio kommuner tillsatt föräldrastödssamordnare i huvudsak finansierat av projektmedel. Inför projektets avslutning kommer kommunalförbundets direktion att behandla frågan om det fortsatta föräldrastödsarbetet. 18. Har ni nått er/a målgrupper? Ja. Beskriv hur: Kommunerna når sina målgrupper av föräldrar i varierande grad beroende på informationsrutiner och upparbetade kanaler. Central marknadsföringskampanj aug-sept 2011. 15

Nej. Beskriv varför: Resultat av hur väl vi når ut till målgruppen föräldrar kommer hösten 2011. Kommentar: Frågan är svårbesvarad eftersom projektet har olika målgrupper för olika aktiviteter. En prioriterad målgrupp för föräldrastödet har varit föräldrar med barn 1-5 år samt tonårsföräldrar och professionella som möter dessa grupper. Flera aktiviteter som riktar sig till personal som möter dessa föräldrar är planerade till hösten 2011. Då ska även en mätning genomföras bland föräldrar för att se om de nås av insatserna. Man kan konstatera att marknadsföring av redan befintliga aktiviteter och insatser är en prioriterad fråga och vi har arbetat med den grundläggande och konkret. Varje kommun arbetar med att skapa en kommunikationsplan för föräldrastödet vilket också innefattar intern kommunikation. Centralt ger projektet kommunerna en skjuts i det arbetet genom utbildningstillfällen, samverkan och kommande marknadsföringskampanj i samband med skolstarten höstterminen 2011. 19. Ange framgångsfaktorer för projektet hitintills: Projektet har gett föräldrastödsfrågan status och föräldrastödet tas på allvar i organisationerna. Genom projektmedel har samordnartjänster kunnat tillsättas. Aktörerna i projektet skapar tillsammans legitimitet åt frågan. Att många kommuner är med i samma projekt och att det är ett faktiskt samarbete mellan kommuner och landsting ger tyngd i arbetet som de lokala tjänstemännen genomför. Kommunalförbundet som projektägare med central projektledning som pådrivare och motor, främjar möjligheten till gränsöverskridande samverkan. Bra samverkan mellan kommunerna och hälso- och sjukvården är en framgångsfaktor. Projektet har arbetat med samtliga mål i strategin vilket har hjälpt till att bredda frågan, föräldrastöd är inte bara en föräldrautbildningsmetod utan det kan vara många olika delar. En framgångsfaktor är att samarbeta med etablerade parter t.ex. NAVET Science Center, där flera lokalt förankrade organisationer samverkar i utbildning, genomförande och utvärdering. 20. Ange eventuella hinder för projektet hitintills (resurser, samverkansproblem etc): Flera kommuner har genomfört stora omorganisationer vilket påverkat personal som varit engagerad i projektet. Tidsbrist. Att genomföra organisationsöverskridande aktiviteter kräver tid och förankring. Förankringsarbete tar lång tid och pågår fortfarande. Projekttiden är för knappt tilltagen. Samordnare på plats i kommunerna efter lång tid. Det har varit svårt för tjänstemän som tidigare haft denna fråga som en av många på sitt skrivbord att lägga ner den mängd arbete som krävts för att genomföra aktiviteter. Först när föräldrastödssamordnarna tillsattes kunde arbetet bli konkret med information, marknadsföring, planering av aktiviteter, skapande av nätverksgrupper, formulera handlingsplaner och strategier, arbete med hemsidor projektarbete i kommunerna. 21. Beskriv hur arbetet i de olika grupperna har fungerat (styr-, arbets- och referensgrupp) I de flesta fall är kommunerna representerade i både styrgrupp och projektgrupp. På de flesta håll sker en samverkan mellan dessa parter på lokal nivå för att gemensamt förankra arbetet. 16

Det är inte ovanligt att de är representanter för olika förvaltningar vilket medför olika synsätt och perspektiv på frågan, vilket är bra. Båda grupperna består av personal från olika förvaltningar och professioner, en del har haft beslutsmandat från kommunerna, andra har inte haft det. Styrgruppen träffas varannan månad, projektgruppen en gång/månad. Projektgruppen har återkommande möten en gång/månad. Projektgruppens medlemmar har bytts ut till vissa delar efter tillsättande av samordnare. Projektledningen ansvarar för dagordning och minnesanteckningar. Det har uttryckts behov av fortsatta nätverksmöten efter projekttidens slut. Utmaningarna ligger i att sprida erfarenheterna för nätverken vidare i respektive organisation, att detta gemensamma arbete inte stannar på våra möten. Kanske har det funnits svårigheter kring att definiera roller och ansvarsområden i styrgrupp och projektgrupp och kring vad vi kan förvänta oss och kräva av varandra. Det har funnits en öppenhet i diskussionerna i grupperna och ett behov av att träffas organisationsöverskridande, en vilja lyssna på varandra och låta sig inspireras av varandra. Mötena är välbesökta. Allteftersom projektet fortskridit har en högre grad av samsyn runt frågan uppnåtts. 22. Beskriv om och hur överväganden har gjorts avseende jämställdhet i hälsa (skillnader mellan män och kvinnor, pojkar och flickor) i genomförda, pågående och planerade insatser? Det är en fråga som engagerar och det finns en medvetenhet om att flickor och pojkar uppvisar olika typer av problem och beteenden och att de insatser som finns idag till stor del inte är anpassade eller tillräckliga för ex. ängsliga och deprimerade flickor. Vi kan säga att i marknadsföringskampanjen har vi övervägt formuleringar kring olika typer av problem som man som förälder kan behöva tips och råd inför och som har sin grund i dessa diskussioner. Vi har medvetet siktat på bredd i utbudet (föräldratelefoner, hemsidor, gruppaktiviteter och enskilda kontakter) just för att möta de individuella preferenserna i föräldrastöd. 23. Ange vad ni anser är resultat hitintills av arbetet under projekttiden. Markera de olika alternativen under varje mål/delmål. Alla föräldrar ska erbjudas föräldrastöd under barnets hela uppväxttid (Övergripande målet) Resultat Ökad kunskap om metoder för föräldrastöd (ex. utvärdering/utveckling av specifik metod, anpassning av metoder till svenska förhållanden) Ökad kunskap i deltagande kommuner om betydelsen av att arbeta med föräldrastöd Ökad samverkan kring föräldrastöd mellan aktörer vars verksamhet riktar sig till föräldrar (Delmål 1) Resultat 17

Ökad samverkan mellan deltagande kommuner kring föräldrastödjande arbete Ökad samverkan mellan BVC/MVC och föräldrar Ökad samverkan mellan berörda instanser (ex. skola, polis, socialtjänst, ideell sektor) inom det föräldrastödjande arbetet Ökad integrering av det föräldrastödjande arbetet i kommunernas ordinarie hälsofrämjande arbete Ökad samverkan mellan deltagande kommuner och idéburna organisationer kring föräldrastödjande arbete Ökat antal sammanhållna föräldragrupper där föräldrar träffas även efter MVC/BVC tidens första träffar Ökat antal hälsofrämjande arenor och mötesplatser för föräldrar (Delmål 2) Resultat Ökad användning av föräldrastödsmetoder (ex COPE, ÖPP, etc.) Ökad kännedom hos föräldrar om former av föräldrastöd som finns tillgängliga lokalt Ökat antal mötesplatser för föräldrar (t.ex. virtuella mötesplatser, utveckling av öppna förskolans och/eller familjecentralens verksamhet) Ökat antal föräldrastödsaktörer med utbildning i hälsofrämjande och universella evidensbaserade föräldrastödsprogram (Delmål 3) Resultat Ökat antal lokala/regionala utbildare i evidensbaserade metoder för föräldrastöd Inrättande av föräldrastödskoordinator eller motsvarande tjänst för samordning av föräldrastödjande insatser under projekttiden 18

Beslut taget att efter projekttiden ha en anställd föräldrastödskoordinator eller motsvarande tjänst för samordning av föräldrastödjande insatser efter projekttiden Övriga frågor av intresse för redovisningen Resultat Ja (markera med kryss) Nej (markera med kryss) Har regional organisation för samordning av föräldrastödsinsatser etablerats? Har kartläggning av utbud, användning och föräldrars behov av stöd i Men inga resultat har redovisats hittills föräldraskapet genomförts? Har system för lokal uppföljning av kvalitéten i genomförda föräldrastödsinsatser införts (tex utvärdering, kvalitetsgranskning)? Annat av vikt? Vidmakthålla och sprida erfarenheter 24 a. Har projektet hitintills lett till resultat eller arbetsformer som ni kommer använda i framtiden? Kommentar: Varje kryss representerar en kommun. Svarsalternativ Ja, till stor del Ja, till viss del Nej, inte alls Vet ej 24 b. Om Ja (till stor del eller till viss del): Beskriv hur projektet kommer att drivas vidare efter projekttidens slut. De kommentarer som kommunerna har lämnat är: Genom samsyn och samverkan på organisatorisk nivå; Politiker och chefer har fått upp ögonen för frågan; Nytt föräldrastödsprogram implementeras; Samordnarfunktionen leder till nya arbetssätt; Genom utveckling av långsiktig plan; Djupare samverkan med primärvård och kyrkan samt hitta gemensam strategi. En reflektion som denna fråga väcker är den att vara modellkommun. Det är ju viktigt att fundera över spridningen av modellområdenas sammanlagda erfarenheter efter att samtliga projekt är avslutade. 19

25 a. Upplever ni att det finns ett politiskt intresse för föräldrastödsfrågorna i projektkommunen i förhållande till andra frågor? Svarsalternativ I mycket hög utsträckning I hög utsträckning. I liten utsträckning. Inte alls Kryssa och beskriv hur/varför! 25 b. Har det politiska intresset för föräldrastödsfrågorna ökat i och med projektet? Svarsalternativ I mycket hög utsträckning I hög utsträckning. I liten utsträckning. Inte alls Kryssa och beskriv hur/varför! 26. Beskriv om och hur en struktur för långsiktighet i det föräldrastödjande arbetet har utvecklats i projektkommunen och samverkanskommunerna under projekttiden (ex. budget/finansiering, integrering i befintliga strukturer, politisk förankring). Projektets huvudinriktning är att bygga långsiktiga och hållbara strukturer. Det arbete som långsamt håller på att byggas upp handlar om att sätta fingret på nödvändigheten i att det finns ett tydligt ansvar för den här frågan i kommunerna och att samverkan håller över tid. De strategier som kommunerna har arbetat fram har på vissa håll förankrats på politisk nivå. På andra håll handlar det om att ta fram strategier och handlingsplaner för ett långsiktigt arbete. Endast i en kommun fanns det tidigare ett uppdrag med tillhörande budget för en samordning och utveckling för föräldrastöd som låg utanför deltagandet i projektet. Borås: En struktur håller på att skapas i och med att en strategi håller på att tas fram. Fokus ligger på att skapa delaktighet i framtagandet av strategin för att möjliggöra samverkan och intresse för att jobba vidare med frågorna när strategin är färdig. Strategin planeras att börja behandlas politisk i december och skall vävas in i budgetförhandlingarna under 2012 för år 2013. Vad gäller budget för 2012 försöker ansvariga att räkna med vissa kostnader för föräldrastöd under året även om vi inte nu vet vilka kostnader det kan förväntas bli. Svenljunga: Politiskt beslut finns om hur ansvaret för föräldrastödsarbetet ska delas samt att vi ska utveckla arbetet. Finansiering för ytterligare ett år med föräldrastödsutvecklare för att få en hållbar struktur. Mark: Genom att verksamhetsmedel har avsatts och tjänst har inrättats. Ulricehamn: Jobbar med en verksamhetsplan för föräldrastödet där verksamheten integreras i kommunens budgetprocess. Tranemo: Det satsas genom att en föräldrastödsamordnare finns på plats som är integrerad i ordinarie verksamhet. Vi skapar aktiviteter som ska finnas tillsvidare, t.ex. öppna förskolan. På tjänstemannanivå finns det ett stort engagemang och fler har börjat arbeta med frågan. 20

Alingsås: Finns med som ett prioriterat mål i folkhälsoarbetet och i det drogpolitiska programmet. 27. Hur har ni berättat om erfarenheter och resultat från projektet så här långt till uppdragsgivare och målgrupp (till vem, när, hur)? Projektet rapporterar till politiker och ansvariga tjänstemän i kommun och landsting. Under hösten kommer ett beslutsunderlag att utarbetas som kan ligga till grund för beslut inom kommunernas och regionens nämnder och styrelser. Underlaget kommer att behandla det framtida föräldrastödsarbetet i delregionen. Stöd från Folkhälsoinstitutet 28. Har projektet fått tillräckligt stöd (annat stöd än det ekonomiska) från Folkhälsoinstitutet? Svarsalternativ Ja, i hög utsträckning Ja, i liten utsträckning. Vi har inte haft behov av stöd Nej; Vad saknar ni för stöd? Kryssa och beskriv hur/varför! (stöd i att träffa andra projektledare och i det nätverket diskutera angelägna frågor, saknades länge klarhet i evidensfrågan hur tolka och agera i kommunerna?) 29. Ange fördelar och nackdelar med att ingå i projekt som finansieras av Folkhälsoinstitutet. Max tre av varje! Kommentar: Svaren är sammanställda svar från kommunerna. Fördelar 1. FHI har givit tyngd och legitimitet åt frågan. Den hade inte prioriterats på samma sätt annars. 2. Det har givit ett nationellt perspektiv till det lokala arbetet. 3. Samarbete med forskningen Nackdelar 1. Kort projekttid, kort ansökningstid 2. Många projekt, oavsett finansiär, kan göra det svårt att se, förstå och arbeta för en helhet. 3. Rapporter och uppföljningar som upplevs stressande. 30. Övrigt som Folkhälsoinstitutet bör uppmärksammas på: Kort projekttid i förhållande till forskning och praktiskt genomförande utifrån den tid som krävs för planering, aktivitet och implementering. För att inte frågan ska bli alltför projektbetonad och dö ut när projektet slutar måste det läggas tid för att förankra och grunda. I 21

vissa kommuner pågår fortfarande grundläggande information, inspiration och entusiasmerade för frågan. Kommunala kvarnar mal långsamt och särskilt långsamt går det kanske när det gäller ett arbete som ska förankras i så många olika delar av en kommun. Dessutom har flera kommuner omorganiserats vilket påverkat projektet i stor omfattning. Personer har bytts ut, förvaltningsgränser har flyttats och uppdrag har omformulerats. Samtidigt har en stor del av en viktig förvaltare, skolverksamheten, haft i uppdrag att arbeta för genomgripande förändringar i sina verksamheter som handlar om nya läroplaner och nya krav kring sina verksamheter. Då handlar det inte om ovilja att ta till sig nya tankar och idéer utan att det saknas tid och möjlighet. En annan aspekt handlar om att verksamheter tidigare, när kommunala ekonomier varit mer gynnsamma, haft utrymme att arbeta mer främjande och förebyggande. I besparingstider är detta ofta verksamheter som får stryka på foten, men som under projekttid kan efterfrågas igen. Det finns en viss skepsis och trötthet på projekt, man vill kunna arbeta mer långsiktigt och säkert. Ekonomiskt stöd är en viktig morot men det långt ifrån allt som behövs. Organisatorisk struktur är grundläggande. Dessutom tenderar projekt att övermanna små kommuner som ofta involverar en och samma person i olika projekt. Man måste prioritera och det är inte alltid samma person som har till uppgift att göra detta utan det saknas överblick över helheten. Projektformerna medverkar en del till att den ena handen inte vet vad den andra gör. Det är svårt att se helheten. Modellområdesprojekt tenderar att ge en skjuts framåt för projektkommunerna men det kan vara svårt att sprida erfarenheterna till andra kommuner och verksamheter. Här anser vi att Statens folkhälsoinstitut har en viktig uppgift. 22

Ekonomisk redovisning Den ekonomiska redovisningen ska vara underskriven av bidragsmottagaren. Redogör för hur beviljade medel har använts. Projekttid som redovisningen omfattar 1 januari 2010 30 april 2011. Intäkter för kommunen Stöd som erhållits från Statens folkhälsoinstitut 6 938 000 SEK Ev. egen finansiering SEK Stöd som erhållits från andra medfinansiärer: Länsstyrelsen och projektkommuner 66 000 SEK Summa intäkter 7 004 000 SEK Kostnader inom kommunen Löner och sociala avgifter som avser projektet 552 000 SEK Kostnader för genomförda aktiviteter 106 000 SEK Resor 28 000 SEK Övrigt (ska vid förfrågan kunna specificeras) 3 876 000 SEK Summa kostnader 4 562 000 SEK Intäkter för forskningslärosätet Stöd som erhållits från Statens folkhälsoinstitut genom avtal med samverkande projektkommun Ev. annan finansiering Summa intäkter Kostnader för forskningslärosätet Löner och sociala avgifter som avser projektet OH-kostnader Kostnader för genomförda aktiviteter Resor Övrigt (ska vid förfrågan kunna specificeras) Summa kostnader SEK SEK SEK SEK SEK SEK SEK SEK SEK Total summa kostnader för hela projektet (kommun och forskningslärosäte): SEK Ort och datum: Underskrift av bidragsmottagaren:.. Gunilla Bothén Underskriven rapport ska sändas i pappersformat till Statens folkhälsoinstitut, 831 40 Östersund 23