Malmös bästa snorkelställen s4 Thomas Ferdinandsson om sunt förnuft s2 nummer 2.2008 i detta nummer: Fler får på gång till museet s16 Kissey gillar havet sidan 8 Utflykter du aldrig gjort tidigare Turista i din egen stad med Grön Stads tips. s12-13 Malmö har Sveriges första vätgasbil s6 WWF-koncept till Malmö?s4 Dags att sortera ditt matavfall Matrester blir till biogas när Malmöborna sorterar matrester. s7 Att komma upp på vallarna är en häftig upplevelse i sig. De är rätt höga och man kan se ut över stora delar av staden därifrån. s16
2 Grön Stad nummer 2.2008 Innehåll Grön Stad nummer 2.2008 Se dig om och tänk till! arbetet som miljöinspektör innebär bland annat att ställa krav på företag så att deras utsläpp till luft, vatten eller annan störning inte ska påverka omgivningen eller miljön mer än nödvändigt/tillåtet. Till vår hjälp har vi miljöinspektörer lagstiftning, prejudikat och praxis från domstolarna samt sedan några år de nationella miljömålen. Just miljömålen har öppnat ytterligare en dörr i miljöinspektörens labyrint av lagar och regler. Ett generationsmål (en generation framåt) är att halterna av naturfrämmande ämnen i miljön är nära noll och deras påverkan på ekosystemen försumbar. Visst låter det fint! Jag hoppas att miljömålen kan vara en väg som fler vågar ta istället för att köra på som vanligt. På tal om väg så är det inte alltid så lätt att välja även om ambitionen är att inte ställa till det för miljön. Vare sig man är miljöinspektör, företagare eller privatperson så kan det vara svårt att veta vad som är bästa valet ur miljö- och hälsosynpunkt. stanna till, se dig om och tänk till en stund! Använd inte den där motorgräsklipparen till din lilla gräsplätt. Innan du har fått igång åbäket så har du kommit halvvägs med handjagaren. Dessutom kan du se det som gratis träning. Någon har sagt att en halvtimme med en bensindriven gräsklippare ger lika stora utsläpp som 10 mils stadskörning med bil. Strunta i mossbekämpningsmedel så blir det inte så mycket att klippa och ändå är det grönt och fint, är det inte smart så säg. Vill du inte ha maskrosorna i din trädgård (varför inte, de är ju jättefina) ta i så fall bort dem för hand och glöm bekämpningsmedel. andra sommaraktiviteter som en del ägnar sig åt är att tvätta bilen på gatan. Gör inte det! Du hade väl aldrig vattnat dina växter med smutsvatten från din bil, eller låtit dina akvariefiskar simma i detsamma, eller ännu värre hällt det i ditt badkar. Det är just vad som kan ske med ditt smutsvatten, det leds via dagvattenätet ut i naturen till ett vattendrag nära dig. Fiskarna i bäcken mår inte bra, inte växterna där heller och i Öresund (dit föroreningarna till slut når) vill vi även denna sommar ta ett svalkande dopp. Låt inte din biltvätt bli en del av kallsupen. sommartid innebär även grilltider. Tänk att vi grillar dessa delikatesser över en eld full med kemikalier! Strunta i tändvätskan, köp en skorstenständare istället! Häll på briketter och sätt en tändkub eller tidningspapper under och tänd på. Sedan slipper du stå och vifta och blåsa för att hålla liv i det hela utan kan lugnt fortsätta med resten av maten eller varför inte njuta av en kall öl. Dela gärna med dig av dina val till alla som du känner, på så sätt kan vi utan alltför stora uppoffringar göra bra för vår miljö. Ha en skön sommar! Thomas Ferdinandsson Miljöinspektör, Malmö stad s4 WWF och Malmö Undervattenmuseum s5 Klimax demonstrerar s6 Vätgasfordon s7 Matavfall blir biogas s8-9 Vi älskar Malmö i sommar s10 Hållbarare Malmö s11 Hållbara Hyllie Rapport från en cykelsadel Onödigt korta resor s12-13 Nya utflykter s14 Klädbyten s15 s16 Fair Trade Day Vattenguiden: SEA-U Miljöanslaget kalendarium juni 15 söndag 28 lördag 25 fredag 15 fredag 7 söndag China Blue. Invigning av ny kinesisk trädgård i Katrinetorp. Kinesiskt inspirerade arrangemang pågår hela sommaren. Familjeaktivitet i Kungsparken. 10-13. Vid cirkusplatsen. Naturskyddsföreningen arrangerar. Möllevångsfestivalen börjar. I år blir den större än någonsin. Pågår även 26 juli. Malmöfestivalen börjar! juli augusti september Svampens dag. 13-16, Bulltofta rekreationsområde. Margareta Stenkil finns på plats och lär dig mer om svamp. Arr: Studiefrämjandet. Skogens dag, Bokskogen i Torup. Program kommer senare. Vi som gör tidningen Ansvarig utgivare Katarina Pelin, miljödirektör. Redaktionen Birgitta Gisby, Monika Månsson, Malin Sandström, Anders Ekström, Daniel Nilsson, Tor Fossum, Mikael Ringman. Grafisk form Adress Grön Stad, Miljöförvaltningen, 205 80 Malmö. Telefon 040-34 20 53 Fax 040-30 41 05 E-post gron.stad@malmo.se Debattinlägg boktips, reportageuppslag med mera honoreras efter överenskommelse. Tryck 33.000 exemplar hos JMS Mediasystem som är ett Svanenmärkt tryckeri. Insändare och uppgifter om kommande evenemang, aktioner eller möten emottages tacksamt.
nummer 2.2008 Grön Stad 3 Grilltider Grilltips från SNF Naturskyddsföreningen har tagit fram fem enkla tips för en miljöoch klimatsmartare grillning: 1. Skippa tändvätskan. (Paraffin ger koldioxidutsläpp). 2. Använd inte gasolgrill. (Gasol ger CO2-utsläpp). 3. Använd inte engångsgrill. (Aluminium och paraffin!) 4. Köp bra träkol. (FSC och SISmärkt, närproducerat). 5. Grilla mer grönsaker! (Köttproduktion ger mer växthusgaser). Källa: www.snf.se Grillregler i kommunen Miljöförvaltningen har tagit fram ett informationsblad över regler och råd kring grillning: 1. Grilla inte så att du stör dina grannar. 2. Grilla är olämpligt på balkong om du har lägenhet. 3. Undvik att tända med tändvätska. Om du ska ordna en brasa krävs i regel tillstånd från polisen. Läs mer på www.malmo.se/miljo Serie från Sara Hansson Ekokocken Ali rekommenderar En pastasallad kan vara färgglad, smakrik och matig på utflykten. Alla ingredienser ska så klart vara ekologiska! Receptet är för fyra personer. Kycklingsallad med pesto Sallad 200 gram tärnad kyckling 800 gram kokt pasta 2 röda paprikor 2 gröna paprikor 2 rödlökar 4 dl majs salt och peppar efter smak Mixa alla ingredienserna till en slät kräm. Blanda ihop det med salladen. Koka pastan al dente. Kyl ner pastan. Tärna allt till lagom bitar. Blanda ihopa alla ingredienserna. Pesto 4 port 1 dl persilja 1 tsk färsk timjan 0,5 dl olja Saften av en 1/2 citron 0,5 dl solroskärnor Stort energiting arrangeras i Malmö Den 17 juni samlas närmare 600 personer i Malmö för att diskutera energi- och klimatfrågor. Det är dags för Skånes Energiting, som arrangeras av Energikontoret Skåne för andra gången. Skånes Energiting är en regional mötesplats för personer som arbetar med energifrågor på företag, kommuner och landsting, högsko- lor och universitet, organisationer och föreningar. Under energitinget hålls tolv seminarier kring energifrågor. Det blir också en stor utställning med företag i energibranschen. Ecoguide visar på hållbar väg 34 goda exempel på hållbar utveckling. Det är innehållet i Ecoguide Skåne, en tvåspråkig antologi som har producerats av miljöförvaltningen i Malmö stad och Hållbar Utveckling Skåne. Skåne har många goda exempel när det gäller långsiktigt hållbar utveckling, inom många olika områden, säger Tor Fossum, projekt- ledare för boken och påpekar att ingen tidigare har tagit ett helhetsgrepp över dem. Boken rymmer exempel på allt från hållbart byggande till kretsloppsanpassade avlopp. Vi har gjort boken för alla som är intresserade av ämnet och vill besöka någon av platserna. Malmö och Skåne får många studiebesök varav många är internationella. Därför är den skriven både på svenska och engelska. Ingela Gammelby Hur är kvalitén på Malmös badvatten? Alldeles utmärkt. Undantaget är Barnviken vid Sibbarp där bakteriehalterna ibland kan bli för höga. Där är vattnet grunt och vattenflödet svagt. Om vattentemperaturen stiger blir det en miljö där bakterier trivs jättebra. Vartannat eller vart tredje år blir det så illa att vi får stänga Barnviken för bad. Är varma badtemperaturer sämre ur bakteriesynpunkt? Ja, så är det. Bakterier behöver näring och värme för att föröka sig. Men på våra badplatser kommer det in strömt vatten hela tiden. Hur går provtagningarna till? Sedan miljöbalken kom 1999 behöver inte miljöförvaltningen göra några kontroller. Verksamhetsutövarna själva ansvarar för att kontroller blir gjorda. Här i Malmö är det gatukontoret som anlitar ett labb för provtagningarna. Miljöförvaltningen är tillsynsmyndighet och vi granskar de rapporter vi får in. Om en provtagning visar för höga halter ska vi få veta det omedelbart. Då kan vi kräva att badplatsen stängs, om det är nödvändigt. Hur ligger Öresund till när det gäller risk för algblomning? Vi brukar klara oss bra. Öresund är strömt och har stor omrörning med ständigt friskt inkommande och salt vatten. Var badar du helst själv? Jag har små barn och vi badar gärna på Ribersborgsstranden. Vi går också gärna till plaskdammen i Folkets park. Plaskdammarna är för övrigt också något miljöförvaltningen har tillsyn över. Hur är kvaliteten i plaskdammarna? Det är samma sak här. När vattentemperaturen stiger kan bakteriehalterna stiga. En viktig faktor är kapaciteten på reningsanläggningen. Plaskdammarna i Folkets park och Rörsjöparken är alldeles nya och där lär det inte kunna bli några problem. I de andra dammarna håller gatukontoret på med en modernisering. Där byts anläggningarna ut efter hand. Ingela Gammelby, miljöinspektör
4 Grön Stad nummer 2.2008 i korthet Fem miljoner i Klimpbidrag Malmö fick 4,9 miljoner kronor i bidrag från Naturvårdsverket till olika klimatprojekt. Det var fjärde och sista gången som Naturvårdsverket delade ut klimatinvesteringsbidrag, så kallade Klimppengar. Malmö är den kommun som totalt har fått mest i Klimp-bidrag, 142,9 miljoner kronor inklusive årets medel. Årets bidrag ska användas bland annat till en anläggning med soldriven stirlingmotor (omskriven i Grön Stad 1/2008), akviferlager för värme och kyla, klimatanpassad turism och konvertering av fordon. Det är fantastiskt att Malmö har haft så bra utfall. Klimppengarna har verkligen haft stor betydelse för Malmös stads arbete med att minska utsläppen av växthusgaser, säger Dagmar Gormsen, energi- och klimatstrateg på miljöförvaltningen. Totalt beräknas Klimpåtgärderna i programmet ha minskat utsläppen med 119.100 ton om året. Hus från rekordår ska bli hållbara Snart är det tid att renovera miljonprogramområdena. Malmö stad ser detta som en möjlighet att göra en långsiktigt hållbar upprustning. Med stöd av EU:s regionala strukturfond satsas de närmaste åren 17,4 miljoner kronor på ekologisk omställning av efterkrigsårens bostadsbebyggelse i Malmö. Stefan Thörnkvist på miljöförvaltningen är projektledare. Det här är ett tillväxtprojekt, vilket innebär att vi ska stödja små och medelstora företag. I den processen ska vi arbeta med forskare och företag för att utveckla tjänster, produkter och metoder för en ekologisk omställning, berättar Stefan Thörnkvist och ger några exempel: Lökrännorna för regnvatten i Augustenborg är något som kan utvecklas i andra områden. Behovsstyrd ventilation i skollokaler är en annan sak, gröna tak och väggar har också diskuteras. Malmö stad har flera andra partner i projektet, bland annat Malmö högskola som ska utveckla HUR-akademien, ett nätverk över regionala hållbarhetsföretag. Malmö visar upp sig på toppmöte Nästa stora klimatmöte i världen genomförs i Köpenhamn hösten 2009. Då ska Malmö stad passa på att genomföra en rad olika aktiviteter och informationsinsatser om stadens hållbarhetsarbete. Kommunstyrelsen har anslagit sex miljoner kronor till detta arbete. WWF och Malmö har ett projekt ihop One Planet Living är Världsnaturfonden WWF:s initiativ för hållbar utveckling. WWF har hittills tillämpat konceptet bara i ett fåtal boendeprojekt i världen. Nästa stad för One Planet Living kan bli Malmö. hållbar utveckling Foto: Anders Ekström i mitten av maj möttes en grupp från miljöförvaltningen i Malmö och representanter för WWF för en inledande diskussion kring ett samarbete. Idag arbetar WWF med några få communities, som alla förbinder sig att bygga efter One Planet Livings tio hållbarhetsprinciper. Mest känt är London-OS 2012, som med WWF:s riktlinjer som stöd ska bli den första hållbara olympiaden. Ett annat boendeprojekt är staden Masdar i Förenade Arabemiraten, en stad för 50.000 invånare som byggs från grunden helt bilfri och med solen som främsta energikälla. Malmö har redan flera stadsbyggnadsprojekt när det gäller hållbar utveckling, även när det gäller befintlig bebyggelse. Ett sådant projekt vore intressant att pröva i One Planet Living, Hittills har våra byggprojekt handlat om nyproduktion, säger Eduardo Goncalves, koordinator för One Planet Living. Carina Borgström-Hansson, projektledare för ekologiska fotavtryck på WWF i Stockholm, hoppas och tror att diskussionerna ska resultera i ett konkret projekt: Jag tycker att det är dags för ett projekt i Sverige, det händer så mycket här. Och då känns det naturligt att vi gör det i Malmö som har nått långt när det gäller hållbar stadsutveckling, säger Carina Borgström-Hansson. vid det inledande mötet handlade det framför allt om ömsesidig information: Malmö stad fick veta vad som krävs för att blir en del i One Planet Living, WWF fick veta Eduardo Goncalves besökte Malmö för att diskutera möjligheterna till att arbeta med ett One Planet Living-projekt här. Museum under vatten på Ribban Ett undervattensmuseum där man kan snorkla efter riktiga vrakdelar. Det är en av nyheterna i Sea-U:s sommarverksamhet på Ribersborg. när vi besöker Seu-U:s lokaler intill handikappbadet råder full aktivitet. Här repeterar Teater Teamus dagliga verksamhet sommarens teater Havets själ, två skolklasser väller in för att i våtdräkter ge sig ut för att håva och göra vattenexperiment. Samtidigt håller Michael Palmgren på att planera för havets dagar (som redan har ägt rum när den här tidningen kommer ut) och sommarverksamheten som drar igång 16 juni. Förra året hade Sea-U omkring 6.000 besökare. I år tror Michael Palmgren att det blir minst dubbelt så många. Sea-U har byggt ut verksamheten ytterligare. Ett undervattensmuseum med riktiga vrakdelar byggs upp under försommaren. På Malmö Museer har det funnits ett antal vrakdelar där man vet ungefär hur gamla de är men inte vilket skepp de kommer från. De här delarna ska vi förankra här ute så att det blir möjligt för våra besökare att ge sig ut på riktig vrakletarjakt, berättar Mikael Palmgren. Nästa steg är att bygga upp Sveriges första undervattensträdgård. på Sea-U i sommar: Sommarverksamhet, 10-18 varje dag: Leta krabbor, klappa fiskar, snorkla, håva, gå en undervattenstipsrunda och dyk efter vrakdelar. mer om projekten i Malmö och fick också besöka några av dem, Västra hamnen och Augustenborg. Men det finns funderingar på i vilka områden ett One Planet Livingprojekt skulle kunna bli aktuellt. De områden jag tror kan vara aktuella är Augustenborg, en kommande etapp av Västra hamnen eller något av två utbyggnadsområden i Hyllie, säger Per-Arne Nilsson. Diskussionerna ska nu fortsätta. Bland annat ska några representanter från Malmö i samband med en konferens passa på att besöka BedZED i Storbritannien det första projekt som WWF knöt till sig. Om Planet Living Nu blir det möjlighet att söka efter vrak på Ribersborg. Foto: Anders Ekström Programmet utgår från resonemanget att vi inte ska göra ett större ekologiskt fotavtryck än jorden kan klara. Enligt WWF lever vi i Europa på ett sätt som kräver tre jordklot. I Sveriges fall är levnadssättet mer krävande ändå. Skulle alla leva som vi gör i Sverige behöver vi 3,5 jordklot. One Planet Living bygger på tio principer för att minska det ekologiska fotavtrycket när det gäller vårt boende: Noll koldioxid, noll avfall, hållbara transporter, lokala och hållbara material, lokalt producerad mat, långsiktigt hållbar vattenkonsumtion, naturligt djuroch växtliv, kultur- och byggnadsarv, fair trade, hälsa och lycka. Sommarmixen, 23 juni-27 juni och 30 juni-4 juli, 10-15: Marin verksamhet tillsammans med Malmö Museer. Teater Teamus, Havets själ, 10-27 juni: tisdag-onsdag klockan 10.00 och 14.00, torsdag klockan 18.00 och fredag klockan 14.00 (ej midsommarafton). Fri entré.
nummer 2.2008 Grön Stad 5 Bröd och Frihet bjöd på gratis ekologisk veganfika. hejsanhoppsan. Under Klimatkrocken ritade aktivisterna från Klimax gröna budskap på vanligtvis hårt trafikerade Regementsgatan. 300 aktivister som vill stoppa Malmös massbilism. Klimax utan klimatångest Sedan hösten 2007 har miljörörelsen Klimax ockuperat hårt trafikerade innerstadsgator i Malmö. Med gott mod och direkt aktion vill de kanalisera klimatångesten och mobilisera människor att verka för ett fossilfritt samhälle. det är en varm vårdag i Malmö när Klimax sjunde manifestation Klimatkrock stundar. Klimatkrock är deras term för att blockera trafiken i protest mot massbilismen och den skenande miljöförstöringen. Michaela och Klimax-kompisen Lina befinner sig på Triangeln för att locka till sig ytterligare sympatisörer som vill hänga med till samlingen utanför Stadshuset. Det här är sluttampen på förberedelserna som pågått länge. Stormöten som vem som helst är välkommen till har varvats med Klimax egna arbetsgruppsmöten. Tidigare på dagen har bullar bakats, kaffe kokats och flygblad kopierats. Vi har förstås peppat varandra mycket också, berättar Michaela. Just den här Klimatkrocken är särskild eftersom det är vår första nationella. Den arrangeras här och i Lund, Stockholm, Göteborg, Uppsala och Umeå samtidigt. klimatkrockarna har skett i olika delar av landet det senaste året. De första inträffade i Stockholm våren 2007 och har sedan spridit sig. Utklädda till isbjörnar, pingviner och clowner har blockaderna dragit till sig mycket uppmärksamhet från såväl media som allmänheten. Vi vill inte informera människor om klimathotet, det känner de redan till, förklarar Michaela. Istället är Klimax tänkt som en ventil för att aktivera sig, för att få utlopp för klimatångesten. Vi vill mobilisera de oroliga och genom direkt aktion skapa uppståndelse och visa att det finns konkret engagemang för förändring. henrik qvist är dialog- och supporterpolis och alltid närvarande vid Klimatkrockarna som en kanal mellan Klimax och allmänheten i Malmö. Till skillnad från liknande arrangemang, till exempel Reclaim the Streets, har det aldrig skett någon konfrontation mellan demonstranterna och polisen. Det stämmer att de inte har tillstånd för det här, men man har rätt att demonstrera, menar Henrik. Vi ger dem en begränsad tid och de har alltid skött sig utmärkt. Trots att rörelsen växer för varje gång är de ödmjuka och vi har respekt för varandra. Och ärligt talat tror jag att alla sympatiserar med klimat Text: Linda Iliste Foto: Anders Ekström frågorna de vill lyfta fram. Efter samlingen vid Stadshuset har deltagarna i samlad trupp rört sig mot, det för de flesta närvarande okända slutmålet, korsningen Södra Förstadsgatan och Regementsgatan. Där stannar det 300 man starka tåget mitt på övergångsstället. Blockaden genomförd! ropar Fabian Göransson, serietecknare och en av Klimax Malmös grundare. så är demonstrationen och tillika festen igång. Mellan två block av banderoller i varsin ända av den ockuperade gatbiten slås ett bord med ekologisk veganfika upp. Bandet Chalao spelar inspirerande sånger som får ett stort gäng att börja dansa, medan några andra börjar spela fotboll. Det ritas klimatbudskap med kritor på gatan, glada barn springer runt benen och lekfulla sånger som ljuder av slagord sjungs. Utklädda till djur som är hotade av jordens uppvärmning delar aktivister ut flygblad till nyfikna kvällsflanerare. Med hjälp av polis som dirigerar om bilarna släpps ingen trafik igenom förutom två enorma lastbilar. Det är en transport av vindkraftverk! utropar någon glatt. Gatumusikanterna Chalao fick hundratals att dansa. Fakta Klimax uppstod i Stockholm våren 2007. I dag är det en snabbt växande rörelse av människor som inriktar sina krafter på att få en snabb övergång till ett fossilfritt samhälle. Klimax finns i dag i Malmö, Lund, Stockholm, Göteborg, Uppsala och Umeå. Vem som helst kan gå med eller starta upp en lokalgrupp. I Malmö startade Klimax senhösten 2007 med att fyra personer ockuperade korsningen utanför Triangeln i fem minuter. Numera genomför de en manifestation i månaden, alltid med olika teman och tillsammans med medarrangörer som Möllevångsfestivalen, Jordens Vänner och Skånes fältbiologer. Besök Klimax på nätet: www.klimatet.org
6 Grön Stad nummer 2.2008 Kommunalrådet Anders Rubin och miljödirektören Katarina Pelin vid miljöförvaltningens vätgasbil. Malmö har landets enda vätgasbil hållbar utveckling Foto: Anders Ekström Sveriges enda vätgasbil finns på miljöförvaltningen. Bilen, som bara ger vanligt vatten som utsläpp, ska användas bland annat vid inspektioner. Grön Stad var med när bilen kom till Malmö. Vi stiger in i bilen, en ombyggd Toyota Prius. Bakom ratten sitter Håkan Buskhe, koncernchef för Eon i Sverige. Vi tar en runda. Det är som att åka i vilken bil som helst och det är kanske det som är märkvärdigast. Det är fantastiskt att köra en bil som enbart släpper ut vatten, säger Håkan Buskhe. Kommunalrådet Anders Rubin är stolt över att Malmö stad har varit målmedveten i sin satsning på gas. Redan på åttiotalet började vi köra stadsbussar på naturgas. Nu kan vi växla över till biogas som är ett bättre drivmedel ur klimatsynpunkt. Det naturliga nästa steget är vätgas, säger Anders Rubin. En vanlig Toyota Prius har en hybridmotor som drivs växelvis med bensin och ett internt batteri som generar el. Det nordamerikanska företaget Quantum har byggt om ett antal bilar som i stället för bensin drivs med vätgas. Några av de unika vätgasbilarna har köpts in till Norge. En av dessa har Malmö stad och Eon lyckats leasa. Vi vill att vätgasbilen ska synas så mycket som möjligt ute på staden. Syftet med den här bilen är främst att visa att vätgastekniken finns här redan idag. Det kommer att dröja ett antal år innan vätgas- bilar blir vanliga i trafiken, säger Per-Arne Nilsson, avdelningschef för miljöstrategiska avdelningen på miljöförvaltningen. Katarina Pelin, miljödirektör i Malmö, är glad över att Malmö är först. Men hon hoppas att andra kommuner följer efter. Här kan vi kommuner gå före och visa vägen. Jag vill gärna utmana andra kommuner. Kan Malmö, så kan de också, säger Katarina Pelin. Det började med en Caterpillarmotor Malmö ligger längst fram i landet när det gäller fordonsgas. Utvecklingen startade på åttiotalet med några ombyggda ML-bussar. Grön Stad har talat med Ingemar Carlsson som var med från starten. Han anställdes som utvecklingsingenjör på Malmö lokaltrafik, ML, ett arbete som till stor del kom att handla om gasmotorer. Den utlösande faktorn var nog det utbredda missnöjet med dieselbussarna. Malmö hade många gamla bussar kvar som köptes in redan vid övergången till högertrafik. Avgaserna vid busstorgen var förfärliga, berättar Ingemar Carlsson. Ett första försök med gasoldrivna bussar gjordes 1984. Utfallet blev dåligt. Ingemar Carlsson berättar att ett antal personer hade stor betydelse för att Malmö trots detta tog ännu ett steg 1988 då ML byggde om tre bussar till gasdrift. Olle Johansson på Malmö Energi hade sett gasdrivna bilar i Italien och ville pröva tekniken på bussar. Åker Reingsdahl, direktören på ML, nappade på idén och fick uppbackning av kommunalrådet Anna Brandoné. Själva utvecklingsarbetet gjordes av Ingemar Carlsson tillsammans med Ingemar Blyckert och Olle Lundin, tekniska direktörer på ML respektive Malmö energi. Gasbussar fanns överhuvudtaget inte i Europa. Vi fick åka till Ontario i Kanada för att studera tekniken, berättar Ingmar Carlsson. Tyngden på gasbehållaren var ett problem. Det försvann när ingenjörerna i Malmö fann en kolfiberarmerad behållare på ABB i Piteå (som för övrigt tillverkar de flesta behållare än idag). Som motor till den första bussen användes en Caterpillarmotor, som tillverkats för att driva ett eleaggregat på oljefält. Till de två andra bussarna som byggdes om användes motorer till argentinska etanolbussar. Bussarna drevs med naturgas. De var driftsäkra, tysta och framför allt rena. En jämförelse med dieselbussarna visade att utsläppen från gasbussarna var betydligt lägre. Några år senare köpte ML in tio nya gasbussar som då fanns i vanlig produktion. Det känns fantastiskt att ha varit med ända från första början. Och att det blivit så lyckat. Utan gasbussarna hade Malmö haft en mycket sämre luftmiljö idag, säger Ingemar Carlsson, som fortsatt att arbeta med gasmotorer som konsult. Foto från Ingemar Carlsson Ingemar Carlsson på 80-talet.
nummer 2.2008 Grön Stad Matavfall ska samlas in Nu får Malmöborna möjlighet att sortera matavfall. Ett par tusen som bor i lägenhet har redan börjat. hållbar utveckling Text & foto: Mikael Ringman Brf Möllebo anmälde sig tidigt Ola Persson har två hinkar under vasken. I den ena hamnar vanliga sopor. I den andra kastas matresterna. Det är inget merjobb på något sätt. Det känns om en väldigt enkel sak att göra för att bidra till en bättre miljö, säger Ola Persson som är med i styrelsen i bostadsrättsföreningen Möllebo på Ronnebygatan. Någon i styrelsen hade snappat upp att VA Syd skulle börja samla in matavfall från bostadsrättsföreningar. Alla var överens om att det lät intressant så Brf Möllebo anmälde sitt intresse direkt till VA Syd. En månad senare hade vi kärlen här, säger Ola Persson som är den som har skött kommunikationen med VA Syd. Papperspåsar och de tillhörande plasthållare står i tvättstugan, det enda gemensamma utrymmet. Ola Persson ser på åtgången av behållare att ungefär hälften har börjat sortera matavfallet. Vi håller på med ett stort stambyte i föreningen jag tror det är därför inte alla har kommit igång än. Han gör sin egen biogas Ekobonden Krister Andersson på Hagaviks gård i Oxie är en av få svenska lantbrukare som har satsat på en egen biogasanläggning. hållbar utveckling Text & foto: Mikael Ringman han är övertygad om att han snart får flera efterföljare. Ju mer priset på el och bensin stiger, desto lönsammare blir det att investera i en sådan här anläggning. Det passar bra att dra igång i år när Malmö får en egen anläggning för fordonsgas. Då blir det tydligt hur viktigt det är, när man kan se att de egna matresterna kan användas som drivmedel till stadens bussar, säger Anna Åhlander, utvecklingsingenjör på VA Syd, och förklarar att tio kilo matavfall ger biogas som motsvarar en liter bensin. VA Syd tar successivt kontakt med bostadsrättsföreningar och hyresfastigheter för att de ska börja sortera matavfall. Anna Åhlander berättar att det inte krävs några större förberedel- grön stad besökte Hagavik för fyra år sedan. Då hade Krister Andersson just köpt sin rötkammare från Tyskland, där det är relativt vanligt att lantbrukare producerar biogas en följd av de höga tyska energipriserna. Han var intresserad och engagerad. Rent ekonomiskt var det en chansning. då rötade han hästgödsel, betblast och vallgröda och den biogas han utvann användes till uppvärmning. I slutet av 2006 tog han nästa steg. Han installerade en gasturbin vilket betyder att han nu också producerar el, som han säljer till Eon och tjänar pengar på. Anläggningen blir lönsam på några års sikt. Jag producerar någonstans ser. VA Syd delar ut plasthållare och papperspåsar där matresterna slängs. Påsarna läggs sedan i ett brunt kärl som hämtas av en särskild bil som kör avfallet till en biogasanläggning. Det är jätteenkelt. För de flesta blir det dessutom billigare. När man börjar sortera matavfall kan man i regel minska antalet eller storleken på de vanliga gröna kärlen, säger Anna Åhlander. År 2010 ska också villaägarna kunna sortera sitt matavfall. Att samla in matavfall är ett nationellt miljömål. År 2010 ska 35 procent av allt matavfall samlas in för Ola Persson är en av ungefär 2.200 lägenhetsinnehavare i Malmö som sorterar sitt matavfall. Krister Andersson vid sin rötkammare som hans barn har döpt till Biolivia. biologisk behandling, enligt målet. Vår ambition är att Malmö stad ska nå målet redan 2010. Men vi är på väg, säger Anna Åhlander. Detta får inte kastas: Plast, kaffesump, fimpar och tepåsar (detta sedan en stor tillverkare har börjat med plast i tepåsar). Allt matavfall, även köttben och äggskal går bra att slänga. Källa: VA Syd. mellan 500.000 och 600.000 kilowattimmar om året. Det motsvarar årsförbrukningen för 30-35 villor, säger Krister Andersson. Turbinen genererar också värme som används till att värma rötkammaren och två bostadshus. All värme tas inte till vara, Krister Andersson för diskussioner om att ansluta ytterligare några fastigheter. krister andersson rötar idag kycklinggödsel och livsmedelsavfall, något som visat sig ge en bättre rötningseffekt. Rötresterna använder han för att gödsla sina åkrar. Det blir ett eget kretslopp, säger Krister Andersson. 7 i korthet Busskörfält ger bättre luft Bussarna får ett eget körfält vid Värnhem. Busskörfältet inrättas vid infarten längs med Hornsgatan från Stockholmsvägen och fortsätter i nästa korsning in på Lundavägen i riktning mot Värnhemstorget. I andra riktningen får bussarna ett eget körfält från Lundavägen in på Hornsgatan. Busskörfälten ska stå färdiga i mitten av juli enligt planerna. Byggandet av busskörfälten är en del i Malmö stads arbete för att förbättra stadens luftkvalitet. Digitalt verktyg för cykelresor Nu kan du planera din cykelresa i Malmö via nätet. På Skånetrafikens webbplats kan man numera välja cykel som alternativ när man söker resor i Malmö. Cykelplaneraren har utvecklats tillsammans med gatukontoret i Malmö stad. Vi försöker med olika medel visa att cykel är ett jättebra sätt att ta sig fram i Malmö. Cykelplaneraren kan vara en hjälp till den som vill hitta en lämplig väg att cykla på i stan, säger Annika Hörlén, projektsamordnare på gatukontorets trafikavdelning. Cykelplaneraren blev klar i mitten av maj. Annika Hörlén förklarar att den är ett datorbaserat verktyg på gott och ont: Där det finns cykelvägar föreslår den cykelvägar. Även om det i verkligheten finns ett mer logiskt alternativ. Om någon stöter på den här typen av ologiska förslag får man gärna tala om det för oss så kan vi rätta till dem, berättar Annika Hörlén. Hitta cykelresor på: www.reseplaneraren.skanetrafiken.se Nytt program sporrar byggare Ett nytt miljöbyggprogram är på gång, som gäller både Malmö och Lund. I Miljöbyggprogram Syd ställer kommunerna upp vilka krav de har på byggföretag som vill bygga på kommunal mark. Det påminner en del om miljöklassningen av vitvaror. B är bra val och A bästa alternativet. C är en lägsta nivå. Ett företag kan själv välja en högre klass. Det kan också vara så att Malmö stad i vissa områden ställer krav på att miljöklass A eller B ska gälla, berättar Amelie Stjenhav på stadsbyggnadskontoret och förklarar att målet med det nya miljöbyggprogrammet är att det ska vara tydligt och samtidigt sporra till ett ökat miljöanpassat byggande. På miljöprogrammets hemsida, som är under uppbyggnad, ska man kunna se grafiska vindrosor som visar hur miljöbra huset är.
8 Grön Stad nummer 2.2008 Vi bad några kända Malmöbor ta oss till en somrig Malmömiljö de gillar. Här får du följa med till deras favoritplatser. Mycket nöje!. Vi älskar sommar Vi skulle ha fotograferat Kissey Asplund vid havet. Men när vi bokade tid ösregnade det, den enda regndagen i maj, och sedan reste hon bort. Så vi åkte till ett kafé istället där hon fick sitta och tänka på havet. Jag tycker om att det finns vatten i Malmö Vad: Artist, Var: Havet kissey asplund Det är något särskilt med Malmö på sommaren. Det är så schysst att man kan gå överallt och jag tycker om att det finns så olika miljöer längs vattnet. Jag gillar Djuphavsbadet, Bo01, stranden - det är där omkring jag är på sommaren, säger Kissey Asplund. Soulsångerskan Tina Kissey Asplund, 26, är ett av Sveriges nya stjärnskott. När hennes debutalbum Plethora kom i april beskrevs hon bland annat som den svenska soulens räddning. Våren har varit hektisk med turné över Europa med spelningar i bland annat Spanien, England, Belgien och Sverige. Hon har dessutom hunnit med en presentationstripp till USA där hon bland annat uppträdde i Philadelphia. Musiketableringen går fort. Det är som en dröm, så ofattbart och konstigt.. det går av sig själv. Det här trodde jag aldrig för några år sedan! Nu rullar det på så snabbt med resor, intervjuer och så många kontakter att jag inte hinner svara på alla mail. Sin musikstil beskriver hon som elektronisk hiphop med soulsång. Hon skriver alla melodier och texter själv och gör även arrangemangen. en lugn plats För Kissey Asplund har Malmö blivit en hållplats att återvända till. Hit flyttade hon för fem år sedan från Stockholm, för att gå målarlinjen på Östra Grevie folkhögskola. Sjungit har hon alltid gjort. Efter de två åren blev hon uppmuntrad att starta ett konto på myspace där hon la upp sina musikarrangemang och intresset för hennes musik växte snabbt. Det resulterade i ett skivkontrakt och Kissey beskrivs som en få artister som verkligen slagit igenom via myspace. Det är ett så bra forum! Här finns alla artister från hela världen och det är så himla lätt. inspiration Inspiration till sin musik får hon av att lyssna på andra artister, gärna instrumental musik och arbetsron hittar hon i Malmö. Jag hade inte låtit som jag gör om jag inte bott i Malmö, slår hon fast. Miljöerna, människorna, den lugna stämningen och smältdegeln med olika influenser allt tilltalar henne. Det är något med helheten i Malmö. här finns ett lugn, en chans att tänka och alla konstnärliga genier som finns här. Här kan man prata med alla, här känner jag mig trygg, säger Kissey. Sen är staden lagom stor, förklarar hon. Det tar inte mer än 45 minuter att promenera från hemmet vid Folkets Park till havet. Hon cyklar ibland men eftersom hon är lite gymlat går hon hellre, det ger mer effekt. På somrarna brukar jag och min kompis Katja gå till stranden. Det är jättefint hela vägen längs vattnet: från trädäcket vid havsbadet, längs Bo01 och hela vägen bort till golfbanan. Vi brukar ha med oss picknick, frukost eller middag och bara koppla av här nere. ps. Namnet ja. Hon heter egentligen Tina men fick smeknamnet Kissey av sin mamma, efter tv-serien Rötter som gick när hon föddes, där heter en av figurerna Qissey. Det blev hennes artistnamn och allt fler kallar henne också för det. Text: Maria Sehlin Foto: Adam Haglund
nummer 2.2008 Grön Stad 9 i Malmö kalle lind Vad: Manusförfattare Var: Norra Grängesbergsgatan Kalle Lind gillar Norra Grängesbergsgatan. Norra Grängesbergsgatan. Det är vad manusförfattaren Kalle Lind visar upp när det kommer gäster till Malmö eller när han själv har några timmar över på lördagen. Parker finns ju överallt, det här finns bara här, säger han. Kalle Lind är en av författarna bakom årets julkalender Skägget i brevlådan. När han får välja ett schysst ställe i Malmö så blir det Norra Grängesbergsgatan, ett gammalt industristråk mellan Sofielund och Rosengård. Här hittar man mängder av verksamheter av olika slag: bilverkstäder, möbelimportörer, ett baklavabageri, rivningstjänst, en dekorfirma, orientkakor, replokaler. Det är så fascinerande och märklig miljö med massor av roliga skyltar. Jag undrar alltid vad de gör i de olika husen och om verksamheterna är igång. Han pekar på en sober skylt med fräst text på en husvägg: niklas skoog Vad: Fotbollsspelare i Malmö FF Var: Lilla Torg Lattepappa på torget Han har vunnit allsvenska skytteligan inte bara en utan två gånger. Mycket större än så kan det inte bli. Men när det gäller torg föredrar Niklas Skoog det Lilla. Solen tittar fram över hustaken. Den lyser som en strålkastare, och slänger solkatter på Malmöborna via runda, silverfärgade cafébord. Malmö FF:s anfallare Niklas Skoog sitter på en uteservering med solglasögonen på. När Grön Stad tidigare i veckan frågade honom om vilken plats i Malmö som är hans smultronställe behövde han inte tänka efter länge. Jag har varit här i åtta säsonger nu, och Lilla torg är nåt som alltid har varit med, särskilt på sommaren, säger han. Han kom till Malmö 2001. Precis som vilken nyinflyttad som helst frågade han efter bra restauranger, bra caféer och bra pubar. Och inte sällan var svaret Lilla torg. Fast på den tiden var det lite annorlunda. Det är mindre folk på torget nu än förr i tiden. Mina Smältdegel av världar Kravattfabriken, trappa A. Där gör dom kravatter. Eller? Många skyltar är på flera språk, som Jihads trafikskola, andra enbart på arabiska. Då brukar Kalle roa sig med att gissa vad som egentligen döljer sig bakom fasaden. En annan egendomlighet här är skyltarnas pilar som visar åt de mest oväntade håll. Kalle Lind skyller fascinationen delvis på sin uppväxt i ett villaområde i Eslöv. Där fanns inga sådana här kvarter. Det är en så härlig blandning av olika Malmö: industrimalmö, invandrarmalmö och ett nyare, subkulturellt Malmö med alla replokaler. Gatumiljön är lite ödsligt en torsdagsförmiddag. Något mer livat är det lördag förmiddag förklarar Kalle. Om vi inte har något annat bokat på lördagsförmiddagen brukar jag försöka få med familjen hit, det är en alldeles lagom promenad. Det här är mitt Malmö, späckat med grejer- det optimala promenadstråket! säger Kalle Lind. Text: Maria Sehlin Foto: Anders Ekström tre första år var det betydligt fler här. Idag finns det ju så många andra ställen, Västra Hamnen och Möllevångstorget. På torget fikar han under dagarna, och tar då och då en öl på kvällarna. Ofta med lagkompisarna i Malmö FF. Och kommer du förbi här någon gång och ser någon av dem göra tjugo armhävningar mitt på torget är det med stor sannolikhet någon av dem som har förlorat en utmaning i sten-sax-påse. Men det har blivit mindre och mindre med att spendera kvällarna på torget den senaste tiden. Dels har han byggt ett hus strax söder om Malmö, dels har han nyligen blivit pappa till en pojke som idag är fyra månader gammal. Han har inga planer på att lämna Skåne. Han trivs och hans sambo har till och med öppnat en egen butik i Malmö. Chansen är god att han kommer att fortsätta hänga på Lilla torg även efter tiden som aktiv spelare i Malmö FF. Lilla torg funkar både med familjen och med vänner, säger han. Text: Maria Sehlin Foto: Anders Ekström Här laddar Ida för OS ida-marko varga Vad: OS-simmare Var: Segevångsbadet Det finns mycket Ida Marko- Varga gillar i Malmö om sommaren. Att välja en enda plats är svårt. Just den här sommaren är speciell, det är OS-sommar. Så hon väljer Segevångsbadet. I Segevångsbadet 50-meters bassäng ska hon i juni och juli slipa formen innan hon åker iväg till OS i Peking. Ida har kvalificerat sig individuellt på 200 meter fritt och simmar också i stafettlagen på 4x100 och 4x200 meter fritt. Alla elitsimmare tränar mycket. Ida Marko-Varga tillhör dem som tränar hårdast, 25-30 timmar i veckan, 11-12 simpass och tre styrkepass. Tiden hon får över vill hon ta det lugnt, fast gärna tillsammans med andra. Jag gillar Malmö. Det är lagom stort, det är lätt att bara gå omkring, sitta på ett fik, gå i parkerna eller till Västra Hamnen. Sannolikheten för att ni får se henne plöja längder på Segevångsbadet är dock inte så stor. Det funkar liksom inte att träna inför OS bland badbollar och motionssimmare. Jag kommer att köra två timmar innan badet öppnar och sedan kör jag två timmar när det har stängt, säger Ida Marko-Vargo. Fast ni kanske ser henne på land, solande eller snackande med en kompis. Det är hennes klubb, SK Ran, som driver Segevångsbadet om sommaren. Där finns alltid någon att snacka med. Är jag hemma själv i lägenheten blir jag rastlös och börjar jag tänka på OS och det vill jag undvika. Jag vill gärna umgås med någon och på Segevångsbadet vet jag att det alltid finns någon jag känner. Och det är mysigt där med alla gräsmattor. Det är rätt skönt att lägga sig där för att sola på eftermiddagen i stället för att åka till havet. Och det är en bra uppladdning inför träningspasset. Ida Marko-Varga är ett simmarnamn inte så många känner till. Det flesta känner henne som Ida Mattsson. Redan som 13-årig Staffanstorpstjej debuterade hon i landslaget och räknar man både ungdoms- och seniorsimning är hon en av dem som har tagit flest SM-medaljer över huvud taget. För två år sedan gifte hon sig och flyttade till en lägenhet i Kirseberg, vilket betyder att Ida har ganska nära till Segevångsbadet hennes hemmaplan. Text & foto: Mikael Ringman
10 Grön Stad nummer 2.2008 Ett hållbarare Malmö i nya miljöprogrammet Arbetet med Malmö stads miljöprogram 2009-2015 pågår för fullt. Den här gången får klimatfrågorna en större vikt. i miljöprogrammet sätter Malmö stad sin miljöplanering på pränt för fem år i taget. Sedan i början av året arbetar ett stort antal tjänstemän med hur miljöprogrammet 2009-2015 det tredje i ordningen, ska se ut. Någon gång nästa år ska det vara färdigt så att det kan antas av Malmös politiker. Programmet har delats in i fem områden (se faktaruta). Jag var med redan när Malmö gjorde en första variant av ett miljöprogram i slutet av åttiotalet. Där fanns inte klimatfrågorna med över huvud taget. Sedan dess har frågorna vuxit i betydelse för vara nytt program. Den här gången är klimat ett av fem områden i miljöprogrammet, berättar Christian Röder på fastighetskontoret som deltar i arbetsgruppen Ansvarsfullt klimatarbete. gruppen leds av Dagmar Gormsen på miljöförvaltningen. Hon berättar att programmet ska sätta upp mål för hur mycket koldioxidutsläppen ska minska med fram till 2020 (30 procent från 1990 års nivå är förslaget), 2050 (80 procent) och 2100 (90 procent enligt förslaget). Vi vill också bredda frågan så att den inte bara handlar om våra lokala utsläpp i Malmö. Genom vår konsumtion bidrar vi till utsläpp av koldioxid någon annanstans och det är dags att ta in den aspekten. Till exempel kan vi inom Malmö öka andelen närproducerad mat när det gäller inköp, säger Dagmar Gormsen som är medveten om att lagen om offentlig upphandling inte ger möjlighet att rata anbudsgivare för att de säljer mat som är producerad för långt bort. men det går kanske att ställa krav på att leverantören inte ska ge upphov till onödigt höga koldioxidutsläpp, något vi kommer att föreslå, säger Dagmar Gormsen som poängterar att ett miljöprogram inte består av vackra ord. Här ställs upp konkreta mål, åtgärder och nyckeltal. Det är förstås också visionärt. Vi kommer att föreslå att man ska utreda frågan om urban vindkraft, mindre vindkraftverk på byggnader i staden. i miljöprogrammet 2003-2008 står att koldioxidutsläppen ska sänkas med 25 procent till 2012 jämfört med 1990 års nivå. Och Malmö har redan sänkt utsläppen med 18 procent. målet 2009-2015 ser ut att hamna på 30 procent. En blygsam förändring, kan tyckas. Arbetsområden Ansvarsfullt klimatarbete Ekologiskt hållbar stadsmiljö Hållbar användning av mark och vatten Giftfria varor i resurssnåla kretslopp Dialog och samverkan Dagmar Gormsen jobbar för ett bättre klimat. Foto: Anders Ekström Förklaringen är att Eon inom de närmaste åren bygger ett kraftvärmeverk som eldas med fossil naturgas. Vilket i ett slag äter upp hela sänkningen och mer därtill. Malmö får alltså börja om. Samtidigt innebär Malmös kraftvärmeverk att behovet av dansk kol minskar. Så frågan är komplex. På sikt kan det också gå att använda biogas som bränsle, säger Dagmar Gormsen. Hyllie hållbar grön stadsdel Talar man om Hyllie handlar det nästan alltid om arenan, köpcentrat eller stationen. Det finns ett annat Hyllie också. Det gröna. Ur miljösynpunkt ska Hyllie bli bättre än Bo01, säger Mikael Wallberg, som leder stadsbyggnadskontorets Hyllieprojekt. Mikael Wallberg är landskapsarkitekt och säger att den goda jorden i Hyllie, kanske Europas bästa, ska vara utgångspunkten för bebyggelsen. Jorden ska tas till vara på bästa sätt. Här ska byggas grönt. Vi ska bygga stad, det ska vara tätt och hållbart, säger Mikael Wallberg som menar att det inte räcker att upprepa Bo 01-målet med 100 procent förnybar energi. På 2010-talet arbetar så många städer med hållbarhet att man måste lägga till något mera. På väg mot klimatneutralitet är ett tema som Malmö stad har samlats kring. Hur vi ska göra det är vi inte riktigt klara över. Men jag tror att vi får se odling i olika former. Man kan tänka sig odlingslotter, odlingslådor på balkonger, gröna tak eller kanske gröna väggar. Detaljerna är det upp till byggföretagens arkitekter att ta fram. För egen del skapar Malmö stad tre parker i och kring Hyllie. Bland annat kommer själva entrén till Hyllie från Öresundsbron att utgöras av en grön park med klimattema. Malmö stad satsar oerhört mycket på Hyllie, säger Mikael Wallberg som är trött på att Hyllie betraktas som en extern etablering, eller en Percy Nilsson-idé. Visst har Percy Nilsson varit viktig, säger Mikael Wallberg. Men Malmö har väntat på att bebygga Hyllie ända sedan tidigt sextiotal. I generalplanen för 1966 finns ett stort stadscentrum i Hyllie inritat. Miljonprogramårens byggboom kom dock av sig innan centrumet En av parkerna i Hyllie. Illustration: David Wiberg hann byggas. Mikael Wallberg säger att det är som om en pusselbit har saknats i södra Malmö. En målpunkt saknas, bostadsområdena har inget som knyter dem samman. Nu finns möjligheten att bygga ihop staden. Vi kan ge södra Malmö det centrum det behöver och samtidigt ge nya möjligheter åt Holma och Kroksbäck att integreras i staden. Med Hyllie centrum får vi starka rörelsemönster mot centrum och vi arbetar på att dessa rörelser ska komma Holmahållbart byggande Foto: Anders Ekström Kroksbäck till del. Något som diskuteras är att placera en publikdragande byggnad i början av Kroksbäcksparken. Det skulle kunna vara ett bad eller något annat som skapar rörelse mellan Hyllie och Kroksbäck. Etapp 1 i Hyllie Kommunen arbetar med markanvisningsavtal för 14 byggföretag i området närmast Hyllie centrum. Över 50 var intresserade från början. Malmö stad har valt ut de man tyckte var mest intressanta. Totalt sett innehåller planen för Hyllie 7.000 bostäder och lika många arbetsplatser.
nummer 2.2008 Grön Stad 11 Rapport från en cykelsadel Det är ett svettigt jobb men nån måste göra det. Grön Stad följde med när gatukontoret cyklade för färre bilresor i Malmö. Jag befinner mig på en av stadskontorets cyklar. Vi är fem stycken som rullar runt i Malmö på trafikerade vägar för att nå ut med budskapet att många av Malmös bilresor är löjligt korta. Fler bilister borde ge cykeln en chans istället. Någonstans på samma sträcka cyklar ytterligare fem personer från gatukontoret, men åt motsatt håll. Vi plingar som om vi vore mötande busschaufförer när vi passerar varandra. Längst fram i mitt led cyklar Annika Hörlén som leder projektet, och hennes tempo är högt. Mycket högt. I kombination med en gassande sol börjar svetten lacka. För att synas bär vi orange-vita t-shirts och silverfärgade hjälmar. Det är en klar eye-catcher, för många vrider på nacken när de ser vårt lämmeltåg. De flesta ser glada ut - det faktum att fem silverhjälmar kommer poppande på rad i trafiken kan förgylla vilken stekande varm fredagseftermiddag som helst. En kvinna i vit bil tar glatt emot kartan vi delar ut. Den visar 41 mil cykelväg i och omkring Malmö. Hon berättar att hon i vanliga fall Onödigt många korta resor en undersökning om resvanor har visat att hälften av alla bilresor som görs i Malmö är kortare än fem kilometer. En tredjedel är till och med under än tre kilometer. Gatukontoret drev därför i maj en kampanj för att fler bilister skulle välja cykel lite oftare. Vi frågade oss hur många av dessa bilresor som var nödvändiga, säger Annika Hörlén, projektsamordnare på gatukontoret. Fem kilometer och neråt är något man enkelt cyklar på en kvart här i Malmö, eftersom vi har de allra bästa förutsättningarna. i slutändan ger färre bilresor mindre utsläpp och avgaser, något cyklar men att hon idag hade behov av bilen. Jag försöker dela ut en cykelkarta till en suv-förare som jag hamnar bredvid vid ett rödljus. Han hissar ned sitt sidofönster och förklarar artigt att han redan kan cykelvägarna. På Nobelvägen tutar en nedcabbad bil på oss. Jag undrar om det är för att uppmuntra oss, eller för att vi Närmast i bild projektledaren Annika Hörlén. Foto: Anders Ekström ser roliga ut. Samtidigt hoppas jag att Malmös bilister inte tycker att vi är tråkigt hurtiga och politiskt korrekta när vi vurmar för cykeln. Det är så klart inte meningen att ge folk dåligt samvete eller döma ut dem som löjliga, utan istället inspirera till ett nytt sätt att tänka. Det är ju dessutom skönt, och ett visst mått av utmaning, att ta sig med cykel från en plats till en annan i stan. Vid ett stopp på Exercisgatan försvinner mina farhågor. Vad gör ni, frågar en barbröstad man på trottoaren. Vi cyklar för att få fler malmöbor att cykla, svarar vi. Titta på mig, jag har cykel. Jag cyklar jämt, svara han och visar upp sin ljusgröna Crescent med bockstyre. Vad bra, säger vår cykelledare glatt. Mannen tittar på oss en tyst sekund. Men jag har inte så löjlig hjälm som ni har. Text: Torbjörn Hallgren som gatukontoret jobbar hårt för. Och som en ren bonus får alla trafikanter mindre trängsel. genom kampanjen har man även utlyst en tävling som ska gallra fram den löjligaste bilresan. Vinnaren får en cykel. Tävlingen har dragit in närmare 250 förslag, bland annat ett från en förälder som kör bil till sin sjuåriga dotters skola - för att kontrollera att dottern har låst cykeln. Med glimten i ögat försöker vi få upp ögonen för malmöborna hur vi tar oss fram i Malmö. Samtidigt så vet vi att många bilresor också är nödvändiga, säger Annika Hörlén. Grön Stads man i trafiken, Torbjörn Hallgren. Foto: Anders Ekström Kampanjen är en del av ett EUprojektet Civitas SMILE, och det spänner inom kommunens arbete för att få ett mer hållbart trafiksystem i Malmö fram till 2009. Text: Torbjörn Hallgren Tre snabba cykel-fakta för Malmöbon Du cyklar fem kilometer på runt en kvart Du cyklar platt - det finns få backar Du behöver sällan cykla långt - avstånden är korta i Malmö Källa: ingalojligabilresor.nu Vilka tävlar och vem vinner? Alla förslag på löjligaste och kortaste bilresan kan läsas på ingalojligabilresor. nu. Vinnaren utses av en jury, och presenteras på malmo.se/vagvalet. i korthet Fem miljoner till hållbart lärande Fler gröna skolgårdar, mer utepedagogik och ytterligare satsningar på klimatexperiment i skolan. Det är en del av den stora satsning som Malmö stad gör på Lärande för hållbar utveckling. Under 2008 satsar kommunstyrelsen fem miljoner kronor för att stödja och utveckla nya insatser inom det här området. Projektet startade formellt i maj med en släppfest för antologin Lärande för hållbar utveckling, som är fylld med inspirerande exempel. Vi kommer att dra igång i större skala i höst. Då gör vi en jättesatsning på att nå ut till skolans pedagoger. Den 14 augusti arrangerar vi en heldag för lärare och pedagoger med flera olika föreläsare och 25 workshops, berättar Åsa Hellström, samordnare för projektet. Läs mer om Lärande för hållbarutveckling på malmo.se/miljo Det utvidgade klassrummet: Heldagskonferens 14 augusti, 8-17. Plats: Orkanen, Malmö högskola. Somalisk krets inom SNF Naturskyddsföreningen, SNF, har fått sin första rikskrets, somaliska kretsen. Kretsen har medlemmar i flera städer, bland annat i Malmö. Warsame Osman, ordförande i somaliska föreningen i Malmö, säger att det finns mycket att göra när det gäller miljöfrågor bland hans medlemmar. Mitt intryck är att många somalier inte känner till så mycket om natur och miljö. Det vill vi gärna förändra, säger Warsame Osman till Grön Stad. Hur vi ska jobba här i Malmö har vi inte bestämt oss för ännu. Ordföranden för den somaliska SNF-kretsen ska komma hit och då ska vi diskutera det vidare. Det troliga är att vi gör det inom ramen för somaliska föreningen. Naturreservat vid Spillepeng Strandområdet vid Spillepeng i Lommabukten har blivit naturreservat. I området finns flera hotade arter, bland annat vårkällört, smal käringtand, ett par arter av kortvinge-skalbaggar, skedand, årta, torsk och ål. Strandängarna har varit betesmarker under mycket lång tid. De representerar en naturtyp som tidigare hade en stor utbredning i Öresundsregionen. Idag återstår enbart små rester vilket gör området kulturhistoriskt intressant, skriver länsstyrelsen i ett pressmeddelande. Strandängarna i Bunkeflostrand var Malmös första naturreservat.
12 Grön Stad nummer 2.2008 Du har en ledig dag och trevligt sällskap. Vädret är OK men ni är inte sugna på att bada. En utflykt! Men vart? Ni vill göra nåt kul. Här får ni några udda utflyktstips för dig som vill turista i din egen stad på ett nytt sätt. Givetvis cyklar du. Eller tar bussen. Utflykter för dig som söker något nytt Bengt Örneberg har sett de flesta arter av gräs i landet. Industriområdena i hamnen har en intressant flora. Th ovan: Sandsenap. Nedan: Bitterkrassing. Upplev naturen i industrihamnen exkursion i hamnen Text & foto: Mikael Ringman Första intrycket av hamnområdet i Malmö är långtradare, industrier och tunga byggnader. Titta närmare och du finner ett livaktigt fågel- och växtliv. Grön Stad gjorde en utflykt i Norra hamnen med Bengt Örneberg, som bättre än någon annan känner växtlivet i hamnen. När Skånes flora inventerades föll det på hans lott att studera stationsoch hamnområdena. Det ändrar sig snabbt, säger han när vi tar oss ut på Flintrännegatan och ser att vissa tomter har blivit bebyggda. Bengt Örneberg är också en skaplig amatörornitolog, vilket passar väl eftersom hamnområdet är en av Malmös mest intressanta fågellokaler när det gäller sjöfågel. Det första han hajar till för är en grupp vitkindade gäss O, de har fått ungar, säger han och ger sig ut för att ta en bild. Här finns också en grupp grågäss som glider ned i en damm, som har uppstått någon gång när havet har dämts upp till land. Vi kör Flintrännegatan ända ut till Oljehamnen där det är avstängt för trafik. Där pågår nya utfyllnadsarbeten. En grupp gula blomster vid vägkanten har sparats: Lupinväppling, berättar Bengt Örneberg. I dessa ruderatmarker, som botanikerna kallar dem, finns inte sällan ovanliga växter. Här fann Bengt Örneberg en åkerros, det blott andra fyndet någonsin i Sverige. På en vall bakom ett stängsel växer en släkting till hundkäx, taggkörvel. Den är rödlistad. Det kan man inte tro när man ser dem frodas här. Vid ett stängsel växer gröna blad. Bengt uppmanar mig att smaka. En tydlig pepparrotssmak sprider sig. Bitterkrassing, det är gott att lägga ett blad på mackan, säger Bengt Örneberg. På en övergiven tomt på Hemsögatan har en blomsteräng uppstått. Bengt visar palsternacka, pepparrot, iris. Vi ser jordgubbsplantor, vallmo, färgreseda, sandlosta och kardvädd. Här har säkert varit ett litet tippområde. Och så har det kastats trädgårdsavfall och en del frön har tagit sig. På Lappögatan finner vi sandsenap, som Bengt beskriver som en raritet. Efter en dryg timme vänder vi hemåt. Växterna står kvar. Så packa ned floran och kikaren och ge dig ut i industrinaturen! Gör en Burt simma I en film från slutet av sextiotalet, The swimmer, spelar Burt Lancaster en man i sina bästa år, som en dag får för sig att göra en prestation: Att simma hem via utomhuspoolerna i det mycket välbeställda samhälle i USA där han bor. Varför inte göra samma sak i Malmö, fast i en kommunal variant? Simma ett par längder i Malmös tre friluftsbad under en och samma dag. Cykla däremellan. Se- gevångsbadet-rosengårdsbadet- Lindängenbadet. Välj själv i vilken ordning du ska ta dem. En härlig utflykt som tar dig genom stora delar av östra och södra Malmö. När du kommer hem kan du kolla in filmen, Avslöjad, heter den på svenska.
nummer 2.2008 Grön Stad 13 Parkhopping en sport för njutare Malmö är förmodligen Sveriges bästa picknickstad. En stad som gjord för att cykla i och med parker lite varstans, perfekta för ett skönt fikastopp. park hopping Foto: Anders Ekström Beijers park har med sina höga lövträd drag av en engelsk landskapspark. Här rekommenderar vi en runda till några av Malmös mindre kända parker. Vi gillar Folkets park och de stora parkerna också. Men det finns många fler att upptäcka. Utrusta dig med gatukontorets cykelkarta och ge dig iväg på parkhopping. Här tipsar vi om några parker, fler hittar du längst ned. Vi börjar i öster: beijers park: Bejan som den heter bland Kirsebergskidsen, anlades 1885 av grosshandlarbröderna Beijer. Kanske är det åldern som skänker Beijers park dess ståt- lighet. Här är träden välväxta och om man följer promenadstigen är lövverket tätt och grönt och garanterar svalkande skugga även under heta sommardagar. I mitten finns en stor damm vilken också bidrar till karaktären av engelsk landskapspark. husie mosse: Husie mosse är ett stycke natur kring en sjö som skapades så sent som 1997. Här låg tidigare Lv4:s övningsområde. Går man några hundra år tillbaka i tiden låg här en stor sjö, så man kan säga att ordningen nu är återställd. Kring och i sjön finns gott om fågel och växter. Ta med kikare! rönneholmsparken: Här en plats där det har varit park ända sedan 1700-talet då Rönneholmsgården uppfördes. Några almar står ännu kvar sedan den tiden. Som alla andra almar i Malmö hotas de av almsjukan. Här finns också Malmös största ask och en lekplats med vackra trädjur som gärna låter sig sittas på. kroksbäcksparken: Roms sju kullar är mytomspunna. Kullarna i Kroksbäcksparken är lika många. Kullarna är en följd av ett ovanligt kreativt användande av all jord som schaktades undan när Holma och Kroksbäck byggdes i början av 1970-talet. Kullarna måste ses på nära håll. Ställ dig nedanför en och du bara måste springa upp! Fika på toppen om det inte blåser för mycket eller sitt i lä mellan kullarna. fjärilsparken & strandängarna: I Fjärilsparken i Bunkeflostrand finns en av Malmös häftigaste lekplatser, Djungellekplatsen, med lianer och grottor. Bara den är värd ett besök. Parken är en relativt smal grönyta, utmed en tunn bäck, som leder fram mot strandängarna och havet. Strandängarna är Malmös första naturreservat. Här kan man låta vinden blåsa i håret och få en bild av hur den sydvästskånska kusten egentligen såg ut, innan den började fyllas ut. Fakta:www.malmo.se/parkerstrander www.malmo.snf.se/naturguiden På båda dessa webbplatser hittar du fler parktips! Gå på skattjakt skattjakt Text & foto: Mikael Ringman Har ni vid något tillfälle fått syn på en eller ett par personer med en manick i handen som stryker runt och ser ut att söka efter något? Förmodligen är det GPS-are på skattjakt ni har sett. Användandet av GPS har brett ut sig i takt med att tekniken har blivit billigare. Samtidigt har en ny folkrörelse brett ut sig geocaching. Enklast kan det beskrivas som en modern variant av gömma skatten. Någon placerar ut något, en liten filmburk är vanligt, och lämnar ut ledtrådar och GPS-koordinater på en webbplats på nätet. Det finns över 12.000 gömmor cacher i Sverige, enligt Paul Ljungqvist, geocachare i Malmö, som ger oss en snabbkurs. Paul har en handburen GPS med inbyggd kompass, som fungerar bättre i dessa sammanhang är en vanlig bil- eller telefon-gps. Har ni inte möjlighet att låna en sådan så går det faktiskt att leta skatter ändå. Flera av cacherna som är gömda finns på platser som är rätt enkla att lista ut. När man väl är framme handlar det om att leta sig fram på vanligt vis, säger Paul Ljungqvist. För er som vill testa skattjakt utan GPS har vi plockat fram några gömmor från www.geocaching. com. Lycka till! p-huset anna: Välkommen till Malmös enda offentliga tillåtna klottervägg! står det i informationen till gömman graffitti wall. För en Malmöbo är det uppenbart att det handlar om P-huset Anna. Här finns en mikrocache (typ filmburk). Ledtråden är kvadratiskt stekt ägg. slottsmöllebron, mölleplatsen: Det finns en hel serie gömmor på temat under the bridge i Malmö. Här är en av dem. Ledtråden är sträck dig. triangeln: Cacherna finns även mitt i city. En rofylld oas intill ett av stadens shoppingcentra står det vid denna Triangelgömma. Ledtråd: ögla. kronprinsen: Här finns flera olika saker nedlagda i cachen, bl a ett pund och en pappersklämma. Man får lov att plocka med sig någon pryl som en trofé, om man lägger ned en annan. Ledtråd: Sitt ned på bänkarna. stapelbäddsparken: Ledtråden är koncis: Under and inside the corner. Miljöförvaltningen informerar: PCB-inventera före den 30 juni Äger ni ett flerbostadshus eller en industrifastighet som byggdes/renoverades åren 1956-1973? Då måste ni genomföra en PCB-inventering av byggnaden senast den 30 juni i år. Om ni inte blir klara i tid, riskerar ni att behöva betala vite. PCB, som förr var vanligt i byggmaterial, är skadligt för både hälsa och miljö. Därför ställer lagen (SFS 2007:19) krav på inventering och sanering. All nyanvändning av PCB förbjöds 1978, men ämnet finns fortfarande kvar i många byggnader och sprids genom exempelvis läckage från fogar och rivningsmaterial. www.malmo.se/miljo Malmö stad, stadsbyggnadskontoret
14 Grön Stad nummer 2.2008 Vad gör du på Fair Trade Day? Grön Stad talade med några av besökarna på Fairtrade-arrangemanget på Drottningtorget. Denna kanske? Klädprovning pågår. Bytt bytt kommer till användning igen Judit Emödi, Malmö: Jag är silversmed och medlem i Formargruppen. Vi har länge funderat på att sälja närproducerade kläder, det finns inte så mycket. Jag hoppas kunna hitta någon här. Det är några minuter kvar tills själva klädbytandet börjar. Alla rör sig kring borden, lyfter, känner, håller plaggen framför kroppen. en beige ärmlös långklänning är det som lockar Nene Ormes mest. Hon parkerar framför den. Så säger Pernill Lseeee ok, nu börjar vi. Därefter sträcker alla sig fram och plockar till sig det plagg de har tittat ut. Nene Ormes tar klänningen och rör sig vidare. Kanske finns något annat hon vill ha. Minst ett plagg måste man ha med sig, men man får ta med sig hem så många man önskar. Det är Naturskyddsföreningen i Malmö som arrangerar sin första klädbytarträff. Några få har varit på liknande tillställningar tidigare. Nene Ormes provar en klänning. hållbar konsumtion Foto: Anders Ekström Som Kattarina Baekmark som har på sig en svart kjol hon fann på ett klädbyte som en kompis arrangerade. nu har hon tre par skor i famnen. Ett par svarta med klack är riktigt snygga, tycker hon. De är en storlek för stora, men med lite bomull i tån kan det gå, säger hon och berättar att hon faktiskt ska på ett annat klädbytarmöte om en månad. Det är ett schyst sätt att återvinna kläder på. Några av de kläder jag hade med mig hit var sådana jag bytte till mig förra gången. Nu går de vidare till någon annan. Det blir som ett klädernas kretslopp, säger Kattarina Baekmark. Nene Ormes kommer ut i långklänningen. Den funkar. Nu är allt annat bonus. Teresa Garczyna och Åsa Mattsson: Vi är här för att kolla läget. Vi handlar en del rättvist producerat. Bananer och kaffe till exempel. Finns inte rättvisemärkt handlar vi ekologiskt. Hans Simonen: Jag bor här i närheten och såg att det var något på gång. Jag handlar en del rättvist producerat. Modeshow i Humanitetens hus. Tre rättvisa platser på en dag hållbar konsumtion Foto: Anders Ekström Fair Trade Day i Malmö växer för varje år. I år firades dagen på tre platser i staden. Mercado i Norra Sorgenfri. Drottningtorget med Humanitetens hus har blivit ett centrum för hållbar konsumtion. Det är här som Fair Trade Day traditionellt brukar arrangeras. Så också i år. Här fanns en torgmarknad, framträdanden och föredrag. Mest folk drog ekomodeshowen Pure Fashion som genomfördes vid två tillfällen under dagen. Nytt för i år var att även S:t Knuts torg hade en Fair Trademarknad. Blomsterbutiken Florera och världsbutiken Themba höll i arrangemanget med flera artister. Dessutom hade Inspira Norra Sorgenfri dragit ihop en mercado, en latininspirerad marknad på ödetomten på Norra Sorgenfri. Bakom Inspira står några studenter som läst projektledning på Malmö högskola. Det blev jättelyckat. Vi hade ingen aning hur mycket folk som skulle komma, men vi fick jättebra respons, berättar Maria Wennerberg på Inspira Norra Sorgenfri som vill fortsätta arbeta med området även efter studietiden är över. Jag tror att det går att skapa något väldigt spännande i Norra Sorgenfri med ganska små medel. Vi har en del idéer vi hoppas kunna förverkliga. Bland annat vill vi arrangera en loppis. S:t Knuts torg Alexis Abelin: Jag är här och säljer ekokläder. Det går riktigt bra faktiskt. Ett sånt här arrangemang är jättebra, jag tror att det leder till att fler får upp ögonen för det som är schyst producerat. Karin Westlund och Ville Jonsson med Kiara och Enrique: Vi är här och äter glass. Det är kul att det händer saker. Här fanns mycket schysta kläder.
nummer 2.2008 Grön Stad 15 Havsguiden Ålgräsängarna vid Västra Hamnen. Tigerstrimmig tångräka. Musselbankar vid Lernacken. Blåstång. Gör ett besök i havet! Havet är den enda naturliga biotop som finns i Malmö och staden har alltid haft en självklar förankring till Öresund. Trots detta är det få som vet vad vårt hav gömmer under den skimrande ytan. Från Västra Hamnen och bort mot Öresundsbron och naturreservatet vid Lernacken finns det ett flertal olika grunda havsmiljöer. Dessa fascinerande områden fungerar som barnkammare och uppväxtplatser för både fisk och kräftdjur - vilket gör att det fullkomligt myllrar av liv här! Ålgräsängarna vid Västra hamnen Ta dig ner för stenröset (vågbrytaren) intill strandpromenaden och kasta dig ut i det svalkande vattnet. Här finner du enorma områden av ålgräs. Som vildvuxna gräsmattor i grönaste grönt sträcker sig ängar av denna fröväxt så långt ögat kan nå. Här kan du bland annat stöta på sjöhästens kusiner tångsnällan och havsnålen - långsmala varelser som söker skydd bland de vajande stråna genom att efterlikna deras utseende. Skogar av blåstång vid Ribersborgsstranden Längs med Ribersborgsstranden poppar blåstången upp som små öar i ytan. Växten flyter eftersom den har gasfyllda blåsor längs bladen. Blåsorna håller plantan upprätt i vattnet och att snorkla runt här blir därför som att simma omkring i en undervattensskog full av djur och växter. Här kan du hitta ål, plattfisk och strandkrabba men också för många mer främmande arter som den klarblåa blågyltan och den stormunnade tånglaken. Musselbankar vid Lernacken Musslorna vid Lernacken (vid brofästet) har även intagit bropelarna. Dessa fantastiska djur renar Öresunds vatten från kväve och fosfor genom att äta mikroskopiska vattenskolan Den här gången kommer tipset från SEA-U Vattenverkstad. Text: Martin Karlsson Marinbiolog. alger som tagit upp dessa näringsämnen. De fungerar helt enkelt som små reningsverk som hjälper till att förbättra Öresunds vattenmiljö. Förutom musslorna lever det även rikligt med havstulpaner och små kräftdjur på pelarna. Så det är bara att packa badkläderna och komma ner till SEA-U på Ribersborgsstranden för att lära dig snorkla - så även du får chansen att uppleva dessa fantastiska platser! Fakta: SEA-U För att öka kunskapen om havet startade SEA-U ekonomisk förening 2005 en pedagogisk verksamhet. Verksamheten erbjuder lärorika och spännande aktiviteter för alla åldrar om natur, miljö, kultur och hav. Hittills har över 65 000 barn och vuxna upptäckt, upplevt och undersökt djur och växter som lever utmed Öresunds kust. SEA-U Vattenverkstad kommer att ha öppet hela sommaren med start den 16 juni (Ribersborgsstigen 6, måndag fredag kl 10-18). Nytt för i år är vår marinarkeologiska snorkelslinga där du kan undersöka vrakdelar live i havet. För mer information: www.sea-u.se.
16 Grön Stad nummer 2.2008 Fakta Miljöanslaget Varje år stödjer Malmö stads miljöanslag olika miljöprojekt. Miljönämnden beslutar en gång om året vilka projekt som ska tilldelas medel. Malmö Museers förstudie beviljades ett bidrag på 90.700 kronor. Fler får är på gång till Malmö museer. Fler får och friare fladdermöss miljöanslaget Foto: Jenny Thornell Fler djur på Malmö Museer som dessutom blir tillgängligare för besökarna. Det föreslås i en förstudie som har gjorts på Malmö Museer. Malmö Museer jobbar just nu med en ny stor permanent utställning Synen på naturen som öppnar någon gång 2009-2010. I utställningen vill personalen ge levande djur en mer framträdande plats. Med stöd av pengar från Malmö stads miljöanslag har Malmö Museer gjort en förstudie av kostnader och möjligheter. Vi ville undersöka om det var möjligt att öka antalet djur. Eftersom byggnaden är kulturminnesmärkt finns det många restriktioner. Vi har kommit fram till att det är möjligt om bygglov och tillstånd går igenom. Jag hoppas att vi kan få fram pengar för att genomföra det här, berättar Aila Peterson, projektledare för förstudien och den kommande utställningen. Det hon föreslår är att betesdjuren på borgvallarna ska utökas från åtta till 16 fyra gutefår, fyra skogsfår, fyra ryafår och fyra göingegetter, lantraser med högt bevarandevärde. Dessutom föreslås det bli enklare för besökarna att komma upp på vallarna. Idag får det bara ske tillsammans med museipersonal. En gångbrygga skulle förbinda utställningen och vallarna enligt förslaget. Att komma upp på vallarna är en häftig upplevelse i sig. De är rätt höga och man kan se ut över stora delar av staden därifrån, berättar Aila Peterson som också föreslår att det sätts upp höns- och kaninburar inne på borggården. Mest speciellt är kanske att flytta in buren med fladdermöss på utställningen Synen på naturen. Där vill man också göra plats för burar med groddjur och bisamhällen. Den bur fladdermössen har i dag är egentligen för liten. Vår dispens går ut om några år och vi måste hitta en långsiktig lösning, säger Aila Peterson som föreslår att det byggs en bur i två plan, från källarplanet och upp i utställningen. Andra förslag är att utveckla akvariedelen med fler arter från Öresund. Det finns en klar vilja från museet att genomföra detta. Nu är det en budgetfråga, säger Aila Peterson. Lärande för hållbar utveckling är naturligtvis en klimatfråga....men många andra frågor också. Kastrera den du älskar. DET UTVIDGADE KLASSRUMMET Heldagskonferens för skolan Malmö 14 augusti 2008 Föreläsningar på Malmö högskola och workshops över hela stan. Vi välkomnar pedagoger i arbetslag och skolledare från alla skolformer. Konferensen är kostnadsfri och ett samarrangemang mellan Malmö högskola, Miljöförvaltningen, Pedagogiska centralen och Resurscentrum för mångfaldens skola. Läs mer och anmäl: www.malmo.se/mangfaldiskolan Det finns 3000 6000 hemlösa katter i Malmö. De mår inte så bra. Du som är kattägare kan motverka att katter blir hemlösa genom att: Kastrera eller sterilisera din katt. Tatuera eller chipmärka katten och därefter registrera den. Tänka på att ge bort katten till någon om du inte kan ha kvar den. På www.malmo.se/katt finns mer viktig kattinformation. Kampanjen sker i samarbete med Kattrådet i Malmö