Personskador i Sverige. 2012 års utgåva

Personskador i Sverige 2012 års utgåva

Personskador i Sverige 2012 års utgåva Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Kontaktperson: Jan Schyllander Layout: Advant Produktionsbyrå AB Publ.nr MSB413 - september 2012 ISBN 978-91-7383-241-0

Personskador i Sverige 2012 års utgåva

Innehåll Förord... 7 Inledning... 9 Personskador i Sverige en översikt...13 Skador och sjukdomar... 14 Skadeutvecklingen i ett historiskt perspektiv... 19 Allmänt om skador i trafiken... 23 Allmänt om skador i arbetet... 29 Allmänt om skador i hem, skola och fritid... 35 Yttre orsaker till skador... 47 Avsiktliga skador...47 Självtillfogade eller självdestruktiva skador... 47 Skador till följd av övergrepp av annan person... 51 Oavsiktliga skador (olyckor) Några större skademekanismer... 56 Fallolyckor... 56 Vägtrafikolyckor...60 Andra transportolyckor på land, till sjöss och i luften...64 Förgiftningsolyckor... 67 Drunkningsolyckor...71 Brandolyckor... 75 Oklar avsikt...79 Några särskilda skademiljöer... 85 Bostadsmiljön... 85 Särskilda boenden... 90 Barnomsorgstid...92 Hushållsarbete... 95 Gör det själv arbete... 99 Trädgårdsarbete... 102 Skol- och utbildningstid... 105 Sport och idrott... 108 Lekplatser (inkl. lekplats på skolgård)...112 Direkt eller indirekt skada av djur...116 Skador beroende på underlag...119 Samhällets kostnader för olyckor...121 Svenskarnas uppfattning om säkerhet och trygghet... 125 En internationell jämförelse...129 Bilaga 1: Datakällor...136 Bilaga 2: Kommungruppsindelning 2011 definitioner...138

Förord Den här rapporten har tagits fram gemensamt av Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). I rapporten redovisas skadeutveckling och skadepanoramat i Sverige. Redovisningen är faktabaserad och görs i stor utsträckning i statistiska termer i form av tabeller och diagram. Skador är i denna rapport kroppsliga (somatiska) konsekvenser av olycksändelser, våldshändelser och självtillfogade våldshändelser. Tiden mellan själva händelsen och skadans manifestation skall vara kort. Skadebegreppet är inte helt okomplicerat. I begreppet ligger som redan nämnts att skadan skall ha uppkommit plötsligt. En långsamt smygande förgiftning eller effekten av långvarig överbelastning räknas vanligen inte som skada. Inte heller betraktas psykiska eller psykosomatiska effekter av yttre våld som skador. I internationell sjukdomsklassifikation skiljer man på avsiktlig skada (självmord, mord, krigshandling) och oavsiktlig skada, som i vardagsspråk benämns olycka. I vissa fall går det inte att fastställa huruvida det förelåg ett uppsåt eller ej. I dessa fall sorteras skadan bland skador med oklar avsikt. Rapporten har tagits fram av Ellen Lundqvist och Anders Tennlind vid Socialstyrelsen samt Jan Schyllander och Ingela Stenbäck vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Det är författarnas förhoppning att denna rapport skall vara användbar när man behöver fakta kring olika skadekategorier, skademekanismer eller vilka som drabbas av skador och i vilka miljöer dessa uppträder.

8 Personskador i Sverige 2012 års utgåva Inledning

Inledning 9 Inledning Skador till följd av olyckshändelser, våldshändelser och självtillfogade våldshändelser utgör ett omfattande folkhälsoproblem. Skador är den vanligaste dödsorsaken bland yngre människor, en ledande orsak till invaliditet och förlorade levnadsår och en stor orsak till höga hälso- och sjukvårdskostnader. Skador medför stora samhällskostnader samtidigt som det är väl känt att skador går att förebygga med känd metodik. Skador tillhör de områden som uppvisar de mest positiva och snabbaste effekterna av förebyggande arbete. Varje år dör numera nästan 3 000 människor i olyckor. Sedan mitten av 1990-talet har antalet dödsolyckor ökat med 25 procent. Varje år behöver 100 000 människor läggas in på sjukhus efter att ha skadats i olyckor och 650 000 uppsöka en akutmottagning. Härtill kommer cirka 1 200 människor som varje år tar sitt eget liv och en ökande trend av framförallt yngre kvinnor som skadar sig själva. Under de senaste decennierna har vi sett att teknikrelaterade skaderisker såsom trafik, industri, farliga produkter minskar. Medan socialt relaterade skade risker såsom självtillfogade skador, olycksfall bland äldre, förgiftning av alkohol och droger ökar. Risken för att råka ut för en olycka och skadas är högst för barn, ungdomar, yngre vuxna och äldre. Barnens skador är oftast inte lika allvarliga som äldres. Risken att skadas allvarligt och omkomma till följd av olycksfall ökar med åldern för båda könen. Män är överrepresenterade i nästan samtliga skademekanismer och i alla ålders grupper. Denna överrepresentation är inte lika kraftig i den äldsta åldersgruppen. Det finns en gedigen och samstämmig forskningsbas som pekar på att ekonomiskt svaga personer löper större risk att skadas i olyckor. Barn till ensamstående föräldrar löper till exempel betydligt större risk att drunkna eller att råka ut för trafikolyckor med mera än andra barn. Människor med låga förvärvsinkomster löper betydligt högre risk att omkomma i bränder och drunkning än människor med höga inkomster. En människas sociala status (civilstånd, utbildning och sysselsättning) visar sig också ha påverkan på risken att råka ut för skador av olika slag. Ensamstående, arbetslösa och människor med låg utbildning löper till exempel större risk att skadas än andra. Det finns betydande skillnader i risk för att råka ut för en olycka mellan olika kommuner i Sverige. Generellt gäller att risken är högre i glesbygdskommuner än i förortskommuner och att risken är högre i norra delen av landet än i södra. Risken för att råka ut för en allvarlig olycka kan vara högre för personer med funktionsnedsättningar än för befolkningen i övrigt. Särskilt i trafiken och på arbetsplatsen kan till exempel syn- och hörselproblem tillsammans med nedsatt rörlighet vara riskfaktorer. Antalet personer i landet med någon typ av funktionshinder överstiger en miljon.

10 Personskador i Sverige 2012 års utgåva Statistiken i denna rapport redovisas i olika avsnitt. Rapporten inleds med en översikt av olika skadekategorier samt en jämförelse mellan skador och andra orsaker till dödlighet och sjuklighet samt hur antalet skador för olika åldersgrupper utvecklats över tid. Härefter följer allmänna redovisningar över skador i trafiken, i arbetet och i hem, skola och fritidsmiljöer. Dessa redovisningar bygger på årliga skattningar av antalet skadade som uppsökt akutmottagningar och är fördelade på bl.a. kön, ålder, skadeplats och skademekanism. Efter denna allmänna redovisning följer en redovisning över antal döda och slutenvårdade till följd av avsiktliga och oavsiktliga skadehändelser. Även denna redovisning är fördelad på kön och ålder, men innehåller också jämförelser mellan olika kommungrupper mm. I rapporten redovisas de nationella antalsskattningarna avrundade till närmaste hundratal. I vissa tabeller fördelade på ålder och kön går inte alltid de skattade antalen jämnt upp med totalsumman. Detta beror på att olika uppräkningsfaktorer använts för ålderskategori och kön med hänsyn till befolkningen i Sverige och befolkningen i IDB Sveriges upptagningsområde. Hänsyn har inte tagits till registreringsbortfall, vilket medför att redovi sade antalsskattningar liksom befolkningsrelaterade tal är att betrakta som miniminivåer. I slutet på rapporten redovisas skador i några speciella miljöer och aktiviteter som bostaden, barnomsorgen, sport och idrott, lekplatser, hushållsarbete mm. Rapporten avslutas med ett avsnitt om samhällskostnader för olyckor, vår uppfattning om säkerhet och trygghet samt en internationell jämförelse av olika skadehändelser.

12 Personskador i Sverige 2012 års utgåva Skador i Sverige en översikt

Skador i Sverige en översikt 13 Personskador i Sverige en översikt Under 2010 1 omkom över 4 600 människor i skaderelaterade händelser. Den största skadekategorin är olycksfall följt av självmord. Dödsfall 2010 orsakade av skador Män: 2 912 (62 %) Kvinnor: 1 747 (38 %) Totalt: 4 659 Olycksfall Män: 1 696 (59%) Självmord Män: 836 (73%) Våld Män: 62 (70%) Oklar avsikt Män: 197 (64%) Annan yttre orsak Män: 121 (52%) Kvinnor: 1 198 (41%) Kvinnor: 302 (27%) Kvinnor: 26 (30%) Kvinnor: 111 (36% ) Kvinnor: 110 (48%) Totalt: 2 894 Totalt: 1 138 Totalt: 88 Totalt: 308 Totalt: 231 Figur 1. Antal och andel omkomna till följd av skador år 2010 efter skadekategori och kön. Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen. Under 2010 behövde nästan 150 000 personer sluten sjukhusvård till följd av skador. Den största kategorin är även här olycksfall (71%) följt av annan yttre orsak eller komplikationer vid medicinsk vård (22 %). Den senare kategorin innehåller bland annat vårdskador. Slutenvårdade 2010 orsakade av skador Män: 70 405 (48 %) Kvinnor: 77 539 (52 %) Totalt: 147 944 Olycksfall Män: 49 176 (47%) Kvinnor: 55 246 (53%) Totalt: 104 422 Självdestruktiv handling Män: 2 934 (38%) Kvinnor: 4 701 (62%) Totalt: 7 635 Våld Män: 1 848 (78%) Kvinnor: 508 (22%) Totalt: 2 356 Oklar avsikt Män: 723 (53%) Kvinnor: 629 (47%) Totalt: 1 352 Annan yttre orsak Män: 15 724 (49%) Kvinnor: 16 455 (51%) Totalt: 32 179 Figur 2. Antal och andel slutenvårdade till följd av skador år 2010 efter skadekategori och kön. Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen. 1. Vid tryckningen av denna rapport är 2010 det senaste året som det finns publicerad statistik från Socialstyrelsen.

14 Personskador i Sverige 2012 års utgåva Skador och sjukdomar Klassifikationen av sjukdomar och hälsoproblem är ett verktyg för beskrivning av dödsorsaker och sjukdomsförekomst i befolkningen. I Sverige liksom i större delen av världen används den av WHO lanserade The International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems (ICD). För närvarande används den 10:e versionen av ICD eller ICD10. Denna klassifikation består av 21 kapitel. Kapitelindelningen styrs av flera principer. Förutom olika kapitel för varje större organsystem (andningsorganen, cirkulationsorganen etc.) finns kapitel som främst bygger på etiologi eller uppkomstsätt (infektionssjukdomar, tumörer etc.). Ytterligare principer finns bakom de särskilda kapitlen för graviditet och förlossning samt för yttre orsaker till sjukdom och död (skador). Hur skador (kapitel 19) förhåller sig till andra orsaker (övriga kapitel) till död och inläggning på sjukhus visas i följande tabeller. Av tabellerna framgår att skador är ledande dödsorsak för både män och kvinnor i flera åldersgrupper och också ledande orsak till inläggning på sjukhus i vissa åldersgrupper. I tabellerna redovisas endast de fyra (I IV) vanligaste orsakerna (kapitlen) för respektive åldersgrupp och kön.

Skador i Sverige en översikt 15 Ledande dödsorsaker för män efter åldersgrupp Åldersgrupp I II III IV 00 Vissa perinatala tillstånd (42 %) Medfödda missbildningar mm (27 %) Symptom, sjukdomstecken som ej klassificeras annorstädes (15 %) Infektionssjukdomar (4 %) 01-06 Skador (22 %) Tumörer (19 %) Medfödda missbildningar mm (14 %) Symptom, sjukdomstecken som ej klassificeras annorstädes (11 %) 07-12 Tumörer (26 %) Skador (22 %) Sjukdomar i nervsystemet (20 %) Medfödda missbildningar mm (6 %) 13-17 Skador (57 %) Tumörer (12 %) Sjukdomar i nervsystemet (10 %) Cirkulationsorganens sjukdomar(5 %) 18-24 Skador (73 %) Tumörer (7 %) Sjukdomstecken som ej klassificeras annorstädes (6 %) Cirkulationsorganens sjukdomar (5 %) 25-44 Skador (51 %) Tumörer (16 %) Cirkulationsorganens sjukdomar (12 %) Sjukdomstecken som ej klassificeras annorstädes (5 %) 45-64 Tumörer (34 %) Cirkulationsorganens sjukdomar (29 %) Skador (13 %) Matsmältningsorganens sjukdomar (6 %) 65-79 Tumörer (36 %) Cirkulationsorganens sjukdomar (36 %) Andningsorganens sjukdomar (6 %) Skador (4 %) 80+ Cirkulationsorganens sjukdomar (47 %) Tumörer (20 %) Andningsorganens sjukdomar (8 %) Psykiska sjukdomar (5 %) Tabell 1. Ledande dödsorsaker för män efter åldersgrupp. Medelvärden för 2008 2010. Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

16 Personskador i Sverige 2012 års utgåva Ledande dödsorsaker för kvinnor efter åldersgrupp Åldersgrupp I II III IV 00 Vissa perinatala tillstånd (38 %) Medfödda missbildningar mm (28 %) Symptom, sjukdomstecken som ej klassificeras annorstädes (13 %) Infektionssjukdomar (6 %) 01-06 Tumörer (21 %) Endokrina sjukdomar mm (13 %) Symptom, sjukdomstecken som ej klassificeras annorstädes (13 %) Medfödda missbildningar mm (12 %) 07-12 Skador (32 %) Tumörer (31 %) Sjukdomar i nervsystemet (11 %) Symptom, sjukdomstecken som ej klassificeras annorstädes (8 %) 13-17 Skador (51 %) Tumörer (17 %) Sjukdomar i nervsystemet (7 %) Medfödda missbildningar mm (5 %) 18-24 Skador (56 %) Tumörer (11 %) Sjukdomar i nervsystemet (11 %) Sjukdomstecken som ej klassificeras annorstädes (7 %) 25-44 Tumörer (40 %) Skador (29 %) Cirkulationsorganens sjukdomar (9 %) Sjukdomstecken som ej klassificeras annorstädes (5 %) 45-64 Tumörer (54 %) Cirkulationsorganens sjukdomar (16 %) Skador (8 %) Matsmältningsorganens sjukdomar (5 %) 65-79 Tumörer (41 %) Cirkulationsorganens sjukdomar (29 %) Andningsorganens sjukdomar (7 %) Sjukdomar i nervsystemet (5 %) 80 + Cirkulationsorganens sjukdomar (49 %) Tumörer (14 %) Psykiska sjukdomar (9 %) Andningsorganens sjukdomar (6 %) Tabell 2. Ledande dödsorsaker för kvinnor efter åldersgrupp. Medelvärden för 2008 2010. Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Skador i Sverige en översikt 17 Ledande orsaker till slutenvård efter åldersgrupp. Män, år 2010 Åldersgrupp I II III IV 00 Vissa perinatala tillstånd (35 %) Andningsorganens sjukdomar (18 %) Faktorer av betydelse för hälsotillståndet (13 %) Infektionssjukdomar (8 %) 01-06 Andningsorganens sjukdomar (25 %) Skador (18 %) Andningsorganens sjukdomar (13 %) Symptom, sjukdomstecken som ej klassificeras annorstädes (8 %) 07-12 Skador (29 %) Symptom, sjukdomstecken som ej klassificeras annorstädes (14 %) Matsmältningsorganens sjukdomar (9 %) Andningsorganens sjukdomar (8 %) 13-17 Skador (28 %) Symptom, sjukdomstecken som ej klassificeras annorstädes (11 %) Matsmältningsorganens sjukdomar (10 %) Psykiska sjukdomar (10 %) 18-24 Skador (24 %) Psykiska sjukdomar (18 %) Matsmältningsorganens sjukdomar (12 %) Symptom, sjukdomstecken som ej klassificeras annorstädes (11 %) 25-44 Psykiska sjukdomar (16 %) Skador (16 %) Symptom, sjukdomstecken som ej klassificeras annorstädes (12 %) Matsmältningsorganens sjukdomar (12 %) 45-64 Cirkulationsorganens sjukdomar (17 %) Symptom, sjukdomstecken som ej klassificeras annorstädes (12 %) Skador (10 %) Matsmältningsorganens sjukdomar (10 %) 65-79 Cirkulationsorganens sjukdomar (23 %) Symptom, sjukdomstecken som ej klassificeras annorstädes (11 %) Tumörer (10 %) Matsmältningsorganens sjukdomar (8 %) 80+ Cirkulationsorganens sjukdomar (12 %) Symptom, sjukdomstecken som ej klassificeras annorstädes (12 %) Skador (10 %) Andningsorganens sjukdomar (10 %) Tabell 3. Ledande orsaker till slutenvård för män efter åldersgrupp år 2010. Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen.

18 Personskador i Sverige 2012 års utgåva Ledande orsaker till slutenvård efter åldersgrupp. Kvinnor, år 2010 Åldersgrupp I II III IV 00 Vissa perinatala tillstånd (36 %) Faktorer av betydelse för hälsotillståndet (16 %) Andningsorganens sjukdomar (14 %) Infektionssjukdomar mm (9%) 01-06 Andningsorganens sjukdomar (22 %) Skador (17 %) Infektionssjukdomar mm (15 %) Symptom, sjukdomstecken som ej klassificeras annorstädes (12 %) 07-12 Skador (24 %) Symptom, sjukdomstecken som ej klassificeras annorstädes (15 %) Andningsorganens sjukdomar (9 %) Matsmältningsorganens sjukdomar (8 %) 13-17 Skador (18 %) Symptom, sjukdomstecken som ej klassificeras annorstädes (11 %) Psykiska sjukdomar (13 %) Andningsorganens sjukdomar (9 %) 18-24 Graviditet, förlossning (42 %) Psykiska sjukdomar (10 %) Symptom, sjukdomstecken som ej klassificeras annorstädes (9 %) Skador (8 %) 25-44 Graviditet, förlossning (59 %) Symptom, sjukdomstecken som ej klassificeras annorstädes (6 %) Matsmältningsorganens sjukdomar (5 %) Psykiska sjukdomar (5 %) 45-64 Symptom, sjukdomstecken som ej klassificeras annorstädes (13 %) Tumörer (12 %) Matsmältningsorganens sjukdomar (10 %) Sjukdomar i muskuloskeletala systemet (10 %) 65-79 Cirkulationsorganens sjukdomar Symptom, sjukdomstecken som ej klassificeras annorstädes Sjukdomar i muskuloskeletala systemet Tumörer (17 %) (12 %) (11 %) (10 %) 80+ Cirkulationsorganens sjukdomar (22 %) Skador (16 %) Symptom, sjukdomstecken som ej klassificeras annorstädes (11 %) Andningsorganens sjukdomar (7 %) Tabell 4. Ledande orsaker till slutenvård för kvinnor efter åldersgrupp år 2010. Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen.

Skador i Sverige en översikt 19 Skadeutvecklingen i ett historiskt perspektiv (Observera att skalorna för figurerna nedan varierar för döda resp. slutenvårdade och för olika åldrar.) Av figuren nedan framgår att antalet skadedöda barn minskat under i stort sett hela den studerade perioden. Den noggranne kan se effekten av tsunamin i Sydostasien 2004 samt den s.k. diskoteksbranden i Göteborg 1998. Antalet dödade per 100 000 invånare 35,0 30,0 25,0 Pojkar Flickor 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 1960 1962 1964 1966 1968 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 Figur 3. Antal döda pojkar och flickor (0-17 år) per 100 000 invånare till följd av skadehändelser 1960 2010. Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen. Även åldersgruppen 18 64 år, i synnerhet männen, har haft en i huvudsak positiv utveckling under den studerade perioden. Antalet dödade per 100 000 invånare 120,0 100,0 Män Kvinnor 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 1960 1962 1964 1966 1968 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 Figur 4. Antal döda män och kvinnor (18-64 år) per 100 000 invånare till följd av skadehändelser 1960 2010. Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

20 Personskador i Sverige 2012 års utgåva För åldersgruppen 65 + är däremot utvecklingen inte lika positiv. Sedan mitten av 1990 går utvecklingen åt fel håll. Om vi dessutom erinrar oss att vi samtidigt haft en befolkningsökning i landet så blir ökningen i absoluta tal än högre. Antalet dödade per 100 000 invånare 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 Män Kvinnor 0,0 1960 1962 1964 1966 1968 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 Figur 5. Antal döda män och kvinnor (65 + år) per 100 000 invånare till följd av skadehändelser 1960 2010. Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen. Antalet barn (0 17 år) som behövt vårdas i slutenvård har också minskat under perioden, 1987 till 2010. Antal vårdade i slutenvård per 100 000 invånare 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 Pojkar Flickor 0 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Figur 6. Antal slutenvårdade pojkar och flickor (0-17 år) per 100 000 invånare till följd av skadehändelser 1987 2010. Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen. Av nästa figur framgår att antalet män per 100 000 invånare som behövt slutenvård minskat under perioden, medan antalet kvinnor per 100 000 invånare i stort sett är lika många i slutet på perioden som i början.

Skador i Sverige en översikt 21 Antal vårdade i slutenvård per 100 000 invånare 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 Män Kvinnor 0 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Figur 7. Antal slutenvårdade män och kvinnor (18-64 år) per 100 000 invånare till följd av skadehändelser 1987 2010. Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen. För den äldsta åldersgruppen ökar däremot antalet människor per 100 000 invånare som behöver slutenvård till följd av skadehändelser. Antal vårdade i slutenvård per 100 000 invånare 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Män Kvinnor 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Figur 8. Antal slutenvårdade män och kvinnor (65+ år) per 100 000 invånare till följd av skadehändelser 1987 2010. Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen.

22 Personskador i Sverige 2012 års utgåva Allmänt om skador i trafiken

Allmänt om skador i trafiken 23 Allmänt om skador i trafiken Den helt dominerande delen av trafikskadorna uppstår i vägtrafiken. Antalet dödsfall och svårt skadade till följd av olyckshändelser inom vägtrafiken har sedan tidpunkten för omläggningen till högertrafik minskat trots att antalet fordon på vägarna mångdubblats. I mitten på 1960-talet dog årligen cirka 1 300 människor i väg trafiken för att nu ligga kring 300 per år. Skattat antal skadade efter ålder och kön Ålder Nationell antalsskattning Procentuell fördelning Nationell antalsskattning per 100 000 invånare Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt 00-06 1 400 1 100 2 500 4,1 3,8 4,0 371 312 343 07-12 2 200 1 700 3 900 6,5 5,9 6,2 733 586 661 13-17 4 800 3 700 8 500 14,1 12,8 13,5 1 561 1 270 1 420 18-24 6 200 5 200 11 400 18,2 18,1 18,1 1 417 1 248 1 335 25-44 9 800 8 100 17 900 28,7 28,1 28,5 789 675 734 45-64 6 900 6 000 12 900 20,2 20,8 20,5 569 505 537 65-79 2 100 2 500 4 600 6,2 8,7 7,3 376 401 389 80+ 700 500 1 200 2,1 1,7 1,9 392 167 252 Totalt 34 100 28 800 62 900 100,0 100,0 100,0 740 617 679 Tabell 5. Nationell antalsskattning, procentuell fördelning samt nationell antalsskattning per 100 000 invånare av skadade i trafiken efter ålder och kön. Medelvärden för 2008 2010. Källa: IDB Sverige, Socialstyrelsen.

24 Personskador i Sverige 2012 års utgåva Skattat antal skadade efter skadeplats och kön Skadeplats Nationell antalsskattning Procentuell fördelning Trottoar, gågata, gångbana mm Nationell antalsskattning per 100 000 invånare Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt 800 1 000 1 800 2,5 3,3 2,9 18 21 19 Cykelbana 3 800 3 700 7 500 11,0 13,0 11,9 82 80 81 Motorväg <100 100 100 0,1 0,2 0,2 1 1 1 Allmän väg utanför tättbebyggt område Allmän väg/gata inom tättbebyggt område Ospecificerad väg, inkl. privat/enskild väg Bussterminal/hållplats, vänthall, järnvägsområde mm Kaj, spårområde och körväg inom hamnområde Annat specificerat transportområde Ospecificerat transportområde 13 900 10 600 24 500 40,7 36,8 38,9 301 227 264 11 400 10 300 21 700 33,3 35,7 34,4 247 220 233 2 100 1 700 3 800 6,2 5,9 6,0 46 36 41 100 200 300 0,4 0,6 0,5 3 4 3 <100 <100 <100 0,0 0,1 0,1 0 0 0 700 500 1 300 2,2 1,9 2,0 16 11 14 1 200 800 2 000 3,6 2,7 3,2 26 17 22 Totalt 34 100 28 800 62 900 100,0 100,0 100,0 740 617 679 Tabell 6. Nationell antalsskattning, procentuell fördelning samt nationell antalsskattning per 100 000 invånare av skadade i trafiken efter skadeplats och kön. Medelvärden för 2008 2010. Källa: IDB Sverige, Socialstyrelsen. Skattat antal skadade efter kön och den skadades transportsätt Transportsätt Nationell antalsskattning Procentuell fördelning Nationell antalsskattning per 100 000 invånare Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Fotgängare 1 500 2 100 3 600 4,2 7,3 5,6 31 45 38 Person på cykel 10 400 9 000 19 400 30,5 31,2 30,8 226 193 209 Person på moped 2 900 1 600 4 500 8,6 5,6 7,2 64 34 49 Person på motorcykel 2 100 400 2 500 6,2 1,3 4,0 46 8 27 Person i personbil 15 500 14 700 30 200 45,6 50,8 48,0 338 314 326 Person i lastbil/buss 1 000 400 1 400 2,8 1,4 2,2 21 9 15 Person i/på annat specificerat fordon Person i/på ospecificerat fordon 500 500 1 000 1,4 1,9 1,6 10 12 11 200 100 300 0,6 0,5 0,5 5 3 4 Totalt 34 100 28 800 62 900 100,0 100,0 100,0 740 617 679 Tabell 7. Nationell antalsskattning, procentuell fördelning samt nationell antalsskattning per 100 000 invånare av skadade i trafiken efter kön och transportsätt. Medelvärden för 2008 2010. Källa: IDB Sverige, Socialstyrelsen.

Allmänt om skador i trafiken 25 Andel skadade efter den skadades transportsätt samt efter motpart och kön Män Fotgängare Person på cykel Person på moped Person på motorcykel Person i personbil Person i lastbil/buss Person i/på annat specificerat fordon Person i/på ospecificerat fordon Ingen motpart 44,7 81,1 65,7 73,9 38,3 51,5 63,0 2,3 56,7 Fotgängare 0,0 0,5 0,5 0,2 0,1 0,0 0,0 0,0 0,3 Person på cykel 6,9 7,4 0,6 0,2 0,1 0,5 0,0 0,0 2,7 Person på moped 4,3 0,5 6,8 0,2 0,2 0,0 0,0 0,0 1,0 Person på motorcykel 0,3 0,1 0,5 2,5 0,3 0,0 0,0 0,0 0,4 Person i personbil 39,8 8,4 22,1 19,1 45,3 20,1 16,0 0,0 28,8 Person i lastbil/buss 1,6 0,4 1,0 0,7 5,5 16,7 8,0 0,0 3,4 Annan specificerad motpart 2,0 1,5 2,8 3,2 10,0 9,3 13,0 0,0 6,0 Ospecificerad motpart 0,3 0,0 0,0 0,0 0,2 2,0 0,0 97,7 0,8 Totalt 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Tabell 8. Andel skadade män efter transportsätt och motpart. Medelvärden för 2008 2010. Källa: IDB Sverige, Socialstyrelsen. Totalt Kvinnor Fotgängare Person på cykel Person på moped Person på Motorcykel Person i personbil Person i lastbil/buss Person i/på annat specificerat fordon Person i/på ospecificerat fordon Ingen motpart 62,7 77,1 71,4 75,0 32,2 40,5 92,9 3,7 52,4 Fotgängare 0,0 0,9 0,6 0,0 0,1 1,2 0,9 0,0 0,4 Person på cykel 7,1 10,6 1,5 0,0 0,0 0,0 0,9 0,0 3,9 Person på moped 2,3 0,5 4,5 0,0 0,1 1,2 0,0 0,0 0,7 Person på motorcykel 0,5 0,1 0,0 6,3 0,3 0,0 0,0 0,0 0,3 Person i personbil 23,1 9,0 20,8 13,8 54,0 22,6 2,7 0,0 33,6 Person i lastbil/buss 1,4 0,2 0,3 1,3 5,2 20,2 0,9 0,0 3,2 Annan specificerad motpart 2,7 1,5 0,9 3,8 7,9 14,3 1,8 0,0 5,0 Ospecificerad motpart 0,2 0,1 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 96,3 0,6 Totalt 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Tabell 9. Andel skadade kvinnor efter transportsätt och motpart. Medelvärden för 2008 2010. Källa: IDB Sverige, Socialstyrelsen. Totalt

26 Personskador i Sverige 2012 års utgåva Andel skadade efter den skadades transportsätt samt efter ålder och kön Män 00-06 07-12 13-17 18-24 25-44 45-64 65-79 80+ Totalt Fotgängare 5,2 5,5 3,1 3,8 2,9 3,9 8,8 15,8 4,2 Person på cykel 48,9 73,2 33,9 14,2 24,2 32,9 35,2 41,2 30,5 Person på moped 0,4 1,1 40,2 3,2 3,9 4,2 2,9 0,6 8,6 Person på motorcykel 0,0 0,9 2,6 4,5 8,1 11,5 5,3 0,0 6,2 Person i personbil 42,6 16,5 15,5 70,2 54,1 42,0 46,3 40,0 45,6 Person i lastbil/buss 0,4 0,5 0,7 3,1 4,7 3,7 0,8 1,8 2,8 Person i/på annat specificerat fordon Person i/på ospecificerat fordon 1,1 0,9 3,2 0,9 1,3 1,2 0,6 0,0 1,4 1,5 1,4 0,8 0,1 0,8 0,5 0,0 0,6 0,6 Totalt 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Tabell 10. Andel skadade män efter transportsätt och ålder. Medelvärden för 2008 2010. Källa: IDB Sverige, Socialstyrelsen. Kvinnor 00-06 07-12 13-17 18-24 25-44 45-64 65-79 80+ Totalt Fotgängare 2,4 4,1 4,3 2,9 3,4 10,2 22,5 36,2 7,3 Person på cykel 46,2 68,3 27,4 21,9 26,0 33,2 37,9 31,0 31,2 Person på moped 0,0 0,6 33,4 2,4 1,8 0,8 0,2 0,0 5,6 Person på motorcykel 0,5 0,6 1,1 0,6 1,7 2,6 0,4 0,0 1,3 Person i personbil 48,6 22,2 26,5 69,1 63,6 50,4 35,9 29,3 50,8 Person i lastbil/buss 0,9 0,3 1,3 1,6 1,3 1,6 1,6 3,4 1,4 Person i/på annat specificerat fordon Person i/på ospecificerat fordon 1,4 2,7 4,9 1,1 1,9 0,9 1,1 0,0 1,9 0,0 1,2 1,0 0,4 0,2 0,3 0,5 0,0 0,5 Totalt 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Tabell 11. Andel skadade kvinnor efter transportsätt och ålder. Medelvärden för 2008 2010. Källa: IDB Sverige, Socialstyrelsen.

Allmänt om skador i trafiken 27 Andel skadade efter den skadedes transportsätt samt efter skademånad och kön Män Fotgängare Person på cykel Person på moped Person på motorcykel Person i personbil Person i lastbil/buss Person i/ på annat specificerat fordon Person i/ på ospecificerat fordon Januari 9,2 2,6 1,3 0,2 9,2 16,7 9,0 2,3 Februari 6,3 3,0 2,3 1,4 9,1 13,2 6,0 4,5 Mars 12,5 4,1 3,9 1,8 8,4 5,4 6,0 6,8 April 4,9 8,2 7,8 9,9 5,5 4,9 5,0 15,9 Maj 8,9 14,0 12,7 15,3 7,7 6,4 15,0 13,6 Juni 5,9 14,7 14,1 16,4 8,2 4,9 10,0 13,6 Juli 5,6 12,1 16,2 16,4 9,0 6,4 10,0 11,4 Augusti 4,9 12,7 12,2 17,6 8,4 9,8 8,0 13,6 September 9,5 12,0 14,6 14,0 7,6 5,4 2,0 4,5 Oktober 8,9 8,2 9,3 4,5 9,0 8,3 6,0 13,6 November 14,1 4,8 3,6 1,4 8,4 8,8 10,0 0,0 December 9,2 3,6 2,1 1,1 9,6 9,8 13,0 0,0 Totalt 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Tabell 12. Andel skadade män efter transportsätt och skademånad. Medelvärden för 2008 2010. Källa: IDB Sverige, Socialstyrelsen. Kvinnor Fotgängare Person på cykel Person på moped Person på Motorcykel Person i personbil Person i lastbil/ buss Person i/ på annat specificerat fordon Person i/ på ospecificerat fordon Januari 10,5 3,7 0,3 3,8 10,0 19,0 0,9 3,7 Februari 11,2 2,9 0,9 0,0 9,5 20,2 8,9 3,7 Mars 14,0 4,2 2,4 2,5 8,3 8,3 14,3 0,0 April 7,8 7,5 7,2 12,5 5,6 3,6 14,3 11,1 Maj 5,3 13,8 13,0 15,0 5,9 2,4 8,9 7,4 Juni 3,7 14,5 16,0 12,5 8,3 13,1 5,4 14,8 Juli 5,5 12,2 18,1 26,3 8,0 2,4 9,8 11,1 Augusti 4,8 12,0 18,4 11,3 7,4 7,1 10,7 3,7 September 7,8 11,3 14,8 11,3 6,7 6,0 6,3 25,9 Oktober 6,4 8,1 6,0 3,8 9,1 6,0 4,5 3,7 November 14,2 6,0 2,4 0,0 8,7 4,8 10,7 14,8 December 8,9 3,6 0,6 1,3 12,5 7,1 5,4 0,0 Totalt 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Tabell 13. Andel skadade kvinnor efter transportsätt och skademånad. Medelvärden för 2008 2010. Källa: IDB Sverige, Socialstyrelsen.

28 Personskador i Sverige 2012 års utgåva Allmänt om skador i arbetet

Allmänt om skador i arbetet 29 Allmänt om skador i arbetet Risken att omkomma till följd av olyckor inom arbetslivet har minskat stadigt sedan 1940-talet, men minskningen har planat ut. I mitten av 1950-talet omkom ca 400 arbetstagare per år till följd av olyckor, och idag omkommer ca 50 2 arbetstagare per år. Byggverksamheten är en verksamhet med många dödsfall. Men de största riskerna (sett till antalet verksamma personer) finns inom jord- och skogsbruket och fiskenäringen. Skattat antal skadade efter ålder och kön Ålder Nationell antalsskattning Procentuell fördelning Nationell antalsskattning per 100 000 invånare Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt 00-17 300 200 500 0,7 1,6 0,9 33 14 24 18-24 7 500 2 200 9 800 17,0 17,2 17,2 1 718 536 1 147 25-44 21 100 5 200 26 300 47,7 40,6 46,1 1 677 431 1 076 45-64 14 200 5 000 19 200 32,1 39,1 33,6 1 171 419 800 65-79 1 100 200 1 300 2,5 1,6 2,3 196 30 109 80+ <100 <100 <100 0,0 0,0 0,0 26 1 11 Totalt 44 200 12 800 57 100 100,0 100,0 100,0 945 269 607 Tabell 14. Nationell antalsskattning, procentuell fördelning samt nationell antalsskattning per 100 000 invånare av skadade i arbetet efter ålder och kön. Medelvärden för 2008 2010. Källa: IDB Sverige, Socialstyrelsen. 2. Enligt informationssystemet om arbetsskador (ISA) som administreras av Arbetsmiljöverket och innehåller information om arbetsolyckor som anmälts till Försäkringskassan.

30 Personskador i Sverige 2012 års utgåva Skattat antal skadade efter kön och skadeplats Skadeplats Nationell antalsskattning Procentuell fördelning Nationell antalsskattning per 100 000 invånare Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Transportområde 3 700 1 600 5 300 8,6 12,4 9,4 81 33 57 Väg utanför tättbebyggt område Väg/gata inom tättbebyggt område 1 100 300 1 400 2,6 2,1 2,5 24 6 15 800 400 1 300 1,9 3,5 2,3 18 9 14 Annat transportområde 1 800 900 2 600 4,1 6,8 4,7 38 18 28 Bostad/bostadsområde 2 600 800 3 400 5,9 6,8 6,1 56 18 37 Produktions-, verkstadsområde Lantbruksområde, odlad mark, handelsträdgård, fiskodling Fabrik, verkstad, skeppsvarv, exkl. oljeplattform Byggnad/anläggning/väg under uppförande/rivning Annat produktions-, verkstadsområde Butiks-, handels-, serviceområde Handelsområde - butik, torgstånd, grossist, auktionshall Annat butiks-, handels-, serviceområde Skola, offentliga lokaler, institution 26 500 3 400 30 000 60,6 27,2 53,2 573 73 323 2 700 800 3 500 6,1 6,6 6,2 58 18 38 15 400 1 600 17 000 35,2 12,6 30,2 332 34 183 4 100 <100 4 200 9,5 0,3 7,4 89 1 45 4 300 1 000 5 300 9,9 7,7 9,4 94 21 57 1 500 1 400 2 900 3,4 11,5 5,2 32 31 31 1 100 1 000 2 100 2,6 8,1 3,8 24 22 23 300 400 800 0,8 3,4 1,4 7 9 8 1 900 2 800 4 600 4,3 21,9 8,2 41 59 50 Förskola, skola, universitet 700 1 100 1 800 1,7 8,7 3,2 16 23 20 Sjukhus, vårdcentral, tandvårdsklinik, sjukhem, särskilt boende mm Annat skola. offentliga lokaler, institutionsområde Idrotts- och sportanläggningar 400 1 300 1 800 1,0 10,5 3,1 10 28 19 700 300 1 100 1,7 2,8 1,9 16 7 12 1 400 600 2 000 3,3 4,8 3,6 31 13 22 Nöjes-, kultur-, parkområde 1 100 1 000 2 100 2,6 7,7 3,7 25 21 23 Restaurang, pub, bar, nattklubb Annat nöjes-, kultur-, parkområde 800 800 1 600 1,8 6,2 2,8 17 17 17 400 200 600 0,8 1,5 1,0 8 4 6 Fri natur 1 300 200 1 500 2,9 1,9 2,7 27 5 16 Hav, sjö, älv 100 <100 200 0,3 0,3 0,3 3 1 2 Annat och ospecificerat 3 600 700 4 300 8,2 5,6 7,6 77 15 46 Totalt 43 700 12 600 56 400 100,0 100,0 100,0 945 269 607 Tabell 15. Nationell antalsskattning, procentuell fördelning samt nationell antalsskattning per 100 000 invånare av skadade i arbetet efter plats och kön. Medelvärden för 2008 2010. Källa: IDB Sverige, Socialstyrelsen.

Allmänt om skador i arbetet 31 Skattat antal skadade efter kön och skademekanism Skademekanism Nationell antalsskattning Procentuell fördelning Nationell antalsskattning per 100 000 invånare Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Fall 8 000 4 300 12 300 18,3 33,9 21,8 173 91 132 Fall i samma plan 3 600 2 800 6 300 8,2 22,0 11,2 77 59 68 Fall från en högre nivå till en lägre 3 200 600 3 800 7,3 4,4 6,7 69 12 40 Annat fall 1 200 900 2 200 2,8 7,5 3,9 27 20 23 Kontakt med föremål, person eller djur Kontakt med föremål i rörelse Kontakt med föremål i vila Kontakt med person eller djur Klämning, skärning eller stick Klämning/krossning mellan stumma ytor och/eller föremål Skärning/klippning mellan skarpa ytor och/eller föremål Hugg/skärning/ sågning mot skarp yta/ kant 10 600 3 000 13 600 24,3 23,5 24,2 230 63 147 7 000 1 400 8 400 15,9 10,9 14,8 150 29 90 2 600 800 3 400 5,9 6,3 6,0 56 17 36 1 100 800 1 900 2,5 6,2 3,4 24 17 20 13 600 3 100 16 800 31,2 24,7 29,7 294 66 180 4 400 1 200 5 600 10,0 9,9 10,0 94 27 60 1 300 200 1 500 2,9 1,9 2,7 27 5 16 5 500 900 6 300 12,5 6,9 11,2 118 19 68 Stickskada 1 600 300 2 000 3,7 2,7 3,5 35 7 21 Annan klämning, skärning, stick Främmande föremål i naturlig kroppsöppning Främmande föremål i ögat Främmande föremål i annan naturlig kroppsöppning 900 400 1 300 2,1 3,3 2,3 19 9 14 5 800 200 6 100 13,3 1,5 10,7 126 4 65 5 600 200 5 800 12,9 1,2 10,3 122 3 62 200 <100 200 0,5 0,3 0,4 5 1 3 Kvävning <100 <100 <100 0,0 0,1 0,1 0 0 0 Kemisk påverkan 600 200 800 1,4 1,3 1,4 14 3 9 Termisk påverkan 500 300 800 1,1 2,3 1,4 11 6 9 Elektricitet, strålning och effekter av annan energipåverkan 700 100 800 1,6 1,0 1,5 15 3 9 Akut överansträngning 3 600 1 400 5 000 8,1 11,2 8,8 77 30 54 Annan skademekanism 200 100 300 0,5 0,4 0,5 4 1 3 Totalt 43 700 12 600 56 400 100,0 100,0 100,0 945 269 607 Tabell 16. Nationell antalsskattning, procentuell fördelning samt nationell antalsskattning per 100 000 invånare av skadade i arbetet efter skademekanism och kön. Medelvärden för 2008 2010. Källa: IDB Sverige, Socialstyrelsen.

32 Personskador i Sverige 2012 års utgåva Skattat antal skadade efter kön och orsakande produkt Produkt som orsakat skadan Råvaror, material, konstruktionselement Partiklar, skärvor, flisor, spån Nationell antalsskattning Procentuell fördelning Nationell antalsskattning per 100 000 invånare Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt 13 000 800 13 800 29,7 6,3 24,5 281 17 149 7 000 300 7 300 16,0 2,3 12,9 151 6 78 Konstruktionsmaterial 5 500 500 6 000 12,7 3,7 10,7 120 10 65 Andra råvaror, material, konstruktionselement Fast utrustning och underlag utomhus Fast utrustning i gatu-, park-, lek-, badplatsmiljö mm Bearbetat underlag utomhus Naturligt underlag utomhus 500 <100 500 1,1 0,3 0,9 10 1 5 5 000 2 100 7 200 11,5 17,0 12,7 108 46 77 400 100 500 0,9 0,9 0,9 8 2 5 3 300 1 700 5 000 7,5 13,3 8,8 71 36 54 1 300 300 1 700 3,0 2,8 3,0 28 7 18 Del av byggnad 4 300 2 800 7 100 9,9 22,5 12,7 93 60 77 Golv, underlag inomhus 2 300 1 700 4 100 5,4 13,7 7,2 51 37 44 Annan del av byggnad 2 000 1 100 3 100 4,5 8,8 5,4 42 24 33 Maskiner och verktyg 8 000 1 000 9 000 18,3 7,9 16,0 173 21 97 Fast monterad/stående maskin Maskinellt/elektriskt handverktyg 1 900 300 2 200 4,3 2,5 3,9 41 7 24 1 300 <100 1 300 2,9 0,2 2,3 28 1 14 Manuellt handverktyg 3 100 300 3 400 7,2 2,2 6,1 68 6 37 Andra maskiner och verktyg 1 700 400 2 100 3,9 3,0 3,7 36 8 22 Fordon 3 400 700 4 100 7,9 5,3 7,3 75 14 44 Lantbruksfordon, traktor, truck 700 100 700 1,5 0,5 1,3 14 1 8 Fyrhjuligt motorfordon 2 400 500 3 000 5,6 4,1 5,3 53 11 32 Annat fordon 300 100 400 0,8 0,7 0,8 8 2 5 Annan produkt som orsakat skadan 10 000 5 200 15 100 22,8 41,1 26,8 215 110 163 Totalt 43 700 12 600 56 400 100,0 100,0 100,0 945 269 607 Tabell 17. Nationell antalsskattning, procentuell fördelning samt nationell antalsskattning per 100 000 invånare av skadade i arbetet efter orsakande produkt och kön. Medelvärden för 2008 2010. Källa: IDB Sverige, Socialstyrelsen.

Allmänt om skador i arbetet 33 Skattat antal skadade efter kön och utlösande produkt Produkt som utlöst skadehändelsen Råvaror, material, konstruktionselement Nationell antalsskattning Procentuell fördelning Nationell antalsskattning per 100 000 invånare Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt 5 900 500 6 500 13,5 4,2 11,5 128 11 70 Konstruktionsmaterial 4 500 400 4 900 10,3 2,8 8,7 98 8 53 Andra råvaror, material, konstruktionselement Fast utrustning och underlag utomhus 1 400 200 1 600 3,2 1,4 2,8 30 4 17 2 000 1 200 3 100 4,5 9,2 5,6 43 25 34 Del av byggnad 2 700 1 100 3 700 6,1 8,6 6,6 58 23 40 VVS-utrustning, elektriska installationer, industriell anläggning 1 700 300 2 000 3,9 2,6 3,6 37 7 22 Maskiner och verktyg 11 200 800 12 100 25,6 6,5 21,4 242 17 130 Fast monterad/stående maskin 2 200 200 2 400 5,0 1,6 4,2 47 4 26 Lyft-, anläggnings-, transportmaskin 1 300 300 1 600 3,0 2,6 2,9 28 7 18 Maskinellt/elektriskt handverktyg 4 300 <100 4 400 9,9 0,4 7,8 94 1 47 Manuellt handverktyg 1 600 100 1 700 3,7 0,7 3,0 35 2 18 Stege 1 200 100 1 300 2,8 0,7 2,3 26 2 14 Andra maskiner och verktyg 600 100 600 1,3 0,5 1,1 12 1 7 Fordon 5 000 800 5 800 11,4 6,4 10,3 107 17 62 Lantbruksfordon, traktor, truck 1 000 100 1 100 2,2 0,7 1,9 21 2 11 Fyrhjuligt motorfordon 3 300 600 3 900 7,6 4,4 6,9 72 12 42 Annat fordon 700 200 800 1,5 1,3 1,5 14 3 9 Behållare, förpackningar, emballage 1 300 600 1 900 2,9 4,8 3,3 28 13 20 Människor och djur 2 000 1 600 3 500 4,5 12,4 6,3 43 33 38 Människa (annan än den egna personen) 900 700 1 700 2,1 5,9 2,9 20 16 18 Husdjur, tamdjur 800 700 1 400 1,7 5,4 2,5 16 14 15 Annat djur 300 100 400 0,7 1,1 0,8 7 3 5 Naturelement, växter, träd 1 400 1 000 2 500 3,3 8,2 4,4 31 22 26 Snö, is 700 500 1 200 1,7 3,9 2,2 16 11 13 Vatten 200 400 600 0,4 3,0 1,0 4 8 6 Andra naturelement, växter, träd Annan produkt som orsakat skadehändelsen Ingen produkt som orsakat skadehändelsen 500 200 700 1,2 1,2 1,2 11 3 7 7 500 3 600 11 200 17,2 28,8 19,8 163 77 120 3 000 1 100 4 100 6,9 8,5 7,3 66 23 44 Totalt 43 700 12 600 56 400 100,0 100,0 100,0 945 269 607 Tabell 18. Nationell antalsskattning, procentuell fördelning samt nationell antalsskattning per 100 000 invånare av skadade i arbetet efter utlösande produkt och kön. Medelvärden för 2008 2010. Källa: IDB Sverige, Socialstyrelsen.

34 Personskador i Sverige 2012 års utgåva Allmänt om skador i hem, skola och fritid

Allmänt om skador i hem, skola och fritid 35 Allmänt om skador i hem, skola och fritid Av alla människor som skadas så allvarligt att de behöver uppsöka ett akutsjukhus så gör drygt 80 procent detta i hem, skola och fritidsmiljöer. Nio procent skadas i arbetet och tio i trafiken. Skattat antal skadade efter ålder och kön Ålder Nationell antalsskattning Procentuell fördelning Nationell antalsskattning per 100 000 invånare Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt 00-06 37 100 28 800 65 900 12,9 11,8 12,4 9 666 7 908 8 816 07-12 32 100 25 400 57 500 11,2 10,4 10,8 10 735 8 980 9 872 13-17 36 100 24 000 60 100 12,6 9,8 11,3 11 815 8 288 10 100 18-24 38 100 21 800 59 900 13,3 8,9 11,3 8 719 5 243 7 039 25-44 60 600 37 100 97 700 21,1 15,2 18,4 4 848 3 094 4 001 45-64 43 200 38 900 82 100 15,1 15,9 15,5 3 556 3 260 3 410 65-79 23 800 31 300 55 100 8,3 12,8 10,4 4 248 5 087 4 688 80+ 16 000 37 000 53 000 5,6 15,1 10,0 8 788 11 848 10 694 Totalt 287 000 244 300 531 300 100 100 100 6 185 5 276 5 730 Tabell 19. Nationell antalsskattning, procentuell fördelning samt nationell antalsskattning per 100 000 invånare av skadade i hem-, skola- och fritidsmiljöer efter ålder och kön. Medelvärden för 2008 2010. Källa: IDB Sverige, Socialstyrelsen. Skattat antal skadade efter kön och skadeplats Skadeplats Nationell antalsskattning Procentuell fördelning Nationell antalsskattning per 100 000 invånare Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Transportområde 14 600 18 200 32 800 5,1 7,4 6,2 321 399 354 Bostad/bostads-område 117 500 117 700 235 200 40,9 48,2 44,3 2 517 2 538 2 528 Produktions-, verkstadsområde Butiks-, handels-, serviceområde Skola, offentliga lokaler, institution Idrotts- och sportanläggningar Nöjes-, kultur-, parkområden 5 700 4 300 10 000 2,0 1,8 1,9 126 94 108 2 600 3 700 6 300 0,9 1,5 1,2 55 81 68 24 200 25 800 50 000 8,4 10,6 9,4 516 560 539 67 500 35 400 102 900 23,5 14,5 19,4 1 463 765 1 110 7 200 7 500 14 700 2,5 3,1 2,8 155 160 159 Fri natur 14 500 10 200 24 700 5,1 4,2 4,6 310 220 266 Hav, sjö, älv 3 500 1 700 5 200 1,2 0,7 1,0 76 34 56 Annat och ospecificerat 29 700 19 800 49 500 10,3 8,1 9,3 646 425 534 Totalt 287 000 244 300 531 300 100,0 100,0 100,0 6 185 5 276 5 730 Tabell 20. Nationell antalsskattning, procentuell fördelning samt nationell antalsskattning per 100 000 invånare av skadade i hem-, skola- och fritidsmiljöer efter skadeplats. Medelvärden för 2008 2010. Källa: IDB Sverige, Socialstyrelsen.

36 Personskador i Sverige 2012 års utgåva2 Skattat antal skadade i bostadsmiljö efter kön och skadeplats Skadeplats Nationell antalsskattning Procentuell fördelning Nationell antalsskattning per 100 000 invånare Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Bostad-kök 10 600 14 300 24 900 9,0 12,1 10,6 227 308 268 Bostad-bostadsrum, sovrum, hall, matrum Bostad-badrum inkl. WC, dusch, bastu, tvättstuga Bostad-trappa (inomhus) inkl. avsats Bostad-andra rum t.ex. källare, vind, hiss korridor Bostad utomhus, inkl. balkong, trappa, tak, altan Lekplats i bostadsområde Bostad-trädgård inkl. uthus/redskapsbod, swimmingpool Bostad-privat infart, parkering, garage, gårdsplan mm Annat och ospecificerat bostadsområde 39 900 50 000 89 900 34,0 42,5 38,2 855 1 078 966 4 500 7 100 11 600 3,8 6,0 4,9 96 153 125 5 800 8 000 13 800 4,9 6,8 5,9 124 173 148 2 200 1 200 3 400 1,9 1,0 1,4 47 26 37 9 700 7 700 17 400 8,3 6,5 7,4 208 166 187 1 700 1 200 2 900 1,4 1,0 1,2 36 26 31 18 500 12 900 31 400 15,7 11,0 13,4 396 278 337 20 400 11 800 32 200 17,4 10,0 13,7 437 254 346 4 200 3 500 7 700 3,6 3,0 3,3 90 75 83 Totalt 117 500 117 700 235 200 100,0 100,0 100,0 2 517 2 538 2 528 Tabell 21. Nationell antalsskattning, procentuell fördelning samt nationell antalsskattning per 100 000 invånare av skadade i bostadsmiljö efter kön och skadeplats. Medelvärden 2008 2010. Källa: IDB Sverige, Socialstyrelsen.

Allmänt om skador i hem, skola och fritid 37 Skattat antal skadade på sport-/idrottsanläggningar efter kön och skadeplats Skadeplats Nationell antalsskattning Procentuell fördelning Nationell antalsskattning per 100 000 invånare Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Sporthall, gymnastiksal 21 400 12 500 33 900 31,7 35,3 32,9 464 270 366 Idrottsanläggning utomhus Simhall, badanläggning med rutschbana och liknande 18 400 7 800 26 200 27,3 22,0 25,5 399 169 283 1 300 1 000 2 300 1,9 2,8 2,2 28 22 25 Ridhus/ridskola 200 4 800 5 000 0,3 13,6 4,9 4 104 54 Tävlingsbana för motorfordon, djur, cyklar mm 5 300 700 6 000 7,9 2,0 5,8 115 15 65 Ishall, skridskobana 10 200 1 400 11 600 15,1 4,0 11,3 221 30 125 Alpin skidanläggning, inkl. skidlift Anlagt motionsspår, skidspår Annan specificerad idrotts-/ sportanläggning Ospecificerad idrotts-/ sportanläggning 8 200 5 500 13 700 12,1 15,5 13,3 178 119 148 1 000 1 100 2 100 1,5 3,1 2,0 22 24 23 900 300 1 200 1,3 0,8 1,2 20 6 13 600 300 900 0,9 0,8 0,9 13 6 10 Totalt 67 500 35 400 102 900 100,0 100,0 100,0 1 463 765 1 110 Tabell 22. Nationell antalsskattning, procentuell fördelning samt nationell antalsskattning per 100 000 invånare av skadade på sport- och idrottsanläggningar efter kön och skadeplats. Medelvärden för 2008 2010. Källa: IDB Sverige, Socialstyrelsen.

38 Personskador i Sverige 2012 års utgåva2 Skattat antal skadade i skola, offentliga lokaler, institution efter kön och skadeplats Skadeplats Nationell antalsskattning Procentuell fördelning Nationell antalsskattning per 100 000 invånare Daghem/fritidshem-/ ungdomsgård exkl. lekplats och dagmamma Skola, universitet, högskola exkl. idrottsanläggning Skolgård, inkl. lekplats på skolgård Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt 3 100 1 900 5 000 12,8 7,4 10,0 66 41 54 4 100 3 000 7 100 16,9 11,6 14,2 87 65 77 6 900 4 600 11 500 28,5 17,8 23,0 147 100 124 Lekplats på institution 2 000 1 200 3 200 8,3 4,7 6,4 43 26 34 Off lokal: post/ försäkringskassa/kyrka/ polis/museum m.fl. Sjukhus, vårdcentral, folktandvård, poliklinik Sjukhem, ålderdomshem, servicehus, inst. för handikappade Militär institution, exkl. övningsfält Annat spec. off område, t.ex. fängelse, flyktingförläggning Ospecificerat skola, offentlig lokal, institution 800 1 300 2 100 3,3 5,0 4,2 17 28 23 700 1 100 1 800 2,9 4,3 3,6 15 24 19 5 800 12 400 18 200 24,0 48,1 36,4 124 269 196 200 0 200 0,8 0,0 0,4 4 0 2 600 200 800 2,5 0,8 1,6 13 4 9 0 100 100 0,0 0,4 0,2 0 2 1 Totalt 24 200 25 800 50 000 100,0 100,0 100,0 516 560 539 Tabell 23. Nationell antalsskattning, procentuell fördelning samt nationell antalsskattning per 100 000 invånare av skadade i skola, offentliga lokaler och institution efter kön och skadeplats. Medelvärden för 2008 2010. Källa: IDB Sverige, Socialstyrelsen.

Allmänt om skador i hem, skola och fritid 39 Skattat antal skadade i hem-, skol- och fritidsmiljöer efter kön och skademekanism Skademekanism Nationell antalsskattning Procentuell fördelning Nationell antalsskattning per 100 000 invånare Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Fall 125 400 146 300 271 700 43,7 59,9 51,1 2 702 3 160 2 930 Kontakt med föremål, person eller djur Klämning/skärning-/ stick Främmande föremål i naturlig kroppsöppning 67 800 36 900 104 700 23,6 15,1 19,7 1 461 797 1 129 44 900 28 000 72 900 15,6 11,5 13,7 968 605 786 9 900 3 700 13 600 3,4 1,5 2,6 213 80 147 Kvävning 700 600 1 300 0,2 0,2 0,2 15 13 14 Kemisk påverkan 5 200 4 000 9 200 1,8 1,6 1,7 112 86 99 Termisk påverkan 3 400 2 400 5 800 1,2 1,0 1,1 73 52 63 Elektricitet, strålning, och effekter av annan energipåverkan. 1 300 400 1 700 0,5 0,2 0,3 28 9 18 Akut överansträngning 25 200 19 800 45 000 8,8 8,1 8,5 543 428 485 Annat och ospecificerat 3 200 2 200 5 400 1,1 0,9 1,0 69 48 58 Totalt 287 000 244 300 531 300 100,0 100,0 100,0 6 185 5 276 5 730 Tabell 24. Nationell antalsskattning, procentuell fördelning samt nationell antalsskattning per 100 000 invånare av skadade i hem-, skol- och fritidsmiljöer efter kön och skademekanism. Medelvärden för 2008 2010. Källa: IDB Sverige, Socialstyrelsen. Skattat antal skadade i hem-, skol- och fritidsmiljöer efter kön och typ av fallolycka Typ av fallolycka Nationell antalsskattning Procentuell fördelning Nationell antalsskattning per 100 000 invånare Fall i samma plan till följd av halkning Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt 15 200 22 300 37 500 12,1 15,2 13,8 328 482 404 Annat fall i samma plan 42 300 56 800 99 100 33,7 38,8 36,5 911 1 227 1 069 Fall på eller från trappa 9 100 12 200 21 300 7,3 8,3 7,8 196 264 230 Fall/hopp från låg höjd (<1 meter) Fall/hopp från hög höjd (>1 meter) 18 300 16 500 34 800 14,6 11,3 12,8 394 356 375 10 400 9 900 20 300 8,3 6,8 7,5 224 214 219 Annat specificerat fall 19 400 15 200 34 600 15,5 10,4 12,7 418 328 373 Ospecificerat fall 10 700 13 400 24 100 8,5 9,2 8,9 231 289 260 Totalt 125 400 146 300 271 700 100,0 100,0 100,0 2 702 3 160 2 930 Tabell 25. Nationell antalsskattning, procentuell fördelning samt nationell antalsskattning per 100 000 invånare av skadade i hem-, skol- och fritidsmiljöer efter kön och typ av fallolycka. Medelvärden för 2008 2010. Källa: IDB Sverige, Socialstyrelsen.

40 Personskador i Sverige 2012 års utgåva2 Skattat antal skadade i hem-, skol- och fritidsmiljöer efter kön och kontakt med föremål, person eller djur Kontakt med föremål, person eller djur Kontakt med föremål i rörelse Kontakt med föremål i vila Kontakt med person, t.ex. spark/drag/knuff (ej bett/stick) Kontakt med djur, t.ex. tramp/spark (ej bett/ stick) Annat specificerat slag/ stöt Nationell antalsskattning Procentuell fördelning Nationell antalsskattning per 100 000 invånare Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt 20 500 10 500 31 000 30,2 28,5 29,6 442 227 334 20 400 10 600 31 000 30,1 28,7 29,6 440 229 334 24 000 11 200 35 200 35,4 30,4 33,6 517 242 380 1 000 3 800 4 800 1,5 10,3 4,6 22 82 52 1 200 600 1 800 1,8 1,6 1,7 26 13 19 Ospecificerat slag/stöt 700 200 900 1,0 0,5 0,9 15 4 10 Totalt 67 800 36 900 104 700 100,0 100,0 100,0 1 461 797 1 129 Tabell 26. Nationell antalsskattning, procentuell fördelning samt nationell antalsskattning per 100 000 invånare av skadade i hem-, skol- och fritidsmiljöer efter kön och kontakt med föremål, person eller djur. Medelvärden för 2008 2010. Källa: IDB Sverige, Socialstyrelsen. Skattat antal skadade i hem-, skol- och fritidsmiljöer efter kön och aktivitet Aktivitet Nationell antalsskattning Procentuell fördelning Nationell antalsskattning per 100 000 invånare Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Hushållsarbete 10 700 13 400 24 100 3,7 5,5 4,5 231 289 260 Gör-det-självarbete 21 200 2 800 24 000 7,4 1,1 4,5 457 60 259 Utbildning 5 400 3 300 8 700 1,9 1,4 1,6 116 71 94 Lek och fritidsaktivitet Sport, idrott, träning, motion 93 500 79 900 173 400 32,6 32,7 32,6 2 015 1 726 1 870 68 800 37 800 106 600 24,0 15,5 20,1 1 483 816 1 150 Vitalaktivitet 11 000 15 400 26 400 3,8 6,3 5,0 237 333 285 Skördande av naturresurser Förflyttning genom gång, promenad Förflyttning genom transport med fordon Annan specificerad aktivitet Ospecificerad aktivitet 2 700 900 3 600 0,9 0,4 0,7 58 19 39 42 400 67 600 110 000 14,8 27,7 20,7 914 1 460 1 186 7 800 3 400 11 200 2,7 1,4 2,1 168 73 121 6 600 6 500 13 100 2,3 2,7 2,5 142 140 141 16 900 13 300 30 200 5,9 5,4 5,7 364 287 326 Totalt 287 000 244 300 531 300 100,0 100,0 100,0 6 185 5 276 5 730 Tabell 27. Nationell antalsskattning, procentuell fördelning samt nationell antalsskattning per 100 000 invånare av skadade i hem-, skola- och fritidsmiljöer efter kön och aktivitet. Medelvärden för 2008 2010. Källa: IDB Sverige, Socialstyrelsen