Sjöfartsverkets hållbarhetsredovisning

Sjöfartsverkets hållbarhetsredovisning 2012

Om hållbarhetsredovisningen 2012 Syftet med en hållbarhetsredovisning är att på ett enhetligt och transparent sätt redovisa Sjöfartsverkets påverkan på ekonomin, miljön och människorna i och runt vår organisation. Att redovisa våra ekonomiska resultat har alltid varit en självklarhet och ett stöd i arbetet med att planera och förbättra vår verksamhet. Nu tar vi första steget i att även redovisa vårt ekologiska och sociala avtryck genom en sammanhållen hållbarhetsredovisning. Genom att redovisa både positiva och negativa resultat från året som gått får vi ett stöd i att fortsätta vårt förbättringsarbete för att kunna erbjuda säkra och effektiva sjövägar, moderna tjänster och maritimt partnerskap för tillväxt, konkurrenskraft och hållbar utveckling. Hållbarhet består av tre delar: ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Det handlar om att ta ansvar för samhället i dag och för vad vi lämnar vidare till kommande generationer. Ekonomisk hållbarhet innebär att vi strävar efter ett sunt resursutnyttjande genom att dels verka för att de egna finanserna är sunda, dels hjälpa våra kunder att stärka sin konkurrenskraft. Ekologisk hållbarhet innebär att vi verkar för minskad miljö- och klimatpåverkan. Social hållbarhet innebär att vi aktivt värnar om våra medmänniskors utveckling och välbefinnande genom ökad säkerhet, tillgänglighet och etiska värderingar. 2

Vi har tagit vår utgångspunkt i Global Reporting Initiatives riktlinjer för hållbarhetsredovisning på C-nivå. Det innebär att vi redovisar ett tiotal av de mest intressanta och relevanta indikatorerna inom områdena ekonomi, miljö och social hållbarhet. Redovisningen omfattar kalenderåret 2012 och årets redovisning innefattar endast affärsverket Sjöfartsverket, d.v.s. den helikopterverksamhet som bedrivs i bolagsform är inte inkluderad. Redovisningen är inte granskad av externa revisorer. 3

4 HÅLLBARHETSREDOVISNING 2012

Innehållsförteckning.. Generaldirektören har ordet.... 6 Sjöfartsverkets organisation och huvuduppgifter.... 8 Tjänster och produkter.... 8 Organisation.... 8 Kommunikation med intressenter.... 10 Utmärkelser.... 10 Social hållbarhet.... 12 Kompetens för en säker, effektiv och miljövänlig sjöfart.... 12 Sjöfartsverket attraktiv arbetsgivare och Sveriges vackraste arbetsplats. 13 Jämställdhet och mångfald berikar Sjöfartsverket.... 14 Kompetensutveckling tar oss framåt.... 15 Sjömansservice arbete för social hållbarhet.... 16 Ekologisk hållbarhet... 18 Minskad användning av fossila bränslen... 19 Energieffektiviseringar under året.... 21 Miljöcertifiering och väntande utmaningar.... 22 Ekonomisk hållbarhet... 24 Ekonomiska mål.... 25 Ekonomiska resultat.... 25 Vad händer härnäst?... 27 Kontaktpersoner.... 27 5

Generaldirektören har ordet Sjöfartsverkets huvuduppdrag är att arbeta för samhällsekonomiskt effektiva och långsiktigt hållbara transporter för medborgare och näringsliv i hela landet. Att värna om liv och miljö är grundläggande för oss, liksom nära samarbete och dialog med våra kunder, partners och intressenter. Under de senaste åren har vi som organisation genomgått ett stort förbättringsarbete där vi sett över verksamheten genom en modell baserad på perspektiven ekonomi, kund, utveckling, process, ledarskap och medarbetarskap. Målet har varit att effektivisera och förbättra verksamheten inom alla områden, för att förbättra vår ekonomi, minska vårt ekologiska avtryck och för att ha engagerade medarbetare som mår bra och är stolta över att arbeta på Sjöfartsverket. Som ett led i detta känns det inspirerande att nu kunna presentera vår första hållbarhetsredovisning utifrån ekonomi, miljö och människa. Året som gått har varit präglat av konjunkturnedgången i världsekonomin med minskat antal transporter sjövägen till och från Sverige. För Sjöfartsverket har det inneburit att sjöfartsavgifterna, som är den största och viktigaste inkomstkällan, minskade med ungefär 60 miljoner kronor med hänsyn tagen till avgiftsförändringar. Det var framför allt på lotsningssidan som nedgången blev mest kännbar med en minskning med cirka 3 000 lotsningar jämfört med 2011. Detta tillsammans med effekten av ändrade beräkningsgrunder för pensionsskulden påverkar vårt ekonomiska resultat negativt. Samtidigt har vi effektiviserat verksamheten och sökt nya lösningar på hur vi kan arbeta med vår ekonomi. För fjärde året i rad har effektiviseringsarbetet gett en direkt positiv effekt på resultatet i storleksordningen 50 miljoner kronor, vilket är mycket glädjande. Vi har bland annat dragit ner kraftfullt på externa kostsamma aktiviteter och resor, men också ständigt arbetat med små effektiviseringar i vardagen längs hela linjen. Trots besparingarna har vår service legat på bra nivåer under året. Kundanalysen, som genomfördes i slutet av 2012, visar att vårt arbete med att öka kundfokus har nått resultat. De delar som får högst betyg är bemötande och tillgänglighet och vi har sett en ökad nöjdhet med vår lotsningstjänst. Vi vill ge rätt service till rätt prisnivå till våra kunder, och nu har vi fått en tydlig indikation på att vår ambition har gett resultat hela vägen. Inom miljösidan genomför vi en rad åtgärder. Det handlar bland annat om att följa upp sjöfartens utsläpp till luft tillsammans med SMHI och göra nya beräkningar för vad införandet av de skärpta gränsvärdena för svavelutsläpp kommer att innebära kostnadsmässigt för sjöfarten på Sverige. Vi arbetar också med att minska vår egen miljöpåverkan genom minskad energiåtgång och lägre utsläpp av växthusgaser. Det gör vi exempelvis genom att öka användningen av förnyelsebar energi i våra fyrar, avyttra lokaler som vi inte behöver och hushålla med material, energi och vatten. 6

Vi deltar och driver ett antal miljörelaterade projekt, bland annat för att inventera dumpade kemiska stridsmedel, utöka vrakdatabaser samt göra effektivare och säkrare färdplaner. Under året som gått har vi påbörjat arbetet med att ta fram ett nytt ledningssystem för kvalitet och miljö. Målet är en tydlig och enhetlig verksamhet som ger ökad nytta för både kunder, medarbetare och ledning. Vi ska styra mot rätt kvalitet, skapa delaktighet och lägga själva grunden för ett aktivt förbättringsarbete. Parallellt med detta har ett värdegrundsarbete för jämställdhet och mångfald påbörjats. Medarbetarundersökningen, som genomfördes under året, visade ett relativt gott resultat och visar tydligt att vi är på rätt väg. Majoriteten av medarbetarna upplever att det råder likabehandling på arbetsplatsen, men eftersom Sjöfartsverket har nolltolerans mot särbehandling och diskriminering tar vi nu ett grepp för att en gång för alla skapa lika förutsättningar för alla. En av våra aktiviteter är att alla ledare erbjuds stöd i att lyfta jämställdhets- och mångfaldsfrågor på våra arbetsplatsträffar. Ledningen arbetar aktivt med att stärka närvaron i verksamheten för att öka kunskapen och förståelsen för det arbete som pågår. I övrigt visar medarbetarundersökningen att våra medarbetare trivs med sina arbetsuppgifter, är nöjda med ledarskapet och är stolta över att arbeta på Sjöfartsverket. Det gör även mig som generaldirektör stolt. Ann-Catrine Zetterdahl, generaldirektör 7

Sjöfartsverkets organisation och huvuduppgifter Tjänster och produkter Sjöfartsverket är ett tjänsteproducerande affärsverk som levererar hållbara sjövägar samt värnar liv och miljö. Verksamheten bedrivs med huvudsaklig inriktning på handelssjöfarten, men hänsyn tas även till fritidsbåtstrafikens, fiskets och marinens intressen. Sjöfartsverket verkar för att de transportpolitiska målen inom sjöfartsområdet uppfylls på ett kostnadseffektivt sätt. Genom att vara en modern och kundnära serviceorganisation som följer branschens utveckling kan vi erbjuda konsulttjänster med unik sjöfartskompetens samt uppmärksamma nya behov och innovationsområden. Sjöfartsverkets uppgift definieras i regeringens förordning (2007:1161) med instruktion för Sjöfartsverket. Organisation Sjöfartsverkets styrelse utses av regeringen och är ansvarig för Sjöfartsverkets verksamhet. Generaldirektören (GD) ansvarar för den löpande verksamheten enligt de riktlinjer och beslut som styrelsen fattar. En fastställd arbetsordning reglerar ansvarsfördelningen mellan styrelse och GD. GD utgör tillsammans med cheferna för de olika avdelningarna Sjöfartsverkets ledning. Samhälle Rederi Marknad Affärer Sjö- och flygräddning Stab kommunikation Isbrytning Stab utveckling och kompetens Stab styrning och planering Sjöfartsverket Holding AB SMA Helicopter Rescue AB SMA Training AB GD 8

Ordförande i Sjöfartsverket styrelse är Jan Sundling. Styrelsen består, förutom ordföranden, av tio ordinarie ledamöter varav tre personalrepresentanter. Sjöfartsverket har en ändamålsenlig organisation som tydligt särskiljer den tjänsteproducerande verksamheten från myndighetsuppgifter samt styrande och stödjande funktioner. Den tjänsteproducerande verksamheten organiseras framför allt i avdelningen Affärer. Avdelningen är indelad i sex affärsområden Lotsning, Transport- och farledsservice, Sjökommunikation, Bygg och teknik, Sjögeografi samt Trollhätte kanal. Myndighetsfunktionen utgörs av avdelningen Samhälle samt staben Styrning och planering. Dessutom finns dels staberna Utveckling och kompetens samt Kommunikation, dels avdelningarna Sjö- och flygräddning, Rederi, Isbrytning och Marknad. Sjöfartsverket har sin huvudsakliga verksamhet i Sverige. Verksamheten Sjömansservice bedrivs emellertid också i Rotterdam, Nederländerna, och i Antwerpen, Belgien. Sjöfartsverket Holding AB (556727-4567) är ett helägt dotterbolag till Sjöfartsverket. Bolaget har två dotterbolag, SMA Helicopter Rescue AB (556079-5162) som bedriver sjö- och flygräddning med räddningshelikoptrar på Sjöfartsverkets uppdrag samt SMA Training AB (556760-0126) som för närvarande är ett vilande bolag. Tabell 1: Organisationens storlek 2011 2012 Antal anställda, st 1 122 1 115 Omsättning (inkl. anslag), tkr 1 969 910 1 920 009 Totala tillgångar, tkr 2 822 276 2 857 132 Eget kapital, tkr 167 124-26 544 Skulder, tkr 2 655 152 2 883 676 Antal lotsningar, st 37 783 34 376 Antal fartygsanlöp, st 109 269 103 477 9

Medarbetarna är en mycket viktig förutsättning för att våra tjänster kan utföras. Löner och ersättningar till medarbetarna utgör 39 % av kostnaderna; räknar man även in pensionsskuldens förändring utgör det så mycket som 50 % av kostnaderna. Sjöfartverket finns till för sina kunder. Vår ambition är att vara en effektiv samarbetspartner med högt förtroende. Sjöfartsverket har en utarbetad varumärkesstrategi där servicekulturen och kunden är i centrum. Kunderna som är identifierade består av de kunder som betalar för våra produkter och tjänster, fritidsbåtssektorn, branschorganisationer, olika myndigheter, kommuner och intresseorganisationer. Kunderna på myndighetsnivå utgörs av uppdragsgivaren Regeringskansliet och andra statliga myndigheter. Branschorganisationerna, som finns inom olika intresseområden som skogsprodukter, stål och olja samt inom rederi och mäkleri, träffar vi regelbundet i vårt kundråd. Genom återkommande kundundersökningar enligt Nöjd Kund Index (NKI), varumärkesundersökningar med hjälp av intervjuer och registrering av kunders fortlöpande synpunkter i vårt ärendehanteringssystem har vi god kännedom om vad våra kunder är nöjda och mindre nöjda med. Kommunikation med intressenter Utmärkelser Under 2012 erhöll Sjöfartsverket utmärkelsen Guldbladet 2012 för Bästa Webb-TV för verksamhetsfilmen Det växer inga bananer i Sverige. Utmärkelsen delas ut av Sveriges Uppdragspublicister och priset gick till Sjöfartsverket som uppdragsgivare och till byrån OTW Communication som producerade filmen. Juryns motivering löd: Att sticka ut i det digitala bruset är ett måste! Med hjälp av stor humor och ett annorlunda dramaturgiskt grepp gör denna webb-tv-produktion det med råge. Lägg sen till att den både är välproducerad och faktaspäckad. En bananbåt med ett guldblad för årets bästa webb-tv. 10

11

Social hållbarhet För att Sjöfartsverket i framtiden ska kunna verka med samma kvalitet och effektivitet krävs att det finns en god kompetensförsörjning. Prognoserna för Sjöfartsverkets rekryteringsbas ser på många håll dystra ut samtidigt som stora pensionsavgångar väntas. Om inget görs och prognoserna blir realitet, kommer det att bli svårt att rekrytera personal i den omfattning och inriktning som motsvarar Sjöfartsverkets behov. Av den anledningen är det i hösta grad relevant att fundera på förmågan att attrahera och behålla personal. Indikatorerna inom detta område är valda just utifrån det perspektivet. Under 2012 har Sjöfartsverket gjort många insatser inom HR-området i syfte att förbättra arbetsförhållanden och arbetsvillkor. Genom att arbeta med dessa frågor får vi mer kompetenta, friska och motiverade medarbetare som tillmötesgår kunders behov och förväntningar i dag och i framtiden. Vi behöver ha goda arbetsförhållanden och arbetsvillkor för att bli en attraktiv arbetsgivare. För Sjöfartsverket är det viktigt att i större utsträckning bli en tänkbar arbetsgivare för kvinnor och flera av indikatorerna behandlar därför jämställdhets- och mångfaldsfrågor. I det här avsnittet presenterar vi information med stöd av följande indikatorer: Total personalstyrka, uppdelat på anställningsform, anställningsvillkor och region. Antal anställda som har slutat och personalomsättning, per åldersgrupp, kön och region. Omfattningen av skador, arbetsrelaterade sjukdomar, förlorade dagar, frånvaro samt det totala antalet arbetsrelaterade dödsolyckor per region (delvis). Andel anställda (i procent) som får regelbunden utvärdering och uppföljning av sin prestation och karriärutveckling. Sammansättning av styrelse och ledning samt uppdelning av andra anställda efter kön, åldersgrupp och andra mångfaldsindikatorer. Löneskillnad i procent mellan män och kvinnor per personalkategori. Kompetens för en säker, effektiv och miljövänlig sjöfart Sjöfartsverket har 1 118 anställda utspridda längs hela Sveriges kust vars arbete tillsammans motsvarar 920 heltidstjänster. De flesta är dagligen ute till sjöss och arbetar inom lotsning, farledshållning, isbrytning eller inom sjö- och flygräddning. I Östergötland återfinns 296 av våra anställda, varav en stor del jobbar på Norrköpingskontoret som stödkompetens eller med ledningsarbete. Många av våra anställda har arbetat större delen av sina yrkesverksamma liv på Sjöfartsverket och nu står vi inför en generationsväxling. Personalomsättningen under 2012 var 5,78 % och en stor del av den siffran består av pensionsavgångar. Under det närmsta decenniet kommer cirka 120 båtmän, 110 lotsar och 60 medarbetare inom ingenjörsområdet att gå i pension. Att ersätta 12

personalen i dessa yrkesgrupper kommer att vara en utmaning då det råder brist på nautisk kompetens och kompetens inom ingenjörsområdet. I takt med att utflaggningen eskalerar kommer det att bli svårare att få tag i nautisk kompetens. Andelen svenskflaggade fartyg hos de svenska rederierna minskar och förväntas fortsätta att minska. Tabell 2: Antal medarbetare per kön och län. Antal medarbetare som slutat sin anställning på Sjöfartsverket under året inom parentes. Län Kvinna Man Totalt Stockholm 28 206 (10) 234 (10) Södermanland 2 6 8 Östergötland 108 (4) 188 (14) 296 (18) Kalmar 1 6 (1) (1) 7 (1) Gotland 0 2 2 Blekinge 0 21 (1) 21 (1) Skåne 9 (1) 93 (3) 102 (4) Västra Götaland 64 (1) 273 (18) 337 (19) Gävleborg 5 51 (4) 56 (4) Norrbotten 4 (1) 51 (1) 55 (2) Totalt 221 (7) 897 (52) 1118 (59) Tabell 3: Antal medarbetare per kön och ålderskategori. Antal medarbetare som slutat sin anställning på Sjöfartsverket under året inom parentes. Ålderskategori Kvinna Man Totalt -40 69 (3) 179 (6) 248 (9) 41-54 93 (1) 412 (6) 505 (7) 55-59 27 164 (4) 191 (4) 60-32 (3) 142 (36) 174 (39) Totalt 221) (7) 897 (52) 1118 (59) Sjöfartsverket attraktiv arbetsgivare och Sveriges vackraste arbetsplats För att klara det samhällsuppdrag vi har, krävs det att Sjöfartsverket är en attraktiv arbetsgivare. Många av våra uppdrag är unika i sin karaktär och kräver därmed specialiserad kompetens för att kunna hanteras. Utifrån rådande förutsättningar ställs det just nu särskilt höga krav på att vi är bra på att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla personal. Under året har en undersökning genomförts i syfte att ta fram Sjöfartsverkets erbjudande, det vill säga vad Sjöfartsverket som arbetsgivare erbjuder de anställda. Resultatet visar att Sjöfartsverkets anställda är stolta över att få möjlighet att utöva en unik yrkesroll som bidrar till samhällsnytta samtidigt som man är nöjd över flexibla och goda anställningsvillkor. Många berättar dessutom om det förmånliga och unika i att ha Sveriges skärgård som arbetsplats. Det är inte många arbetsplatser i Sverige som kan garantera sådana vyer som över hälften av Sjöfartsverkets medarbetare dagligen arbetar i. Sjöfartsverket har även påbörjat ett värdegrundsarbete för att tydligare hitta och påvisa sin identitet för att kunna bli mer träffsäkra i arbetet med att attrahera, rekrytera och utveckla medarbetare. 13

Jämställdhet och mångfald berikar Sjöfartsverket Årligen tar Sjöfartsverket fram en handlingsplan för jämställdhet och mångfald där mål och åtgärder finns beskrivna. Jämställdhet och mångfald följs upp genom att mäta könsfördelningen, åldersfördelningen, kvinnors respektive mäns sjukfrånvaro, uttagen föräldraledighet samt löneskillnader. Medarbetarundersökningen används också som ett underlag för att följa upp hur långt vi har kommit vad gäller likabehandling i jämställdhets- och mångfaldsfrågor. 2012 års medarbetarundersökning visade att majoriteten av medarbetarna upplever att det råder likabehandling på arbetsplatsen. Samtidigt visade undersökningen att några inte delar majoritetens uppfattning. Eftersom Sjöfartsverket har nolltolerans mot diskriminering tar vi nu ett samlat grepp om detta genom att alla ledare erbjuds stöd i att lyfta jämställdhets- och mångfaldsfrågor på bland annat våra arbetsplatsträffar. Under 2012 har Sjöfartsverket påbörjat ett värdegrundarbete där jämställdhet och mångfald ingår. Likt tidigare år består Sjöfartsverket fortfarande av cirka 80 % män och 20 % kvinnor. Den ojämna könsfördelningen kan förklaras av att det i samhället råder brist på kvinnor med nautisk utbildning. För att hantera detta problem har Sjöfartsverket börjat intensifiera sin marknadsföring gentemot skolor. I slutet av 2012 har Sjöfartsverket även påbörjat det interna arbetet benämnt Alla kvinnor på däck där syftet är att planera hur vi i framtiden ska attrahera fler Tabell 4: Sjöfartsverkets ledningsgrupp redovisat på kön och ålderskategori. Ålderskategori Kvinna Man 20-45 2 3 46-2 2 Totalt 4 5 kvinnor till nautiska yrken. Bland Sjöfartsverkets chefer är könsfördelningen cirka 75 % män och 25 % kvinnor. Däremot är könsfördelningen jämnare i ledningsgruppen där 4 av 9 är kvinnor. Under 2012 var 0,88 % av kvinnorna föräldralediga av den schemalagda arbetstiden för kvinnor jämfört med 0,27 % av männen. Medarbetarundersökningen 2012 visar att det framför allt är männen på Sjöfartsverket som upplever att det inte är helt accepterat bland medarbetarna att förena arbete med föräldraskap. Arbetsmiljö och hälsa i fokus Sjöfartsverket arbetar kontinuerligt med ett hälsofrämjande arbete, vilket innefattar allt från att förbättra arbetsmiljön, skapa delaktighet och arbeta med kompetensutveckling till att erbjuda friskvårdsaktiviteter. Under 2012 har tolv arbetsmiljöutredningar av den fysiska arbetsmiljön genomförts. Totalt har tre arbetsmiljöombudsträffar arrangerats under året och fyra grundutbildningar i arbetsmiljö har genomförts för både chefer och arbetsmiljöombud. Det har även påbörjats ett arbetsmiljöstöd vid fyrarbeten som kommer att få stort utrymme under 2013. Våren 2012 genomfördes en medarbetarundersökning på Sjöfartsverket. Den visade ett motiverad 14

Tabell 5: Löneskillnader - genomsnittlig grundlön per kompetensindelning och kön. Anställd är inte arvodist eller timanställd och inte avslutad. Kvinna Man Diff SEK Diff % Kärnkompetens 28 740.67 31 040.68 2 300.00 7.41 % Ledningskompetens 57 511.76 49 371.63 8 140.00 14.15 % Okänd 43 725.00 33 560.00 10 165.00 23.25 % Stödkompetens 25 313.47 34 624.03 9 311.00 26.89 % Totalt 29 802.74 32 713.15 2 910.00 8.90 % medarbetarindex (MMI) på 61. I övrigt visade medarbetarundersökningen att medarbetarna trivs med sina arbetsuppgifter, är nöjda med ledarskapet och är stolta över att arbeta på Sjöfartsverket. Uppföljningsarbetet av undersökningen genererade 70 handlingsplaner med nära 600 förbättringsåtgärder inom arbetsmiljöområdet. Tabell 6: Föräldraledighet i % av den schemalagda arbetstiden för kvinnor respektive den schemalagda arbetstiden för män Föräldraledighet Andel av schemalagd tid Kvinna 0, 88 % Man 0, 27 % Totalt 0, 40 % Den totala sjukfrånvaron för 2012 var 2,17 procent, vilket är en minskning jämfört med föregående år. Generellt sett har Sjöfartsverket en relativt låg sjukfrånvaro, men likt tidigare år är kvinnors sjukfrånvaro fortfarande högre än männens. Under 2012 har tolv arbetsskador, sexton tillbud och femton arbetsmiljöobservationer anmälts. Sjöfartsverket bedriver ett kontinuerligt hälsofrämjande arbete i syfte att förhindra sjukskrivningar och främja hälsa. Tabell 7: Sjukfrånvaro Totalt Män Kvinnor 2008 2, 86% 2, 31% 4, 66% 2009 2, 56% 1, 98% 4, 58% 2010 2, 81% 2, 36% 4, 46% 2011 2, 94% 2, 28% 5, 43% 2012 2, 17% 1, 75% 3, 81% Kompetensutveckling tar oss framåt Enligt medarbetarundersökningen hade 59 % av Sjöfartsverkets medarbetare utvecklingssamtal under året. Utvecklingssamtal är en grundläg- 15

gande del i vår kompetensförsörjningsprocess och målet är att samtliga medarbetare ska erbjudas ett utvecklingssamtal under 2013. Vi är stolta över att kunna erbjuda våra medarbetare kompetensutveckling som inte nödvändigtvis alltid ligger i linje med verksamhetens behov just i dag. Detta skapar goda förutsättningar för kompetensväxling och ökad anställningsbarhet bland våra medarbetare. Sjöfartsverkets medarbetare kan nämligen ansöka om bidrag från en partsammansatt grupp kallad Trygghetsfonden. Varje månad avsätts 0,3 procent av den skattepliktiga lönesumman till denna fond. Under 2012 har Trygghetsfonden fått 137 ansökningar vilket är ungefär lika många som föregående år. Av dessa fick 96 bidraget beviljat. Ansökningar från kvinnor var 44 stycken. Sjöfartsverket står för en unik utbildning inom sjöräddning (Search and Rescue) och ansvarar för att utbilda olika resurser inom svensk sjöräddning. Under 2012 har utbildningen förnyats och Sjöfartsverkets simulator flyttats från Arkö till Chalmers, vilket har medfört merutnyttjande och ökad möjlighet för samarbete. Då Sjöfartsverket innehar många unika yrkeskompetenser behöver vi internt stå för en betydande del av kompetensutvecklingen och vi arbetar i partssammansatta grupper med att förnya och utveckla våra internutbildningar. Under 2012 har Sjöfartsverket vidare startat två helt nya ledarutvecklingsprogram, ett för nya chefer och ett för mer erfarna chefer. Sjömansservice arbete för social hållbarhet Sjöfartsverket bedriver inte bara ett hälsofrämjande arbete för den egna personalen, utan har även en enhet som jobbar med att bidra till de sjöanställdas välfärd. Under 2012 gjorde vår sjömansservice 7 457 fartygsbesök. Vi transporterade 17 362 sjömän till och från våra anläggningar och till övriga aktiviteter och totalt besökte 66 479 personer våra anläggningar under året. Sjöfartsverkets sjömansservice arbetar för att kompensera sjöanställda för det kultur-, fritidsoch informationsutbud de går miste om på grund av sin sjötjänstgöring. De sjöanställda arbetar ofta långa perioder på sina fartyg där tillgången till internet och telefonkommunikation är begränsad. Vårt mål är att erbjuda sjöfolket en meningsfull och aktiv fritid. Servicen till sjöfolket sker bland annat genom fartygsbesök där personalresurser är tillgängliga. Införandet av sjöfarts- och hamnskydd1 har på många platser försvårat möjligheten för sjöfolket att lämna sina fartyg för att kunna ta del av det utbud som landanställda tar för givet. Flera av våra tjänster erbjuds även elektroniskt och via utskick. 1 Sjöfarts- och hamnskydd är benämningen på regler och förebyggande arbete mot brottsliga handlingar riktade mot fartyg och hamnar. 16

17

Ekologisk hållbarhet Inom Sjöfartsverket pågår ett flertal aktiviteter och projekt som har direkt eller indirekt miljöpåverkan. Drift och underhåll av anläggningar och fartyg, sjö- och flygräddningsverksamhet samt resor och transporter hör till de viktigaste aktiviteterna med betydande miljöpåverkan. Genom ett strukturerat och systematiskt miljöarbete vill Sjöfartsverket uppfylla samhällets krav och vara ett föredöme för sjöfarten. Vi tar hänsyn till våra intressenters synpunkter samtidigt som vi lägger stor vikt vid att förbättra vår miljöprestanda. Enligt regeringens instruktion ska Sjöfartsverket verka inom sitt ansvarsområde för att sjöfartens påverkan på miljön minimeras. Sjöfartsverket har satt upp ett antal långsiktiga och kortsiktiga mål för att minska denna påverkan. Sjöfartsverket arbetar aktivt för att minska sjöfartens miljö- och klimatpåverkan. Sjöfarten är ett energieffektivt trafikslag, men då cirka 90 % av alla transporter till och från Sverige sker helt eller delvis med fartyg är sjöfarten samtidigt en stor källa till utsläpp av hälso- och miljöfarliga luftföroreningar. Ett led i arbetet är att driva och delta i miljörelaterade projekt för att exempelvis förbättra emissionsberäkningar, inventera dumpade kemiska stridsmedel, utöka vrakdatabaser och göra effektivare och säkrare färdplaner. För att kunna minska Sjöfartsverkets påverkan på miljön är en av de stora frågorna hur vi kan reducera utsläppen av växthusgaser, främst i form av koldioxid. I vår verksamhet dominerar fossila bränslen vid drift av våra fartyg. Under året som gått har vi vidtagit ett antal åtgärder för att energieffektivisera verksamheten och för att ersätta energikällor från fossila bränslen med mer miljövänliga alternativ. I det här avsnittet presenterar vi information baserat på följande indikatorer: Direkt energianvändning per primär energikälla Indirekt energianvändning per primär energikälla. Totala direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser, i vikt. Direkt energianvändning per primär energikälla Indirekt energianvändning per primär energikälla. Totala direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser, i vikt. 18

Under 2012 inleddes pilotprojektet Gothenburg Approach som innebär samlokalisering av lotsbeställningen och sjötrafikinformationen (VTS-centralen) i Göteborg med Göteborg Hamns fartygsplanering, Port Control. Målet är att kunna effektivisera anlöpsprocessen ytterligare vilket ger en miljövinst då fartygen snabbare får information om trafiksituationen i hamnen och kan anpassa hastigheten till den. Ledorden är snabbare, enklare och grönare anlöp. Det finns vidare potential för förbättring av hushållning med material, energi och vatten vid drift av egna fastigheter och fartyg samt utsläpp till luft och vatten. Minskad användning av fossila bränslen Den största andelen energimängd av den som Sjöfartsverket använt årligen beror på användandet av våra isbrytare och båtar. Under 2012 har vi använt 412 629 gigajoule genom fossilbaserade bränslen. Den energimängden motsvarar 12 605 kubikmeter motorbensin som kan fraktas i 315 tankbilar som rymmer 40 kubikmeter var. Det vill säga mer än en tankbil varje vardag. Ytterligare 1 745 gigajoule kommer från förnybara källor som metanol och solpaneler på våra fyrar. I tabell 8 redovisas Sjöfartsverkets direkta energianvändning under 2012 per primära energikällor, det vill säga vår användning av motorbensin, diesel, etanol, värme, solenergi och övriga förnybara primära källor. Primär källa är den ursprungliga formen av inköpt energibärare. I samma tabell redovisas även mängden direkt energi som Sjöfartsverket har producerat, nämligen solenergi. Den direkta energianvändningen delas upp på förnybara och icke förnybara källor. Även den primära energimängden som använts för att producera den använda energin har uppskattats och redovisas. Tabell 8: Direkt energianvändning per primär energikälla Energiform (GJ) Primär källa Använd energimängd Primär energimängd Direkt energianvändning Ej förnybara källor Motorbensin 923 1 016 Diesel 2 392 2 536 Marina bränslen 379 317 402 076 Värme 6 732 7 001 Totalt 389 364 412 629 Förnybara källor Etanol 1 058 1 238 Övr. förnybara 465 507 Producerad solenergi 164 Totalt 1 688 1 745 Totalt 391 051 414 374 Sålt 0-19

Under 2012 har vi vidtagit ett antal åtgärder för att minska vårt fossilberoende och därmed utsläppen av växthusgaser. Att byta från oljebrännare till bergvärme på lotsstationer och införa landansluten värme till lotsbåtar vid kaj är två exempel. Ett tredje är konverteringen av sjökabelförsörjda fyrar till solpaneldrift. Totalt har 590 fyrar solpaneldrift i dag, sju av dem konverterades under 2012. Redan 2009 anslöts fjärrvärme till kajen i Luleå där isbrytare ligger stilla lång tid, vilket har minskat användningen av marint fossilt bränsle. Under 2012 inleddes en förstudie i syfte att ytterligare minska miljöbelastningen från våra isbrytare av klassen Atle. Tjänsteresorna har miljöanpassats genom att vi har effektiviserat lotsplaneringsfunktionen med förbättrat tekniskt stöd, bränslesnålare körning och minskat antal taxiresor. En testversion av ett system för bränslemätning vid lotstransporter med båt har tagits fram under det gångna året. Anställda uppmanas att resa med tåg som ett klimatsmart transportmedel vid tjänsteresor. De tjänstefordon som Sjöfartsverket köper in ska vara miljöbilar under förutsättning att de klarar de övriga krav som vi ställer på fordonets funktionalitet. Miljöbilarna ska i största möjliga utsträckning drivas med därtill avsedda drivmedel. År 2012 var 94 % av bränsleförbrukningen för miljöbilarna miljöklassat drivmedel, vilket blev godkänt enligt vår målsättning. Sjöfartsverket har som mål att öka användandet även av miljövänliga arbetsmaskiner. En övergång till mer miljövänliga fartyg och anpassning av motorer och annan utrustning för att energieffektivisera och reducera utsläpp pågår. Ett konkret exempel är en nyligen genomförd ombyggnation av huvudmaskineriets kylsystem på arbetsfartyget Scandica vilket medför en bränslebesparing på drygt 20 kubikmeter per år. Tabell 9: Indirekt energianvändning per primär energikälla Energiform (GJ) Primär källa Använd energimängd Primär energimängd Indirekt energianvändning Ej förnybara källor El 31 579 34 064 Motorbensin 2 218 2 439 Kyla 442 477 Värme 10 084 12 749 Jet A1 3 110 3 296 Totalt 47 433 53 025 Förnybara källor El 39 385 42 485 Kyla 551 595 Värme 15 773 19 942 Övr. förnybara 182 198 Totalt 55 891 63 220 Totalt 103 324 116 245 20

Energieffektiviseringar under året Utöver den direkta energi som Sjöfartsverket förbrukar, använder vi oss även av indirekt energi. Framförallt handlar det om elektricitet till våra fastigheter. I tabell 9 redovisas Sjöfartsverkets indirekta energianvändning under 2012 per primära energikällor. I avtalet för 2012 stipuleras att den energi som levereras är inköpt från den nordiska Elbörsen. När vi beräknade hur den energin har producerats, har vi utgått från den produktionsmix som finns i Sverige då vi är en nettoexportör av energi till Elbörsen. Energimängderna redovisas uppdelat på icke förnybara respektive förnybara ursprungliga energikällor. Dessutom redovisas mängden primärt bränsle som använts för att producera den inköpta och använda energin. Knappt 8 % av den producerade elkraften försvinner som förluster i elnäten, vilket innebär att den energimängd som har använts för att producera den köpta energin är större än använd energimängd. För att minska vår energianvändning strävar Sjöfartsverket efter ändamålsenliga och energieffektiva lokaler i relation till behovet. Fastigheter som inte används hyrs ut eller avyttras. Ett exempel på detta är våra lokaler vid Trollhätte kanal där högre uthyrningsgrad och måluppfyllelse nåtts under 2012. Den pågående ombyggnationen av vårt Norrköpingskontor resulterar i att lokalytorna kommer att ha krympt från 14 558 kvm 2008 till 8 700 kvm 2013. Under dessa år har omorganisation av verksamheten samtidigt lett till att antalet anställda vid Norrköpingskontoret har minskat från cirka 400 personer till cirka 290 personer 1. Med hänsyn tagen till personalminskningen, motsvarar minskningen av ytan i genomsnitt sex kvadratmeter per anställd, från 36 kvadratmeter per person till 30 kvadratmeter. Enligt EU-kommissionen svarar användning och produktion av IT för 2 % av koldioxidutsläppen i Europa. Energieffektiviteten inom IT ska långsiktigt öka. Vår strategi för grönare IT följs genom att välja distansmöten när det är möjligt. Sjöfartsverket arbetar även med att virtualisera servrar, en teknik som gör det möjligt att köra flera servrar på en och samma hårdvara vilket minskar energibehovet för drift och kylning. I dagsläget har vi ersatt ett 40-tal servrar med den här tekniken. Energieffektivisering i våra fartyg sker genom byte eller uppgradering av fartygens motorer och utrustning. Nya regler för fartygsbyggen tillkommer 2013. Då krävs att det internationella indexet för energieffektiv fartygskonstruktion (EEDI) redovisas för nybyggda fartyg och att en plan för styrning av fartygets energieffektivitet (SEEMP) finns tillgänglig för befintliga fartyg. Mer energieffektiva fartyg kommer att minska fartygens klimatpåverkan genom lägre utsläpp av växthusgaser. Ett flertal projekt pågår för att miljöanpassa fartyg på Sjöfartsverket med syfte att uppfylla krav och regler för utsläpp. Utsläppen av växthusgaser, främst koldioxid med fossilt ursprung, per energikälla har beräknats från energimängderna i tidigare tabeller och sammanställs enligt tabell 7 nedan. Resultaten redovisas uppdelat på koldioxid som härrör från 1 En stor del av minskningen beror på att Sjöfartsinspektionen övergick till Transportstyrelsen. 21

direkt respektive indirekt energianvändning. Indirekta utsläpp från tjänsteresor ingår inte medan resor med tjänstbilar ingår. Miljöcertifiering och väntande utmaningar Sjöfartsverket redovisar sitt miljöledningsarbete enligt förordningen (SFS 2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter och planerar att certifiera sitt ledningssystem enligt miljöledningsstandarden ISO 14001 senast 2015. Större delen av Sjöfartsverket är i dag kvalitetscertifierat enligt standarden ISO 9001. Nya stränga utsläppskrav till luft väntar 2015 i våra nordliga farvatten. Övergång till andra bränslen som flytande naturgas och avsvavlade fartygsbränslen samt ny, miljövänligare teknik förväntas vara några sätt att leva upp till kraven. I dag sker en omfattande maritim forskning om nya alternativa bränslen och material. Behovet av en tvärvetenskapligt sammanhållen nationell strategi inom sjöfartsforskning och innovation (FoI) är stort eftersom det berör en rad olika områden och discipliner. För att premiera sjöfart med låga utsläpp av svavel och kväve är våra farledsavgifter miljödifferentierade med avseende på just detta. Inför införandet av de skärpta gränsvärdena för svavel i marint bränsle i Östersjön och Nordsjön 2015, kommer Sjöfartsverket att se över avgiftssystemet med avsikten att om möjligt gå över till indexbaserade miljöavgifter. Tabell 10: Totala direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser i vikt Primär källa Utsläppkoldioxid med fossilt ursprung (ton) Direkt energianvändning Motorbensin 69 Diesel 183 Marina bränslen 26 256 Värme 480 Etanol 12 Summa 27000 Indirekt energianvändning El 504 Motorbensin 161 Kyla 7 Värme 727 Jet A1 3 337 Summa 4 736 Totalt 31 736 22

23

Ekonomisk hållbarhet Förbättringsarbetet Orion pågick under 2010-11 och var en process med syfte att initiera arbetet med att skapa en affärsorienterad och effektiv organisation och styrning. Bland annat delade vi in den operativa verksamheten i affärsområden för att möjliggöra utveckling av produkter och tjänster. Vi påbörjade också införandet av ett ledningssystem med fokus på hållbarhet där kund, medarbetare och miljö står i centrum. För Sjöfartsverket är det en förutsättning för fortlevnad att verksamheten bedrivs på ett långsiktigt hållbart sätt. En god finansiell ställning och effektiv hushållning av befintliga resurser är kritiska framgångsfaktorer. Lönsamhet och finansiellt stöd är förutsättningar för utveckling och investeringar, vilket möjliggör att både vår verksamhet och våra kunder kan utvecklas i takt med förändringar i omvärlden. De indikatorer vi valt att redovisa knyter an till och belyser dessa ekonomiska områden. Med utgångspunkt från att dels möjliggöra en visualisering av hur Sjöfartsverkets ekonomiska hållbarhet utvecklas över åren, dels möjliggöra framtida jämförelser bakåt i tiden, har vi valt indikatorer som är spårbara och mätbara. I det här avsnittet presenterar vi därför information med stöd av följande indikatorer: Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde, inklusive intäkter, rörelsekostnader, ersättning till anställda, gåvor och andra samhällsinvesteringar, balanserad vinst samt betalningar till finansiärer och den offentliga sektorn. Väsentligt finansiellt stöd från den offentliga sektorn. Utveckling och påverkan av investeringar i infrastruktur och tjänster som huvudsakligen görs för allmänhetens nytta, på kommersiell basis eller utan full kostnadstäckning. Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde, inklusive intäkter, rörelsekostnader, ersättning till anställda, gåvor och andra samhällsinvesteringar, balanserad vinst samt betalningar till finansiärer och den offentliga sektorn. Väsentligt finansiellt stöd från den offentliga sektorn. Utveckling och påverkan av investeringar i infrastruktur och tjänster som huvudsakligen görs för allmänhetens nytta, på kommersiell basis eller utan full kostnadstäckning. 24

Ekonomiska mål Sjöfartsverket är ett affärsverk där ägaren (staten) sätter mål för verksamheten. Målen meddelas inför varje budgetår i myndighetens regleringsbrev. Sjöfartsverkets långsiktiga ekonomiska mål avseende räntabilitet är att resultatet efter skattemotsvarighet ska uppgå till 3,5 % av justerat eget kapital under en konjunkturcykel och det långsiktiga målet för soliditeten är att den ska uppgå till minst 25 %. Utöver dessa mål är Sjöfartsverket begränsat till att höja farledsavgifterna med högst ett belopp motsvarande nettoprisindex räknat från och med 2004. Sjöfartsverkets finansiella ställning påverkas av hur ekonomin i Sverige och omvärlden utvecklas men också av politiska beslut, stora svängningar i den av Statens Pensionsverk beräknade pensionsskulden, samt omfattningen av vinterns isutbredning. Ett sunt resursutnyttjande är målet och vi arbetar intensivt med att hitta samverkansmöjligheter med andra myndigheter, företag och organisationer i syfte att uppnå ökad kostnadseffektivitet. Ekonomiska resultat Under de senaste åren har intäkterna från sjöfartsavgifterna minskat till följd av konjunkturnedgång. Samtidigt har kraftig isutbredning under de tre senaste åren medfört ökade kostnader. Historiskt låg realränta påverkar pensionsskulden vilket har medfört betydande kostnader under de senaste åren. Sammantaget har det medfört att Sjöfartsverkets ekonomiska ställning har försämrats och att både räntabiliteten och soliditeten för 2012 är negativa. Tabell 11: Skapat och levererat ekonomiskt värde (tkr) 2012 2011 Omsättning (exkl. anslag) 1 714 417 1 764 318 Anslag 205 592 205 592 Löner och ersättningar -796 967-782 790 Pensionsskuldens förändring -229 619-124 991 (inkl. räntedel) Kostnader exkl. löner och ersättningar -946 384-1 023 085 Avskrivningar -145 133-137 113 Finansiellt netto 4 604-112 318 (exkl. räntedel i pensionsskulden)* Fastighetsskatt -178-184 Resultat -193 668-210 571 Investeringar 326 310 217 329 *I posten Finansiellt netto ingår för 2011 en nedskrivning av aktier i dotterbolag med 121 482 tkr. 25

Sjöfartsverket erhåller anslag för vissa uppgifter som inte ska finansieras via handelssjöfarten. Ersättningen för sjöräddning, fritidsbåtsändamål m.m. uppgår till 143 308 tkr och används för vissa kostnader kopplade till sjöräddning, farledsverksamhet, fyrar samt vissa övriga kostnader för fritidsbåtstrafiken och yrkesfisket m.m. som inte ska belasta handelssjöfarten. Ersättningen till viss kanaltrafik m.m. uppgår till 62 284 tkr och avser bidrag till täckande av underskott för drift av Trollhätte kanal respektive Säffle kanal, m.m. Bidrag från Havs- och vattenmyndigheten avser digitalisering av djupdata för Östersjön. Under 2012 har stora investeringar inom verksamheten Sjö- och flygräddning genomförts. Dessa avser framförallt investeringar i nya räddningshelikoptrar. Under 2011 gjordes stora investeringar inom verksamheten Farleder, där kanalrevisionen av Trollhätte kanal utgjorde den större delen. Inom verksamheten isbrytning pågår livstidsförlängningar av isbrytare, vilket har medfört stora investeringskostnader under både 2011 och 2012. Tabell 12: Väsentligt finansiellt stöd från den offentliga sektorn (tkr) 2012 2011 Anslag 205 592 205 592 Bidrag från Havs- & vattenmyndigheten 10 000 10 447 Övriga bidrag från offentlig sektor 1 207 3 222 Tabell 13: Utveckling och påverkan av investeringar i infrastruktur och tjänster (tkr) 2012 2011 Farleder 20 676 118 617 Isbrytning 40 752 72 672 Sjögeografisk information 700 1 588 Sjötrafikinformation 288 1 616 Lotsning 4 876 1 762 Sjö- & flygräddning 240 855 624 Övriga myndighetsuppgifter 1 233 778 Gemensamma funktioner 16 930 19 672 TOTALT 326 310 217 329 26

Vad händer härnäst? Vårt syfte med att från och med 2012 börja hållbarhetsredovisa är att visa att inget i vår verksamhet lever sitt eget liv, utan allt hänger ihop. Utan en sund ekonomi och medarbetare som trivs med sina arbetsuppgifter och på sin arbetsplats är det omöjligt att nå framgång med arbetet att minska sjöfartens miljö- och klimatpåverkan. Vår riktning är tydlig; vi vill ställa långsiktiga och ambitiösa mål för vårt hållbarhetsarbete och Sjöfartsverkets fokus på ökad affärsmässighet fortsätter att vara ett riktmärke. Parallellt med att vi utvecklar vårt ledningssystemarbete är vår ambition att fortsätta med en öppen redovisning av vår påverkan på ekonomi, miljön och människorna i organisationen. Ett systematiskt hållbarhetsarbete är en nyckelaktivitet för att hantera det långsiktiga planeringsarbetet för infrastrukturen och det ökade behovet av sjöfart som transportmedel i framtiden. Detta är verkets första hållbarhetsredovisning. Målsättningen i arbetet är att följa upp denna redovisning noggrant och att ta fram fler mätbara mål baserade på nyckeltalen som valts ut, för att sedan årligen rapportera hållbarhetsarbetet i enlighet med ramverket Global Reporting Initiative, parallellt med myndighetens finansiella årsredovisning. Det viktigaste i vår verksamhet är relationen till våra kunder. Denna redovisning ska omfatta det som våra kunder vill veta om vårt hållbarhetsarbete, varken mer eller mindre. En viktig del i det fortsatta arbetet är därför en utökad dialog med kunder och intressenter om vad just de vill veta om vårt arbete för människan, miljön och en sund ekonomi. Kontaktpersoner Social hållbarhet: Ulrika Worge Carlsson HR-direktör ulrika.worge@sjofartsverket.se Ekologisk hållbarhet: Jaak Meri Samhällsdirektör jaak.meri@sjofartsverket.se Ekonomisk hållbarhet: Noomi Eriksson Ekonomidirektör noomi.eriksson@sjofartsverket.se Mer information www.sjofartsverket.se 27

LFV Tryck Norrköping T13-176