MARKNADEN FÖR BETONG Konjunkturrapport kv 1-4 213 Mars 214
Beräknad tillförsel av betongvaror 21-213 Prognos 214-216, 213 års priser Fabrikspriser, Mkr Förändring, procent 21 4 33 4 79 4 54 4 69 2 2 I tillförsel ingår betongelement, markbetong, betongrör och betongtakpannor. Visst montagearbete kan ingå 6 5 +2% +% +2% 4 3 4 33 4 79 4 54 4 69 4 78 4 79 4 88 2 1 21 Kommentarer Förra året beräknas den totala tillförseln av betongvaror ha uppgått till ca 4,7 miljarder kronor i fabrikspriser. I volymen, som baseras på påbörjat husbyggande och löpande anläggningsbyggande, ingår betongelement, markprodukter, rör och betongpannor. Nybyggnadsinvesteringarna som mattades av 212 tog fart igen 213, framförallt gäller detta bostadsbyggandet. Industri och lager samt kontor och handel m m hade kraftigt vikande volymer medan det offentliga byggandet minskade måttligt. I år tror Industrifakta på en fortsatt ökning av volymen med 2 procent för att 215 plana ut och 216 återigen öka med 2 procent. 2
Import och export av byggnadsbetongvaror 21-213 Miljoner kronor, löpande pris 21 211 212 213 Import 622 822 736 893 Export 516 64 698 683 Avser betongvaror för byggnadsändamål Källa: SCB Tillförsel av fabriksbetong 29-212 Miljoner kronor, löpande pris 29 21 211 212 3 54 3 761 4 789 4 62 Baserat på import, export och inhemsk produktion av färdigblandad betong Källa: SCB 211 års siffror är reviderade 213-4-25 3
Påbörjade ny- och tillbyggnadsinvesteringar på riksnivå 211-213, prognos 214-216 Sektor Småhus nybyggnad 11 51 8 134 11 344 +5 +8 +1 Flerbostadshus nybyggnad 21 395 2 644 33 891 +3 +3 Totalt bostäder nybyggnad 32 95 28 778 45 235 +4 +2 +5 Kontor 13 351 6 215 7 946 Handel 9 56 1 34 6 72 Hotell & nöjeslokaler 4 426 6 365 2 695 Totalt kontor, handel m m 27 283 22 884 16 713 +3 +3 +8 Industri/logistik 18 129 2 373 15 597 +1 +3-5 Skolor & barnstugor 5 75 7 226 7 497 Sjukhus 11 322 6 339 4 319 Samlingslokaler 1 9 144 3 988 5 3 Samfärdsel/offentlig service 2 11 29 1 377 13 333 Totalt offentliga lokaler 37 55 27 93 3 449-8 +2 TOTALT 115 822 99 965 17 994 +3 +3 1) Servicehus, förvaltning och samlingslokaler. 2) Samfärdsel och idrottsanläggningar. 14 12 1 8 6 4 Total ny- och tillbyggnad, 211-216 Miljoner kronor, 213 års priser 2 Prognos 4 35 3 25 2 15 Flerbostadshus nybyggnad, 211-216 Miljoner kronor, 213 års priser 1 5 Prognos 25 2 15 1 Industri/logistik, 211-216 Miljoner kronor, 213 års priser 5 Prognos 16 14 12 1 8 6 4 Småhus nybyggnad, 211-216 Miljoner kronor, 213 års priser 2 Prognos 3 25 2 15 1 Kontor, handel m m, 211-216 Miljoner kronor, 213 års priser 5 Prognos 4 35 3 25 2 15 1 Offentliga lokaler, 211-216 Miljoner kronor, 213 års priser 5 Prognos 4
Region Stockholm 34 889 28 14 37 994 +1 +2 +5 Stockholms län Region Västra Götaland 16 471 15 298 15 812 +1-3 +3 Västra Götalands län Region Skåne 18 282 14 445 15 67 +5 +2 +3 Skåne län Påbörjade totala ny- och tillbyggnadsinvesteringar per region 211-213, prognos 214-216. Miljoner kronor, 213 års priser Region Sydsverige 16 929 12 828 13 568-1 -5 Östergötlands-, Jönköpings-, Kronobergs-, Kalmar-, Gotlands-, Blekinge- och Hallands län Region Mellansverige 16 921 2 276 16 428-5 +2 Uppsala-, Södermanlands-, Värmlands-, Örebro-, Västmanlands-, Dalarnas- och Gävleborgs län Region Norrland 12 33 9 15 8 586-2 Västernorrlands-, Jämtlands-, Västerbottens- och Norrbottens län Påbörjade totala ny- och tillbyggnadsinvesteringar per region 213 med prognos för helåret 214. Miljoner kronor, 213 års priser Region Stockholm 37 994 +1% Region Mellansverige 16 428-5% Region Västra Götaland 15 812 +1% Region Skåne 15 67 +5% Region Sydsverige 13 568-1% Region Norrland 8 586-2% 5 1 15 2 25 3 35 4 5
Påbörjade ny- och tillbyggnadsinvesteringar per län 213, prognos helåret 214, 213 års priser Län Mkr Prognos 214 Stockholms län 37 994 +1% Västra Götalands län 15 812 +1% Skåne län 15 67 +5% Uppsala län 4 628 +2% Norrbottens län 3 873-2% Östergötlands län 3 545-5% Örebro län 3 42-2% Hallands län 3 133 +7% Västerbottens län 2 711-1% Värmlands län 2 12-1% Jönköpings län 1 884-5% Kronobergs län 1 819-2% Kalmar län 1 733-25% Södermanlands län 1 69-2% Dalarnas län 1 636 +5% Västmanlands län 1 497 +1% Gävleborgs län 1 472 % Jämtlands län 1 17-5% Blekinge län 1 3-1% Västernorrlands län 833 +2% Gotlands län 451 +25% Totalt 17 994 +3% Kommentarer De tre storstadslänens andel av de totala ny- och tillbyggnadsinvesteringarna i riket uppgick förra året till 64 procent, vilket är en ökning med 6 procentenheter jämfört med 212. Den samlade volymen nybyggnadsinvesteringar i storstadslänen ökade med drygt 21 procent jämfört med samma period förra året. I år väntas en uppgång med ca 1 procent i storstadslänen. I övriga riket minskade volymen ny- och tillbyggnad med 7 procent i fjol, i år väntas en minskning med knappt 5 procent. 6
Småhus nyproduktion Efter att småhusbyggandet 212 nådde sin lägsta nivå på mycket länge, skedde en kraftig och positiv rekyl under förra året. Antalet påbörjade småhus 213 beräknas ha uppgått till närmare 6.5, vilket innebär en ökning med ca 4 procent jämfört med 212. Den positiva rekylen var väntad men kraften i tillväxten överraskade flera gånger under förra året. Ökningen i Stockholms län var särskilt kraftig och visade på en tillväxt med nära 8 procent. Med hänsyn till den stora ökningen förra året skriver Industrifakta ner årets prognos från +1 till +5 procent. Även 215 års prognos har dämpats något procentuellt. Räknat i antal småhus ligger bedömningen relativt fast kring en förväntad nivå på omkring 7.3 småhus 215. Industrifakta väntar sig att den positiva utvecklingen fortsätter även 216 under förutsättning att svensk konjunktur har stärkts och att effekterna på arbetsmarknaden har slagit igenom mer markant. Trots den förväntade ökningen de kommande åren är nivån fortfarande låg i ett historiskt perspektiv. Bankernas restriktiva utlåning anses fortfarande vara en av huvudorsakerna till det låga bostadsbyggandet. För förstagångsköpare blir svårigheterna avgörande. Man kan även vänta sig stigande räntenivåer under prognosperioden, vilket också bör hålla tillbaka nyproduktionen. Flerbostadshus nyproduktion Under 213 påbörjades ca 24.5 lägenheter i flerbostadshus. Utfallet innebar en ökning med hela 6 procent jämfört med nivån 212. Antalet lägenheter som påbörjades hamnade väsentligt över genomsnittsnivån de senaste fem åren. Storstädernas andel av byggandet var 7 procent och i Stockholms län fördubblades volymen 213 jämfört med året innan. På grund av den kraftiga ökningen under förra året dämpar Industrifakta prognosen för volymen i år och nästa år. Mätt i antalet lägenheter innebär prognosen emellertid en uppjustering mot tidigare bedömning. Flera år av låg nyproduktion har ackumulerat en stor bostadsbrist i Sverige. Omfattande inflyttning till storstäder, med Stockholm i spetsen, i kombination med en allmän befolkningsökning och behov av bostäder för yngre hushåll skärper efterfrågan och pressar upp bostadsrättspriserna. 85-procentsregeln hindrar många förstagångsköpare utan tillräcklig kontantinsats att köpa en villa och detta innebär troligen också en ökad efterfrågan på bostadsrätter, eftersom dessa många gånger har en lägre köpeskilling. Regeringens förslag om komplementboende, som beskrivs under stycket småhus, kan vara en värdefull möjlighet för ungdomar att få ett första boende. Samtidigt kan detta påverka nyproduktionen av lägenheter i flerbostadshus negativt. 7
Kontor Kontorsbyggandet inledde starkt under början av förra året för att sedan tappa fart. Under slutet av året skedde återigen en kraftig ökning, vilket ledde till att volymen totalt ökade med 6 procent jämfört med 212. Transaktionsmarknaden för kontors- och handelsfastigheter utvecklades positivt under 213 och trenden verkar fortsätta i år. Låga räntor, riskvilligare banker, stigande efterfrågan på kontorslokaler och ökad omsättning på fastighetsmarknaden tyder på en ljusning inom sektorn. Konjunkturinstitutets konfidensindikator för privata tjänstenäringar ligger fortsatt en bra bit över det historiska genomsnittet, trots en viss minskning i februari. Produktionsökningen inom tjänstesektorn 213 var i och för sig beskedlig i jämförelse med industriproduktionen, men det är vanligt i början av en konjunkturuppgång. Sysselsättningen har klarat sig relativt bra trots de senaste årens internationella lågkonjunktur, vilket har hållit kontorsvakanserna på ganska stabila nivåer. När nu arbetslösheten ser ut att falla tillbaka, kommer på sikt efterfrågan på lokaler att öka, vilket inverkar positivt på både ny- och ombyggnadsvolymer inom kontor. Handel Detaljhandelns påbörjade husbyggnadsinvesteringar sjönk med 6 procent 213 jämfört med 212. Det var onekligen en kraftig minskning och särskilt i ljuset av att många bedömningar tyder på att stämningsläget trots allt är relativt gott inom detaljhandeln. Försäljningstillväxten inom handeln 213 landade på 2,5 procent och bäst utveckling visade elektronikhandeln samt internet- och postorderhandeln. De två senare är i och för sig exempel på områden där en omsättningsökning inte har en lika tydlig koppling till traditionellt lokalbehov som inom andra sektorer och detta kan vara hämmande för byggandet på sikt. Försäljningsökningen fortsatte i oförminskad takt under inledningen av detta år och tongången är positiv inom både dagligvaru- och detaljhandeln. Konfidensindikatorn för detaljhandeln backade något i februari men ligger fortsatt över det historiska genomsnittet. Hushållens förtroende för den egna och landets ekonomi har börjat vackla något den senaste tiden och ligger nu i nivå med det historiska genomsnittet. Handelns Utredningsinstitut ser emellertid positivt på handelns situation 214 och väntar sig en starkare utveckling i år. Bakomliggande faktorer är den låga räntan, stigande sysselsättning och ökade disponibla inkomster. 8
Offentliga lokaler Det påbörjade byggandet av offentliga lokaler uppgick till närmare 7 miljarder kronor 213. Utfallet innebar en minskning med 3 procent jämfört med 212. Takten under stora delar av förra året var negativ men återhämtade sig något under slutet av året. Industrifakta väntar sig en viss ökning i år med 2 procent på grund av valet. 215 förväntas en mer tydlig nedgång i påbörjandevolymen på grund av osäkerhet efter eventuella politiska skiften samt att vissa stora nybyggnadsprojekt fasas ut. Samtidigt väntas anläggningsbyggandet gå in i en mer intensiv fas, vilket kan stjäla både personal och ekonomiska resurser från kommunalt och statligt byggande. En sektor med stora och stigande investeringsbehov är skolor och barnstugor. Förra året ökade husbyggandet med 2 procent. Bakom ökningen finns flera starka drivkrafter. Dels sker det en befolkningsökning och en omflyttning som ökar efterfrågan på skolor och förskolor på tillväxtorter, dels behöver stora delar av beståndet från 196- och 197-talen renoveras. Befolkningsökning, urbanisering och en allt större andel äldre skapar också behov av att förändra och förnya det offentliga lokalbeståndet. Industri och lager Industrins totala husbyggnadsinvesteringar uppgick förra året till lite drygt 17 miljarder kronor. Utfallet för helåret innebar en minskning med drygt 2 procent jämfört med 212. Takten i investeringarna återhämtade sig under sista kvartalet förra året och därför blev fallet i husbyggandet mindre än prognostiserat. Bakom den negativa utvecklingen finns bla minskade investeringar inom gruvindustrin. Industrifakta bibehåller sin bedömning av utvecklingen i år och väntar sig en fortsatt svag ökning även nästa år. Mot slutet av prognosperioden, när konjunkturen mognat, väntas investeringarna minska något. Under förra året minskade de varuproducerande branscherna sin produktion med,3 procent och inom tillverkningsindustrin skedde nedgången på bred front. Inom exportindustrin dämpades efterfrågan av en stark krona medan den inhemska marknaden utvecklades positivt. De senaste signalerna tyder på en viss försvagning för tillverkningsindustrins konfidensindikator i februari men trots allt ligger mätvärdet över sitt historiska genomsnitt. 9
Sveriges ekonomi Utvecklingen för Sveriges ekonomi visar en något splittrad bild för närvarande. Tillväxten avslutade starkt under fjärde kvartalet. Samtidigt fortsatte flera framåtblickande indikatorer att förstärkas, vilket tyder på att det finns förutsättningar för en kommande konjunkturuppgång. Även om Konjunkturinstitutets samtliga barometerindikatorer, utom den för bygg och anläggning, backade i februari ligger nivåerna fortfarande över det historiska genomsnittet. BNP beräknas ha ökat med 1,5 procent 213, vilket indikerar att botten i konjunkturen nåddes 212. Hushållens konsumtionsökning bidrog till större delen av tillväxten. Industrifakta förväntar sig en tillväxt kring 2,5 procent i år och ytterligare drygt 3 procent 215. Enligt många bedömningar är det hushållens konsumtion som förväntas driva tillväxten i år. Bakomliggande faktorer är låga räntor, förbättrad situation på arbetsmarknaden, stigande bostadspriser och ytterligare skattelättnader. Samtidigt som dessa faktorer onekligen skapar goda förutsättningar för privat konsumtion, visar Konjunkturinstitutets senaste barometer på minskat förtroende för ekonomin och indikatorn ligger nu marginellt över det historiska genomsnittet. Signalerna är något motstridiga och Industrifakta gör bedömningen att det finns förutsättningar för en uppgång kring 2,7 procent i år. I dagsläget påverkas svensk export negativt av svag internationell efterfrågan i kombination med en stark valuta. Under förutsättning att det ekonomiska läget i USA och Europa återhämtar sig allt mer under slutet av detta år och 215, väntas även svensk industri öka sitt bidrag till tillväxten i Sverige. De totala bruttoinvesteringarna beräknas ha minskat med närmare 1,5 procent under förra året. Orsaken var främst minskade investeringar inom industrin och offentliga myndigheter medan bygginvesteringarna dämpade fallet. I år väntas ökat bostadsbyggande fortsätta att driva på tillväxten och redan förra året visade signaler från påbörjade investeringar på en kraftig uppgång. Dessutom pekar SCB:s senaste investeringsenkät på en uppgång för industrins investeringar i år med ca 5 procent. Industrifakta gör därför bedömningen att de samlade investeringarna tar ordentlig fart 215 pådrivna av bostadsbyggandet, stigande anläggningsinvesteringar och investeringar inom industrin. Inflationstrycket ligger i dagsläget i princip nära noll. Under prognosperioden väntas nivån stiga mot Riksbankens mål på 2 procent, men det väntas i första hand bero på att kommande räntehöjningar ökar räntekostnaderna för egnahem. 1
Löpande anläggningsinvesteringar 211-212 Miljarder kronor, 213 års priser Miljarder kronor Sektor 211 212 El- och värmeverk m m 2,2 2,8 Förändring, procent Kv 1-3 213 - kv 1-3 212 +2 Vatten-/reningsverk 4,4 6,8 Transport 5,1 4,4 Post och tele 9,2 9,7 Vägar och gator 22,5 25,8 Järnvägar/övrigt 17,4 16,3 TOTALT 78,7 83,9 +21 +11 +8-4 -4 +1 Källa: SCB Löpande totala anläggningsinvesteringar 211-212, prognos 213-215, miljarder kronor, 213 års priser 211 212 213 214 215 Totala investeringar 78,7 83,9 82,4 84, 87,4 Förändring, procent -1 +7-2 +2 +4 Kommentarer Anläggningsinvesteringarna uppgick till nästan 84 miljarder kronor under 212. Förklaringen till ökningen ligger i en kraftig tillväxt inom sektorerna vatten- och reningsverk samt vägar och gator. Utvecklingen för kvartal 1-3 213 visar däremot endast en svag ökning med 1 procent för det samlade anläggningsbyggandet. Industrifaktas prognos är något mer negativ och pekar på en minskning med 2 procent 213. Den svaga ökningen under kvartal 1-3 213 beror på volymminskningar inom de dominerande sektorerna vägar och gator samt järnvägar/övrigt, vilka tillsammans svarade för hälften av det samlade anläggningsbyggandet. Inom dessa båda områden väntas betydande statliga satsningar med start nästa år och den prognostiserade nedgången 213 kan delvis vara i avvaktan inför dessa större projekt. Investeringarna inom el- och värmeverk, som svarade för en fjärdedel av anläggningsbyggandet, steg med ca 2 procent under kvartal 1-3 213. Energirelaterade investeringar har varit ett prioriterat område de senaste åren och enligt SCB:s investeringsenkät väntas en god tillväxt i år. Enkäten visar också positiva signaler för bygginvesteringarna inom vatten- reningsverk, som steg med hela 2 procent under de första tre kvartalen 213. Transportsektorn drivs för närvarande av satsningar som har 11
anknytning till buss- och pendeltågsstationer. Det handlar dels om utbyggnad av nya stationer, dels renovering och ombyggnad av befintliga. Ett annat viktigt tillskott inom sektorn är hamnutbyggnader. Dessa väntas bidra med en ökning under nästa år i samband med investeringar kopplat till Förbifart Stockholm. När det gäller post- och teleinvesteringar, beräknas dessa nu börja falla tillbaka i takt med att utbyggnaderna av fibernät och master i glesbygd avslutas. Efterfrågeutveckling i konsultbranschen Efter att konsultföretagens arbetsvolym under första halvåret 213 var oförändrad, steg aktiviteten under andra halvåret. Enligt Industrifaktas intervjupanel ökade arbetsvolymen med 2,2 procent totalt för hela gruppen. Skillnaderna mellan sektorerna var emellertid tydlig. Arkitekternas arbetsvolym steg med närmare 4 procent, vilket var högst i jämförelsen. Detta kan vara en indikation på en fortsatt ökad aktivitet för bostadsbyggandet, som inleddes under förra året. Även elkonsulterna noterar en betydande ökning av arbetsvolymen (+2,9 procent). Betydligt svagare har utvecklingen varit för byggtekniska konsulter och VVS-konsulter som ökade med 1,1 respektive,2 procent. Utsikterna för det kommande halvåret ser positiva ut för samtliga sektorer. Totalt förväntar sig konsultföretagen en ökning av orderstocken med drygt 4 procent under årets första sex månader. Särskilt positiva i sin bedömning är de byggtekniska konsulterna och elkonsulterna, som bedömer att orderstocken kommer att växa med 6 respektive 5 procent. Även arkitekterna, som hade en stark tillväxt i arbetsvolym under hösten, förväntar sig fortsatt positiv utveckling och räknar med en ökning av orderstocken med strax över 3 procent under första halvåret i år. Den samlade bilden från panelen stämmer väl överens med Industrifaktas prognos för den totala volymen husbyggnad och underhåll, som visar en ökning med 3 procent i år. 6 procent av de tillfrågade konsulterna rapporterar att omsättningen ökade under 213 medan 18 procent redovisar en minskning. 63 procent förväntar sig en ökad efterfrågan i år och 35 procent tror på en oförändrad nivå. Bostäder och offentlig sektor är de områden som väntas generera huvuddelen av uppdragen under första halvåret i år. 12
Den största hotbilden på marknaden det närmaste året är enligt konsulterna personalbrist samt politiska beslut som kan påverka byggandet negativt. Oron för konjunkturen har minskat, men lyfts ändå fram som ett reellt hot. Förhoppningen om en konjunkturtillväxt är den största möjligheten på marknaden anser de intervjuade. Även växande investeringar inom bostäder och offentlig sektor bör skapa marknadsmöjligheter. Bostadsbyggandet beräknas växa starkast på byggmarknaden de närmaste två åren, medan utvecklingen troligen går i motsatt riktning för detaljhandel och industri. 13
Totalt byggande och underhåll Påbörjade totala ny-, till- och ombyggnadsinvesteringar 21-213, prognos 214-216. Miljoner kronor, 213 års priser 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 +32% -9% +2% +3% -1% +3% +32% 186 594 169 499 173 367 179 176 7 181 8 14 971 21 Löpande byggnadsunderhåll & reparationer 21-213, prognos 214-216. Miljoner kronor, 213 års priser 2 +2% +2% +3% +2% +2% +3% +2% 15 1 185 13 188 836 194 496 199 23 29 1 213 2 5 21 Kommentarer Den samlade volymen av påbörjade ny- och ombyggnadsinvesteringar uppgick till ca 174 miljarder kronor i fjol, vilket är en ökning med 2 procent jämfört med 212. De sektorer vars volym ökade var nybyggnad av små- och flerbostadshus, som ökade med 57 procent. Även ombyggnad av flerbostadshus och industri- och lagerlokaler ökade, medan övriga sektorer visade en minskad volym i år. Det totala nybyggandet ökade med 4 procent medan ombyggnadsvolymen minskade med 2 procent 213. I år förväntas den totala husbyggnadsvolymen öka med 3 procent för att minska något 215. 216 ökar troligen volymen igen. Den beräknade volymen för byggnadsunderhåll bygger bl a på resultat från intervjuer med Industrifaktas panel med stora fastighetsägare. När det gäller förväntningarna på 214 räknar 43 procent av fastighetsägarna med växande underhållsvolymer. Strax över hälften av intervjupersonerna räknar med oförändrade underhållsvolymer i år och endast 5 procent förutser en minskning. Stammar, avlopp, badrum och energisparåtgärder är fortsatt prioriterade områden enligt intervjuerna. 14
Internationell översikt av omsättning för prefabricerade betongvaror Baserat på uppgifter från Bibm, Precast book Land Omsättning i industri för prefabricerade betongvaror 26, miljoner Total omsättning på byggmarknaden 26, miljoner Prefabindustrins andel av total omsättning på byggmarknaden, procent Österrike 63 29. 2,2 Belgien 1. - - Danmark - - - Finland 84 - - Frankrike 3.7 163.7 2,3 Tyskland - - - Irland 3 34.8,9 Italien 6.5 145.5 4,5 Nederländerna 1.5 5. 3 Norge 339 - - Polen - - - Portugal 24 14. 1,7 Spanien - 372.2 - Sverige 45 33. 1,4 Storbritannien - - Grekland - - Källa: Bibm *Endast medlemmar 15