Kära läsare! Innehållsförteckning Sid Hösten har kommit på allvar. Vad gäller redovisning och finansiell rapportering så är det relativt lugnt på nyhetsfronten. Vi väntar på besked om huruvida den nya föreslagna redovisningstillsynen för noterade bolag kommer att antas och om detta kommer att innebära att Finansinspektionen tar över övervakningsuppdraget från OMX Stockholmsbörsen. Mer om detta kan du läsa i vår artikel. Många är de företag som under hösten har påbörjat arbetet med att analysera innebörden av att gå över till de två nya regelverken för intäktsredovisning respektive finansiella instrument, som träder ikraft 2018, IFRS 15 och IFRS 9. De finansiella bolagen har påbörjat sin resa mot det nya regelverket för finansiella instrument. Här har vi sett en hel del utmaningar. Många väntar dessutom på att EU ska ta ett slutligt beslut om att godkänna standarden. Vilket är egentligen problemet i den processen? Det förklarar vi i artikeln på sidan 4. Vad gäller implementeringen av IFRS 15 så har det visat sig vara en relativt omfattande övning för ett antal branscher. IFRS 15 har dessutom redan innan den har trätt ikraft varit föremål för förändringar och förtydliganden. Detta, inte minst, indikerar att standarden har en hel del utmaningar att erbjuda. Stockholm den 14 oktober 2015 Mikael Scheja Ansvarig utgivare mikael.scheja@se.pwc.com Ulrika Anjou Redaktör ulrika.anjou@se.pwc.com IASB fastlägger en senareläggning av IFRS 15 till 2018 2 IFRS 15 IASB förslår förtydliganden och ändringar av standarden 2 IFRS 9 Ett steg närmare EU-godkännande 4 FI föreslås ta över redovisningstillsynen i Sverige 4 Kommande seminarier och utbildningar 1-dagskurs K3 - erfarenheter IFRS Update Göteborg 19 november Stockholm 17 november Affärsvärldens Accounting Day Stockholm 26 november För tid, plats och anmälan - se :s hemsida ( Academy) eller kontakta Maria Olsson maria.e.olsson@se.pwc.com Sid 1 Accounting update oktober 2015
IASB fastlägger en senareläggning av IFRS 15 till 2018 Den 30 juli fastslog IASB att de senarelägger ikraftträdandet av den nya standarden IFRS 15 med ett år. IFRS 15 ska tillämpas på räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2018 eller senare. Beslutet var väntat och i början av hösten gavs en ändring av IFRS 15 ut avseende ikraftträdandetidpunkten. Ett beslut om ny ikraftträdandetidpunkt hindrar dock inte företag från att frivilligt tillämpa standarden tidigare. EU förväntas godkänna IFRS 15 under första kvartalet 2016. Anledningarna till att IFRS 15 revideras och ikraftträdandet senareläggs IASB:s beslut ska ses i ljuset av att FASB tidigare fattade ett beslut om att senarelägga den amerikanska motsvarigheten till IFRS 15 med ett år, till 2018. Det är vidare så att IASB:s och FASB:s tillsatta implementeringsgrupp för IFRS 15, The Transition Resource Group (TRG), har behandlat ett fyrtiotal implementeringsfrågor under året, av vilka ett mindre antal har föranlett de bägge styrelserna att föreslå mindre ändringar och förtydliganden av standarden. IASB har under sommaren givit ut ett ändringsförslag av IFRS 15, med förtydliganden av vissa principer samt fler illustrativa exempel. Läs mer om de föreslagna förändringarna i vår artikel IFRS 15 IASB föreslår förtydliganden och ändringar av standarden. Skjut inte upp implementeringsarbetet! Senareläggningen av ikraftträdandet bör inte föranleda att något företag skjuter på sitt arbete med implementering av standarden, snarare tvärtom. Att FASB beslutat om en förskjutning av ikraftträdandetidpunkten och att IASB gör detsamma, ska nog bara tolkas som att erfarenheten hos de amerikanska företag som varit tidigt ute med analys och implementering av standarden, visat på att mer tid behövs för att hinna i mål med arbetet. Då har ändå de amerikanska företagen inlett sitt arbete under hösten 2014. En IFRS-rapportör som har kvartalsrapportering och avser att räkna om jämförelseåret 2017 har nu inte så lång tid på sig för att komma i mål med arbetet. I årsredovisningen och bokslutskommunikén 2017 ska en beskrivning av effekterna av övergången till IFRS 15 lämnas. Vidare bör man redan i årsredovisningen 2016 översiktligt beskriva vilka effekter man bedömer att övergången kan få. Kvartalsrapporten januari-mars 2018 är den första finansiella rapport som upprättas i enlighet med IFRS 15 vilket innebär att såväl 2018 som 2017 års siffror är beräknade enligt IFRS 15 samt att övergångseffekten beskrivs. Ulrika Anjou 010-213 36 21 ulrika.anjou@se.pwc.com IFRS 15 IASB föreslår förtydliganden och ändringar av standarden Inledning IASB har föreslagit ändringar och förtydliganden av IFRS 15 för några av de områden som diskuterats av arbetsgruppen TRG (Transition Resource Group). Dessa områden inkluderar identifiering av prestationsåtaganden, redovisning av licenser, vägledning kring frågor avseende huvudman/agent och praktisk vägledning vid övergången. Områdena har diskuterats tillsammans med FASB men förändrings-förslagen skiljer sig från dem som föreslagits av FASB, vilket kan leda till skillnader mellan IFRS 15 och den amerikanska motsvarigheten, om ändringarna antas. IASB har i möjligaste mån undvikit att förändra standardens principer men har identifierat ett begränsat antal områden som är föremål för förtydliganden och ytterligare illustrativa exempel. De föreslagna ändringarna Identifiering av prestationsåtaganden IASB föreslår ingen ändring i standarden avseende detta område men lägger till tre illustrativa exempel (utvidgning av exempel 11 i standarden med tre nya fall) för att ge mer vägledning vid bedömningen av huruvida utlovade varor och tjänster i ett kontrakt är distinkta prestationsåtaganden. Ett fall beskriver utrustning som säljs med installationstjänst, ett annat handlar om ett avtal med restriktioner och ett tredje om ett avtal att leverera utrustning tillsammans med konsumtionsvaror ( consumables ) som används i utrustningen. Detta Sid 2 Accounting update oktober 2015
steg, dvs. steg två i femstegsmodellen, bedöms av många som det steg vilket kommer att ge upphov till många svåra frågeställningar och bedömningar. För att illustrera de nyanser och bedömningsfrågor i steg 2 som IASB har arbetat med, återges nedan det föreslagna exemplet 11C. Exempel C Åtaganden är separat identifierbara (installation). Ett företag ingår avtal med en kund för att tillhandahålla materiell utrustning samt installationstjänster. Utrustningen är funktionell utan någon anpassning eller modifiering och installationen som krävs kan utföras av andra tjänsteleverantörer. Företaget bedömer de till kunden utlovade varorna och tjänsterna för att bestämma vilka varor och tjänster som är distinkta i enlighet med punkt 27 i IFRS 15. Företaget konstaterar att kunden kan nyttja utrustningen på egen hand, genom att använda den som den är eller sälja den till ett belopp som är högre än utrangeringsvärdet och kan dra nytta av installationstjänsterna tillsammans med den utrustning som det redan har erhållit från företaget. Således drar företaget slutsatsen att kriteriet i punkt 27 (a) i IFRS 15 är uppfyllt, och både utrustningen och installationstjänsterna är i sig distinkta. Företaget överväger också indikatorerna i punkt 29 i IFRS 15 och beslutar att dess löften att överföra utrustning och installationstjänster är separat identifierbara (således är kriteriet i punkt 27 (b) i IFRS 15 uppfyllt). Företaget bedömer att installationen inte nämnvärt kommer att modifiera eller anpassa utrustningen, och för att uppfylla sina åtaganden i kontraktet krävs ingen betydande integrationstjänst. Företaget har lovat att leverera utrustningen och sedan installera den; det har inte lovat att kombinera utrustningen och installationstjänsterna på ett sätt som skulle förvandla dem till en annan, kombinerad output. Även om installationen beror på en framgångsrik överföring av utrustningen till kunden, kan företaget uppfylla sitt åtagande att leverera utrustningen utan att behöva installera den. På liknande sätt skulle företaget kunna uppfylla installationstjänsten om kunden hade förvärvat utrustningen från ett annat företag. Följaktligen är företagets löften att leverera utrustning och utföra installationstjänster inte starkt beroende av eller sammankopplade med varandra. Företaget gör bedömningen att det har två separata prestationsåtaganden (utrustningen och installationstjänsten) och ska för vart och ett av dessa göra en bedömning utifrån punkterna 31-38 i IFRS 15 om det ska redovisas vid en tidpunkt eller över tid. Licenser IASB föreslår vissa mindre förtydliganden vad gäller redovisning av licenser för immateriella rättigheter (inklusive tillämpningen av undantaget avseende säljeller användningsbaserade royalties). Förtydligandena ska underlätta vid bedömningen av huruvida licensens natur innebär att innehavaren får rätt att tillgå ( access ) den bakomliggande immateriella rättigheten eller om licensen ger innehavaren rätt att använda ( use ) den immateriella rättigheten. Licensens natur styr tidpunkten för intäktsredovisning av licensavgiften. Om utgivaren av licensen utför någon aktivitet som väsentligt påverkar nyttan av den immateriella rättigheten så redovisas intäkten över tiden. IASB förtydligar att för att det ska kunna anses att en aktivitet väsentligt påverkar den immateriella rättigheten så ska a) Aktiviteten förändra formen eller funktionen på den immateriella rättigheten eller b) Licensinnehavarens möjlighet att erhålla nyttan från den immateriella rättigheten påverkas i hög grad av dessa aktiviteter. Värt att notera är att FASB föreslår andra ändringar i detta avseende. FASB introducerar begreppen funktionell licens och symbolisk licens och denna klassificering styr intäktsredovisningen. Om ändringarna fastställs så kommer detta att leda till en skillnad mellan IFRS 15 och den amerikanska motsvarigheten. Agent huvudman IASB klargör hur vägledningen avseende huvudman/ agent bör tillämpas. Vissa förtydliganden görs av de indikatorer som används för att bedöma om företaget kontrollerar varan/tjänsten före leverans och ytterligare vägledning om hur modellen tillämpas på tjänster och varor. Praktisk vägledning vid övergången IASB föreslår två nya undantag från retroaktiv tillämpning, för att underlätta övergången till IFRS 15. Det första undantaget avser redovisning av kontraktsmodifieringar och innebär att företag får använda backspegeln (s k hindsight) vid övergångstidpunkten för att beräkna effekten av kontraktsmodifieringar som inträffat före övergångstidpunkt. Det Sid 3 Accounting update oktober 2015
andra undantaget innebär att företag inte behöver räkna om kontrakt som vid övergångstidpunkten är avslutade enligt de tidigare reglerna. Områden där FASB föreslår ändringar men inte IASB FASB föreslår ändringar inom ytterligare områden där IASB inte gör det. Det mest väsentliga området där FASB föreslår förändringar, vilka skiljer sig från IASB:s principer, avser bedömningar om distinkta prestationsåtaganden i steg 2. FASB föreslår här väsentlighetsbedömningar när varor och tjänster ska identifieras som distinkta prestationsåtaganden i ett kontrakt. Huruvida de föreslagna förändringarna kommer att fastställas återstår att se. Klart är dock att en alltigenom konvergerad standard för intäktsredovisning inte uppnås då de båda normgivarna redan innan standardens ikraftträdande drar åt olika håll. Det föreslagna utkastet utfärdades av IASB den 30 juli 2015 och kan kommenteras fram till den 28 oktober 2015. Därefter fattar IASB slutligt beslut i frågan. Helena ben Salem 010-213 37 85 helena.ben.salem@se.pwc.com Ulrika Anjou 010-213 36 21 ulrika.anjou@se.pwc.com IFRS 9 Ett steg närmare EUgodkännande Arbetet med att godkänna IFRS 9 fortsätter inom EU. EFRAG lämnade sin analys av standarden till kommittén för redovisningsregelverk (Accounting Regulatory Committee, ARC) den 15 september. EFRAG:s råd till EU-kommissionen är att bolag i alla branscher utom försäkringsbranschen ska (försäkringsbranschen ska dock kunna välja att) tillämpa IFRS 9 från och med 1 januari 2018. Utifrån hur lång tid som resterande instanser i processen kan ta på sig så är det vår bedömning att ett godkännande kan förväntas tidigast under Q1 2016. Försäkringsbranschen ser en rad negativa effekter av det faktum att försäkringsbolag ska börja tillämpa IFRS 9 innan IFRS 4 Försäkringsavtal träder i kraft. IASB arbetar för närvarande med två lösningar för försäkringsbranschen vars syfte är att minska effekterna av detta. Lösningarna kommer att presenteras i ett utkast som väntas komma innan årsskiftet. Peter Almgren 010-212 53 53 peter.almgren@se.pwc.com FI föreslås ta över redovisningstillsynen i Sverige En ny ordning för redovisningstillsyn I mars 2015 publicerades ett slutbetänkande av Utredningen om ändrade informationskrav på värdepappersmarknaden, SOU 2015:19. Denna utredning lämnar i slutbetänkandet ett förslag till en ny ordning för redovisningstillsyn i Sverige. Förslaget innebär att det lagstadgade kravet på att en börs ska övervaka regelbunden finansiell information som offentliggörs av de emittenter vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad som börsen bedriver, tas bort. Utredningen föreslår istället att Finansinspektionen (FI) ska ansvara för övervakningen över regelbunden finansiell information som offentliggörs av alla emittenter som har Sverige som hemmedlemsstat. Bakgrund Redovisningstillsynen följer av bestämmelser i öppenhetsdirektivet, som innehåller informationskrav för noterade företag avseende t ex regelbunden finansiell information, flaggning m m. Enligt direktivet ska en central behörig myndighet ansvara för att kraven i direktivet efterlevs genom att bland annat undersöka om den information som lämnas enligt direktivet Sid 4 Accounting update oktober 2015
utformats i enlighet med relevanta rapporteringsramverk. Direktivet tillåter att uppgifter kopplade till redovisningstillsynen delegeras till exempelvis ett privaträttsligt organ. Det slutgiltiga tillsynsansvaret kvarstår dock hos den centrala behöriga myndigheten. Tillsynen omfattar så kallad regelbunden finansiell information, d v s års- och koncernredovisningar och halvårsrapporter. För närvarande omfattas även kvartalsrapporter. Nuvarande tillsynsordning är unik för Sverige Den svenska ordningen för redovisningstillsyn är ett delat system. FI är ytterst ansvarig myndighet enligt direktivet och en börs (Nasdaq Stockholm respektive NGM) är ansvarig för den löpande övervakningen av regelbunden finansiell information hos de emittenter som har Sverige som hemmedlemstat och är noterade vid en reglerad marknad som drivs av börsen. FI:s tillsyn omfattar även emittenter som har Sverige som hemmedlemsstat men vars värdepapper endast är upptagna på en reglerad marknad i någon annan stat inom EES. Delegering av redovisningstillsyn? I utredningen diskuteras möjligheten att delegera tillsynen till ett privaträttsligt organ. Argument som har framförts från Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden för detta förslag har varit följande: Tillsyn över icke-finansiella företag är främmande för FI:s verksamhet och FI saknar processer och system. Europeiskt samarbete i ESMA (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) underlättas. En ren myndighetslösning är bättre ur oberoende- och rättssäkerhetssynpunkt. Det är rättsligt komplext med delegering av myndighetsutövning. Nya sanktionsbestämmelser talar för en myndighetslösning. Vid överträdelser av bestämmelserna om regelbunden finansiell information ska FI kunna förelägga om rättelse samt utfärda erinran i kombination med sanktionsavgift. Ett föreläggande av rättelse ska dock anses vara den naturliga ingripandeåtgärden. Öppenhetsdirektivet innebär kraftig höjda sanktionsbestämmelser med exempelvis sanktionsavgifter för en juridisk person uppgående till 10 MEUR. Ikraftträdande De nya reglerna föreslås träda i kraft från och med 1 januari 2016, utan övergångsbestämmelser. Det innebär att pågående ärenden hos börserna från och med detta datum tas över av FI. Remissperioden avseende detta förslag gick ut den 1 juli 2015. I skrivande stund har slutligt beslut om övervakningen ännu ej fastställts. Pernilla Crusenborg 010-213 32 58 pernilla.crusenborg@se.pwc.com Hög kompetens möjliggör att tillsynen inriktas på väsentliga områden. Förankring i näringslivet skapar legitimitet och Sverige har goda erfarenheter från självreglering. Argument för att FI (behörig myndighet) ska utöva tillsynen innefattar: Claes Janzon 010-213 30 42 claes.janzon@se.pwc.com FI är central behörig myndighet och ansvarar redan för övervakning av vissa emittenter. Nödvändig kompetens finns eller kan uppbringas. Sid 5 Accounting update oktober 2015
Ett urval av :s publikationer K3 i praktiken - andra upplagan Boken ger kompletterande vägledning i den praktiska tolkningen och tillämpningen av K3s regler och principer. Detta sker bl a med ett stort antal praktiska exempel. Strukturen i boken följer helt K3, vilket innebär att den är indelad i kapitel, rubriker och punkter som överensstämmer med K3. För att läsaren ska få en komplett bild av redovisning enligt K3 bör boken läsas tillsammans med det allmänna rådet Boken riktar sig till alla som upprättar årsredovisning enligt K3 och alla som ska tolka och bedöma sådana redovisningar. Boken beställs från Studentlitteratur Manual of accounting IFRS 2015 Guide till IFRS med omfattande praktiska instruktioner om hur finansiell information enligt IFRS ska upprättas. Inkluderar ett hundratal praktiska exempel och utdrag från bolagsrapporter samt ett exempel på koncernredovisning. Årets utgåva består av tre delar: Manual of accounting IFRS 2015 volume 1 Manual of accounting IFRS 2015. volume 2 Illustrative IFRS consolidated financial statements for 2014 year end För mer information och beställning se :s hemsida Segmentrapportering enligt IFRS 8 IFRS 8 Rörelsesegment anpassar identifiering och redovisning av rörelsesegment till den rapportering som ledningen använder internt för uppföljning av verksamheten. Denna broschyr förklarar de viktigaste kraven i standarden och tar upp vissa praktiska frågor som företag måste ta ställning till när standarden tillämpas för första gången. Beställs kostnadsfritt från Redovisningsspecialisterna Illustrative IFRS consolidated financial statements 2015 Detta är det internationella exemplet Illustrative consolidated financial statement. Exemplet innehåller en koncernredovisning m a p utformning och upplysningar för en IFRS-tillämpare. Exemplet innehåller även illustrativa upplysningar för standarder som ännu inte har trätt ikraft men som kan tillämpas i förtid. Publikationen kan laddas ned från :s hemsida Kvalitet i delårsrapportering Denna skrift har tagits fram för att diskutera frågeställningar om kvalitén i utformningen av en delårsrapport. En genomläsning av aktuella delårsrapporter visar att det finns några områden där relativt många bolag brister i informationsgivningen. Vi redogör för dess områden, samt exemplifierar kvalitetsfrågorna och tar även upp vad undersökningar säger om användares önskemål om innehållet i en delårsrapport. Beställs kostnadsfritt från Redovisningsspecialisterna IFRS 3 (Reviderad) Påverkan på resultat Beskriver nyheterna i IFRS 3 (Reviderad) Rörelseförvärv utifrån perspektivet "Viktiga frågor och svar för beslutsfattare". Beställs kostnadsfritt från Redovisningsspecialisterna Personalen i årsredovisningen Årsredovisningen brukar kallas företagets visitkort och är utan tvekan en av de viktigaste kommunikationsprodukterna. Hur de anställda beskrivs får därför betydelse för hur företaget uppfattas och bedöms. En av huvudpoängerna i denna skrift är att en hög grad av öppenhet gynnar företaget på lång sikt. Öppenhet kan exempelvis minska osäkerheten om företagets situation, vilket kapitalmarknad och andra intressenter brukar uppskatta. Skriften beställs från Studentlitteratur Årsredovisningslagen En beskrivning av lagens bestämmelser och så som de tillämpas från och med 2012. Årsredovisningslagen har under de senaste åren varit föremål för ett antal större och mindre ändringar av olika karaktär. Flertalet ändringar har utgjorts av anpassningar till EU-rätten och av sådana ändringar som är avsedda att medföra förenklingar för företagen. Den ändring som sannolikt får störst genomslag är att gränsen mellan större och mindre företag har ändrats så att betydligt fler företag klassas som mindre. Därigenom kan fler företag tillämpa de lättnadsregler för mindre företag som lagen innehåller. Skriften beställs från Studentlitteratur Sid 6 Accounting update oktober 2015
K2 Årsredovisning i mindre företag exemplet K2-Kemisten AB med vägledning och kommentarer (andra upplagan) Skriften innehåller ett exempel på hur årsredovisningen kan se ut för ett fiktivt aktiebolag som tillämpar K2- reglerna. Den ger också en utförlig beskrivning av K2- reglerna för aktiebolag och en redogörelse för skillnaderna mellan K2-reglerna för aktiebolag respektive ekonomiska föreningar. Skriften ger vägledning till den som ska upprätta en årsredovisning eller bedöma en årsredovisning som upprättas enligt K2-reglerna. Skriften beställs från Studentlitteratur K3 för ideella föreningar, registrerade trossamfund och stiftelser Skriften innehåller :s tolkningar av K3:s regelverk baserat på våra omfattande erfarenheter och kunskaper om hur ideella organisationer fungerar i praktiken. Regelverket K3 är i första hand skrivet för aktiebolag men har ett tilläggskapitel för stiftelser och ett för ideella föreningar och registrerade trossamfund. Samtidigt gäller tillämpliga delar av det generella regelverket även för de ideella organisationerna. Hur dessa delar ska tolkas i praktiken är inte självklart och i skriften hjälper vi till med vägledning. Skriften laddas ner från :s hemsida Accounting Consulting Services, ACS, är en grupp redovisningsspecialister inom, specialiserade på finansiell rapportering. Vi hjälper alla företag med att förstå alla aspekter av redovisningsregelverken. Vi bevakar utvecklingen löpande, tar fram goda exempel och ger praktisk vägledning. Kontaktinformation: Ansvarig för Accounting Consulting Services mikael.scheja@se.pwc.com Tel. 010-213 30 38 IFRS: Technical Partners dennis.svensson@se.pwc.com Tel. 010-213 30 22 claes.janzon@se.pwc.com Tel. 010-213 30 42 Technical Directors per-ove.zetterlund@se.pwc.com Tel. 010-213 32 97 katarina.lindgren@se.pwc.com Tel. 010-213 32 38 ulrika.anjou@se.pwc.com Tel. 010-213 36 21 sofia.skold@se.pwc.com Tel. 010-213 38 65 cecilia.nicander@se.pwc.com Tel. 010-213 33 34 karin.hulten@se.pwc.com Tel. 010-213 36 40 Svensk redovisning: Technical Partner johan.maansson@se.pwc.com Tel. 010-213 30 44 Technical Directors christian.stralstroem@se.pwc.com Tel. 010-213 38 54 olle.g.nilsson@se.pwc.com Tel. 010-212 70 75 karin.hulten@se.pwc.com Tel. 010-213 36 40 IFRS/Svensk redovisning Konverteringar och implementeringar: lars-erik.persson@se.pwc.com Tel. 010-212 95 82 Marknadsnoteringar och prospektfrågor: johan.m.ericsson@se.pwc.com Tel. 010-213 30 37 För att prenumerera/avbeställa, sänd ett mejl till Maria Olsson. Sid 7 Accounting update oktober 2015