Biologisk markkartering



Relevanta dokument
Disposition. snabb bedömning med ny metod. Jordbundna sjukdomar Detektionsteknik Markartor Jordanalyser Ärtrotröta

Biologisk markkartering av patogener

Biologisk markkartering av patogener

Biologisk markkartering av patogener

Biologisk markkartering

Nya sätt att upptäcka skadegörare

Metodutveckling för detektion av jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärt och oljeväxter

Biologiska markkartering av jordburna patogener möjligheter idag och imorgon

Användning av PCR i växtodlingen. Anders Jonsson, SLU/ JTI, Skara

Klumprotsjuka - ett dolt hot

Klumprotsjuka- ett permanent hot i svensk oljeväxtodling

Klumprot i korsblomstra vekster Hva med jordforbedrende vekster?

Bakgrund. Bomullsmögel- ny metod ger ökad precision och förbättrad riskbedömning. Bomullsmögel är en sjukdom som vissa år

Vitsenap -användes som fånggröda vid tidigt vallbrott av gröngödslingsvall. Vitsenap. Viktiga sjukdomar som kan uppförökas. av gröngödslingsvall

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum

Enskilt största orsaken till skördeförluster höstraps i Skåne 2017.

Mellangrödor i växtföljden växtskyddsperspektiv

Rotpatogener i åkerböna och ärt

Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner. Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor

Strategier mot skadegörare i ärter

Författare Wallenhammar A.C., Almquist C., Redner A., Sjöberg A. Utgivningsår 2008

Hur behåller vi klövern frisk i vallen? Ann-Charlotte Wallenhammar

Biologisk markkartering

Slutrapport, SLF H , Phytophthora-angrepp i ärt - en ny allvarlig rotsjukdom i Sverige

Forskning och Utveckling på Hushållningssällskapet. Eva Stoltz Sveakonferensen 13 jan 2016

Effekten av raps och mellangrödor i sockerbetväxtföljden - försöksplatserna Ädelholm 2 och Skegrie 1 Inledning och bakgrund

Baljväxters sjukdomar - betrakta alla baljväxter som en och samma gröda vid planering av en växtföljd

SAFEPEA Säker ärtodling - en nyckelfaktor i ekologiskt jordbruk

Patogena svampar (och närbesläktade)

Integrerat växtskydd och integrerad ogräsbekämpning I oljeväxter

Rapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar

SAFEPEAS Säker ärtodling - en nyckelfaktor i ekologiskt jordbruk

Metodutveckling för detektion av svårbekämpade jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärter och oljeväxter

Gradering av patogenangrepp i vete med kvantitativ PCR-metodik

Försökshandboken. 6. Registreringar. 6.2 Gradering av svampsjukdomar

Hur ofta kan vi odla höstoljeväxter? Olika frekvenser av höstraps i växtföljden inverkan på avkastning och sjukdomsangrepp

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström

PA 10 årsjubileum 18 juni 2014 Dave Servin

Baljväxtrika växtföljder i ekologisk odling konsekvenser för framtida ärt- och bönodlingar.

Virus i förändrat klimat risker och motåtgärder. Anders Kvarnheden Institutionen för växtbiologi

Utbredning av Plasmodiophora brassicae som orsakar klumprotsjuka Distribution of Plasmodiohora brassicae causing the clubroot disease

Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen?

Ärtrotröta. Vad vet vi och vad kan vi göra åt problemet? Lars Persson. Brandsberga gård/sbu AB. Lars Persson Ekodag

Potatiskräfta och rotgallnematod

Ekologisk produktion lantbruk

Prognos och Varning. - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket

SLU Alnarp Håstadiusseminariet

Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi

Grobarhet och skjutkraft hos åkerbönor angripna av bönsmyg

Odlingsåtgärder för minskad risk med DON i havre. Ann-Charlotte Wallenhammar Hushållningssällskapet HS Konsult AB Örebro

Slutrapport - Förstudie om Alternariaförekomst i potatis och behandlingseffekter 2013 i Mellansverige.

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

UAV inom precisionsodling. - några erfarenheter från SLU Mats Söderström, SLU, Inst för mark och miljö

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden. Marcus Willert, HIR Skåne,

Tredje steget i en 3-stegsraket kalkens potential för struktur, växtskydd och ekonomi;

3.16 Ö Rotröta hos rödklöver - dokumentation av delvis resistent sortmaterial

Effekt av senap och oljerättika som mellangrödor för sanering av rotröta i ärter, spenat och sockerbetor samt betcystnematoden

Biologisk bekämpning räcker mikroorganismerna till? Margareta Hökeberg MASE-laboratorierna AB

Åkerbönor erfarenheter från fler fall med mögelangripna baljor

Välkomna till 23:a ÖSF konferensen!

Integrerat växtskydd Vad? Varför? Hur?

Varför är en bra växtföljd så viktig?

Nematoder och skördeförluster -vad kan vi göra åt dem? Åsa Olsson Nematodlaboratoriet

Odlingssystemforskning för framtiden

Mark med mer att ge. Som ett hav i stiltje. Skördarna stagnerar var den svarta krigsrubriken på förstasidan av ATL dagen innan Odling

Klumprotsjuka. Varför drabbas vissa lantbrukare hårdare än andra? Oskar Andersson, Sebastian Hemmesåker

Forskning och innovation inom livsmedel en framtidssatsning

Vår roll inom växtodlingsförsök. Växjö möte

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet: BIOLOGI med inriktningar

Bladlöss på vårstråsäd vilken betydelse har naturliga fiender?

Kväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker

Material och metoder. from:

Markkarteringsrådets rekommendationer för Markkartering av åkermark

Mangan och zink kan hämma rotröta hos rödklöver

R E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L

Rhizoctonia solani i. grönsakskulturer. Rapport från projektet Integrerat växtskydd i grönsaker på friland. Agrios, G

BoT-A. Biologi och Teknik för förbättrad markanvändning. Aktörssamverkan för hållbar kunskapsutveckling. Anita Gunnarsson Örebro 5 november 2014

Svampproblematik i integrerat växtskydd. Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp

Växtskydd i majs. Linda af Geijersstam. Växtskyddscentralen Kalmar. Växtskyddscentralen Kalmar

Rotbrandsangrepp. Aphanomyces cochlioides och andra rotbrandssvampar. Forskningsprojekt vid SBU. "Odlingssystemets inverkan på svamp- och

Håkan Asp (projektansvarig), Birgitta Svensson, Siri Caspersen, Sammar Khalil Område Hortikultur, SLU

Putt GK G 07:

Virusförande bladlöss i potatis, oljeväxter och stråsäd risk för lusskador 2019? Anders Kvarnheden Institutionen för växtbiologi

PM för vårsådda oljeväxtförsök 2017 Uppdaterat

Foto: Emil Larsson Institutionen för växtproduktionsekologi Självständigt arbete 15 hp Grundnivå G2E Agronomprogrammet - inriktning mark/växt 270 p

Fortsatt varierande kväveupptag

Utgör regelverket ett hinder för biologiska bekämpningsmedel i ekologisk odling?

Bilaga A. Sammanställning av markkarteringsstatistik Mats Söderström, Inst f mark och miljö, SLU, Skara, 2008

sclerotiorum i grönsaker Bomullsmögel, clerotinia Rapport från projektet Integrerat växtskydd i grönsaker på friland

Bibliografiska uppgifter för Bestämning av förekomst av patogena svampar i vete med PCRteknik

Detaljerade jordartskartor med fjärranalys (från flyg- och satellit)

Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p)

PM Strategin för växtskyddsmedel

Foton; Creative Commons, Jacob Berggren, Naturforskarna. edna paradigmskifte för inventering av akvatisk biologisk mångfald

Stråsäd Trindsäd Oljeväxter

Plus och minus med strukturkalkning, Uddevalla 11 jan Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Slutrapport av projektet Växtpatogeners påverkan på uppkomst och etablering en produktionsbegränsande faktor i svensk oljeväxtodling?

Lönsamma Fältförsök Magnus Larsson, sekr. Försöksringarna i Skåne

Varmt väder har gett ökat upptag

Transkript:

Biologisk markkartering - för att styra mot rätt odlingsåtgärd - Ann-Charlotte Wallenhammar Anders Jonsson Odling i Balans 20 januari 2010

2004-04-17

Disposition Jordbundna sjukdomar Detektionsteknik Markartor Presentation av TEMA-program BioSoM

Angrepp av klumprotsjuka i höstraps 2006

Viktiga jordbundna sjukdomar som kan uppförökas i oljeväxter Sjukdom Överlevnad Varaktighet i jorden år Klumprotsjuka Kransmögel Torröta Bomullsmögel Groddbrand Vilsporer Mikrosklerotier Växtrester Sklerotier Mycel/ sklerotier på växtrester 17 10-15 2-4 10-15 2-4

Traditionell metod- biotest Infektionsnivån av P. brassicae i jordproverna bestäms med biotest i växthus foto: Charlotta Almquist

Bestämning av angreppets styrka Klass 2 (10 3 sporer gram -1 soil) Klass 5 ( 10 8 sporer gram -1 soil)

Medelinfektion av klumprotsjuka på enligt biotest och medeltal av ph samtliga fält på 18 gårdar i Örebro län 1986-87 100 7 % plants infected 75 50 25 0 6,5 6 5,5 5 Soil ph Wallenhammar, 1996

Nya metoder för detektion av jordbundna sjukdomar i ärt, oljeväxter och vete 2006-2008 Ann-Charlotte Wallenhammar 1, Charlotta Almquist 2,3 och Anders Jonsson 2 1 HS Konsult AB, Örebro 2 Inst f Mark och miljö, avd f precisionsodling, SLU, Skara 3 Eurofins Food & Agro Sweden AB, Lidköping

Syftet med projektet Utveckla DNA-baserade metoder for effektiv detektion av patogener som orsakar klumprotsjuka, ärtrotröta och rotdödare i jordprover.

PCR-analys av jordbundna patogener - så fungerar det Jordprovtagning Samlingsprov från fält Neddelning av prov för analys Extraktion av patogenens DNA ur jord Analys med qpcr

Detektion av P. Brassicae i jord där en känd mängd sporer tillsatts Linjär detektion visades från 10 3 till 10 7 vilsporer g -1 jord. 500 sporer g -1 kunde detekteras. Number of resting spores g- 1 soil 100000000 10000000 1000000 100000 10000 1000 100 10 1 1 10 100 1000 10000 100000 fg plasmid-dna g -1 soil Jordprover tillhandahölls av Dr Hanna Friberg

Inomfälts variation av P. brassicae Sjukdoms index (DSI) PCR (fg plasmid- DNA g -1 soil)

Ärtrotröta

Ärtrotröta A. euteiches Number of oospores/g soil 10000 1000 100 10 1 0 0 1 10 100 1000 fg plasmid-dna/g soil Linjär detektion till 1 A. euteiches oospor g -1 jord.

Inomfälts variation A. euteiches Sjukdoms index (DSI) PCR (fg plasmid- DNA g-1 soil)

Hur hanterar vi jordbundna patogener i ett förändrat klimat? Framtidsstrategi

Rotdödare - Närke Sjukdomsindex Rotdödare Karta?

Rotdödare - utveckling av primers M Molecular standard A Infekterad rot B Jordprov 364 (index 13) C Jordprov 378 (index 19) D Infekterad rot

Foto: Mariann Wikström Starka angrepp av ärtrotröta

Angrepp av klumprotsjuka i höstraps 2006

Biologisk markkartering Biologisk markkartering baserad på DNAmetoder ökar precisionen och skördepotentialen

BioSoM - Tema vid NL-fakulteten SLU Biologisk markkartering - integrerad analys av jordbundna patogener och markkemi - Biological Soil Mapping BioSoM Anders Jonsson Christina Dixelius Ann-Charlotte Wallenhammar

TEMA-forskning vid SLU Biologisk markkartering integrerad analys av jordbundna patogener och markkemi Målsättning Bygga upp grundläggande kunskap om jordburna patogener och deras epidemiologi som i samspel med information om växtnäring, markegenskaper och sorter lägger grunden till nya effektiva odlingsstrategier.

UTLYSNING AV MEDEL FÖR TEMA-FORSKNING vid NL-Fakultet TEMA-program skall: vara av fakultet och näringen samfinansierad större tidsbegränsande program möjliggöra hög kvalitativ forskning, kompetensuppbyggnad och vetenskaplig meritering ha hög relevans för näringen ha betydande resursmässig omslutning, relativ lång löptid (3-6 år) och utvärderas ( efter tre år)

TEMA= Samarbete akademin och industrin ScanBi Diagnostics AB SLU NL-Fakulteten Institutionen för Mark och miljö Institutionen för Växtbiologi och skogsgenetik Institutionen för Skogsmykologi och patologi SL-Stiftelsen

Prioriterade FoU-områden i projektet WP 5. Användning -FoU och praktik WP 4. Markkaraktär och infektion WP 3. Patogen biologi vilkroppar och genomik WP 2. Prognos dos/respons, biotest WP 1. Provtagning och detektion provbehandling, extraktion, PCR

TEMA-Program WP 1-5: Patogen, aktiviteter och ny kunskap Patogen Biologisk Basic Science DNA Detektion Bio Test Fält försök BioSoM Map, GIS_baserad Farm Service P. brassicae Klumprotsjuka V. Longisporum Kransmögel S. sclerotiorum Bomullsmögel Phytophthora sp Ny sjukdom i ärter A. euteiches Ärtrotröta F. avenaceum P. exigua C. destructans Klöverröta G. graminis Rotdödare = Kunskaps status = kunskapsluckor att fylla iproject

Sklerotiebiologi- olika typer av vilkroppar och sporer kan överleva länge i jorden Verticillium longisporum Mjöldryga i korn Sclerotinia sclerotiorum Wolfiporia extensa Indian bread Vi vill identifiera faktorer som initierar sklerotiebildning samt gronings faktorer.

Patogen Direkt Oljeväxter - Klumprotsjuka - Kransmögel - Bomullsmögel Stråsäd -Rotdödare Nematoder Patogen Direkt över www - 2014

Deltagare i BioSoM Medverkande från start: Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB, Örebro Christina Dixelius, Inst för Växtbiologi och Skogsgenetik, SLU Niclas Gyllenstrand, Inst för Växtbiologi och Skogsgenetik, SLU Fredrik Heyman, Institutionen för skoglig mykologi och patologi, Anders Jonsson, Precisionsodling & Pedometri, Mark och Miljö, SLU Charlotta Almqvist, Eurofins Food & Agro AB. Lidköping Mats Söderström, Precisionsodling & Pedometri, Mark och Miljö, SLU Mariann Wikström, Findus R&D, Bjuv Anders Dahlqvist, Scanbi Diagnostic AB, Alnarp (Maria Svensson, Naturvetenskap Högskolan Skövde) Rekrytering: Mattias Myrenås, Post-docs, doktorand

Kommunikationskanaler Hemsida Workshops för stakeholders m.fl Internationell konferens?