Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning den 1 juni 2016, försvårar ungas väg in på arbets- marknaden. Unga och oerfarna blir nu nästan lika dyra att anställa som en arbets- sökande med erfarenhet. Arbetsgivaravgifterna för unga sänktes betydligt 2007 av dåvarande Alliansregeringen för att sedan halveras. Avsikten var bland annat pressa ned den höga ungdoms- arbetslösheten. Reformen har dock kritiserats för att den har varit dyr och endast haft en marginell effekt på sysselsättningen eftersom arbetslösheten är fortsatt hög. Med officiell statistik om arbetsmarknadens utveckling för unga (15-24 år) från samtliga EU- länder kan dock Skattebetalarna nu visa att effekten av de halverade arbetsgivaravgifterna för personer under 26 år har varit mer positiv än vad som tidigare varit känt. Statistiken har samlats in av Eurostat och jämför perioden 2006 med 2014. Genom att studera utvecklingen av arbetslösheten, sysselsättningsgraden och sysselsättnings- tillväxten i de olika EU- länderna kan betydelsen av nationella beslut utvärderas och effekten av exempelvis konjunkturella svängningar neutraliseras. Resultat I jämförelse med övriga EU- länder har Sverige klarat sig väl i den globala finanskris som briserade 2008, även om arbetslösheten bland unga ökat och ligger kvar på en hög nivå. Den bild som växer fram av underlaget från Eurostat är i tre avseenden mycket intressant utifrån betydelsen som de halverade arbetsgivaravgifterna för unga haft: Arbetslösheten har ökat bland unga (15-24 år) sedan 2006, från 21,5 procent till 22,9 procent. Men ökningen med 1,4 procentenheter är låg i ett EU- perspektiv. 21 av 28 EU- länder har haft en större ökning av arbetslösheten. Sysselsättningsgraden i åldersgruppen har samtidigt ökat med 2,5 procent- enheter. Bara Litauen och Tyskland uppvisar en större ökning än Sverige och 21 av 28 länder har haft en försämrad sysselsättningsgrad. Räknat i antal sysselsatta i åldersgruppen är Sverige det enda EU- land som uppvisar en ökning, 57 600 fler var sysselsatta 2014 än 2006. Det är en ökning med nära 13 procent. Svenska ungdomar (15-24 år) har klarat sig relativt väl i ett EU-perspektiv, 2006-2014 Arbetslöshet, förändring i %-enheter 1,4 21 av 28 EU-länder redovisar sämre utveckling. Sysselsättningsgrad, förändring i %-enheter 2,5 Bara 2 EU-länder är bättre. Sysselsättningstillväxt, antal personer 57600 Bäst, resterande 27 EU-länder har minskat antalet sysselsatta. 1
21 av 28 EU- länder uppvisar en sämre utveckling av ungdomsarbetslösheten Jämför vi utvecklingen mellan 2006, året innan arbetsgivaravgifterna för unga sänktes i Sverige, med 2014 har andelen unga arbetslösa ökat med 1,4 procentenheter på årsbasis. Det är en ökning från en redan hög nivå, 21,5 procent till 22,9 procent men jämfört med andra länder handlar det om en knapp ökning. EU- snittet ligger på en ökad arbetslöshet med 4,5 procentenheter till 21,9 procent. Flera länder har haft en krisartad situation med en ökning av ungdomsarbetslöshet i intervallet 15-35 procentenheter från 2006. I Tyskland och Polen minskar den dock med ca 6 procentenheter. Nivåmässigt har Sverige gått från att 2006 vara ett av de EU- länder med högst arbetslöshet bland unga till en mittenplacering, från den 7:e högsta ungdoms- arbetslösheten till den 14:onde högsta 2014. Det ger en indikation om att Sveriges ungdomar klarat sig bättre än flertalet EU- länder. Enligt SCB bör man vara försiktig när ungdomsarbetslöshet jämförs mellan olika länder eftersom arbetskraftens storlek för unga mellan 15-24 år varierar mellan länderna. I länder där de flesta unga är heltidsstudenter som inte söker jobb är det bara en mindre andel av ungdomarna som räknas till arbetskraften. Något som också försvårar jämförelser mellan länder är att utbildnings- systemen är utformade på olika sätt. I vissa länder räknas till exempel avlönade lärlingar som sysselsatta medan de i andra länder inte får lön och då ingår i skolsystemet. Exempelvis har både Tyskland och Österrike framgångsrika lärlingssystem. I Sverige ingår vissa heltidsstuderande i statistiken om de söker jobb. Vår ungdomsarbetslöshet på nära 23 procent innebär att nästan var fjärde ung som ville arbeta inte hade ett jobb, men det innebär inte att var fjärde ungdom var arbetslös. Tabell 1. Förändring av arbetslösheten i EU, åldersgruppen 15-24 år, mellan år 2006 och 2014, procentenheter. Minustecknet indikerar att arbetslösheten har minskat. Förändring 2006-2014, procentenheter Land Tyskland -6,1 Polen -5,9 Malta -3,7 Tjeckien -1,6 Österrike 0,5 Ungern 1,3 Sverige 1,4 Frankrike 1,6 Finland 1,8 Rumänien 2,6 Belgien 2,7 Storbritannien 2,9 Estland 2,9 Slovakien 3,1 Holland 3,9 Bulgarien 4,3 EU (28 länder) 4,5 2
Danmark 4,9 EU (15 länder) 5,6 Lettland 6,0 Slovenien 6,3 Luxemburg 6,4 Litauen 9,3 Irland 15,3 Kroatien 16,6 Portugal 18,3 Italien 20,9 Cypern 25,9 Grekland 27,4 Spanien 35,3 Bara två länder redovisar en större ökning av sysselsättningsgraden Sysselsättningsgraden bland Sveriges unga i åldern 15 till 24 år har ökat med 2,5 procentenheter 2014 jämfört med 2006. I jämförelse med övriga EU- länder är det en mycket bra utveckling där EU- snittet ligger på en minskad sysselsättningsgrad med 4 procentenheter. Irland och Spanien backar tillbaka med hela 22-23 procentenheter. Bara Litauen och Tyskland uppvisar en bättre utveckling än Sverige. Nivåmässigt hade Sverige 2006 den 9:onde högsta sysselsättningsgraden i ålders- gruppen 15-24 år och 2014 klättrar Sverige upp på en 7:e plats. En ökning från 40,3 procent till 42,8 procent. Tabell 2. Förändring av sysselsättningsgraden i EU i åldersgruppen 15-24 år, mellan år 2006 och 2014, procentenheter Förändring 2006-2014, Land procentenheter Litauen 3,9 Tyskland 2,6 Sverige 2,5 Estland 1,9 Ungern 1,9 Polen 1,8 Malta 1,3 Österrike -0,2 Tjeckien -0,6 Finland -0,7 Rumänien -1,5 Frankrike -1,9 Bulgarien -2,5 Lettland -2,8 Luxemburg -2,9 EU (28 länder) -4,0 Slovakien -4,1 3
Belgien -4,4 Storbritannien -5,5 EU (15 länder) -5,8 Kroatien -7,2 Holland -7,4 Slovenien -8,2 Italien -9,7 Danmark -10,9 Grekland -10,9 Cypern -11,6 Portugal -12,4 Irland -21,9 Spanien -22,9 Man kan mäta sysselsättning på två sätt i absoluta tal, som anger antalet sysselsatta inom befolkningsgruppen, eller i relativa tal det som kallas sysselsättningsgrad. Men det menas hur stor andel av befolkningsgruppen som är sysselsatt. Endast Sverige har ökat antalet sysselsatta ungdomar sedan 2006 Vid en jämförelse av hur antalet sysselsatta, i åldersgruppen 15-24 år, utvecklats mellan 2006 och 2014 är Sverige det enda EU- land som uppvisar ett ökat antal sysselsatta. Antalet sysselsatta ökar under perioden med 57 600 i åldersgruppen, eller 12,5 procent. Samtidigt redovisar alla resterande 27 EU- länder negativa siffror. Tabell 3. Antalet sysselsatta i åldersgruppen 15-24 år i EU, och förändringen 2014 jämfört med 2006 Förändring i antal personer 2006-2014 Land 2006 2014 Sverige 459 000 516 600 57 600 12,5% Luxemburg 12 200 12 100-100 -0,8% Österrike 513 400 508 200-5 200-1,0% Finland 266 700 261 800-4 900-1,8% Danmark 394 800 384 900-9 900-2,5% Ungern 270 700 263 900-6 800-2,5% Malta 25 800 24 900-900 -3,5% Tyskland 4 176 900 3 900 200-276 700-6,6% Litauen 114 200 106 600-7 600-6,7% Holland 1 289 900 1 202 200-87 700-6,8% Frankrike 2 265 400 2 085 900-179 500-7,9% Storbritannien 4 070 900 3 736 100-334 800-8,2% Belgien 351 400 306 100-45 300-12,9% EU (15 länder) 18 422 000 15 133 400-3 288 600-17,9% EU (28 länder) 22 291 100 18 036 000-4 255 100-19,1% Tjeckien 372 800 299 600-73 200-19,6% Polen 1 396 500 1 108 000-288 500-20,7% Estland 62 300 48 000-14 300-23,0% Cypern 35 200 27 000-8 200-23,3% 4
Slovakien 222 400 148 400-74 000-33,3% Kroatien 135 300 90 200-45 100-33,3% Rumänien 781 100 508 200-272 900-34,9% Bulgarien 240 500 152 700-87 800-36,5% Italien 1 506 700 929 500-577 200-38,3% Slovenien 91 400 56 100-35 300-38,6% Lettland 120 900 69 100-51 800-42,8% Portugal 435 300 246 500-188 800-43,4% Irland 319 600 148 900-170 700-53,4% Grekland 318 100 145 600-172 500-54,2% Spanien 2 041 700 748 600-1 293 100-63,3% Alliansen sänkte arbetsgivaravgifterna för unga Arbetsgivaravgiften för ungdomar sänktes i två steg under Alliansens tid i regerings- ställning. Den första sänkningen ägde rum den 1 juli 2007, då arbetsgivaravgiften för anställda i åldern 19-25 år sänktes med cirka 11 procentenheter. 2009 kompletterades den med ytterligare en sänkning med nära 6 procentenheter. Och kom då att omfatta alla ungdomar under 27 år. Totalt har de sänkts från 31,42 procent till 15,49 procent. De halverade arbetsgivaravgifterna var en kompromiss då Alliansregeringen först avsåg att reducera arbetsgivaravgifterna generellt inom tjänstesektorn. På grund av EU- bestämmelser gick inte detta. I stället valde Alliansen att sänka företagens arbetskraftskostnad vid anställningar av unga, som särskilt finns inom den arbetsintensiva tjänstesektorn, och därmed även hjälpa till att pressa ned den höga ungdomsarbetslösheten. Reformen har kritiserats för att den har varit dyr och endast haft en marginell effekt på sysselsättningen eftersom arbetslösheten är fortsatt hög. Men också för att den omfattar alla ungdomar, dvs. även dem som har arbete och de som skulle fått arbete ändå. Därför har regeringen beslutat att avskaffa nedsättningen av arbetsgivaravgiften för unga. Istället ska de satsa resurserna på skolan, välfärden och införande av traineejobb. Första steget i slopandet av nedsättningen av arbetsgivaravgifterna ägde rum den 1 augusti i år och väntas inbringa ca 5,5 miljarder kronor 2015. Det andra och sista steget sker den 1 juni 2016. Den offentligfinansiella effekten av förslaget beräknas till ca 10,7 miljarder kronor 2016 och till ca 18,3 miljarder 2017 när hela återställandet ägt rum. Dock måste avskaffandet av de nedsatta arbetsgivaravgifterna sättas i perspektivet att det för många företag blir svårt att ställa om till kostnadsökningen. Arbetskrafts- kostnaden för de unga väntas nu öka betydligt och kan komma att få avsevärda konsekvenser för såväl jobben som de ungas löneutveckling. Avsevärda summor har avsatts för att kompensera kostnadsökningarna för unga inom offentlig verksamhet. Regeringen avser i utgiftsområdet 25 Allmänna bidrag till kommuner att kompensera för kostnadsökningen med 0,9 miljarder kronor 2015, samt med ytterligare 1,7 miljarder 2016 och 0,5 miljarder kronor 2017. Det riskerar att snedvrida konkurrensen för de privata företagen som konkurrerar på samma arena. 5
Bilaga Diagram till tabellerna 1-3 Diagram 1. Förändring av arbetslösheten, åldersgruppen 15-24 år, mellan år 2006 och 2014, procentenheter Tyskland Polen Malta Tjeckien Österrike Ungern Sverige Frankrike Finland Rumänien Belgien Storbritannien Estland Slovakien Holland Bulgarien EU (28 länder) Danmark EU (15 länder) LeGland Slovenien Luxemburg Litauen Irland KroaEen Portugal Italien Cypern Grekland Spanien - 10-5 0 5 10 15 20 25 30 35 40 6
Diagram 2. Förändring av sysselsättningsgraden i åldersgruppen 15-24 år, mellan år 2006 och 2014, procentenheter Litauen Tyskland Sverige Ungern Estland Polen Malta Österrike Tjeckien Finland Rumänien Frankrike Bulgarien LeGland Luxemburg EU (28 länder) Slovakien Belgien Holland EU (15 länder) Storbritannien KroaEen Slovenien Italien Danmark Grekland Cypern Portugal Irland Spanien - 25-20 - 15-10 - 5 0 5 10 7
Diagram 3. Förändring av sysselsättningstillväxten i åldersgruppen 15-24 år, mellan år 2006 och 2014, procentenheter Sverige Luxemburg Österrike Finland Danmark Ungern Malta Tyskland Litauen Holland Frankrike Storbritannien Belgien EU 15 länder) EU (28 länder) Tjeckien Polen Estland Cypern Slovakien Kroatien Rumänien Bulgarien Italien Slovenien Lettland Portugal Irland Grekland Spanien - 70% - 60% - 50% - 40% - 30% - 20% - 10% 0% 10% 20% 8