Accounting Update #31 Oktober 2013

Transkript

1 Kära läsare! Hösten är här och med den en intensiv period för många av oss. Många är de bolag som om tre månader går in i sitt första år som K3-tillämpare. En spännande tid! Med anledning av detta fortsätter vi att belysa områden inom K3-regelverket. I detta nummer kan ni läsa om vad K3 har för regler för när finansiella tillgångar ska bokas bort från balansräkningen. I och med införandet av K3 får vi ett regelverk som ger oss en helt annan utgångspunkt än tidigare för att bestämma när en tillgång ska bokas bort. Det nya regelverket tar sin utgångspunkt i överföring av risker och förmåner kopplade till tillgången snarare än dess legala form. Vidare finns i detta nummer en artikel som beskriver hur avskrivningar av anläggningstillgångar ska hanteras enligt K3. Övergången till komponentavskrivning upplevs av många företag som den största förändringen vid övergången till K3. Innehållsförteckning Sid Ersättningar efter avslutad anställning praktiska frågeställningar vid tillämpning av IAS 19R 2 IASBs ordförandens tiopunktsplan för att förbättra upplysningar 4 K3 Finansiella instrument 5 Avskrivningar av maskiner och inventarier vid övergång till K3 6 IASB publicerar resultat från sin översyn av IFRS 8 Rörelsesegment 8 Vad gäller IFRS-världen så väntar vi fortfarande på den nya standarden för intäktsredovisningen. Den har ännu inte kommit och ryktet säger att det kommer att dröja till andra sidan årsskiftet innan vi har denna i vår hand. Innan dess så kommer ett bokslut där vi ska redovisa pensioner enligt den reviderade standarden IAS 19 R. Vad man ska tänka på här kan ni läsa om på sidan 2. Det har de senaste åren talats mycket om information overload och att man inte ser skogen för alla träden. Man talar om finansiella rapporter (årsredovisningar) som har blivit så upplysningstunga att de blir svårtydda. Om detta problem och hur IABS ser på det kan ni läsa på sidan 4. Slutligen har IASBs standard för segmentrapportering, IFRS 8, varit föremål för en genomlysning av dess ändamålsenlighet. Resultatet visar att standarden har bidragit till en mer ändamålsenlig rapportering. Stockholm den 7 oktober 2013 Mikael Scheja Ulrika Anjou Ansvarig utgivare Redaktör mikael.scheja@se.pwc.com ulrika.anjou@se.pwc.com Kommande seminarier och utbildningar 1-dagskurs K3 -introduktion Malmö 21 oktober Stockholm 21 oktober Göteborg 23 oktober Stockholm 24 oktober, inriktning Stiftelser Göteborg 29 oktober, inriktning ideella föreningar Stockholm 30 oktober, organisationer med 90-konto Stockholm 5 november, inriktning ideella föreningar 2-dagarskurs K3-fördjupning Malmö 22 oktober Stockholm 22 oktober Göteborg 24 oktober Malmö 4 november inriktning finansiella instrument 1-dagskurs K2 Göteborg 16 oktober Stockholm 5 november IFRS Update Stockholm 19 november För tid, plats och anmälan - se s hemsida ( Academy) eller kontakta Maria Olsson maria.e.olsson@se.pwc.com Sid 1 Accounting update oktober 2013

2 Ersättningar efter avslutad anställning praktiska frågeställningar vid tillämpning av IAS 19R Den reviderade standarden om redovisning av ersättningar till anställda är obligatorisk för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013 eller senare. Den mest väsentliga effekten av förändringarna avser förmånsbestämda planer och ger upphov till ett antal praktiska frågeställningar avseende såväl delårsrapporter som årsbokslut. Särskild löneskatt i aktuarierapporten Det framgår av IAS 19R att de aktuariella antaganden som ska göras vid beräkning av förmånsbestämda pensionsplaner även ska inkludera skatter som belöper på pensionsförmåner. Detta innebär att särskild löneskatt ska inkluderas som en del av pensionsskuld och pensionskostnad i koncernredovisningen. I aktuarierapporten kan den särskilda löneskatten hanteras på olika sätt. Det förekommer att den särskilda löneskatten inte beaktas av aktuarien. Detta medför att företaget själv måste beräkna den särskilda löneskatten på skillnaden mellan IAS 19-beräkningen och den svenska pensionsskulden. Det är även möjligt att aktuarien väljer att beakta särskild löneskatt på differensen mellan IAS 19 och den svenska pensionsskulden vilket medför att särskild löneskatt ingår i aktuarierapporten, dvs att förpliktelsens nuvärde enligt aktuarierapporten inkluderar särskild lönskatt. Av vikt är därför att säkerställa huruvida aktuarien valt att ta med särskild löneskatt i beräkningen av pensionsförpliktelsen eller ej för att undvika att den redovisas dubbelt eller inte alls. Framtiden får utvisa huruvida aktuarierna inkluderar den särskilda löneskatten eller ej i sina aktuarierapporter. Det kan också förekomma skillnader mellan olika aktuariefirmor i detta avseende. I de fall aktuarien beaktat löneskatt i sina aktuarierapporter rekommenderar vi, baserat på vår erfarenhet, att företagen efterfrågar en uppdelning av beloppen för pensionsskuld exklusive löneskatt och löneskatten så att bedömning kan ske av att aktuarien beaktat löneskatten på ett rimligt sätt. Vi har noterat flera fall där löneskatten beaktats på ett felaktigt sätt och detta kan endast upptäckas om specifikation av dessa delar sker i aktuarierapporten. Budgeterade pensionskostnader Årets pensionskostnad fastställs utifrån de aktuariella antaganden som föreligger vid årets ingång. Uppdatering av prognosticerad kostnad för pensioner sker i normalfallet inte under löpande år. Budgeterade kostnader för tjänstgöring, räntekostnader och beräknad ränteintäkt på förvaltningstillgångarna ska inte omräknas under löpande år såvida det inte skett en planändring, reducering eller reglering. Detta innebär att även om exempelvis diskonteringsräntan ändrats under året sker redovisningen i resultaträkningen enligt den ursprungliga budgeten. Den ändrade diskonteringsräntan ger istället upphov till en omvärderingseffekt i övrigt totalresultat. Hur ofta ska omvärderingar av pensionsförpliktelsen redovisas? Borttagandet av korridormetoden kan komma att öka komplexiteten i delårsrapporteringen för vissa företag. De som tidigare använt korridormetoden har typiskt sett endast omvärderat den förmånsbestämda förpliktelsen mellan årsboksluten i händelse av en planändring, reducering eller reglering. Företag som redan innan IAS 19R valt att redovisa aktuariella vinster och förluster i övrigt totalresultat omvärderar vanligtvis den förmånsbestämda förpliktelsen och förvaltningstillgångarna vid varje delårsrapporttillfälle för att få fram en vinst eller förlust att redovisa i övrigt totalresultat. Borttagandet av korridormetoden kan göra det nödvändigt för ett företag att värdera planens tillgångar och den förmånsbestämda förpliktelsen vid varje delårsrapports balansdag. För att beräkna aktuariella vinster/förluster kan företag ta hjälp av en aktuarie, men förenklade metoder kan i många fall användas för att estimera dessa i delårsrapporter. Med hjälp av känslighetsanalyser som tagits fram vid senaste årsskiftesberäkningarna kan effekter på pensionsskulden av förändringar i antaganden uppskattas. Förändringar i diskonteringsränta bör beaktas liksom avvikelse mellan faktisk avkastning och beräknad ränteintäkt på förvaltningstillgångar. Upplysningskrav Upplysningskraven enligt den tidigare IAS 19 var omfattande och ibland svåra att förstå. Den ändrade standarden ersätter en checklista med en målsättning att tillhandahålla relevant information när planer är Sid 2 Accounting update oktober 2013

3 väsentliga i företaget. De nya kraven kommer dock ofta att kräva mer omfattande upplysningar och mer bedömningar för att avgöra vilka upplysningar som krävs. En del av de nya upplysningarna kan medföra att den interna rapporteringen måste uppdateras. IAS 19R inför nya upplysningskrav bland annat inom nedanstående områden; Företagsspecifika risker som är hänförliga till förmånsbestämda planer En beskrivande redogörelse ska lämnas för särskilda eller ovanliga risker som en förmånsbestämd plan medför. Bedömning kommer att krävas för att identifiera de risker som bör förklaras. Kategorier av förvaltningstillgångar baserade på risker/karaktär Standarden kräver en uppdelning av förvaltningstillgångarna i kategorier baserat på riskoch likviditetsaspekter och huruvida de har ett noterat pris på en aktiv marknad. Aktuariella antaganden Företag ska enligt punkt 144 lämna upplysning om betydande aktuariella antaganden som används. Företaget ska även lämna en känslighetsanalys för varje betydande aktuariellt antagande (som lämnas enligt punkt 144) från och med rapportperiodens slut, som visar hur den förmånsbestämda förpliktelsen skulle ha påverkats av rimligt möjliga förändringar i det relevanta aktuariella antagandet vid den tidpunkten. Här krävs att företaget funderar över vad en rimligt möjlig förändring är för vart och ett av de betydande aktuariella antaganden som används. Upplysningar ska även lämnas om de metoder och antaganden som känslighetsanalyserna bygger på och dessa metoders begränsningar. Avstämningar Liksom i den tidigare IAS 19-standarden ska en avstämning mellan ingående och utgående balans för den förmånsbestämda nettoskulden (tillgången) och effekten av tillgångstaket lämnas, och med uppdelning på förvaltningstillgångar och nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen. Det kan här noteras att aktuariella vinster och förluster hänförliga till nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen ska delas upp på aktuariella vinster och förluster som uppstår till följd av förändringar i demografiska antaganden och aktuariella vinster och förluster som uppstår till följd av förändringar i finansiella antaganden. Detta krävdes ej enligt den tidigare IAS 19-standarden. företagets framtida kassaflöden. För att uppnå detta ska upplysningar lämnas om eventuella matchningsstrategier mellan tillgångar och skulder som tillämpas av planen eller företaget för att hantera riskerna, en beskrivning av eventuella finansieringslösningar och finansieringspolicy som påverkar framtida avgifter, upplysningar om förväntade avgifter till planen för nästa rapportperiod och information om löptidsprofil för den förmånsbestämda förpliktelsen. Detta kommer att omfatta den vägda genomsnittliga löptiden för den förmånsbestämda förpliktelsen och kan innefatta andra upplysningar om den tidsmässiga fördelningen av ersättningsbetalningarna, exempelvis en löptidsanalys av betalningarna. Utökade upplysningar för planer som omfattar flera arbetsgivare I IAS 19R har även införts utökade upplysningskrav för planer som omfattar flera arbetsgivare (tillämplig för företag med Alecta-planer). Bland annat ska upplysning lämnas om skälet till varför det inte föreligger tillräcklig information för att företaget ska kunna redovisa planen som en förmånsbestämd plan, upplysningar om förväntade avgifter till planen för nästa rapportperiod, information om eventuella överskott eller underskott i planen som kan påverka storleken av framtida avgifter, inklusive det sätt på vilket detta underskott eller överskott fastställts, och eventuella konsekvenser för företaget, samt en indikering om företagets nivå av deltagande i planen jämfört med andra deltagande företag. Exempel på åtgärder som skulle kunna ge en sådan indikering är företagets andel av de sammanlagda avgifterna till planen eller företagets andel av det totala antalet aktiva medlemmar, pensionerade medlemmar och tidigare medlemmar som är berättigade till ersättningar, om sådan information finns tillgänglig. Cecilia Nordenadler cecilia.nordenadler@se.pwc.com Framtida kassaflöden Företag kommer att vara skyldiga att upplysa om väsentlig information för att hjälpa användare att få en indikation om den förmånsbestämda planens effekt på Sid 3 Accounting update oktober 2013

4 IASBs ordförandens tiopunktsplan för att förbättra upplysningar Hans Hoogervorst, ordförande för IASB, höll på IASBs årliga konferens i juni 2013 ett uppmärksammat tal om det arbete IASB har initierat för att öka relevansen i och förhoppningsvis också minska information overload vad gäller tilläggsupplysningar i årsredovisningen. Baserat på de erfarenheter som hittills inhämtats från möten med olika intressentgrupper presenterades en tiopunktsplan (se sammandrag nedan) som IASB tänker arbeta vidare med för att åstadkomma förbättringar vad gäller tilläggsupplysningar. Tiopunktsplanen lyder som följer; 1. Vi bör förtydliga i IAS 1 att väsentlighetsprincipen inte bara innebär att väsentliga poster ska inkluderas utan även att det kan vara bättre att exkludera oväsentliga upplysningar. För mycket detaljer kan göra att väsentlig information blir svårare att förstå företag bör alltså på ett proaktivt sätt minska klottret! Kort sagt less is more. 2. Vi bör förtydliga att väsentlighetsbedömningar gäller för hela den finansiella rapporten, inklusive noterna. Många tror att poster som inte inkluderas i de finansiella rapporternas resultat- och balansräkningar på särskild rad istället behöver lämnas i noterna, bara för att vara säkra. Vi behöver förtydliga att så inte är fallet. Om en post inte är väsentlig behöver upplysning inte lämnas överhuvudtaget i de finansiella rapporterna. 3. Vi bör förtydliga att även om en standard är relevant för ett företags finansiella rapporter är det inte automatiskt så att varje upplysningskrav i standarden ger väsentlig information. Istället ska varje upplysning bedömas individuellt avseende dess väsentlighet. 4. Vi ska ta bort lydelser från IAS 1 som har tolkats som att noterna behöver följa en specifik följdordning i de finansiella rapporterna. Detta bör underlätta för företagen att kommunicera sin information på ett mer logiskt och mer helhetsmässigt sätt. 5. Vi skulle kunna ändra så att IAS 1 ger företag flexibilitet att välja var i de finansiella rapporterna de lämnar information om redovisningsprinciper. Viktiga redovisningsprinciper bör ha en mer framträdande plats medan mindre viktiga redovisningsprinciper skulle kunna presenteras längst bak i de finansiella rapporterna. 6. På begäran av många användare runt om i världen ska vi överväga huruvida en nettoskuldsavstämning ska krävas. En sådan avstämning skulle förtydliga för användarna både hur ett företag definierar sin nettoskuld samt skulle slå samman och länka ihop de många upplysningarna om skulder i de finansiella rapporterna. 7. Vi ska titta på att ta fram antigen vägledning för tillämpning eller utbildningsmaterial kring väsentlighet. Detta bör ge revisorer, upprättarna och regulatorerna en mycket mer tydlig och enhetlig bild av vad som kan utgöra väsentlig information. Vi hoppas kunna jobba tillsammans med IAASB och IOSCO i denna viktiga fråga. 8. Vid framtagande av nya standarder ska vi sträva efter att använda mindre preskriptiva formuleringar när det gäller upplysningskraven. Vi ska istället fokusera på syftet med upplysningarna samt ge exempel på upplysningar som uppfyller detta syfte. I senast framtagna standarder har vi redan börjat med detta vilket skapar mer explicit utrymme för väsentlighetsbedömningar. 9. Under andra halvåret 2013 ska vi börja med ett forskningsprojekt för att göra en mer grundläggande översyn av IAS 1, IAS 7 och IAS 8. Projektet kommer att återkomma till tidigare arbete som gjordes inom Financial Statement Presentation-projektet. Målet är att ersätta dessa standarder och i korthet skapa ett nytt upplysningsramverk. Sid 4 Accounting update oktober 2013

5 10. Slutligen, när översynen av dessa standarder är färdig, ska vi göra en generell översyn av upplysningskraven i nuvarande standarder. Efter IASBs styrelsemöte i september 2013 kan noteras att IASB i sin arbetsplan lagt in ett planerat utkast till ändringar av IAS 1 under det första kvartalet Anna Sandberg anna.sandberg@se.pwc.com K3 Finansiella instrument I och med införandet av K3 har vi har fått ett regelverk som i många fall innehåller detaljerad information kring hur finansiella instrument ska redovisas och vilka förutsättningar som krävs för att tillämpa olika alternativ (ex. säkringsredovisning). I det här och kommande nummer av Accounting Update kommer vi därför att presentera de större förändringar som införandet av K3 kommer att innebära för redovisningen av finansiella instrument. I detta nummer behandlas borttagande av finansiella tillgångar från balansräkningen. Nästa nummer kommer att behandla säkringsredovisning. Nya regler för när finansiella tillgångar ska bokas bort från balansräkningen kan innebära att tillgångar inte får bokas bort Svensk redovisningssed har haft begränsat med regler för när man ska ta bort en tillgång från balansräkningen. Praxis har utgått från FARs RedR6 (Redovisning av fakturakredit och factoring) och har inneburit att om en fordran överförts legalt tas den bort från balansräkningen, annars inte. I och med införandet av K3 får vi ett regelverk som ger oss en helt annan utgångspunkt än den legala formen för att bestämma när tillgången ska bokas bort. Det nya regelverket tar, precis som IFRS, sin utgångspunkt i överföring av risker och förmåner kopplade till tillgången. Risker och förmåner Kriteriet för att man ska få boka bort en finansiell tillgång är att man i allt väsentligt överfört risker och förmåner förknippade med tillgången. I många fall är denna analys enkel att göra. Ett tydligt exempel på när man ska boka bort en tillgång är när man säljer en statsobligation på börsen och överför alla risker och förmåner. Ett lika tydligt exempel på när man inte ska göra det är om företaget ställer obligationen som pant för ett lån och behåller alla risker och förmåner. Mellan dessa ytterligheter finns en oändlig mängd kombinationer av villkor vilka måste analyseras noggrant utifrån förutsättningarna i varje enskilt fall. Hur analysen av om man i allt väsentligt överfört risker och förmåner ska ske framgår inte av K3. Vår bedömning är dock att analysen bör ta sin utgångspunkt i jämförelsen av de risker och förmåner som man är exponerade för innan försäljningen med de som man är exponerade för efter försäljningen. Detta innebär att man i ett fall kan behålla en specifik risk och uppfylla kriterierna för bortbokning. Behållandet av exakt samma risk kan utifrån förutsättningarna i ett annat fall resultera i att kriterierna för bortbokning inte är uppfyllda och tillgången måste behållas på balansräkningen. Detta kan belysas med två scenarier: Bakgrund: Scenario 1: Företag A säljer en portfölj fordringar till Bank C med ett nominellt belopp på 100. För dessa betalar bank C 90 av nominellt belopp. När sedan fakturorna betalas behåller banken de första 95 som inbetalas och vidarebefordrar de sista 5 till företag A Historiskt sett har företag A haft kreditförluster i portföljen på mellan 5 och 10%. Historiska kreditförluster visar att företag A genom transaktionen eliminerat kreditrisken överstigande 5% samtidigt som man också eliminerat risken att någon betalar sent. Möjligheten att man verkligen ska få ytterligare pengar bedömer företaget, mot bakgrund av historiska kreditförluster, som begränsad. Företag A bedömer därför att man i allt väsentligt överfört risker och förmåner till bank C. Notera att företaget i samband med att man bokar bort fordringarna i portföljen från balansräkningen ska redovisa möjligheten till ytterligare kassaflöde som en ny tillgång. Sid 5 Accounting update oktober 2013

6 Scenario 2: Historiskt sett har företag A haft kreditförluster i portföljen på mellan 2 och 3%. Mot bakgrund av historiska kreditförluster kommer företag A att erhålla i stort sett samma kassaflöden före som efter transaktionen. Företag A bedömer därför att det inte skett någon överföring av väsentliga risker och förmåner till bank C. I det fall det är svårt att bedöma om företaget i allt väsentligt gjort sig av med risker och förmåner måste ytterligare en analys göras. Kontroll av tillgången Om det inte är möjligt att fastställa om företaget i allt väsentligt överfört risker och förmåner förknippade med tillgången ska företaget bestämma om man har behållit kontroll över tillgången eller inte. Med kontroll menas i detta fall vilka praktiska möjligheter köparen har att överföra tillgången till tredje part och om dessa kan utnyttjas utan begränsningar. Har säljaren inte avhänt sig kontrollen ska hela tillgången kvarstå på företagets balansräkning. Övergången till K3 Under tidigare svensk praxis har stor vikt lagts vid hur texten i avtalet utformats, den så kallade juridiska formen. Genom införandet av K3 skiftar fokus till att i högre utsträckning lägga vikt vid den ekonomiska innebörden. Konkret innebär det att vissa av de avtal som tidigare har ingåtts, och där den finansiella tillgången under tidigare praxis bokats bort från balansräkningen, inte längre kvalificerar för att bokas bort från balansräkningen. Värt att notera är att K3 förbjuder retroaktiv tillämpning gällande dessa avtal om det avser transaktioner som skett före tidpunkten för övergång, vilket innebär att en tillgång inte tas med i ingångsbalansräkningen, även om det ska vara en tillgång enligt K3. Detta innebär att nya avtal som tecknats efter övergången till K3 kan behöva redovisas på annat sätt än tidigare ingångna avtal trots att ordalydelsen i avtalen samt förutsättningarna är desamma. Peter Almgren peter.almgren@se.pwc.com Avskrivningar av maskiner och inventarier vid övergång till K3 K3 (BFNAR 2012:1) ska tillämpas av alla större företag (IFRS-företag undantaget) för räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december För ett företag som har räkenskapsår som sammanfaller med kalenderår, kommer alltså årsredovisningen som avges per den 31 december 2014 vara den första årsredovisningen som upprättas enligt K3. Större företag ska räkna om jämförelseåret, vilket innebär att företaget upprättar en ingångsbalansräkning per För många företag kan en av de större förändringarna med att tillämpa K3 vara kravet på att tillämpa komponentavskrivningar. Av punkt i K3 framgår att: Förväntas skillnaden i förbrukningen av en materiell anläggningstillgångs betydande komponenter vara väsentlig, ska tillgångens anskaffningsvärde fördelas på dessa. Första gången ett företag upprättar sin årsredovisning enligt K3, tillämpas de särskilda övergångsregler som finns beskrivna i K3s kapitel 35, Första gången detta allmänna råd tillämpas. En av de tvingande övergångsreglerna innebär att uppdelning av företagets materiella anläggningstillgångar på olika komponenter ska ske per övergångsdatumet, d v s den tidpunkt då företaget upprättar sin öppningsbalansräkning ( enligt ovan). Företaget får således inte göra en fullständing retroaktiv tillämpning av komponentavskrivningar, utan endast med avseende på jämförelseåret och framåt. Denna semi -retroaktiva tillämpning av komponentavskrivningar kan innebära en skillnad mellan tidigare redovisade avskrivningar enligt plan i avgiven årsredovisning och deklaration för 2013, och avskrivningar enligt K3s principer för komponentavskrivning. Detta innebär att tidigare gjorda avskrivningar enligt plan kan komma att behöva justeras med avseende på jämförelsetalen för 2013 i årsredovisningen för Enligt Inkomstskattelagen är det en förutsättning för att få tillämpa reglerna om räkenskapsenliga avskrivningar, att avdraget för avskrivningar i deklarationen motsvarar de avskrivningar som gjorts i redovisningen. Om de räkenskapsenliga avskrivningarna tillåter en snabbare avskrivningstakt än tillgångarnas ekonomiska nyttjandeperiod hanteras mellanskillnaden normalt som överavskrivningar och obeskattade reserver. Sid 6 Accounting update oktober 2013

7 Om inte det skattemässiga värdet (redovisat värde efter överavskrivningar) på tillgångarna bibehålls i den omräknade balansräkningen för jämförelseåret, kan detta alltså innebära ett problem. Sambandet mellan redovisning och beskattning kan emellertid bibehållas om överavskrivningarna justeras med samma belopp som avskrivningarna enligt plan. På detta sätt kommer de totala avskrivningarna inte att ändras när resultaträkningen för jämförelseåret omräknas. I exemplet nedan har företag A investerat i en maskinanläggning för 100 i början av år Maskinen skrivs av enligt plan på 10 år. Samtidigt utnyttjar A maximala möjligheterna till räkenskapsenliga avskrivningar enligt 30-regeln. Boksluten för 2012 och 2013 upprättas enligt följande: Resultaträkning 2012 Anskaffningsv. 100 Aktiekapital 100 Intäkter 30 Avskrivningar -10 Årets resultat 0 Avskrivningar Kassa 30 Överavskrivn. 20 Överavskr Aktuell skatt Resultaträkning 2013 Anskaffningsv. 100 Aktiekapital 100 Intäkter 50 Avskrivningar -20 Balanserat resultat 0 Avskrivningar Årets resultat 22,5 40 Kassa 73,5 122,5 Överavskr ,5 Överavskrivn ,5 Aktuell skatt -6,5 22,5 I samband med övergången till K3 räknar A om avskrivningarna enligt plan med hänsyn till tillämpning av komponentavskrivningar för jämförelseåret Avskrivningar enligt plan ändras då från 10 till 15. För att bibehålla sambandet mellan de redovisade och de skattemässiga värdena justerar A därför även överavskrivningarna för I årsredovisningen 2014 kommer de omräknade balansoch resultaträkningarna för jämförelseåret 2013, samt bokslutet 2014, se ut enligt följande: Sid 7 Accounting update oktober 2013

8 (omräknat enligt K3) Resultaträkning 2013 (omräknat) Anskaffningsv. 100 Aktiekapital 100 Intäkter 50 Avskrivningar -25 Balanserat resultat 0 Avskrivningar Årets resultat 22,5 35 Kassa 73,5 122,5 Överavskr ,5 Överavskrivn ,5 Aktuell skatt -6,5 22, Resultaträkning 2014 Anskaffningsv. 100 Aktiekapital 100 Intäkter 40 Avskrivningar -40 Balanserat resultat 22,5 Avskrivningar Årets resultat 20,4 25 Kassa 107,9 142,9 Överavskr ,9 Överavskrivn ,9 Aktuell skatt -5,6 20,4 På detta sätt undviker företaget att det uppstår en skillnad i avskrivning mellan redovisning och beskattning för år 2014, varvid rätten till räkenskapsenlig avskrivning kan behållas. En alternativ hantering av ovanstående fråga kan naturligtvis vara att behandla den tillkommande avskrivningen enligt plan om 5 som uppstår vid omräkningen till komponentavskrivningar enligt K3 för 2013, som en engångspost i deklaration för På så sätt skulle redovisningen och beskattningen jämkas. Enligt vår mening skulle dock ett sådant förfarande behöva stämmas av med Skatteverket innan det kan tillämpas. IASB publicerar resultat från sin översyn av IFRS 8 Rörelsesegment I juli publicerade IASB resultatet av sin översyn av IFRS 8 Rörelsesegment. Denna så kallade postimplementation review är den första som har genomförts sedan kravet på post-implementation reviews infördes Processen innebär att en översyn ska göras av varje väsentlig ny standard eller ändring efter ca två års tillämpning. Syftet är att identifiera problem som framkommit vid tillämpningen. Generellt sett visar resultatet att upprättare av finansiella rapporter tycker att IFRS 8 fungerar bra. Revisorer, normgivare och tillsynsmyndigheter tycker också att standarden fungerar bra men att det finns områden för förbättringar. Bland investerare går åsikterna dock isär, se nedan. Ledningens perspektiv Christian Stralström christian.stralstroem@se.pwc.com Grundprincipen i IFRS 8 är att upplysningar lämnas utifrån ledningens perspektiv för att identifiera och mäta det ekonomiska resultatet för ett företags rörelsesegment. Detta innebär att redovisad Sid 8 Accounting update oktober 2013

9 segmentsinformation ska baseras på den information som används internt av ledningen. De investerare som förespråkar ledningsperspektivet uppskattar att de olika delarna av ett företags rapportering (dvs de finansiella rapporterna, ledningens redogörelse samt presentationer till analytiker) överenstämer med varandra när ledningsperspektivet tillämpas. Informationen anses bli mer detaljerad och mer trovärdig i och med att segmentsinformationen granskas av företagens revisorer. De investerare som inte förespråkar ledningsperspektivet anser att rörelsesegment kan rapporteras på ett sätt som döljer en verksamhets verkliga struktur (ofta ur oro över att visa kommerisiellt känslig information) eller gömmer förlustbringade verksamheter inom enskilda segment. Ur ett geografisk perspektiv är det intressant att länder som Japan, Nya Zeeland och Sydafrika starkt förespråkar ledningsperspektivet. avstämningar och upplysningar som krävs enligt standarden. Ingen ytterligare översyn av de principer som IFRS 8 bygger på anses dock vara motiverad. Aimee Finlay aimee.finlay@se.pwc.com Investerare vill ha mera detaljer Investerare som är emot ledningsperspektivet anser att aggregeringsmöjligheterna är för omfattande idag, och anser att fler rörelsesegment ska visas. Trots att antalet företag som redovisar endast ett segment har minskat, visar det sig att för de flesta tillämpare har antalet rörelsesegment inte ändrats sedan IFRS 8 började tillämpas. En fråga har uppkommit vad gäller jämförbarhet vid förändringar av rörelsesegmenten i ett företag, t ex vid en omorganisation. I och med att bara ett års jämförelseinformation krävs enligt IFRS 8 blir det svårare för investerare när de analyserar trender. Förslag från respondenter är att tre eller fem års jämföresleinformation ska presenterars vid förändringar av ett företags rörelsesegment. Kort sagt vill investerare ha ännu mer detaljer av rörelsesegment i segmentrapportering. IFRS 8 har uppmått sitt mål Trots att ett antal frågeställningar har uppkommit i samband med översynen är IASBs slutsats att IFRS 8 har uppnått sitt mål och att den finansiella rapporteringen har förbättrats. IASB kommer dock att fortsätta utvärdera specifika frågor kring den högste verkställande beslutsfattaren (då begreppet uppfattas som förvirrande och identifieringen kan vara svår) samt Sid 9 Accounting update oktober 2013

10 Ett urval av PricewaterhouseCoopers publikationer K3 i praktiken Boken ger kompletterande vägledning i den praktiska tolkningen och tillämpningen av K3s regler och principer. Detta sker bl a med ett stort antal praktiska exempel. Strukturen i boken följer helt K3, vilket innebär att den är indelad i kapitel, rubriker och punkter som överensstämmer med K3. För att läsaren ska få en komplett bild av redovisning enligt K3 bör boken läsas tillsammans med det allmänna rådet. Boken riktar sig till alla som upprättar årsredovisning enligt K3 och alla som ska tolka och bedöma sådana redovisningar. Boken beställs från Studentlitteratur Manual of accounting IFRS 2013 Guide till IFRS med omfattande praktiska instruktioner om hur finansiell information enligt IFRS ska upprättas. Inkluderar ett hundratal praktiska exempel och utdrag från bolagsrapporter samt ett exempel på koncernredovisning. Årets utgåva består av tre delar: Manual of accounting IFRS 2013 volume 1 Manual of accounting IFRS volume 2 Illustrative IFRS consolidated financial statements for 2012 year end För mer information och beställning se vår hemsida Segmentrapportering enligt IFRS 8 IFRS 8 Rörelsesegment anpassar identifiering och redovisning av rörelsesegment till den rapportering som ledningen använder internt för uppföljning av verksamheten. Denna broschyr förklarar de viktigaste kraven i standarden och tar upp vissa praktiska frågor som företag måste ta ställning till när standarden tillämpas för första gången. Beställs kostnadsfritt från Redovisningsspecialisterna Koncernredovisning Exempel enligt IFRS Detta exempel är en svensk översättning och anpassning av det internationella exemplet Illustrative IFRS consolidated financial statements. Exemplet innehåller en koncernredovisning enligt IFRS m a p utformning och upplysningar. I exemplet har också beaktats sådana krav enligt svensk lag, god redovisningssed och börskrav som ställs på koncern-redovisningar som svenska företag upprättar enligt IFRS Publikationen kan laddas ner från vår hemsida Skriften behandlar inte upplysningskraven i detalj, dessa återfinns i IFRS disclosure checklist vilken har uppdaterats för att återspegla samtliga upplysningskrav i standarder och tolkningar per 31 december Kvalitet i delårsrapportering Denna skrift har tagits fram för att diskutera frågeställningar om kvalitén i utformningen av en delårsrapport. En genomläsning av aktuella delårsrapporter visar att det finns några områden där relativt många bolag brister i informationsgivningen. Vi redogör för dess områden, samt exemplifierar kvalitetsfrågorna och tar även upp vad undersökningar säger om användares önskemål om innehållet i en delårsrapport. Beställs kostnadsfritt från Redovisningsspecialisterna IFRS 3 (Reviderad) Påverkan på resultat Beskriver nyheterna i IFRS 3 (Reviderad) Rörelseförvärv utifrån perspektivet "Viktiga frågor och svar för beslutsfattare". Beställs kostnadsfritt från Redovisningsspecialisterna Personalen i årsredovisningen Årsredovisningen brukar kallas företagets visitkort och är utan tvekan en av de viktigaste kommunikationsprodukterna. Hur de anställda beskrivs får därför betydelse för hur företaget uppfattas och bedöms. En av huvudpoängerna i denna skrift är att en hög grad av öppenhet gynnar företaget på lång sikt. Öppenhet kan exempelvis minska osäkerheten om företagets situation, vilket kapitalmarknad och andra intressenter brukar uppskatta. Skriften beställs från Studentlitteratur. Årsredovisningslagen En beskrivning av lagens bestämmelser och så som de tillämpas från och med Årsredovisningslagen har under de senaste åren varit föremål för ett antal större och mindre ändringar av olika karaktär. Flertalet ändringar har utgjorts av anpassningar till EU-rätten och av sådana ändringar som är avsedda att medföra förenklingar för företagen. Den ändring som sannolikt får störst genomslag är att gränsen mellan större och mindre företag har ändrats så att betydligt fler företag klassas som mindre. Därigenom kan fler företag tillämpa de lättnadsregler för mindre företag som lagen innehåller. Skriften beställs från Studentlitteratur. Sid 10 Accounting update oktober 2013

11 Accounting Consulting Services, ACS, är en grupp redovisningsspecialister inom, specialiserade på finansiell rapportering. Vi hjälper alla företag med att förstå alla aspekter av redovisningsregelverken. Vi bevakar utvecklingen löpande, tar fram goda exempel och ger praktisk vägledning Kontaktinformation: Ansvarig för Accounting Consulting Services Tel IFRS: Technical Partners Tel Tel Tel Technical Directors Tel Tel Svensk redovisning: Technical Partner Tel Technical Directors Tel Tel IFRS/Svensk redovisning Konverteringar och implementeringar: Tel Tel Marknadsnoteringar och prospektfrågor: Tel För att prenumerera/avbeställa, sänd ett mejl till Maria Olsson. Sid 11 Accounting update oktober 2013