Curriculum Vitae. Lena Mårtensson, Docent arbetsterapi, leg.arbetsterapeut, född 1953

Relevanta dokument
SFHL. Handledning för hur du ska använda skalan. Skala för funktionell hälsolitteracitet Svensk version. Version 1.0 Oktober 2014

Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin

SKKHL. Handledning för hur du ska använda skalan. Skala för kommunikativ & kritisk hälsolitteracitet Svensk version. Version 1.

Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Arbetsterapi

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR?

Coacha till fysisk aktivitet vid RA

När en vardagsförändring är en förutsättning för återgång i arbete. Lena-Karin Erlandsson Arbetsterapeut, Docent

Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT

Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård - ungdomar med medfödda hjärtfel

Genusmedveten stresskurs i en ungdomsvänlig miljö

NRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland

Bilaga. Sammanställning av antal träffar för varje sökord i respektive databas. Databas Sökord Antal träffar

Projektet Läkares arbete med sjukskrivning, tre enkätstudier

Arbetsmiljö för doktorander

Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi. Studiehandledning

ÅLDRAS I EN MIGRATIONSKONTEXT ATT SE OCH STÖDJA HÄLSORESURSER, ERFARENHETER FRÅN FORSKARGRUPPEN FRESH

Folkhälsovetenskap AV, Hälsovetenskap, 7,5 hp

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

ANSÖKAN OM INRÄTTANDE AV EXTERNT FINANSIERAT DOKTORANDPROJEKT ANNAN ARBETSGIVARE ÄN GÖTEBORGS UNIVERSITET

Arbetsterapi hos personer med multipel skleros

Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete

Salutdag 2016 Västerbottens läns landsting. Health literacy

Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården.

Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital. Professor Ingemar Petersson. Stab forskning och utbildning SUS

Social challenges when implementing Information Systems in a Swedish healthcare organization

INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI

Hur åstadkommer vi ett gemensamt engagemang mellan akademin och hälso- och sjukvården kring studenternas examensarbeten?

Kursplanen är fastställd av Nämnden för rehabiliteringsutbildning att gälla från och med , höstterminen 2015.

Arbetsmiljö för doktorander

Folkhälsovetenskap AV, Hälsovetenskap, 7,5 hp

Uppdaterad Sid 1 / 5. Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin

Prata om arbetet! KJERSTIN STIGMAR

Curriculum Vitae Per Lytsy

Att känna sig stärkt och fatta välgrundade beslut under tiden som sjukskriven en studie med utgångspunkt i kvinnors erfarenheter

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Arbetsterapi: Verksamhetsförlagd utbildning 1 7,5 Högskolepoäng. Kursplanen fastställd av Prefekt vid Institutionen för hälsovetenskap

WorkUp. från strukturerad process till arbetsplatsstöd forskningsprojekt i tre landsting. Birgitta Grahn

Folkhälsovetenskap AV, Strategiskt folkhälsoarbete, 7,5 hp

Utseende av ledamöter i Centrum för idrottsforskning (CIF)

Rehabiliteringsvetenskap AV, Modeller för rehabilitering, 7,5 hp

Utbildningsplan. Idrottstränarprogrammet med inriktning mot prestation. 180 högskolepoäng. Preformance Sports Coach Education Programme

Sahlgrenska akademin. Kursplan. ARB008, Arbetsterapi och rehabilitering, 15 högskolepoäng Avancerad nivå

En förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan

INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI

Kurskod: AT1409 Utbildningsområde: Vårdområdet Huvudområde: Arbetsterapi Högskolepoäng: 22,5

Vardagen. Ett aktivitetsperspektiv på vardag och hälsa Om hur vi gör och hur vi mår. Lena-Karin Erlandsson; Lunds universitet

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Curriculum Vitae Agneta Wennman-Larsen, född 1966

Skill-mix innovation in the Netherlands. dr. Marieke Kroezen Erasmus University Medical Centre, the Netherlands

REHABILITERINGS MEDICIN

Riskfaktorer för och konsekvenser av sjukskrivning/aktivitets- och sjukersättning: en prospektiv tvillingstudie (STODS)

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR

Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation

Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP

ANSÖKAN OM INRÄTTANDE AV EXTERNT FINANSIERAT DOKTORANDPROJEKT ANNAN ARBETSGIVARE ÄN GÖTEBORGS UNIVERSITET

DOCENT BEHÖRIGHET ANKNYTNING TILL SAHLGRENSKA AKADEMIN VETENSKAPLIG SKICKLIGHET/SJÄLVSTÄNDIGHET PEDAGOGISK SKICKLIGHET/SJÄLVSTÄNDIGHET ÄMNESKOMPETENS

ANNE-MARIA IKONEN PERSPEKTIV PÅ ETABLERINGSPROGRAMMET HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE. Nyanlända migranters röster

Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?

Arbetsterapeutprogrammet, 180 hp

INTERNATIONAL SPINAL CORD INJURY DATA SETS - QUALITY OF LIFE BASIC DATA SET Swedish version

Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap

STODS: the Swedish Twin project Of Disability pension and Sickness absence

Goals for third cycle studies according to the Higher Education Ordinance of Sweden (Sw. "Högskoleförordningen")

INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI

SAHLGRENSKA AKADEMIN. Grundnivå/First Cycle

Muskelaktivering i nacke/skuldra vid truckkörning

Arbets- och miljömedicin Lund

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1

Psykisk hälsa i primärvård

Omvårdnadsvetenskap, avancerad nivå, Folkhälsoarbete, 7,5 högskolepoäng Nursing Science, Public Health Care, Second Level, 7.

Könsmönster i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS

Att systematisera klinisk erfarenhet. Birgitta Bernspång Professor Umeå universitet

Utvärdering av ADL-träning efter stroke

Ungdomars psykiska hälsa - ett lokalt perspektiv

Folkhälsovetenskap GR (A), Folksjukdomar, 7,5 hp

Kommunala aktivitetscentra för personer med allvarlig psykisk sjukdom - en interventionsstudie (dnr 6104/ )

Falls and dizziness in frail older people

Hur aktiva är vuxna?

Personcentrerad psykosvård. Forskningsresultat från implementeringsprojekt vid Psykiatri psykos, SU

Utbildningsplan för Masterprogram i folkhälsovetenskap med hälsoekonomi 120 högskolepoäng

: 2( 34# 4 : 4 34# : 4 5# : 4 5# : (

The CPF. A collaboration between Region Skåne and Lund University

Kursplanen är fastställd av Nämnden för rehabiliteringsutbildning att gälla från och med , vårterminen 2016.

Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng

Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

HÖGDOS ALTERNATIVT LÅGDOS OXYTOCIN FÖR VÄRKSTIMULERING UNDER FÖRLOSSNING

ATPB35, Arbetsterapi: Bedömning och intervention, 9 högskolepoäng Occupational Therapy: Assessment and Intervention, 9 credits Grundnivå / First Cycle

Curriculum Vitae Agneta Wennman-Larsen, född 1966

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Studiehandledning Verksamhetsförlagd utbildning med inriktning mot teamarbete Göteborgs Utbildnings Avdelning (GUA) 3 högskolepoäng, grundnivå

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober Anders Anell

Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta

Lathund för Naturvetenskapliga områdets mall för individuell studieplan (ISP) samt för bilagan Handledarens ISP-uppföljning relativt HF-mål

Transkript:

Curriculum Vitae Lena Mårtensson, Docent arbetsterapi, leg.arbetsterapeut, född 1953 Utbildning, examina 2005 Doktorsexamen.Fil. Dr i arbetsterapi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet (GU). Avhandling: Rehabilitation of persons with chronic pain. An approach built on understanding. 2001 Licentiatexamen inom medicinsk vetenskap Avd för allmänmedicin, GU. Licentiatsavhandling. Rehabilitation of persons with chronic pain in Primary Health care. 1997 Bildterapeututbildning Ateljé för bildterapi, Baskemölla. 1989 Arbetsterapeutexamen 100p Vårdhögskolan, Göteborg Utbildning, universitetskurser 2013 Breddad lärarkompetens: Engelska som undervisningsspråk i högre utb.,7,5hp 2011 Handledning i forskarutbildning, 5hp 2008 Lärande och undervisning, en introduktion till högskolepedagogik 5hp 2005 Perspektiv och begrepp inom arbetsterapi 7,5hp 2004 The relevance of Merleu-Ponty s thought for the human sciences 3hp 2003 Introduktion till forskarutbildning 7,5hp 2002 Tillämpning av referensramar och arbetsterapiprogram 5 hp 2002 Prevention och behandling av överviktiga personer 7,5hp 2001 Vetenskaplig handledning 7,5hp 2001 Vetenskaplig metod forskarutbildningskurs 30hp 2000 Fenomenografi 7,5hp 1995 Fördjupningskurs arbetsterapi 7,5hp 1986 Grundkurs i pedagogik 30hp Anställningar 2005 ff Universitetslektor (100%), Institutionen för neurovetenskap och fysiologi. GU 2002 2005 Universitetsadjunkt (gästlärare), Sahlgrenska akademin, GU 2000 2006 Vetenskaplig handledare, FoU/U-enheter landstinget Halland 1989 2003 Arbetsterapeut inom primärvård och specialistpsykiatri, Landstinget Halland Granskare halvtidsseminarium/halvtidskontroll 2015 Gillian Asplin, Institutionen för Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin 2015 Amin Mottaheding, Institutionen för Institutionen för neurovetenskap och 2015 Hadel Halaweh, Institutionen för Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin 2014 Angela Bångsbo, Institutionen för Institutionen för neurovetenskap och 2013 Frida Smith, Institutionen för vårdvetenskap, Sahlgrenska akademin 2012 Iolanda Tavares Silva, Institutionen för neurovetenskap och 2011 Anneli Nyman, Avdelningen för Hälsa och rehabilitering Institutionen för hälsovetenskap Luleå tekniska universitet

Granskare slutseminarium för doktorander 2015 Iolanda Santos Tavares Silva, Institutionen för neurovetenskap och 2015 Isabell Ottenvall-Hammar, Institutionen för Institutionen för neurovetenskap och Handledning av doktorander Daniela Castro. Unfolding the complexity of cultural awareness in occupational therapy. Latin American education and practice in focus. Institutionen för neurovetenskap och fysiologi. Sahlgrenska akademin. Disputation planerad mars 2016. Huvudhandledare Josefin Wångdahl. Health literacy among refugees in Sweden. Avdelningen för folkhälsa och vårdvetenskap, Uppsala universitet. Halvtidskontroll planerad februari 2016. Bihandledare. Anslag 2014 Skönlitterär läsning för att främja välbefinnande pilotstudie över en biblioterapeutisk intervention för sjukskrivna kvinnor Anna Ahrenbergs fond SEK 125 000 (delat med C. Pettersson) 2011 2013 Utveckling av ett svenskt instrument för att mäta hälsolitteracitet i Sverige, Adlerbertska stiftelsen SEK 30 000 2010-2013 Kvinnors erfarenhet av skönlitterär läsning under tiden som sjukskriven, Anna Ahrenbergs fond SEK 250 000 (delat med C. Pettersson) 2010 2013 Hur påverkar långvarig smärta förmågan att utföra meningsfulla vardagsaktiviteter? Intervju av kvinnor med utländsk bakgrund, Magnus Bergwalls fond SEK 30 000 1998-2004 Landstinget Halland SEK 196 000. Doktorandprojekt Rehabilitering för personer med långvarig smärta Publikationer Mårtensson L, Liedberg G. Experiences of occupational lives among migrant women with chronic pain. Scan J Occup Ther. 2016 http://www.tandfonline.com/doi/full/10.3109/11038128.2015.1130167 Castro D, Dahlin-Ivanoff S, Mårtensson L. Development of a cultural awareness scale for occupational therapy students in Latin America: a delphi study. Occup Ther Int. Accepted Dec 2015 Wångdahl J, Lytsy P, Mårtensson L, Westerling R. Health literacy and refugees experiences of the health examination for asylum seekers A Swedish cross-sectional study. BMC Public Health. 2015 15:1162 DOI 10.1186/s12889-015-2513-8 DeBeer M, Mårtensson L. Feedback on students clinical reasoning skills during fieldwork education. AOTJ 2015; 62:255-264 Mårtensson L, Andersson C. Att stödja sin aktivitetsidentitet genom skönlitterär läsning. In: Eklöf M & Petersson M. Livsberättelser, kultur & hälsa. Växjö; Linnaeus University Press; 2015, p. 25-30.

Wångdahl J, Mårtensson L. Measuring health literacy The functional health literacy scale Swedish version. Scand J Caring Sci. 2015; 29:165 172 Mårtensson L, Andersson C. Reading fiction during sick leave, a multidimensional occupation. Scand J Occup Ther. 2015; 22(1):62-71 Wångdahl J, Lytsy P, Mårtensson L,Westerling R. Health literacy among refugees in Sweden a cross-sectional study. BMC Public Health.2014, 14:1030 DOI: 10.1186/1471-2458-14-1030 URL: http://www.biomedcentral.com/1471-2458/14/1030. Castro D, Dahlin-Ivanoff S, Mårtensson L. Occupational therapy and culture: a literature review. Scand J Occup Ther. 2014; 21(6):401-14 Ekelund C, Mårtensson L, Eklund K. Self-determination among frail older persons a desirable goal. Older persons conceptions of self-determination. Qual Ageing and Older Adults. 2014;15(2):90-101 Lood Q, Dahlin-Ivanoff S, Dellenborg L, Mårtensson. Health-promotion in the context of ageing and migration: A call for person-centred integrated practice. Int J Integr Care 2014; Jan Mar; URN:NBN:NL:UI:10-1-114771 Wångdahl J, Mårtensson L. The Communicative and Critical health literacy scale Swedish version. Scand J Publ Health. 2014;42:25-31 Olsson AK, Thorén-Jönsson AL Mårtensson L. Occupational therapists experience of occupational performance in adults with Asperger syndrome. Occup Ther J Mental Health. 2013; 29:42-59 Mårtensson L, Hensing G. Experiences of factors contributing to women s ability to make informed decision during sick leave. A focus group study. WORK. 2012; 43(2): 237-248 Mårtensson L, Hensing G. Health literacy A heterogeneous phenomenon. a literature review. Scand J Caring Sci. 2012; 26: 151 160 Mårtensson L, Hensing G. Hälsolitteracitet, grundbult i patientmötet. Läkartidningen 2011; 108(51 52):2718-20 Mårtensson L. Att känna sig stärkt och fatta välgrundade beslut under tiden som sjukskriven en studie med utgångspunkt i kvinnors erfarenheter. Socialmedicinsk Tidskrift. 2011; 88(5):428-35 Liedberg G, Mårtensson L. Kunskapsöversikt över arbetsterapeutisk forskning inom området långvarig smärta. Arbetsterapeuten. 2010;8 Mårtensson L, Hensing G. Förmågan att förvärva, förstå och använda information om hälsa. En introduktion till begreppet hälsolitteracitet. Rapport. Sahlgrenska Akademin, Social medicine, Göteborgs universitet. 2009 Dehlin L, Mårtensson L. Adolescents experiences of a parent s serious illness and death. Pall Supp Care. 2009;7(1):13-25

Mårtensson L, Archenholtz B, Dahlin-Ivanoff S. The Conceptions of Pain and Rehabilitation Questionnaire (CPRQ): development and test of face validity and stability over time. Scand J Occup Ther. 2007;14:1-10 Mårtensson L, Dahlin-Ivanoff S. Experiences of a primary health care rehabilitation programme. A focus group study of persons with chronic pain. Disabil Rehabil 2006;28(16):985-95 Mårtensson L. Rehabilitation of persons with chronic pain An approach built on understanding. Doctoral thesis. Göteborg University. 2005 Lindholm M, Nodlycke B, Mårtensson L. Personal Assistants conception of their contribution to the rehabilitation of functionally impaired persons. Scand J Occup Ther 2005;12(2):72-80 Mårtensson L, Marklund B, Baigi A, Fridlund B. Long-term influences on doctor visits and sick leave after a biopsychosocial rehabilitation programme in Primary Healthcare for chronic pain patients. Musculoskeletal Care. 2004;2(3):152-164 Mårtensson L. Rehabilitation of patients with chronic pain in primary health care. An evaluation of a biopsychosocial rehabilitation programme. Licentiate thesis. Göteborg university. 2001 Mårtensson L, Marklund B, Fridlund B. Evaluation of a biopsychosocial rehabilitation programme in Primary Healthcare for chronic pain patients. Scand J Occup Ther. 1999;6:157-165 Mårtensson L, Petersson L, Fridlund B. Patients with fibromyalgia and their conception of health after an intervention programme. Scand J Occup Ther. 1995;2:113-120 Abstracts - urval 2015 Mårtensson L, Andersson C. Reading fiction during sick leave. AT-forum 2014 Castro D, Dahlin-Ivanoff S, Mårtensson L. Occupational therapy and culture: a literature review. 16 th International Congress of the World Congress of Occupational Therapist (WFOT), Yokohama, Japan 2014 Mybeck T, Gosman-Hedström G, Dahlin-Ivanoff S, Dunér A, Forsberg-Wärleby G, Mårtensson L.The experiences of the older informal caregiver: a literature review. 16 th International Congress of the World Congress of Occupational Therapist (WFOT), Yokohama, Japan 2014 Wångdahl J, Lytsy P, Mårtensson L, Westerling R. Functional and complex health literacy in refugees in Sweden. European Health Literacy Conference, Århus, Danmark 2013 Lood Q, Dahlin-Ivanoff S, Dellenborg L, Mårtensson. Interactive healthpromotion for older persons who are foreign-born: A person-centred approach to achieve equity in health. 6th Geneva conference on person centered medicine, Geneve, Schweiz

2013 Castro D, Mårtensson L. El concepto de cultura en la teoria y práctica de la terapia ocupacional: Una revision de la literatura. I Congreso Chileno y VIII Jornadas Nacionales de Terapia Ocupacional, Vina del Mar, Chile