Peter Borenstein överläkare i neurologi Stroke-enheten och stroke-rehabiliteringen SÄS/Skene lasarett
Diabetes som riskfaktor för stroke Viktiga faktorer vid akut handläggning av stroke-fall Olika typer av hjärninfarkter Syndromlära
30 000 nya stroke-fall i Sverige per år Vanligaste orsakerna till stroke är HYPERTONI, DIABETES, RÖKNING och HYPERLIPIDEMI Vid diabetes ses både MIKRO- och MAKROVASKULÄRA FÖRÄNDRINGAR
MIKROVASKULÄRA FÖRÄNDRINGAR (nefropathi, retinopathi, polyneuropathi) är relaterade till diabetessjukdomens duration och graden av hyperglykemi MAKROVASKULÄRA FÖRÄNDRINGAR leder till cardiella, perifera och cerebrala komplikationer
Förhindrar man hyperglykemi, sänks nivån av det ogynnsamma LDL-kolesterol och ökas halten HDL-kolesterol. Dessutom minskas risken för trombocyter att klibba ihop sig God glucos-kontroll minskar risken för diabetisk njursjukdom
Diabetes-patienter löper två till tre gånger högre risk för stroke än befolkningen i övrigt Diabetes tycks däremot inte öka risken för hjärnblödning Det är inte ovanligt att patientens diabetes upptäcks först i samband med strokeinsjuknandet
Om en patient har hyperglykemi vid stroke-insjuknandet, är risken större att han kommer att dö av sin stroke än om sockret ligger normalt Det är oerhört viktigt att stroke-patienten varken får hyper- eller hypoglykemi under den akuta sjukdomstiden Täta blodglucos-kontroller krävs
Många stroke-patienter har svårt att svälja i akuta sjukdomsskedet. Det är då bättre att ge patienten näring via sond än via glucos-dropp, eftersom sockret genom osmos tenderar att öka infarktens storlek Vid pneumoni på grund av aspiration och vid urinvägsinfektion måste man ofta justera insulindoserna
Storkärlssjuka Vid storkärlssjuka har en av hjärnans större artärgrenar täppts till Infarkten blir ofta tårtbitsformad Orsaken är atheroscleros där det bildas en blodpropp i kärlet
Storkärlssjuka I vissa fall uppstår blodproppen lokalt i en artärgren i hjärnan I andra fall har det uppstått en stenos (förträngning) av halspulsådern med proppbildning lokalt med eller utan embolisering till artärgrenar längre ut i kärlträdet I 25 % är det embolisering från hjärtat
Småkärlssjuka Vid småkärlssjuka är det i stället de små arteriolerna som drabbats En grupp små artärer är ändgrenar från de stora artärerna En annan grupp småartärer kommer från hjärnhinneartärer och går från hjärnans yta in mot hjärnans ventriklar. Även dessa är ändartärer
Småkärlssjuka I vissa fall uppstår vid småkärlssjuka en blodpropp som täpper till artären med en s.k. lacunär infarkt som följd I de flesta fall är det dock i stället så, att den lilla artärens lumen gradvis blivit så smal, att blodet inte längre kan komma fram. I dessa fall orsakas den lacunära infarkten därför inte av en blodpropp
Småkärlssjuka Viktigaste orsaken till att småkärlssjuka utvecklas är hypertoni, men även här är diabetes, hyperkolesterolemi och rökning viktiga riskfaktorer I vissa fall orsakas småkärlssjuka av inlagring av amyloid i de små artärerna. Dessa patienter får omväxlande lacunära infarkter och småkärlsblödningar i hjärnan
Stroke-syndrom Vid storkärlssjuka ses i regel kombination av förlamingar och känselrubbningar med afasi, apraxi eller neglektfenomen
Stroke-syndrom Vid småkärlssjuka ( lacunära infarkter ) ses ofta isolerad förlamning eller isolerad känselrubbning eller yrsel plus dysartri eller dubbelseende i samband med yrseln
Stroke-syndrom Hos vissa patienter med småkärlssjuka utvecklas utbredda förändringar i hjärnan med utveckling av demens som följd Demensutvecklingen sker då ofta stegvis och inte gradvis som vid Alzheimer
Diabetes är en mycket viktig riskfaktor för stroke Diabetes orsakar både storkärls- och småkärlssjuka Höga glucos-nivåer måste undvikas hos patienten som just insjuknat i stroke Alla de olika riskfaktorerna måste åtgärdas, inte bara glucosnivåerna