Ett energieffektivt samhälle
Utgångspunkt Sveriges byggnaders specifika energianvändning ska halveras till år 2050 jämfört med 1995 Tidigare mål revideras nu
Skälen Minskad klimatbelastning Minskat omvärldsberoende Minskade kostnader på såväl nationell nivå som för ägare och brukare
Olika byggnadskategorier Area och energianvändning för uppvärmning per byggnadskategori TWh 40 milj. m2 300 35 250 30 25 20 200 150 Energi (TWh) 15 10 5 100 50 Area (milj. m2) 0 Småhus Lokaler Flerbostadshus 0
Energianvändning i bebyggelsen Total energianvändning per år i Sverige: 410 TWh Alla byggnader: 160 TWh Från 1995 till 2010 minskning från 264 till 257 kwh/m2 av den specifika energianvändning
Energianvändning i den svenska bebyggelsen
Uppvärmning
Nuläget i olika byggnadssektorer 2,5 miljoner bostäder i flerbostadshus 3 av 4 av dessa måste renoveras före 2050 84 500 lokaler Stor trimningspotential. 2,1 Miljoner småhus En relativt hög andel av småhusen genomför någon åtgärd varje år
Ålder i flerbostadshusbeståndet
Politiska faktorer som påverkar EUs Energieffektiviseringsdirektiv En minskning om 20 % av primär energitillförsel i EU till 2020. Motsvarar 1,5 % per år. EUs ekodesigndirektiv och energimärkningsdirektiv Driver fram bättre produkter, minskar hushållsel och verksamhetsel EUs direktiv om byggnaders energiprestanda Från 2020 (2018 offentliga byggnader) ska alla nya byggnader vara very low energy 2050-målet En halvering av den specifika energianvändningen till 2050 jämfört med 1995 målet otydligt
Ekonomiska faktorer Kalkylräntor och tidshorisont Fler ekonomiska faktorer bör medtas i kalkylen Livscykelberäkningar kan komplettera kalkylen BELOK-metoden BELOKs totalprojektmodell medför att fler åtgärder genomförs
Är det lönsamt att energieffektivisera? 3-4 % avkastning ett typiskt exempel i flerbostadshus Men: Med ökande energipriser och ökade komfortkrav blir den långsiktiga avkastningen högre, och den är långsiktig Energipris har de senaste tio år sedan ökat mer än KPI
Prisutveckling
Skilda förutsättningar Flerbostadshussektorn Varierande nivå av resurser, kompetenser och ambitioner hos ägarna Hyresgästproblematik Nödvändig renovering måste kombineras med energieffektivisering Lokalsektorn Hög grad av byggnadstekniska installationer ger potential till trimning och optimering Stor variation mellan olika typer av verksamheter ingen homogen grupp Småhussektorn Erhåller den direkta nyttan av energieffektivisering Ofta mindre resurser och kunskap än professionella ägare. Dock genomförs mycket varje år Kraftigt minskning i energianvändningen i nybyggda småhus
Slutsatser Bebyggelsen står för en dryg tredjedel av energianvändningen Utvecklingen hittills varit otillräcklig Skilda förutsättningar i och lösningar för varje kategori. Förändrade spelregler och arbetssätt krävs. Hinder: kompetensbrist, byggreglerna, brist på incitament i hyressättningen och otydliga politiska ambitioner Tekniken finns och är inte hindret Arbetet bör påbörjas omedelbart för att nå målet
Observationer fastighetsägarens olika roller ÄGARE Ledarskap Långsiktig strategi på ledningsnivå Ägarpolicy för energianvändning Energistrateg i organisationen Kalkyler Underskatta ej energipriser Värdeökning bör inkluderas i kalkylerna Paketering av åtgärder genom BELOK Beställarkompetens Ställ kompetenskrav på konsulter och beställ bredare underlag Beställ energisimuleringar och fler scenarier
Observationer fastighetsägarens olika roller HYRESVÄRD Hyresavtal baserad på rådighet Rådigheten bör avspeglas i hyresavtalen Ägare av flerbostadshus bör inkludera de boende Dialog, information och införa gröna hyresavtal
Observationer fastighetsägarens olika roller FÖRVALTARE Organisation och budget Separat budget för energieffektivisering Kontinuerliga mätningar Incitament för driftspersonalen Egen kompetens Kontinuerlig trimning Enbart genom trimning kan man ofta spara upp till 25% av energianvändningen. Kort återbetalningstid.
Observationer för andra aktörer Öka energirådgivningen Diskutera fjärrvärmens roll Energibolagens roll naturlig koppling till kunderna Bättre statistik för enklare uppföljning av utvecklingen
Rekommendationer Skärpta byggregler Anpassa bevarandekraven Skärpta energideklarationerna Utred hyresregleringen Utred kreditriskförsäkring
Rekommendationer till andra aktörer, forts. Demonstrationsprojekt och goda exempel Nationellt kompetenslyft Renoveringscentrum FoU-program
Arbetsgrupp Per Westlund, ordförande, arbetsgrupp Energieffektiva byggnader Christel Armstrong-Darvik, Stena fastigheter Martin Bergdahl, Landstingsfastigheter i Dalarna Arne Elmroth, LTH Tomas Hallén, Akademiska hus Tomas Kåberger, Chalmers Per-Erik Petersson, SP Jan Nordling, huvudprojektledare Ett energieffektivt samhälle, IVA Patrik Marckert, projektledare, Sweco
Webblänk www.ettenergieffektivtsamhalle.se