Uthållig livsmedelsförsörjning i skarpt läge. Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se



Relevanta dokument
Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Bioteknikens roll i livsmedelsproduktionen

Varmt och gott eller.

Skyddade naturområden Reservat i förändrat klimat Markanvändning. Mångfaldskonferensen 2009 Jan Eksvärd, LRF

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

LRFs WEBBINARIER

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

En sammanhållen klimat- och energipolitik

Landsbygdsprogrammet

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

GREEN TECH. Livsstil. vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck

utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF

Utveckling och hållbarhet på Åland

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder

Mat, miljö och myterna

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Vad sker på forskningsoch försöksfronten. Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning

FAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla!

"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun

Hållbar utveckling. Biologi introduktion

Regional utvecklingsstrategi för Örebro län. Presentation av remissversion. Framtidsforum 25 mars 2017

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget Solenergi och gröna jobb

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Så här fortsätter Greppa Näringen

Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Prata Vind Vindkraft varför tycker vi så olika? Malmö den 8 okt Ulf Jobacker, företagsutvecklare, LRF Riks

Christl Kampa-Ohlsson

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön?

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Food Valley of Bjuv. - restvärme och cirkulär produktion basen för utveckling av en ny svensk industri Henrik Nyberg. Int NN

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län. Sara Anderson, 2050 Consulting

Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna?

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

Landsbygdsprogrammet

Så bidrar Skellefteå Kraft till globala målen

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

Regional livsmedelsstrategi för Stockholm. Behövs det?

GREEN TECH. Livsstil. vind vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck

något för framtidens lantbrukare?

Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Näringsdepartementet. En nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft

Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

Miljöredovisning 2018

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Resilienta mikroregioner

Netto noll klimatavtryck genom minskat fotavtryck och ökat handavtryck vår färdplan. 18 March 2019

SLU Alnarp Håstadiusseminariet

Energigas en klimatsmart story

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Vägen mot visionen. Lantbrukarnas Riksförbund

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

Värderingar om den hållbara maten

Miljö, klimat och hållbarhet- hur jobbar LRF med påverkansarbetet? Regionstämma Sydost 21 mars Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

bruka utan att förbruka

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

Bioenergin i EUs 2020-mål

Hva er bærekraftig kjøttproduksjon i Norden? Ulf Sonesson, SP Food and Bioscience

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?

De gröna näringarnas framtid i Kalmar län

Mänsklighetens säkra handlingsutrymme. Upplägg i stora drag

Landsbygdsprogrammet

Landsbygdsprogrammet

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Denna strategi ska ligga till grund för svenskt samarbete med FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, för perioden

Polarbröd skapar möjligheter att äta gott och sunt nu och i generationer

Samarbete inom landsbygdsprogrammet

Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna

Föreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna.

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Därför ska du leta efter grodan på kaffe

LRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

Vägen mot visionen. Lantbrukarnas Riksförbund

Företag inom de gröna näringarna attityder, strukturer och omgivning Förutsättningar för att skapa en attraktiv framtid

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Frågor för framtiden och samverkan

Transkript:

Uthållig livsmedelsförsörjning i skarpt läge Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se

LRF - intresseorganisation för de gröna näringarna

LRFs vision De gröna näringarna har en nyckelroll och en tätposition vad gäller tillväxt, lönsamhet och attraktionskraft i det hållbara samhället.

Mer energi från jord och skog till 2020 www.fornybart.nu Skogsbränsle 25 TWh Skogsindustri 3 Återvinning 5 Vind 20 Jordbruk 5 Vattenkraft (2) Torv (3) Summa 58 TWh + Marginalmarker + 70 TWh förnybart 70 % förnybart 20 % energieffektivisering

Konsekvens av fler människor och bättre standard Brist på resurser Metaller, kolmolekyler, mark, vatten Energi Minska miljöpåverkan Ökad effektivitet Marknyttjande ekosystemtjänster Energi, råvaror Samarbete Värderingar konsekvenser av vad vi väljer

Vad är hållbar utveckling? Relationer! Uthållig utveckling är att förbättra livskvaliteten inom ramarna för jordens bärkraft (UNCED FN 1991). Ekologiska faktorer avser ekosystemens vitalitet och är grunden för allt liv, även för människan. Sociala faktorer avser de mänskliga systemen, våra värderingar och vår livsstil. Ekonomiska faktorer avser det vi människor producerar och hur vi använder och fördelar resurser. Våra värderingar styr detta

Principer för ökad ekologisk hållbarhet Ekosystemet är självorganiserande. Det gäller att minska störningar och istället stödja systemet Förorena inte så att ekosystemen påverkas systematiskt eller irreversibelt Metaller och kemikalier Förstör inte fysiskt biotoper eller ekosystem systematiskt eller irreversibelt Asfaltering, markpackning, regnskog Stödja ekosystemen Öka bördighet, öka bonitet, öka tålighet mot förändringar och därmed deras förmåga att producera mer ekosystemtjänster och varor från systemen.

Mänsklighetens säkra utrymme Ecology and Society, In Press 14th September 2009. Planetary Boundaries. Johan Rockström et al.

Mineral fertilizer

Bild på dagens globala matproduktion Nature Volume: 478, 2011, Pages: 337 342 doi:10.1038/nature10452

Räcker marken och vattnet till mat åt alla 2050?

Globala trender för mänskliga utsläpp, CO 2 e

IAASTD Bekämpa fattigdom och förbättra försörjning på landsbygden Mat tillgänglig för alla Gynna multifunktionellt jordbruk Bioteknik med förnuft och lokal förankring Visa kopplingar mellan mat, miljö, hälsa Större jämställdhet Kombinera traditionell kunskap med modern forskning

Rekommendationer Effektivare resurshantering Deltagardriven forskning och utveckling Bistånd för kretslopp, vattenhushållning, ökad bördighet Växtförädling Nya egenskaper bör testas oavsett teknik Ökad köpkraft till dem som behöver det mest Lönsamhet och framtidstro är grunden för mer mat Jordbrukspolitiken bör ge förutsättningar för Infrastruktur, marknad, forskning och rådgivning

Jordbruket vid ett vägskäl Jordbruk behövs för ett hållbart samhälle Lönsamhet är basen för ökad produktion Återföra växtnäring från gård och samhälle Samtal om mer hållbara matvanor Offentlig upphandling Ökade investeringar i jordbruk och hållbara metoder

Exempel EU Tyskland ska avveckla kärnkraft 2022 Sol-el 4 % av Tysklands el behov. Mål 8 %. Sol-el billigare än kol-el under 2013? EUs miljöministrar: Minska GHG utsläpp 80-95 % 40 % förnybar el i Danmark EU o Kina i samarbete om CO 2 utsläpp Plan för biobaserad ekonomi togs år 2000 10 % förnybar energi i Kina 2015 EU inför ursprungsmärkning på allt kött 1/1 2014 Fött, uppfött, slaktat

Exempel Sverige CO2 skatt, elcertifikat, nettodebitering av el Miljöbilsutvecklingen Vindkraften > 7 % Biogas från gårdar dubblats Landsbygdsprogrammet ca 5 mdr fortsätter Forskning om Bio baserad ekonomi Solenergin alltmer konkurrenskraftig

Återbetalningstid 1 kr/kwh 56 År 32 27 17

Strukturfrågor Använda all mark 700 000 ha marginalmarker, kraftledningsgator, strandängar mm Använda en allt längre växtsäsong Utveckla sorter, grödor, odlingssystem Växtförädling, granskningssystem för nya egenskaper Deltagardriven forskning Vilken förbättring behövs på gården? Generationsskiften, kapitalförsörjning Energi-leverans på längre sikt kanske främst en teknisk fråga Politiska riktlinjer som ger långsiktiga förutsättningar, rimliga beting

Utmaningar på gården/företaget/produktionen Ändrat klimat Växtsäsong, blött, växtskydd, växtförädling (CO2) Management och timing Växthusgaser Vi kan för lite om lustgasen Markvård Behövs högre mullhalt Mindre markpackning Mera återföring och minskat läckage av växtnäring Samarbeta för ökad effektivitet

LRFs Framtidsgårdar (exempel) Tänja på biologiska och tekniska gränser Hur halvera läckaget av växtnäring? Hur minimera utsläpp av GHG? Hur mycket kol kan vi binda praktiskt? Hur öka bördigheten med 25 %? Hur nyttja hela växtsäsongen? Hur nyttja ekosystemtjänster mer? Hur klara växtskydd och rent vatten? Hur nolla fossil energi?

Exempel Jordbruk Sverige Hölö kretslopp små avlopp jordbruk (S-tälje+ LRF) Greppa näringen, Baltic Deal, Beras, Komet, Årebygden Östersund Väcka Tåsjöbygden - Modell för nya företag, ägarform, Avsiktsförklaring om mark, entreprenörer, slakteri mm - Finansiering, Ekonord, EU, bybor, lokala handlare Örjan Nilsson, Bleka Trollhättan Integration Anders Lunneryd

Ekonord E:ON, ICA, LRF, Arla, 6:te AP-fonden, Sveaskog, Länsförsäkringar Investera i mindre och medelstora bolag i Sveriges sju nordligaste län. Gröna näringar som jord, skog, trädgård, turism, förnyelsebar energi, miljöteknik, livsmedel och hälsa.

Riskbild Inte krig Regional naturkatastrof Elavbrott IT avbrott Arbetslöshet Dieselbrist, höga priser

Självförsörjningsgrad 1 2003-2005 2011 Spannmål 127 110 Kött totalt 82 58 (66) Nöt 67 48 Gris 90 65 Fågel 85 80 Mjölk 98 95 Ost 76 65 Vatten 100 VAKA

Självförsörjning 2 Potatis 40 % Lök 70 Morötter 70 Tomat 20 Äpplen 15 Proteinfoder mm motsv 300 000 ha Import av kväve Drivmedel Transporter

Vad händer vid leverans stopp Kort tid Reserver för 3-12 dagar Distributionen? Djurslakt? El Lång tid Brist på drivmedel Brist på kväve Brist på foder

Vad göra nu? Korttid Torrvaror Långtid Gör en beredskapsplan i varje kommun - Livsmedel, energi, samhällets basfunktioner Samarbete med bönder Odla själv

Prata fram en målbild, en riktning Vi vet inte vad som kan hända Samarbeta för oberoende Kommunala planer skapa förutsättningar - El, kommunikation, livsmedel, sjukvård etc. Grupper och individuellt - Kolla tid, ekonomi, mat, el, det som är viktigt Prata om goda exempel