Härryda kommun NEDSJÖARNAS VATTENSKYDDSOMRÅDE Tekniskt underlag med förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter SWECO Uppdragsnummer 1311669 Göteborg 2013-02-13 Västra Nedsjön. Foto Helen Eklund Sweco Environment AB Vattenresurser S w e co Gullbergs Strandgata 3 Box 2203 SE-403 14 Göteborg, Sverige Telefon +46 (0)31 627500 Fax +46 (0)31 627722 www.sweco.se S we c o En vi r on me n t A B Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm En del av Sweco-koncernen
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund och motiv för inrättande av vattenskyddsområde 1 1.1.1 Nytt vattenskyddsområde för Västra Nedsjön 1 1.2 Uppdragets omfattning och lagstiftning 2 1.3 Underlagsmaterial 2 1.4 Syfte och användning av teknisk beskrivning 3 1.5 Orienteringskarta 4 2 Västra Nedsjöns vattentäkt 5 2.1 Vattenbehandling 5 2.2 Tekniska barriärer 5 2.3 Försörjningsområde 5 2.4 Vattenförbrukning 5 2.5 Kapacitet 5 2.6 Framtida uttagsbehov 5 2.7 Vattentäktens värde 5 2.8 Tillstånd för vattenuttag 6 2.9 Tidigare vattenskyddsområde 6 3 Hydrologisk beskrivning 8 3.1 Områdesbeskrivning 8 3.2 Markanvändning 8 3.3 Geologi 10 3.4 Hydrologi 11 3.4.1 Nederbörd och vattenbalans 14 3.5 Avrinning 14 3.6 Naturliga barriärer och sårbarhetsbedömning 15 3.7 Vattenkvalitet 17 3.7.1 Kvalitetsparametrar 17 3.7.2 Vattenkvaliteten i Västra Nedsjön 17 3.7.3 Vattenprovtagningar vid nytt råvattenintag 18 4 Planbestämmelser 20 4.1 Översiktsplan Härryda kommun 20 4.1.1 Naturvårdsplan 21 4.1.2 Vattenförsörjningsplan 21 4.1.3 Lokala föreskrifter och bestämmelser i Härryda kommun 22 4.2 Översiktsplan Bollebygd kommun 22 4.3 Naturreservat 22
4.4 Områden med riksintresse 22 5 Riskinventering av potentiella föroreningskällor 23 5.1 Genomförande 23 5.2 Riskkällor 23 5.3 Klimatförändringar översvämningar 23 5.4 Identifierade risker inom sabotage, kris och krig 24 5.5 Vägar och transporter 24 5.5.1 Olyckor 24 5.5.2 Vägdagvatten 25 5.5.3 Beläggningsarbeten 25 5.5.4 Sjötrafik 25 5.6 Bebyggda områden 25 5.6.1 Miljöfarlig verksamhet 26 5.6.2 Enskilda avlopp 26 5.6.3 Kommunalt avlopp 27 5.6.4 Avloppspumpstationer 27 5.6.5 Hushålls- och trädgårdskemikalier 27 5.6.6 Parkering och fordonstvätt 27 5.6.7 Energianläggningar 28 5.6.8 Dagvatten från bebyggda ytor 28 5.6.9 Oljecisterner för uppvärmning 28 5.7 Jord- och skogsbruk 28 5.7.1 Bekämpningsmedel 29 5.7.2 Växtnäringsämnen 29 5.7.3 Mobila bränsletankar 29 5.7.4 Djurhållning 29 5.7.5 Kalhyggen 30 5.7.6 Jord- och skogsbruksmaskiner 30 5.7.7 Timmerupplag 30 6 Riskbedömning 32 7 Åtgärder 33 8 Utformning av vattenskyddsområde 34 8.1 Krav och allmän metodik 34 8.2 Skyddszoner 34 8.2.1 Vattentäktszon 34 8.2.2 Primär zon 34 8.2.3 Sekundär zon 35 8.2.4 Tertiär zon 35 2013-02-13 p:\1313\1311669_västra_nedsjön_vso\000\10 arbetsmtrl_dok\tu_huvudrapport_20130213.docx
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 8.3 Avgränsning av vattenskyddsområdet 35 8.3.1 Modell för avgränsning 35 8.3.2 Dräneringar och dagvattenledningar 38 8.3.3 Minsta skyddsavstånd till sjöar och vattendrag 38 8.4 Yttre begränsning av vattenskyddsområdet tertiär skyddszon 38 8.5 Genomförande samt motiv till gränsdragningar 38 8.5.1 Strategi och generella motiv 38 8.5.2 Platsspecifika motiv 39 9 Bakgrund till valda skyddsföreskrifter 42 9.1 Skyddsföreskrifternas syfte och funktion 42 9.2 Skyddsföreskrifternas restriktionsnivå 42 9.2.1 Generella krav 42 9.2.2 Restriktionsnivå 42 9.2.3 Anpassning av skyddsföreskrifterna till riskbedömningen 43 Bilagor 1 Förslag på skyddsföreskrifter för Nedsjöarnas vattenskyddsområde 2 Karta över Nedsjöarnas vattenskyddsområde
1 Inledning Härryda kommun ska säkra sin framtida vattenförsörjning genom att nyttja Nedsjöarna (Västar och Östra Nedsjön) som kommunal vattentäkt, parallellt med kommunens huvudvattentäkt Finnsjön. Detta beslutades av Kommunfullmäktige i Härryda kommun 2012-01-30. På uppdrag av Härryda kommun har SWECO Environment AB upprättat tekniskt underlag, vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Nedsjöarnas ytvattentäkt. Efter beslut i kommunfullmäktige i Härryda kommun lämnas ärendet över till länsstyrelsen för fastställande eftersom vattenskyddsområdet även omfattar del av Bollebygds kommun. 1.1 Bakgrund och motiv för inrättande av vattenskyddsområde Vattenskydd enligt miljöbalken syftar ytterst till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar att förvalta naturen väl. I Naturvårdsverkets handbok för vattenskyddsområden från 2010 anges att syftet med vattenskyddsområden är att ge vattenförekomster, som är viktiga för dricksvattenförsörjningen, ett tillräckligt gott skydd så att råvattentillgångar säkras i ett långsiktigt perspektiv ett flergenerationsperspektiv. Vattenförekomster och vattentäkter måste därför skyddas mot såväl nutida som framtida risker. Risker kan vara tillfälliga utsläpp i samband med olyckshändelser samt kontinuerliga diffusa och koncentrerade läckage. Skyddet för viktiga råvattentillgångar bör ha en mycket hög prioritet för att syftet med skyddet ska kunna uppnås. 1.1.1 Nytt vattenskyddsområde för Nedsjöarna Västra Nedsjön har tidigare använts som allmän vattentäkt och vattenverket var då beläget i Hindås. Vattentäkten försåg fram till och med år 2000 Hindås samhälle med vatten. Vattendomen från 1982 (dom DVA 61 VA 38/82) är inte upphävd och medger ett uttag om 900 m 3 /d (10,5 l/s) i genomsnitt och maximalt 1350 m 3 /d. Verket lades ner p.g.a. kvalitetsproblem orsakade av dålig uttagspunkt i sjön och en otillräcklig process i vattenverket och Hindås samhälle kopplades på Rävlanda grundvattenverk. Härryda kommun ansöker nu om tillstånd att anlägga en ny intagsledning och för ett vattenuttag på 150 l/s i en tillståndsprocess. Den vattenprovtagning som nu har genomförts under ca två års tid, vid en ny planerad intagningspunkt i sjön, visar på en god råvattenkvalitet. Ett nytt vattenverk med ökad beredning kommer att anläggas i anslutning till Hindås. För att kunna tillgodose behovet av dricksvatten i kommunen har Härryda kommun beslutat att komplettera den befintliga huvudvattentäkten Finnsjön. Nedsjöarna kommer 1 (43)
att utgöra ny vattentäkt och komplettera vattenförsörjningen i kommunen 1. Ett vattenverk samt en ny ledning kommer att anläggas. Vattentäkterna Västra Nedsjön och Finnsjön kommer att användas parallellt med i storleksordningen lika stort uttag från båda vattentäkterna upp till Finnsjöanläggningens kapacitetstak. Totala uttaget kommer successivt att öka. 1.2 Uppdragets omfattning och lagstiftning Uppdraget omfattade upprättandet av tekniskt underlag och förslag till skyddsområde och skyddsföreskrifter för Nedsjöarnas vattentäkt i enlighet med Naturvårdsverkets riktlinjer angivna i handbok för vattenskyddsområden. För genomförande av uppdraget utfördes följande moment: Teknisk beskrivning av vattentäkten Sammanställning av befintligt material och information. Hydrologisk beskrivning och flödestidsberäkningar Bland annat redovisas avrinningsområdet och rinntider. Hydrogeologisk beskrivning Beskrivning av geologin i tillrinningsområdet. Identifiering och kartläggning av potentiella föroreningskällor Riskinventering i fält samt sammanställning av befintligt material. Översiktlig riskanalys av väsentliga riskkällor för vattentäkten Utvärdering och utformning av vattenskyddsområde Vattentäktszon, primär, sekundär och tertiär skyddszon inrättas, vilka tillsammans bildar vattenskyddsområdet. Framtagande av förslag till skyddsföreskrifter 1.3 Underlagsmaterial Utredningsarbetet har baserats på genomgång och analys av befintligt material, delvis tillhandahållet av Härryda kommun. Underlagsmaterialet har främst utgjorts av: A) Vattenförsörjningsplan för Härryda kommun, 2009-08-18 med bilagan - Beslutsunderlag för framtida vattenförsörjning i Härryda kommun 2012 B) Naturvårdsverkets handbok med allmänna råd om vattenskyddsområde, Handbok 2003:6 (samt reviderad version 2010:5) 2 (43) 1 Beslutsunderlag för framtida vattenförsörjning i Härryda kommun 2012.
C) Härryda kommuns översiktsplan, ÖP 2012 D) Bebyggelseutveckling Hindås, ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda kommun E) Naturvårdsplan, Utställningshandling November 2011, Härryda kommun F) Vattenöversikt för Härryda kommun 1985 G) Bollebygd kommuns översiktsplan 2002 H) Kalkningsprojekt Mölndalsån 1994-1998, Göteborgsregionen kommunalförbund I) Naturvårdsverkets rapport 4913 - Bedömningsgrunder för miljökvalitet sjöar och vattendrag, 1999 J) Avrinningsområde nr. 108 Mölndalsån, underlagsmaterial per delområde, Vattenmyndigheterna 2009. 1.4 Syfte och användning av teknisk beskrivning Denna tekniska beskrivning är ett underlag för beslut till vattenskyddsområde och föreskrifter. Syftet är inte och kan inte vara att utgöra ett fullständigt eller tillräckligt underlag för att bedöma specifika ansökningar om tillstånd enligt vattenskyddsföreskrifterna. Skälen är bl.a. att varje ansökan, verksamhet och plats utgör en unik kombination av detaljerade förutsättningar som i alla varianter inte kan förutses i detta underlag. 3 (43)
1.5 Orienteringskarta Härryda Figur 1. Lokalisering av Hindås samhälle och Västra och Östra Nedsjön. Lantmäteriet. Ärende nr MS2011/02599. 4 (43)
2 Nedsjöarnas vattentäkt 2.1 Vattenbehandling Intagspunkten för råvatten kommer att ligga i Västra Nedsjön. Ett nytt vattenverk kommer att anläggas i den västra delen av Hindås samhälle. Undersökningar av råvattnet i Västra Nedsjön indikerar att vissa parametrar behöver justeras i vattenverket inför dricksvattenförsörjning 2. Det finns behov av att justera innehållet av organiskt material, färgtal, antalet mikroorganismer, ph-värde samt viss manganavskiljning. 2.2 Tekniska barriärer Vid behov kan råvattenintaget samt ett antal ventiler utefter processlinjen stängas. 2.3 Försörjningsområde I dag försörjer de kommunala vattentäkterna Finnsjön, Rävlanda och Hällingsjö ca 26 000 personer. Vattentäkterna är inte sammanbyggda. När Nedsjöarna byggts ut kommer nya vattenledningar att anläggas mellan Hindås och Landvetter och på så vis kommer vattentäkterna Finnsjön och Nedsjöarna att vara sammankopplade. Vattentäkterna Nedsjöarna och Finnsjön kommer tillsammans att försörja stora delar av Härryda kommun med vatten. Planen är att vattentäkterna ska köras parallellt med i storleksordningen lika stort uttag från båda sjöarna upp till Finnsjöanläggningens kapacitetstak. 2.4 Vattenförbrukning Den nuvarande kommunala vattenförbrukningen i Härryda kommun uppgår i medeltal till ca 64 l/s (5550 m 3 /dygn). 2.5 Kapacitet Ett nytt vattenverk kommer att anläggas med en total kapacitet på 150 l/s, utbyggt i två etapper med kapaciteten 75 l/s i varje steg. Etapp 1 byggs 2018-2019. 2.6 Framtida uttagsbehov En prognos av den framtida vattenförbrukningen i Härryda kommun indikerar ett behov av ca 125-130 l/s år 2050 3. 2.7 Vattentäktens värde En vattentäkts värde avgörs av olika faktorer så som uttagbara vattenmängder, kvaliteten på vattnet, graden av nuvarande och framtida vattenutnyttjande samt tillgången till reservvattentäkt. 2 Beslutsunderlag för framtida vattenförsörjning i Härryda kommun 2012. 3 Beslutsunderlag för framtida vattenförsörjning i Härryda kommun 2012. 5 (43)
Nedsjöarna kommer tillsammans med Finnsjön att utgöra Härryda kommuns huvudvattentäkt, i syfte att försörja en stor mängd människor med vatten av god kvalitet. Enligt Naturvårdsverkets handbok med allmänna råd om vattenskyddsområde har ytvattentäkten Nedsjöarna ett mycket högt skyddsvärde. Detta eftersom den utgör en större vattenförekomst med planerad eller sannolik framtida allmän vattenförsörjning. 2.8 Tillstånd för vattenuttag Härryda kommun avser att ansöka om tillstånd för vattenuttag från Västra nedsjön för kommunens framtida dricksvattenproduktion. Ett nytt vattenverk kommer att byggas på fastigheten Hindås 1:456. Planerad produktionsstart är 2019. Kommunen avser söka tillstånd för ett vattenuttag på 150 l/s från Nedsjöarna för att säkra för framtida expansion. Uttaget förväntas inte påverka möjligheten att uppfylla villkoren enligt gällande domar avseende Nedsjöarnas reglering. Villkoren för sänkningsgräns, dämningsgräns och minimitappning enligt dom 1921-12-17 behålls oförändrad. 2.9 Tidigare vattenskyddsområde Det befintliga vattenskyddsområdet för vattentäkten omfattar endast Västra Nedsjön och avgränsas uppströms vid Mölndalsåns inlopp till Västra Nedsjön och avgränsas nedströms vid Mölndalsån utlopp i Hindås samhälle. Större delen av vattenskyddsområdet är beläget inom Härryda kommun, se Figur 2. Den norra delen av Västra Nedsjön, och därmed skyddsområdet, är belägen inom Bollebygds kommun. I det befintliga vattenskyddsområdet ingår inte Hindås tätort vilket innebär att den dagvattenavrinning som sker till närliggande ytvatten inte omfattas av skyddsområdet. Detta vattenskyddsområde utgörs av endast en zon och de restriktioner som följer av skyddsföreskrifterna gäller för hela vattenskyddsområdet. Den avgränsning som görs av ett vattenskyddsområde bör göras utifrån Naturvårdsverkets handbok för vattenskyddsområden, skyddsföreskrifterna bör anpassas till gällande lagstiftning. För Östra Nedsjön i Bollebygds kommun saknas idag vattenskyddsområde. 6 (43)
Figur 2. Avrinningsområde för Nedsjöarna samt utsträckning av befintligt vattenskyddsområde. Lantmäteriet. Ärende nr MS2011/02599. 7 (43)
3 Hydrologisk beskrivning 3.1 Områdesbeskrivning Västra Nedsjön ligger norr om Hindås samhälle och sjön ligger i både Härryda och Bollebygds kommuner, se Figur 1. Östra Nedsjön ligger i Bollebygds kommun. Nedsjöarna är de första stora sjöarna i Mölndalsåns avrinningsområde och tillsammans utgör de båda sjöarna ett stort ytvattenmagasin. En kanal förbinder de båda sjöarna. Från den betydligt större Östra Nedsjön rinner vattnet nedströms till Västra Nedsjön. Västra Nedsjön och Östra Nedsjön är båda klarvattensjöar och tillhör Mölndalsåns vattensystem. Den större delen av avrinningsområdet utgörs av skogsmark, främst barrskog, och vattenområden. Landskapet är kuperat med ett flertal höjdområden runt sjöarna. Områden med berg i dagen förekommer främst norr och nordost om Östra Nedsjön samt vid Västra och Östra Nedsjöns södra stränder. De högsta höjdområdena ligger på ca 200 m meter över havet. Sjöarnas ligger på en höjdnivå om ca 120 meter över havet. Sjöstränderna karaktäriseras av moränmark och klippor. 3.2 Markanvändning Avrinningsområdet utgörs till största delen av skogsmark och vattenytor. Ett antal områden med odlad mark finns utspridda runt sjöarna samt nordost om Östra Nedsjön vid Bosgården. Samlad bebyggelse finns vid Hindås och Grönhult vid Västra Nedsjöns sydvästra strand, se Figur 3. Ett mindre bebyggt område finns vid Nedflo vid sjöns norra strand. Ett flertal områden med fritidsbebyggelse finns omkring de båda sjöarna vid framför allt den de västra stränderna. 8 (43)
Figur 3. Markanvändning vid Östra och Västra Nedsjön. Lantmäteriet. Ärende nr MS2011/02599. 9 (43)
De områden som inom avrinningsområdet utgörs av hårdgjorda ytor begränsas till samhällena Hindås och Grönhult söder om Västra Nedsjön. Det förekommer ett antal vägar inom avrinningsområdet däribland väg 554 (Göteborgsvägen) som sträcker sig längs med Mölndalsån och går igenom Hindås samhälle söder om Västra Nedsjön. Väg 529 (Rävlandavägen) ansluter till Hindås från Rävlanda i söder och fortsätter norrut mellan Västra och Östra Nedsjön. Ett antal mindre vägar förekommer i området. 3.3 Geologi För förklaring av geologiska begrepp hänvisas till faktarutan på sidan 18. Inom avrinningsområdet förekommer företrädesvis granitoida bergarter. Ett antal områden som utgörs av metabasit finns norr och öster om Östra Nedsjön. I området finns en stor sprickzon i riktningen Ö-V vid Mölndalsåns dalgång sydväst om Västra Nedsjön. Inom avrinningsområdet domineras markområden av morän, se Figur 4. I området finns även bergsområden med ovanliggande jordlager samt ett mindre antal områden med berg i dagen. Ett antal områden med isälvsavlagringar av betydande storlek omger Västra Nedsjön. En mindre förekomst av postglacial sand finns mellan Östra och Västra Nedsjön. Inom avrinningsområdet finns ett stort antal utspridda torvområden med mossar och kärr. Flera av dessa områden har tydliga till- och frånflöden. Några större torvområden finns söder om de båda sjöarna och har en yta över 5 km 2. Figur 4. Jordartskarta över Östra och Västra Nedsjöns avrinningsområde. SGU. 10 (43)
3.4 Hydrologi Östra och Västra Nedsjön är båda källsjöar och är belägna längst uppströms i Mölndalsåns avrinningssystem. Östra Nedsjön ligger uppströms i avrinningsområdet och de båda sjöarna förbinds via en grävd kanal. Östra Nedsjön utgör den främsta tillrinningen till Västra Nedsjön. Från Västra Nedsjöns sydvästra del mynnar sjön ut till Mölndalsån som rinner västerut genom Härryda kommun. Magasinsvolymen i Östra och Västra Nedsjön är stor. Det maximala djupet i Västra Nedsjön uppgår till ca 38 meter 4. Volymen uppgår till 33 Mm 3 och sjöarealen är 2,7 km 2. Medelomsättningstiden uppgår till ca 1,2 år. Östra Nedsjön har ett maxdjup på ca 80 meter och har en sjöareal av ca 7,3 km 2. Volymen i Östra Nedsjön uppgår till ca 232 Mm 3. Medelomsättningstiden för sjön är ca 12,5 år. Avrinningsområdets yta uppgår till 57,62 km 2. Inom vattendelaren rinner vattnet via ytavrinning samt i form av grundvattenflöde från området kring Östra Nedsjön, vilken är belägen längst upp i vattensystemet, ned mot Västra Nedsjön och vidare till Mölndalsån längre ned i avrinningsområdet. Ytan av avrinningsområdet för Västra och Östra Nedsjön utgörs till stor del av vatten, se figur 5. I västra delen av avrinningsområdet, norr om Hindås, ligger Buasjön och Abborrtjärn vilka avvattnas till Västra Nedsjön. I området finns även två mindre tjärnar, Klåddetjärnen och Muletjärnen. Uppströms i avrinningsområdet, ovanför Östra Nedsjön, finns en serie mindre sjöar Morjesjön, Långesjön, Veresjön, Tvättesjön och Stora Hallesjön. Dessa sjöar förbinds via en mindre bäck vilken ansluter till nordöstra delen av Östra Nedsjön. I den östra delen av avrinningsområdet finns ytterligare ytvattenförekomster däribland Skvättebäcken som ansluter till Östra Nedsjön. I området ligger även Rörsjöarna, Stora Furutjärn och Hagasjön Ett stort antal våtmarksområden finns inom avrinningsområdet. På västra sidan om Västra Nedsjön förekommer större våtmarksområden som Stora Jordsbergstjärnen och Västasmossen. Nedanför Östra och Västra Nedsjön finns Store mossen och Söremossen. Ett flertal mindre vattendrag rinner från Östra och Västra Nedsjön via våtmarksområden åt syd-sydväst, däribland Holmabrobäcken, Kvarnabäcken och Lunkebäcken. I området finns ett stort antal våtmarksområden och även ett antal tjärnar. Vattendrag från mossoch kärrmarker inom avrinningsområdet utgör en stor del av Västra och Östra Nedsjöns ytvattentillrinning. 4 Vattenförsörjningsplan Härryda kommun 2009. 11 (43)
De vattendrag som redovisas i 12 (43) Figur 5 är hämtade från fastighetskartan med en komplettering av material från en fältkartering 2012-04-24.
Figur 5. Hydrologin (ytvattendrag respektive våtmarker) inom Nedsjöarnas avrinningsområde. Lantmäteriet. Ärende nr MS2011/02599. 13 (43)
3.4.1 Nederbörd och vattenbalans Nederbörd som faller inom ett område kan tillfälligt lagras, avdunsta eller avrinna. Detta kan uttryckas med vattenbalansekvationen, vilken redovisas nedan: P = E + R + ΔS P = nederbörden E = avdunstningen R = avrinningen ΔS = förändringen av lagringen Området vid Östra och Västra Nedsjöns avrinningsområde har en medelnederbörd på ca 900 mm/år. Avrinningen i området uppskattas till ca 500 mm/år 5 vilket på årsbasis motsvarar ca 16 l/s km 2. Den totala avrinningen från Västra och Östra Nedsjöns avrinningsområde blir därav ca 920 l/s på årsmedelbasis, vilket motsvarar 29,1 Mm 3 /år. Då vattentäkten utgör en kompletterande huvudvattentäkt till Finnsjön förväntas den planerade uttagsmängden från Östra och Västra Nedsjön bli 150 l/s, vilket motsvara ca 4,73 Mm 3 /år. Detta utgör ca 15 % av den totala avrinningen. 3.5 Avrinning I områden som domineras av genomsläppliga jordlager som sand och grus är infiltrationskapaciteten i marken hög och gynnsam för grundvattenbildning. Dock är förekomsten av nybildat grundvatten årstidsbetingad. Under sommarhalvåret förekommer sällan någon nybildning eftersom växterna förbrukar det växttillgängliga vattnet i marken. På vinterhalvåret sker ingen grundvattenbildning om marken är tjälad, istället kan ytavrinning ske om marken är tjälad eller mättad på vatten. Områden som domineras av berg i dagen eller tunt jordlager ovan berg medför en lägre genomsläpplighet av vatten varvid nederbörd sannolikt avrinner som ytavrinning. Detta ger kortare flödestider jämfört med vid genomsläppliga jordlager, särskilt under perioder med långvarig och intensiv nederbörd. Vattentransporten i jordlager och berg styrs till stor del av den hydrauliska konduktiviteten. Hydraulisk konduktivitet i berg är vanligtvis låg, förutom i större sprickzoner. I jordlager beror den hydrauliska konduktiviteten på jordarterna. Den är vanligtvis hög i isälvsmaterial. Inom avrinningsområdet för Östra och Västra Nedsjön består området till största delen av moränmark. Uppströms i vattensystemet, öster och norr om sjöarna, förekommer dels moränmark men även områden med tunna jordlager ovan berget samt områden med berg i dagen. Detta medför sannolikt att det uppströms i avrinningsområdet sker en snabbare ytavrinning till närliggande vattendrag och våtmarksområden jämfört med nedströms sjöarna. Uppströms Östra Nedsjön finns förutom morän även områden med 14 (43) 5 Vattenöversikt för Härryda kommun 1985.
jordlager ovan berg och berg i dagen vilket ger en relativt snabb transport till sjövattnet via berg och vattendrag. Sammantaget kan sägas att tillrinning till Östra och Västra Nedsjön främst sker via ytvattenflöden från vattendrag och våtmarker i området samt via grundvattenflöden från områden med morän och isälvsmaterial. Ett visst grundvattenflöde kan även ske från bergsområden uppströms i avrinningsområdet. 3.6 Naturliga barriärer och sårbarhetsbedömning Sårbarheten betecknar markens och vattnets känslighet för att påverkas av föroreningar, eller brist på förmåga att reducera en förorenings farlighet under avrinningen i mark och vatten. Vid klassningen av sårbarheten för ett ytvatten finns två föroreningsscenarier, antingen att föroreningen kommer ut direkt på vattenytan eller att föroreningen kommer ut i omgivande mark och transporteras en stäcka i mark eller grundvatten innan den når vattendraget. Ett utsläpp direkt i en sjö medför att sårbarheten är extremt stor och blir allt högre ju närmare intagspunkten för dricksvattenuttag som föroreningen sker eftersom koncentrationen då blir högre. Emellertid medför inte akut förorening nödvändigtvis att denna tar sig ner till intagsledningen, men allt vatten som går in i intagsledningen har sitt ursprung uppströms ifrån. I samband med utsläpp på markytan är sårbarheten beroende av markförhållandena. Mark som utgörs av infiltrationsjordar så som morän, sand och grus (isälvsmaterial) innehar en högre skyddskapacitet för närliggande vattendrag. Eftersom graden av infiltration i marken är hög kan även eventuella föroreningar infiltrera marken och dels fördröjas, dels fastläggas och brytas ned på ett naturligt sätt. Därav minskar sårbarheten i dessa områden. I områdena med berg i dagen är sårbarheten stor då föroreningar via ytavrinning kan transporteras snabbt till närliggande vattendrag. Sårbarheten är aningen mindre i områden där berget har ett överliggande jordlager. Ytavrinningen sker här långsammare eftersom strömningsförloppet oftast saktas ned av jordtäcket. Inom avrinningsområdet för Östra och Västra Nedsjön domineras marktypen av morän. Uppströms sjöarna finns även inslag av områden med berg, mestadels med ovanliggande jordlager men även områden med berg i dagen. Trots att det förekommer ett antal större områden med berg uppströms i avrinningsområdet så är dessa till största del täckta av ett överliggande jordtäcke vilket ger en större barriärförmåga än om berget hade varit helt blottat. Det faktum att avrinningsområdet mestadels består av morän gör att avrinningen i huvudsak sker relativt långsamt med längre rinntider till de närliggande sjöarna. Sårbarheten inom avrinningsområdet bedöms därför vara måttlig. 15 (43)
Faktaruta: Geologiska termer Berggrunden i Sverige utgörs av olika bergarter vilka har olika bildningssätt och därför olika uppbyggnad. En bergart byggs upp av olika mineral, vilka är kemiska föreningar. För att kunna bestämma en bergart måste de olika mineralerna och dess proportioner bestämmas. Bergarter brukar klassas som basiska, intermediära eller sura, vilket refererar till kiselhalten och inte ska förväxlas med ph-värde. Ju mer kisel en bergart innehåller desto surare bedöms den vara. Granitoida bergarter har bildats genom att magmor har stelnat på stort djup i jordskorpan. Dessa bergarter har från början varit medelkorniga eller grovkorniga och haft en massformig struktur. Både kornstorlek och struktur har modifierats vid senare deformationer. Beroende på sammansättningen av mineralerna kan dessa vara sura till intermediära. Metabasit har bildats genom att magmor har stelnat på måttligt djup i jordskorpan. Metabasit är en modifierad basisk bergart. Hydraulisk konduktivitet är ett mått på markens vattengenomsläpplighet vilket innebär den mängd vatten som kan rinna genom marken på en viss tid. Morän är en osorterad jordart som har avsatts av inlandsisen. Den består av en blandning av block, sten, grus, sand, silt och lera. Genomsläppligheten av vatten varierar beroende på moränens materialsammansättning. Grus är en jordart som utgörs av material som är större än sand. Det går lätt att greppa de enskilda kornen med fingrarna. Grus släpper mycket lätt igenom vatten. Isälvssediment har transporterats, sorterats och avsatts av smältvatten från inlandsisen. Isälvssediment utgörs av grovt material och släpper lätt igenom vatten. Blandningen av olika kornstorlekar kan variera. Sand är en jordart som utgörs av material som är större än silt men mindre än grus. Man kan både känna och se de enskilda kornen. Sand släpper lätt igenom vatten. Torv är en organisk jordart som består av nedbrutna växtdelar. Torv bildas vid igenväxning av öppet vatten eller vid försumpning av torr mark. I regel är vattengenomsläppligheten i torv hög. 16 (43)
3.7 Vattenkvalitet 3.7.1 Kvalitetsparametrar Vid bedömningen av den allmänna statusen för en vattenförekomst finns ett stort antal parametrar att beakta, däribland en bedömning av vattnets lämplighet som råvatten för dricksvattenförsörjning. Nedan redovisas ett antal parametrar samt grupper av parametrar som anses ha stor betydelse för vattenkvaliteten och möjligheterna att använda råvattnet för att bereda dricksvattenkvalitet av god kvalitet, och som dessutom uppfyller gällande kvalitetskrav. Naturvårdsverket har tagit fram bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag där två aspekter ingår, dels en bedömning av tillståndet i sjön och dels en bedömning av hur mycket tillståndet avviker från ett naturligt bestånd 6. Vattenförekomstens status bedöms utifrån kemisk-fysikaliska faktorer såsom: Temperatur Näringsämnen/eutrofiering 7 Kväve och fosfor Syretillstånd, syreförhållanden TOC och COD Ljusförhållanden Färgtal och turbiditet Surhet/försurning ph och alkalinitet Metaller i vatten, mossa och fisk Andra viktiga parametrar att analysera i råvattnet och som påverkar reningsprocessen i vattenverket är bakterier, parasiter och virus, se faktaruta på sidan 18. 3.7.2 Vattenkvaliteten i Västra Nedsjön Regelbundna vattenprovtagningar genomfördes i Västra Nedsjön fram tills sjön upphörde som vattentäkt år 2000. Göta Älvs vattenvårdsförbund utför kontinuerlig miljöövervakning av Mölndalsån med provtagning i gång/månad varav en provtagningspunkt är vid Västra Nedsjöns utlopp till Mölndalsån. Denna provtagningspunkt bedöms översiktligt återspegla vattenkvaliteten i såväl Östra som Västra Nedsjön. Baserat på undersökningarna som Göta Älvs vattenvårdsförbund har genomfört visar statistik från 1980 och framåt att halten av näringsämnen samt turbiditeten i sjön har legat på en stabil nivå under denna period. Både Östra och Västra Nedsjön är näringsfattiga klarvattensjöar. Inom Mölndalsåns avrinningsområde har marken generellt sett en dålig eller måttlig motståndskraft mot försurning. Området har varit föremål för kalkning sedan 1970-talet. I Västra Nedsjön är ph-värdet stabiliserat sedan sjön började kalkas. Omgivningen domineras av skogsmark. Geologin i området domineras av morän och en del områden med berg. Vattnet i Västra 6 Naturvårdsverket, rapport 4913, 2000. 7 Utveckling mot mer näringsrika förhållanden, övergödning. 17 (43)
och Östra Nedsjön har, på grund av det näst intill neutrala ph-värdet, en god buffrande förmåga mot surt nedfall via nederbörd. Resultaten av utförda vattenkvalitetsundersökningar visar att vattenkvaliteten i Västra Nedsjön, ur ett råvattenperspektiv, är god. Alla analysvärden understiger med god marginal uppsatta riktvärden för råvatten. Flertalet av undersökta parametrar underskrider även uppsatta gränsvärden för dricksvatten. Alltsedan 1980-talet har halten av näringsämnen samt turbiditeten i sjön legat på en stabil nivå. Färgtalet och det organiska innehållet i vattnet (mätt som kemisk syrgasförbrukning) ökade i samband med kraftiga regn 1998, och har sedan dess legat på en högre nivå än tidigare. Denna så kallade brunifiering är gemensam för alla sjöar i regionen. Färgtalet i sjön har sedan 1998 varit runt 31 mg Pt/l i medeltal och vid enstaka tillfällen har värden överskridit 50 mg Pt/l. Det organiska innehållet i vattnet mätt som COD Mn har i medeltal legat på ca 6 mg/l och vid enstaka tillfällen överskridit 8 mg/l. Förhöjda halter av kvicksilver i fisk har tidigare uppmätts i sjöarna inom avrinningsområdet. De undersökningar som gjorts på senare år indikerar dock att halter av tungmetaller i vattnet är relativt låga. 3.7.3 Vattenprovtagningar vid nytt råvattenintag Inom beslutsunderlaget för Härryda kommuns framtida vattenförsörjning genomfördes under 2010-2011 mikrobiologiska vattenundersökningar i anslutning till planerat råvattenintag i Västra Nedsjön 8. Under sommarhalvåret 2010 utfördes växtplanktonundersökningar för att bedöma sjöns växtnäringsstatus och undersöka förekomsten av sådana arter som kan bidra till lukt, smak eller toxiska ämnen i dricksvattnet. Vid totalt 8 provtagningstillfällen fördelat över året har kemiska och mikrobiologiska prover tagits från olika djup. Då det varit problem med höga halter av järn- och mangan i råvattnet från den tidigare intagspunkten så har undersökningarna för den nya intagspunkten förlagts längre ut i sjön, strax öster om Bockön. Järn- och manganhalterna visade sig vara betydligt lägre i denna punkt än vad som påvisades i råvattenprover från den gamla intagspunkten. Under 2010 gjordes två utvidgade undersökningar av organiska föroreningar, metaller och andra miljögifter. Förekomst av vattenburna parasiter och andra sjukdomsalstrande mikroorganismer undersöktes också. Tungmetallhalterna i vattnet var mycket låga, oftast inte detekterbara och inga rester av petroleumprodukter, bekämpningsmedel eller lösningsmedel återfanns i vattenproverna. Mikrobiologiska undersökningar för halter av koliforma bakterier och E-colibakterier har uppvisat låga halter i Västra Nedsjön. Analyserna visade heller inga tecken på höga halter av kolifager 9 eller sjukdomsalstrande mikroorganismer (Cryptosporidium, Giardia och Campylobacter). Dessa resultat visar generellt att den mikrobiologiska statusen är relativt god i området och att påverkan från omgivande avlopp och dagvatten är liten. 18 (43) 8 Beslutsunderlag för framtida vattenförsörjning i Härryda kommun 2012. 9 En typ av virus som använd som indikator för förekomst av andra virus.
Faktaruta: Vattenkvalitetsparametrar Färgtal är ett mått på vattnets färg. Ett färgat vatten orsakas vanligen av järnföreningar eller multnande växtdelar. Färgtalet bestäms genom jämförelse med kalibrerad lösning av platinaklorid och uttrycks som mg Pt/l. Turbiditet mäter vattnets suspension av partiklar. COD Mn är ett mått på vattnets halt av organiska ämnen, vilket oftast består av multnande växtdelar. Dessa ämnen kan ge färg, lukt och smak. Hög halt gynnar bakterietillväxt. COD mäter den mängd syre som förbrukas vid fullständig kemisk nedbrytning, totaloxidation. Vid analysen tillsätts oxidationsmedlet kaliumpermanganat. TOC är ett mått på det totala organiska kolinnehållet i vattnet. ph visar balansen mellan vattnets sura och basiska beståndsdelar. phvärdet bör varken vara för lågt eller för högt. Ett för lågt ph-värde ökar risken för utlösning av metaller ur ledningssystemet. Vid ett för högt phvärde finns risk för skador på ögon och slemhinnor. Ett lågt ph-värde kan orsakas av surt nedfall i form av regn eller snö. Den svårvittrade och kalkfattiga berggrunden inom kommunen i kombination med tunna jordlager gör att motståndskraften mot surt nedfall är dålig. E-coli bakterier finns normalt i tarmkanalen hos människor och varmblodiga djur. Förekomst av denna bakterie tyder på påverkan från avlopp, gödsel eller liknande. Koliforma bakterier förekommer naturligt i jord och vatten men också i tarmkanalen hos djur och människor. Järn kan ge upphov till utfällningar, missfärgningar och smak. Förekomst av järn medför normalt ingen hälsorisk, men risk finns för missfärgning av tvätt och sanitetsporslin samt slambildning och igensättning av ledningar. Mangan ger i huvudsak samma problem som järn. Virus kan infektera levande organismer och orsaka sjukdomar. Virus sprids genom kroppsvätskor t.ex. avföring och kan spridas med avloppsvatten. Parasiter t.ex. cryptosporium parvum kan överleva länge i vatten och orsaka magsjuka. Parasiten förekommer i tarmen hos många djur och kan spridas till ytvatten t.ex. genom strandbete. 19 (43)
4 Planbestämmelser I de fall konflikter gällande markanvändning uppstår, har detta oftast sin grund i att en och samma yta är föremål för olika konkurrerande ändamål. Dessa kan vara utbyggnad av bostadsområden, vägsträckning, industrietablering och användning av vattentäkter. En säker och hälsosam dricksvattenförsörjning är en nödvändig grund för samhällets fortlevnad och utveckling. Vattentäktens huvudman har här en skyldighet att säkerställa en god kvalitet på vattnets kvalitet och att säkra konsumenternas hälsa. Detta faktum medför att skyddandet av en vattentäkt kan komma i konflikt med andra verksamheter som kan påverka vattnet, genom att dessa verksamheter åläggs restriktioner. 4.1 Översiktsplan Härryda kommun För Härryda kommun antogs en översiktsplan av kommunfullmäktige 2012-06-18 10. I Figur 6 presenteras den planerade bebyggelseutvecklingen för Hindås samhälle enligt ÖP 2012. Större delen av Hindås samhälle är avgränsat som utvecklingsområde med utbyggnadsområden som planerats för en fortsatt befolkningsökning de närmaste decennierna 11. Runt Västra Nedsjön finns planer för utbyggnad av kommunalt VA. Inom utvecklingsområdet är området kring Baggatomten och Bocköhalvön planerade för utbyggnad av kommunalt VA och bostäder (utvecklingsområden för bostäder på kort sikt). Utanför Hindås samhälle är områdena Limmerhult, Ingelse, Klåddegärde/Takkullen samt Grönhult. Detaljplaner har tagits fram för utbyggnad av bostadsområden vid Fagerhults- och Ekhagsvägen, Detaljplaner förväntas tas fram för utbyggnad vid Solåsen bostadsområde. Förtätning av bebyggelse kommer eventuellt att ske vid Bocköhalvön samt vid Baggatomten. Enligt ÖP 2012 är både Östra och Västra Nedsjön klassade som Värdefulla vattenområden. Det anges även att det finns områden med höga naturvärden runt sjöarna. Vid Västra Nedsjön finns områden klassade som Värdefulla naturområden. I de centrala delarna av Hindås finns ett par mindre områden som bedömts som ett Fokusområde för grönytor. De centrala delarna av Hindås samhälle är klassat som ett område med Värdefull kulturmiljö. 20 (43) 10 Härryda kommun ÖP 2012. 11 Bebyggelseutveckling Hindås, ÖP 2012.
Figur 6. Utdrag ur Bebyggelseutveckling Hindås - ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun. I figuren syns utbyggnads- och omvandlingsområden samt natur- och kulturvärden. 4.1.1 Naturvårdsplan Naturvårdsplanen för Härryda kommun, antagen 2012-06-18, redovisar mål och riktlinjer för kommunens naturvårdsarbete 12. I Naturvårdsplanen anges ett antal områden vid Västra Nedsjön som klassas som värdefulla landskap. Däribland beskrivs delar av Hindås samhälle med sällsynta och värdefulla landskapsformer beståendes av isälvsmaterial i jordlagret. Söder om Västra Nedsjön, vid Ekhagsvägen-Roskullen, finns områden med värdefulla trädområden och kulturmiljöer. I dessa områden avråds större schakt- och byggnadsprojekt med hänsyn till landskapsformen. 4.1.2 Vattenförsörjningsplan En vattenförsörjningsplan för kommunen fastställdes 2009-08-18 13. Denna plan syftar till att trygga en säker vattenförsörjning i ett flergenerationsperspektiv. Vattenförsörjningsplanen har identifierat prioriterade vattenförekomster i kommunen och utgör ett underlag till översiktsplanen. 12 Naturvårdsplan för Härryda kommun 2012. 13 Vattenförsörjningsplan Härryda kommun 2009. 21 (43)
4.1.3 Lokala föreskrifter och bestämmelser i Härryda kommun Inom Härryda kommun finns ett antal lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön. För att ta del av dessa hänvisas till Härryda kommuns hemsida 14. 4.2 Översiktsplan Bollebygd kommun En översiktsplan för Bollebygds kommun antogs av kommunfullmäktige 2002-02-07 15. Kommunen har påbörjat arbetet med att ta fram en ny översiktsplan som ska fastställas 2014. Enligt översiktsplanen är Östra och Västra Nedsjön samt området öster om Östra Nedsjön klassade som områden med stora naturvärden. Hela området runt sjöarna har stort naturvärde. Enligt ÖP råder utökat strandskydd utmed båda sjöarna. Inom den del av Västra Nedsjöns avrinningsområde som ligger inom Bollebygds kommun finns ett detaljplanerat område vid Nedflo norr om Västra Nedsjön. 4.3 Naturreservat Det finns inga naturreservat inom avrinningsområdet. Däremot finns närliggande naturreservat vid Klippan ca 1 km söder om Hindås, samt vid Risbohult ca 2 km väster om Hindås 16. Dessa naturreservat utgör också Natura 2000-områden. 4.4 Områden med riksintresse Ett område med riksintresseområde för naturvård finns nordost om Östra Nedsjön mellan Tubbared och Töllsjön. Naturtypen utgörs av ett äldre odlingslandskap med naturliga ängs- och betesmarker med delvis art- och individrika växtsamhällen. Ett stort område av riksintresse för friluftslivet, tillhörande Delsjö-Härskog området täcker in större delen av Nedsjöarnas avrinningsområde bortsett från nedströms Västra Nedsjön. 22 (43) 14 www.harryda.se 15 ÖP 2002, Översiktsplan Bollebygds kommun, www.bollebygd.se. 16 Digital Miljöatlas, www.gis.lst.se/miljoatlas.
5 Riskinventering av potentiella föroreningskällor 5.1 Genomförande En översiktlig riskinventering inom Nedsjöarnas avrinningsområde genomfördes av Sweco 2012-04-24. Riskinventeringen har kompletterats med uppgifter från miljökontoret i Härryda kommun och Bollebygds kommun. 5.2 Riskkällor Riskobjekten utgörs av konfliktpunkter mellan verksamheter som kan påverka ytvattentäkten och ytvattnets kvalitet. De verksamheter eller förhållanden som kan innebära risker i området kan grupperas i följande riskkällor: Klimatförändringar - översvämningar Sabotage, kris och krig Vägar/transporter Bebyggda områden Jordbruk och skogsbruk Övriga riskkällor Identifierade riskkällor beskrivs och sammanställs nedan. Riskkällornas läge redovisas på karta i Figur 7. 5.3 Klimatförändringar översvämningar Mycket talar för att Sverige går mot ett mildare och blötare klimat med mer extrema väderförhållanden som häftiga nederbördstillfällen och perioder av torka. Extrema nederbördstillfällen kan medföra följande risker, vilket erfarenheter från perioder med stora regnmängder tidigare har visat; Bräddning av avlopp Stora dagvattenmängder Översvämning och bortspolning av föroreningar från pågående och nedlagda verksamheter på markområden i anslutning till vattendrag och sjöar Ökad olycksfrekvens, t.ex. underminering av vägar Västra Nedsjöns yta utgör ca 16 % av avrinningsområdet. Inom sjöns tillrinningsområde finns inga reglerade vattendrag. Västra Nedsjön är dock reglerad vilket ger möjlighet att i händelse av översvämning avsänka vattennivån i sjön och reducera effekterna av översvämningen. Vid mycket höga flöden kan Mölndalsån som avvattnar Västra Nedsjön, eventuellt vara en begräsande faktor för avrinningen. Utloppets tvärsnittsarea bedöms inte utgöra en begränsande faktor för utflödet. Höga vattenstånd och eventuell översvämning ökar tillförseln av såväl humusämnen som jordpartiklar och föroreningar till en sjö. Ökade nederbördsmängder kan även medföra en ökad transport av föroreningar till sjön. Vanligen ökar risken för materialtransport om vegetationstäcket försvinner, till exempel i samband med skörd eller avverkning. 23 (43)
5.4 Identifierade risker inom sabotage, kris och krig Vattenförsörjning är en känslig sektor för sabotage i samband med kris och krig. Dessa risker har inte analyserats i denna rapport. En särskild riskanalys som fokuserar på risker i kris och krig rekommenderas. Detta bör inarbetas i kommunens beredskapsplan. Även aktsamhet beträffande informationsspridning om vattentäktens utformning och sårbarhet bör iakttas. 5.5 Vägar och transporter De riskkällor som kan relateras till vägar och transporter är: Olyckor Vägdagvatten Beläggningsarbeten Väg 554 har sin sträckning genom tillrinningsområdet till Västra Nedsjön och följer sjöns södra strand längs en relativt lång sträcka. Trafikbelastningen på väg 554 från Hindås samhälle mot Mölndal/Göteborg är ca 3350 bilar/dag (2004 års statistik) 17. Trafikbelastningen öster om samhället är ca 1200 bilar/dygn. I anslutning till Nedsjöarna finns också flera lokalvägar och vägar till bostadsområden. Även om majoriteten av vägarna är små och endast trafikeras i begränsad omfattning, är vägarna delvis belägna nära sjön. I princip hela Västra Nedsjön omges av mindre vägar. Förutom persontransporter till fastigheter inom avrinningsområdet förekommer även transporter med tyngre fordon för transport av sopor, slam samt olja för uppvärmningsändamål. Konsekvensen av trafik på vägar är att skadliga ämnen kan transporteras till vattentäkten och försämra vattenkvaliteten, huvudsakligen genom vägdagvatten eller vid olycka. Genom tillrinningsområdet och Hindås samhälle finns en järnväg. Järnvägen kan innebära en risk för vattentäkten, dels genom användandet av bekämpningsmedel på rälsen samt genom transport av farligt gods. En olycka med farligt gods skulle eventuellt kunna innebära att stora mängder förorenade ämnen läcker ut i vattenförekomsten. Framförandet av båtar och andra farkoster med förbränningsmotorer på vatten eller isen innebär en risk för Västra Nedsjön som vattentäkt. 5.5.1 Olyckor Olyckor sker statistiskt sett på alla typer av vägsträckor men speciellt utsatta delar utgörs av vägavsnitt där trafiksituationen är komplex och där trafikmängden hög. Olyckor med transport av farligt gods och farligt avfall medför ofta att stora mängder förorenande ämnen sprids till omgivningen inom en kort tid och som punktutsläpp. En stor olycka på väg 554, längs Västra Nedsjöns södra strand, med förorenande ämnen i flytande form skulle sannolikt få allvarliga konsekvenser. 24 (43) 17 www.trafikverket.se
5.5.2 Vägdagvatten Dagvatten från vägar utgör en stor diffus föroreningskälla. Vägdagvatten innehåller ofta höga halter av tungmetaller i form av koppar, bly och kadmium samt petroleumkolväten, och oljor och PAH (polycykliska aromatiska kolväten). Kontinuerligt slitage där små partiklar frigörs från däck och vägbana samt emissioner från biltrafiken bidrar till förorening av vägdagvatten som sprids vidare via ytavrinning. Dagvatten från huvuddelen av vägarna avleds via diken och vattendrag och når slutligen Västra Nedsjön. Slänterna längs väg 554 sluttar mot sjön, dock finns en vegetationsyta i slänterna vilken medger viss infiltration av vägdagvatten innan vattnet når sjön. 5.5.3 Beläggningsarbeten Beläggningsarbeten nära en sjö eller vattendrag kan innebära en risk i samband med nederbörd. Vid s.k. tankbeläggning i samband med regn kan bindemedel snabbt rinna av vägen och förorena ett vattendrag. 5.5.4 Sjötrafik Bensin och dieseldrivna motorer på båtar och andra farkoster som framförs på sjö eller is medför en risk för vattenförorening, dels vid drift och dels vid allmän bränslehantering. Äldre tvåtaktsmotorer utgör en påtaglig risk för vattenkvaliteten med avseende på kolväten eftersom de släpper ut 20-30 % av bränslet och i princip all olja oförbränt i vattnet. Diesel kan påverka vattenkvaliteten i mycket små mängder. En liter diesel kan förstöra en miljon liter vatten. Hantering av bränsle för framförande av motordrivna fordon på sjöar utgör en risk om det sker i direkt anslutning till vattnet. Trafik med motordrivna fordon på isbelagd sjö samt sjöflyg utgör även de en risk för vattentäkten eftersom bränsle kan läcka ut på vattnet/isen. 5.6 Bebyggda områden Överallt där människor bor och vistas förekommer flera potentiella hot för en nedströms belägen vattentäkt. Riskerna är dels förknippade med boende, och dels med olika typer av verksamheter. Riskkällor relevanta för bebyggelse nära Västra Nedsjön är: Miljöfarlig verksamhet Enskilda avlopp Kommunalt avlopp Avloppspumpstationer Hushålls- och trädgårdskemikalier Parkering och fordonstvätt Energianläggningar Dagvatten från bebyggda ytor Oljecisterner för uppvärmning 25 (43)
Då flera områden inom avrinningsområdet avses exploateras framöver kommer bebyggelse att utgöra en större risk i framtiden om inte motsvarande åtgärder utförs. 5.6.1 Miljöfarlig verksamhet Inom Västra Nedsjöns avrinningsområde, i anslutning till Hindås samhälle, finns fem stycken s.k. miljöfarliga verksamheter. Samtliga är klassificerade som så kallade C- eller U-verksamheter vilket är den lägsta klassen av miljöfarlig verksamhet. En verksamhet är belägen precis utanför avrinningsområdet Följande verksamheter avses: Bensinstation vid Hindås camping (U-verksamhet). Bensinstationen är belägen intill campingen mycket nära Västra Nedsjön. Vid hantering av petroleumprodukter eller i samband med olycka vid hantering av petroleumprodukter finns risk för spridning av petroleumprodukter till sjön. Bensinstation i Hindås samhälle (U-verksamhet). Bensinstationen är belägen intill väg och järnväg i samhället. Bensinstationen kan utgöra en risk genom att petroleumprodukter hamnar i dagvattnet och sprids vidare till vattendrag. I anslutning till bensinstationen finns även en biltvätt. Bilverkstad (U-verksamhet). Verkstaden ligger nära väg och järnväg i Hindås samhälle. Risk för läckage av petroleumprodukter, olja, behandlingsmedel. Upplag för mellanlagring av farligt avfall (C-verksamhet). Verksamheten ligger i Hindås samhälle. Risk för läckage av farligt avfall och spridning via dagvatten. Närvärmeverk för träpellets (C-verksamhet). Verksamheten är belägen i Hindås samhälle. Risk för läckage av bränsle och behandlingsprodukter. Bränslefabrik. I den västra delen av Hindås samhälle, precis utanför avrinningsområdet, ligger Aspens bränslefabrik med tillverkning av syntetbränsle. Risk för läckage vid bränslehantering eller olycka vid bränslehantering. 5.6.2 Enskilda avlopp Den främsta risken med enskilda avlopp är utsläpp av virus, parasiter och mikrobiella föroreningar. Även utsläpp av kväve och fosfor utgör en betydande risk mot vattenkvaliteten. Ytterligare risker aktuella i den urbana miljön är läkemedelsrester och hushållskemikalier vilka tillförs vattendrag och grundvatten genom utsläpp av avloppsvatten. Verksamhetsområdet för kommunalt VA omfattar endast Hindås samhälle söder om Västra Nedsjön. Alla enskilda bostadsfastigheter utanför kommunalt verksamhetsområde har någon form av enskilt avlopp, de flesta av äldre datum. Antalet anläggningar är alltså lika med antalet hushåll/bostadshus i området. Det går inte att utesluta att flera av avloppsanläggningarna är bristfälligt utformade och därför utgör dessa en risk för vattenkvaliteten. 26 (43)
Inom Västra Nedsjöns tillrinningsområde finns ett stort antal enskilda avloppsanläggningar exempelvis i områdena Takkullen (48 pe), Ingelse (90 pe), Baggatomten (36 pe), Häggsjöhult (54 pe), Bocköhalvön (60 pe), Limmerhult (144 pe) och Klåddegärde (270 pe). Ytterligare områden med enskilt avlopp synliggörs i Figur 7. 5.6.3 Kommunalt avlopp Bebyggelsen i Hindås samhälle har anslutning till det kommunala spillvattennätet. Rening av avloppsvattnet sker i Rävlanda reningsverk. Överföring av spillvatten från Hindås till Rävlanda sker genom en huvudavloppspumpstation vid Bålviken (Hindås) via en ca 7,5 km lång överföringsledning. Om spillvattennätet fungerar normalt utgör detta endast ett marginellt hot mot vattenförekomsten. Risk för påverkan kan uppkomma vid situationer då ledningsnätet bräddas, till exempel vid höga vattenstånd, eller vid ledningsbrott. Delar av ledningssystemet i Västra Nedsjöns tillrinningsområde bedöms vara i behov av åtgärder eller av någon annan anledning ha bristfällig status vilket gör att risken för ledningsbrott och bräddning inom området är betydande. Ytterligare en risk är felkoppling av spillvattenledningar från enskilda fastigheter. Det finns exempel där spillvattnet från fastigheter felaktigt har kopplats till dagvattenledningen. 5.6.4 Avloppspumpstationer På Rävlanda avloppsreningsverks spillvattennät finns fyra avloppspumpstationer för spillvatten, varav Västra Nedsjön är recipient för tre av avloppspumpstationerna. Den främsta risken med avloppspumpstationer uppkommer vid strömavbrott eller vid kraftig nederbörd, då detta kan leda till bräddning av avloppsvatten till recipient. Pumpstationerna är belägna längs Västra Nedsjöns södra strand. 5.6.5 Hushålls- och trädgårdskemikalier Bekämpningsmedel och övriga hushållskemikalier utgör en risk för vattentäkten inte enbart då de används för yrkesmässigt bruk utan även vid privat bruk. Rester av bekämpningsmedel kan redan vid låga halter påverka vattenkvaliteten. 5.6.6 Parkering och fordonstvätt Vanligt förekommande i bebyggda områden är regelbunden parkering och uppställning av fordon samt olika former av fordonstvätt. Dessa förfaranden innebär en risk för förorening av vattentäkten genom att föroreningar kan föras med grundvattnet eller genom ytavrinning från hårdgjorda ytor där avlopp saknas. En biltvätt finns i samband vid en bensinstation i östra delen av Hindås. Större parkeringar inom avrinningsområdet finns i anslutning till tågstationen samt vid skolan och kyrkan. Större parkeringsplatser finns även i anslutning till Hindås samhälle och köpcentrum. 27 (43)
5.6.7 Energianläggningar Inom tillrinningsområdet förekommer berg- och jordvärmeanläggningar för bostadsuppvärmning, men dessa bedöms inte utgöra någon risk för ytvattnet. Vid Västra Nedsjön finns även enstaka anläggningar för ytvattenvärme. I energianläggningar direkt i sjöarna finns risk att köldbärarvätska läcker ut i ytvattnet. Köldbärarvätskan har normalt numera måttligt miljöfarliga egenskaper och utspädningseffekten är stor. Risken för att vattentäkten ska förorenas genom utläckage av köldbärarvätska från enskilda anläggningar bedöms därför som mycket liten. Risken ökar dock om det finns ett stort antal anläggningar. I dagsläget förekommer ett femtiotal fastigheter med värmeanläggningar (berg, jord eller ytvattenvärme) inom avrinningsområdet. Anläggningarna är främst koncentrerade till Hindås samhälle samt längs västra sidan om Västra Nedsjön. Ett fåtal anläggningar för ytvattenvärme förekommer vid Västra Nedsjön. 5.6.8 Dagvatten från bebyggda ytor Avrinning från bebyggda ytor i samband med nederbörd eller snösmältning ger upphov till dagvatten. Dagvattnets innehåll av föroreningar varierar beroende på vilka typer av aktiviteter som förekommer i området, markförhållanden och typ av avledning. Dagvatten från bebyggelsen i Hindås leds till Västra Nedsjön utan fördröjning (dagvattenutlopp till recipient). Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) förekommer på en plats i anslutning till Hindås samhälle. 5.6.9 Oljecisterner för uppvärmning Stora volymer skadliga ämnen hanteras ibland vid uppvärmning av bostäder. Även cisterner inomhus kan utgöra en risk om det finns avlopp så att eventuellt spill kan nå mark-, yt- eller grundvatten eller dagvattensystemet. Ett väsentligt riskmoment med oljecisterner är transporter och påfyllning. Enligt uppgift från kommunen förekommer enstaka fastigheter med oljecisterner inom Västra Nedsjöns tillrinningsområde 5.7 Jord- och skogsbruk Jord- och skogsbruk utgör i olika delar av verksamheten ett varierande hot mot vattentäkten. Inom jordbruket är det framförallt spridning av bekämpningsmedel och gödselmedel som kan orsaka en försämrad vattenkvalitet. Mindre jordbruk förekommer inom Västra Nedsjöns avrinningsområde. Jordbruken är dock små och flera av dem nyttjas i dagsläget inte. En större hästgård är belägen i de norra delarna av avrinningsområdet. Skogsbruk utgör i olika delar av verksamheten varierande hot för vattentäkten. Från skogsmark sker ett kontinuerligt läckage av olika ämnen, och skogsbruksåtgärder kan öka läckaget av näringsämnen och tungmetaller. Skogsbruksmaskiner utgör en risk 28 (43)
genom läckage eller spill av bränsle och olja. En stor del av Västra Nedsjöns avrinningsområde utgörs av skog varför aktivt skogsbruk förekommer. Potentiella riskkällor kopplade till jord- och skogsbruk är: Bekämpningsmedel Växtnäringsämnen Mobila bränsletankar Djurhållning Kalhyggen Jord- och skogsbruksmaskiner Timmerupplag 5.7.1 Bekämpningsmedel Industrin står i allmänhet för en mycket stor del av försäljningen av bekämpningsmedel (~75 %), därefter kommer jordbruket (~15 %). Skogsbruket står generellt sett endast för en mycket liten del av samhällets användning av bekämpningsmedel (<< 1 %). Av växtskyddsmedel (ogräsmedel) svarar jordbruket för ca 75 % och hushållskonsumtionen ca 15 %. 5.7.2 Växtnäringsämnen Det finns två typer av gödselmedel; handelsgödsel (kemiskt framställt) och naturgödsel (djurspillning). Naturliga gödselmedel utgör en risk för vattenkvaliteten främst genom dess innehåll av mikrobiella föroreningar, vilka kan överleva under lång tid. Alla typer av växtnäringsämnen utgör dock en risk för spridning av näringsämnen till omgivningen. Hantering av växtnäringsämnen omfattar bland annat lagring, transport och spridning. Växtnäringsämnen tillförs vattendragen av flera olika anledningar. Det kan till exempel bero på naturlig utlakning, förhöjd utlakning på grund av kalhuggning eller ökad tillförsel av ämnen som följd av hantering av växtnäringsämnen i skogsbruket. 5.7.3 Mobila bränsletankar Mobila tankar för petroleumprodukter inom jord- och skogsbruksverksamhet, som enligt gällande krav ska vara dubbelmantlade, kan medföra en risk för grund- och ytvattenförorening främst genom spill i samband med tankning och vid stöld. 5.7.4 Djurhållning Avrinning från betesmark innebär en risk mot vattentäkten eftersom bakterier i djurens avföring kan nå vattenförekomsten. Om strandbeten föreligger finns dessutom en överhängande risk att djuren släpper sin avföring direkt i vattenförekomsten med påföljden att vattnet kontamineras med bakterier och näringsämnen. 29 (43)
5.7.5 Kalhyggen Avrinning från mark där jord- eller skogsbruk bedrivs kan innehålla jord- och humuspartiklar, vilket bl.a. kan medföra grumling av ytvatten. Vegetation och ett levande markskikt reducerar risken för partikelspridning då rötter sammanbinder jorden och nederbördens intensitet mot marken minskas. Vid kalhyggen förekommer inte dessa barriäreffekter och avrinningen blir kraftigare med bl.a. ökad transport av näringsämnen, organiskt material och partiklar som följd. Ett stort uttag av biomassa kan bidra till försurning av yt- och grundvatten. 5.7.6 Jord- och skogsbruksmaskiner Fordon och arbetsmaskiner som används vid skogsbruk utgör en riskfaktor för vattenkvaliteten framförallt vid läckage eller spill av bränsle eller olja. Risken kan reduceras genom regelbundna besiktningskontroller av fordon och maskiner samt användande av miljöklassad olja. 5.7.7 Timmerupplag Upplag av bark, flis, spån, timmer och liknande i samband med skogsbruk kan i vissa fall utgöra ett hot mot vattentäkten genom läckage av bland annat fenoler 18. 30 (43) 18 Kolförening som är hälsovådlig för människor.
Figur 7. Riskkällor inom Nedsjöarnas avrinningsområde med uppförstoring för Hindås samhälle. Lantmäteriet. Ärende nr MS2011/02599. 31 (43)
6 Riskbedömning En översiktlig riskbedömning har genomförts för riskkällorna i anslutning till vattentäkten Nedsjöarna. Nedan redovisas vilka riskkällor som bedöms utgöra störst risk för vattentäkten. 1. Trafik med motordrivna fordon på sjö eller is på sjöar och vattendrag i avrinningsområdet. 2. Dagvatten från Hindås samhälle. Dagvatten från stora delar av Hindås leds via dagvattenledningar, utan fördröjning, till Västra Nedsjön. Dagvatten från bebyggda områden kan bl.a. innehålla tungmetaller, PAH och rester av bekämpningsmedel som kan påverka ytvattnet negativt. 3. Enskilda avlopp i de bebyggelseområden som är belägna närmast Västra Nedsjön. Det kan inte uteslutas att dessa är bristfälligt utformade, vilket innebär utsläpp av näringsämnen, kemikalier och mikrobiella föroreningar. 4. Avloppspumpstationer - strömavbrott eller stora nederbördsmängder kan leda till bräddning av avloppsvatten. 5. Bensinstation vid Hindås camping. Bensinstationen ligger mycket nära Västra Nedsjön. Läckande tankar och spill och läckage i samband med påfyllnad av bränsletankar utgör en risk för förorening av vattentäkten. 6. Olyckor med farligt gods och farligt avfall på väg 554 som passerar nära Västra Nedsjöns södra strand. Ett eventuellt utsläpp kan snabbt nå vattentäkten. 32 (43)
7 Åtgärder Vattentäkten nedsjöarna kommer att ha ett mycket högt skyddsvärde då den i framtiden, tillsammans med Finnsjön, ska fungera som huvudvattentäkt för Härryda kommun och försörja ett stort antal människor med vatten. Det är viktigt att i ett långsiktigt perspektiv skydda sjöns vatten så att en fortsatt hög vattenkvalitet kan behållas. Mot bakgrund av miljöbalkens hänsynsregler rekommenderas följande övergripande åtgärder för att öka skyddet för vattentäkten: o o o o o o Reglera användandet av bensindrivna motorer på sjö och is. Tvåtaktsmotorer och dieselmotorer på båtar bör förbjudas. Boende inom vattenskyddsområdet bör få tillsänd information om vattenskyddsområdet. Information och tillsyn är nödvändigt för att kunna förstå vikten av att skydda vattentäkten genom vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter. Detta bedöms vara grundläggande för att uppnå önskat syfte med vattenskyddet. Dagvatten från stora delar av Hindås samhälle leds direkt till Västra Nedsjön. För att minska dagvattnets belastning på vattentäkten bör åtgärder som fördröjer dagvattnet genomföras. Bristfälliga avloppsanläggningar bör bytas ut vid de fastigheter som inte kommer att anslutas till kommunalt VA. Tillse att det finns god beredskap och kunskap hos räddningstjänsten om vattendragens betydelse för vattentäkten vid olycksinsatser. Skyltar ska finnas, som upplyser om vattenskyddsområdets existens, vid vägar där man kör in i vattenskyddsområdet samt vid platser med hög risknivå, t.ex. där vägar korsar vattendrag. Skyltar ska även finnas i anslutning till där petroleumprodukter hanteras. 33 (43)
8 Utformning av vattenskyddsområde 8.1 Krav och allmän metodik Det övergripande målet med vattenskyddsområde och skyddsbestämmelser är att preventivt skydda en vattentäkt. Skydd av vattentäkter regleras genom Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap). Naturvårdsverket (2010:5) ger i sina allmänna råd och handbok för vattenskyddsområden anvisningar för skydd av vattentäkter. Vattenskyddsområdet för en vattentäkt bör i princip enligt gällande råd och anvisningar omfatta hela tillrinningsområdet. Av hydrologiska och hydrogeologiska skäl begränsas ibland området när skyddsförhållandena är goda, uppehållstiden är tillräcklig eller det annars inte är skäligt att införa restriktioner inom så stora områden. En uppdelning av skyddsområdet i olika zoner gör att skyddsföreskrifterna blir mer nyanserade och skäliga, då högre respektive lägre krav kan ställas på verksamheter i olika områden beroende främst på närheten till vattentäkten och på sårbarheten. 8.2 Skyddszoner I Naturvårdsverkets handbok anges att avgränsningen och skyddsområdet för en ytvattentäkt bör resultera i fyra zoner för vilka olika restriktionsnivåer anges i skyddsföreskrifterna. 8.2.1 Vattentäktszon Avsikten med en vattentäktszon är att säkra ett effektivt närskydd för vattentäkten. En vattentäktszon bör enligt Naturvårdsverket avgränsas kring uttagsområdet (råvattenintaget) i sjön. Annan verksamhet än vattentäkt bör inte förekomma inom detta område. På grund av sabotagerisken är det dock inte lämpligt att märka ut lägena för intagsledningarna i sjön. 8.2.2 Primär zon Den primära skyddszonen bör avgränsas så att rinntiden i sjöar och vattendrag ger möjlighet till att en olyckshändelse hinner upptäckas och åtgärder vidtas innan föroreningen når vattentäktszonen. Naturvårdsverket förordar rinntiden 12 timmar fram till råvattenintaget vid högvattenflöde. Rinntiden beräknas i sjön och i alla tillrinnande vattendrag i form av åar, bäckar, större diken och täckdiken. Den primära skyddszonen ska även omfatta en strandzon längs alla dessa tillrinnande vattendrag. Strandzonen bör vara minst 50 meter bred. För att förenkla beräknandet av rinntidsavståndet för och till alla berörda vattendrag, kan dessa enligt Naturvårdsverket klassas i grupper med olika schablonberäknade vattenhastigheter 19. 34 (43) 19 Naturvårdsverket, Handbok 2010:5 Vattenskyddsområde med allmänna råd 2003:16, bilaga 2.
8.2.3 Sekundär zon Avsikten med den sekundära skyddszonen är att behålla en hög ytvattenkvalitet eller att förbättra den. Den sekundära zonen ska skydda ytvattendraget eller sjön från föroreningsspridning via avrinning direkt på marken och/eller via grundvattnet. I Naturvårdsverkets handbok föreslås att gränsen för sekundär skyddszon ska motsvara rinntiden 12 timmar vid högvattenflöde i sjöar och vattendrag fram till gränsen för primär skyddszon. Det innebär att gränsen för sekundär skyddszon ligger totalt 24 timmar uppströms vattentäktszonen. Den sekundära skyddszonen bör även omfatta en strandzon på ömse sidor av alla tillrinnande och sjöar vattendrag. Strandzonen ska minst omfatta ett 50 meter brett markområde kring alla sjöar och vattendrag där rinntiden till den primära skyddszonen är mindre än 12 timmar. Vid de stränder där primär och sekundär skyddszon sammanfaller är den totala strandzonen minst 50 + 50 meter, d.v.s. minst 100 meter på vardera sidan om vattendraget. 8.2.4 Tertiär zon I den tertiära skyddszonen beaktas de föroreningar som i ett långt tidsperspektiv kan påverka vattentäkten. Den tertiära skyddszonen omfattar de delar av vattenskyddsområdet som inte omfattas av övriga zonen och utgör normalt vattenskyddsområdets yttre begränsning, vilken kan sammanfalla med vattendelaren för vattentäktens tillrinningsområde. 8.3 Avgränsning av vattenskyddsområdet 8.3.1 Modell för avgränsning För utformning av skyddszonernas utbredning för en ytvattentäkt används en arbetsmodell som beaktar nedanstående faktorer i given ordning; 1. Transporttider i vattendrag och sjöar. Från vattenintaget ska primär skyddszon sträcka sig så långt uppströms att flödestiden vid en högflödessituation är minst 12 timmar. Den sekundära skyddszonen ska begränsas så att flödestiden från yttre begränsningen till vattenintaget är 24 timmar. 2. Dräneringar på och under mark ska beaktas. 3. Minsta skyddsavstånd. En strandzon med minsta avstånd fram till sjö, vattendrag eller dräneringar ska vara 50 meter för primär skyddszon. För sekundär skyddszon ska strandzonen omfatta ett 50 meter brett markområde kring alla vattendrag och dräneringar där rinntiden är mindre än 12 timmar till primär skyddszon. Där primär och sekundär skyddszon sammanfaller är strandzonen totalt 50 + 50 meter. 35 (43)
8.3.1.1 Transporttider i sjöar och vattendrag I avrinningsområdet finns, förutom Västar och Östra Nedsjöarna ett antal mindre sjöar och våtmarksområden. Utgångspunkten för beräkning av var i vattensystemet uppehållstiderna 12 respektive 24 timmar fram till råvattenintaget begränsas, är att tiden beräknas fram till en punkt i ytan ovanför det planerade råvattenintaget. Att intagssilarna kommer att placeras ca 15-25 meter under vattenytan beaktas inte. Den digitala fastighetskartan och de sjöar och vattendrag som redovisas på denna har använts som underlag. I anslutning till bebyggda områden har kartan kompletterats med vattendrag karterade i fält. 8.3.1.2 Strömningshastighet i vattendrag Vattenhastigenheten i vattendrag styrs av såväl topografi som bottenförhållanden, vattendragets tvärsnitt avseende storlek och form mm. Enligt SMHI 20 är typiska medelströmningshastigheter i ytvattendrag 0,2-0,6 m/s. Beräkning av strömningshastigheten i vattendrag har schabloniserats genom att ett antal typmiljöer bestämts utifrån vattendragen lutning och storlek. Lutningen har bestämts utifrån kartans höjdkurvor och vattendragens storlek har bestämts utifrån fastighetskartan tillsammans med punktobservationer i fält. Typvärden enligt Naturvårdsverkets handbok, se Tabell 1, har använts för att beräkna strömningshastigheten. Typvärdena representerar strömningshastigheten vi högflödessituationer. Erfarenheter från olyckor med farligt gods i anslutning till vattentäkter visar att rinntiden måste beräknas efter värsta förhållande 21. Tabell 1: Exempel på grov generell uppskattning av transporthastigheter i medeltal per kilometer för ytvatten i olika terräng vid högflödessituationer. Lutning (m/km) Dike (m/s) Bäck (m/s) Å (m/s) 1 0,4 0,6 0,8 5 0,7 1,1 1,6 10 0,9 1,5 2,1 8.3.1.3 Strömningshastighet i sjöar För sjöar spelar genomströmningen och vindgenererade strömmar en viktig roll. Vattenströmning i sjöar är beroende av en rad faktorer som tillrinningens storlek, sjöns form och djupförhållanden, skiktning och vindförhållanden. Ett mått som kan användas för att beräkna strömningshastigheter i sjöar är den teoretiska omsättningstiden, d.v.s. den tid det tar att byta ut allt vatten i sjön mot nytt. I verkligheten medverkar inte hela sjöns volym i lika hög grad i utbytet. 36 (43) 20 Bilaga 2 i Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområden, 2010:5. 21 Kemikalieolyckor vid vattentäkter. Naturvårdverkets rapport 4655.
Vattengenomströmningen genom Västra Nedsjön är huvudsakligen från öster mot utloppet i sydväst. Vinden kan generera ytvattenströmmar över sjöytor, vilket medför att det övre 1-metersskiktet rör sig i vindriktningen. Ytvattenströmmar rör sig med en hastighet på ca 1-1,5 % av vindhastigheten. Ett schablonvärde på 0,1 m/s har använts för den vindgenererade ytvattenströmmen i Västra och Östra Nedsjöarna utifrån den valda vindhastigheten 10 m/s. Denna hastighet har även använts för övriga sjöar inom avrinningsområdet. 8.3.1.4 Resultat av beräkning av strömningstider Beräknade rinntider och strömningstider vid högvattenflöde från olika punkter till råvattenintaget redovisas i Figur 8. Figur 8. Beräknade rinntider och strömningstider i vattendrag och sjöar vid högvattenflöde från olika punkter i Västra Nedsjöns avrinningsområde till råvattenintaget. Lantmäteriet. Ärende nr MS2011/02599. 37 (43)
8.3.2 Dräneringar och dagvattenledningar Inom Västra Nedsjöns avrinningsområde är utbredningen av jordbruksmark begränsad och därmed antas att ingen dränerad mark förekommer inom avrinningsområdet. Inom bebyggda områden i Hindås samhälle finns dagvattenledningar som samlar upp vatten från fastigheter och gator. Områden med dagvattenavledning till Västra Nedsjön omfattas av vattenskyddsområdets primära skyddszon. 8.3.3 Minsta skyddsavstånd till sjöar och vattendrag Enligt Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområden ska avståndet till sjöar och vattendrag uppgå till 50 meter för den primära skyddszonen. Den sekundära skyddszonen ska avgränsas 50 meter utanför primär skyddszon (totalt 100 meter från sjöar och vattendrag). Uppströms rinntiden 12 timmar ska den sekundära skyddszonen avgränsas så att avståndet till sjöar och vattendrag är 50 meter. För samtliga vattendrag som mynnar i Västra Nedsjön har både primär och sekundär skyddszon avgränsats. För de vattendrag som mynnar i Östra Nedsjön har endast sekundär skyddszon avgränsats eftersom dessa vattendrag ligger uppströms gränsen för 12 timmars beräknad rinntid. 8.4 Yttre begränsning av vattenskyddsområdet tertiär skyddszon Det område som inte omfattas av övriga skyddszoner utgör tertiär skyddszon. Utgångspunkten för avgränsning av vattenskyddsområden för ytvattentäkter är att hela avrinningsområdet ska omfattas av vattenskyddsområdet. Västra Nedsjöns avrinningsområde avgränsas längs de vattendelare som har identifierats av SMHI. Mot nordost har vattenskyddsområdet anpassats till kommungränsen mellan Alingsås och Bollebygds kommuner. Detta medför att en mindre del av avrinningsområdet inte omfattas av vattenskyddsområdet. 8.5 Genomförande samt motiv till gränsdragningar Nedanstående generella motiv har utan rangordning beaktats vid vattenskyddsområdets principiella avgränsning. Inom vissa delar redovisas platsspecifika motiv. 8.5.1 Strategi och generella motiv Grundregeln är att vattenskyddsområdet bör omfatta hela vattentäktens tillrinningsområde. Nödvändigheten av att bevara en god vattenkvalitet kan inte ifrågasättas. Vattenskyddsområdet syftar till att lämna garantier för att en så god råvattenkvalitet som möjligt kan erhållas inom ramen för samhällsekonomisk avvägning så att råvattnet efter normalt reningsförfarande kan användas för sitt ändamål. Vid dricksvattenframställning är det bättre att motverka en förorening än att eliminera den genom ökad beredning av råvattnet. 38 (43)
Hushållningsreglerna i miljöbalken innebär, trots att en avvägning ska göras mellan det skyddande intresset och motstående intressen, att enbart ekonomiska hänsynstaganden inte får äventyra de värden som man vill skydda. Förslag på vattenskyddsområde baseras på en tolkning av hur avvägningen praktiskt bör göras, och är ett förslag med en associerad risk att vattenskyddet ändå inte kan uppnås. Med nuvarande utformning bedöms den risken acceptabel och i linje med lagstiftarens intentioner. Mindre storlek innebär en ökad risk att syftet bakom vattenskyddet inte kan uppnås. I grunden är det en politisk fråga att avgöra avvägningen mellan den risk man utsätter konsumenterna för samt de restriktioner som nödvändigtvis uppkommer för att uppnå viss riskreduktion. 8.5.2 Platsspecifika motiv Nedsjöarnas vattenskyddsområde har utformats enligt den metodik som beskrivs ovan. Vattenskyddsområdets föreslagna utbredning beskrivs i detalj i ett antal punkter enligt Figur 9. P1 P2 P3 S1 Utgångspunkten för avgränsning av den primära skyddszonen är att rinntiden i alla sjöar och vattendrag fram till råvattenintaget ska vara 12 timmar. Kring alla sjöar och vattendrag har en strandzon på 50 m avgränsats. Alla vattendrag som mynnar i Västra Nedsjön omfattas av primär skyddszon eftersom rinntiden i dessa är kortare än 12 timmar. Gränsen för 12 timmars rinntid går mitt i Östra Nedsjön, men hela Östra Nedsjön samt en strandzon på 50 m omfattas, enligt förslaget, av primär skyddszon. Motivet till detta är att hela vattenvolymen i Östra Nedsjön är mycket viktig för vattenuttaget i Västra Nedsjön eftersom den största magasinsvolymen finns i Östra Nedsjön. De delar av Hindås samhälle som ligger inom Västra Nedsjöns avrinningsområde omfattas av den primära skyddszonen. Dagvattenavrinningen från detta område sker via ledningar och bäckar till Västra Nedsjön, mesta dels till den vik som ligger strax söder om den planerade intagspunkten. Avrinningen från hårdgjorda ytor är snabb, speciellt i samband med kraftiga regn. Dagvatten från bebyggda ytor kan innehålla höga halter av bl.a. tungmetaller och PAH. Utgångspunkten för avgränsning av den sekundära skyddszonen är att rinntiden i sjöar och vattendrag fram till råvattenintaget ska vara 24 timmar. Den sekundära skyddszonen ska avgränsas 50 meter utanför primär skyddszon (totalt 100 meter från sjöar och vattendrag). Uppströms rinntiden 12 timmar ska den sekundära skyddszonen avgränsas så att avståndet till sjöar och vattendrag är 50 meter. Samtliga vattendrag som mynnar direkt i Västra Nedsjön omges av både en primär skyddszon och en sekundär skyddszon (totalt 100 m) eftersom rinntiderna är kortare än 12 timmar. De vattendrag som mynnar i Östra Nedsjön omges endast av sekundär skyddszon, d.v.s. en strandzon på 50 m på vardera sidan av vattendraget. I de nordöstra delarna av avrinningsområdet överstiger rinntiden 24 timmar och här finns därför ingen sekundär skyddszon kring vattendragen. 39 (43)
S2 T1 I den nordöstra delen av avrinningsområdet uppnås rinntiden 24 timmar innan vattendelaren, vilket medför att vissa vattendrag inte omfattas av varken primär eller sekundär skyddszon. Den tertiära skyddszonen omfattar de delar av Västra Nedsjöns avrinningsområde som inte omfattas av övriga skyddszoner. Mot nordost har gränsen för den tertiära zonen och därmed vattenskyddsområdets yttre begränsning anpassat till Alingsås kommungräns. Det medför att en liten del av avrinningsområdet inte omfattas av vattenskyddsområdet. Det förekommer inga risker inom detta område som motiverar att områden inom Alingsås kommun omfattas av vattenskyddsområdet. 40 (43)
Figur 9. Föreslagen utbredning av Nedsjöarnas vattenskyddsområde med platsspecifika motiv till avgränsningen. Lantmäteriet. Ärende nr MS2011/02599. 41 (43)