Accounting Update #29 April 2013

Transkript

1 Kära läsare! Så börjar det då äntligen gå mot ljusare tider! Vårdagjämningen är redan här och vi har precis gått över till sommartid. Jag tror vi är många som önskar snön all världens väg och emotser knastrigt grus, fågelkvitter och färre lager med kläder! Om det händer lite på väderfronten så händer det desto mer på redovisningsfronten! Vi har ett nummer späckat av intressanta ämnen. Första artikeln handlar om vad en IFRS-rapportör bör tänka på när årets första kvartalsrapport upprättas. T.ex. har IFRS 13 Värdering till verkligt värde trätt ikraft. Denna standard medför utökade upplysningskrav redan i Q1. Det finns även justeringar i andra standarder att förhålla sig till i årets första kvartalsrapport. Det går inte att vänta till dess att 2013 års årsredovisning ska upprättas. I detta nummer vill vi också passa på att delge er en kort sammanfattning av den rapport om övervakning av finansiell information 2012 som Börsen (Nasdaq OMX) gav ut i december. Missa inte de fokusområden som de har för 2012 års granskning. Inom svensk redovisning har det också hänt en del. Jämförelseåret för de som ska gå över till K3 nästa år är ju redan här. BFN har passat på att revidera K3. Vad dessa ändringar innebär kan ni läsa om på sidan 7. En viktig ändring är hanteringen av goodwillavskrivningar vid övergången. En annan stor nyhet är att K3:s kapitel om finansiella instrument äntligen är på plats. BFN har vidare utgivit ett allmänt råd om vad som gäller om man vill byta mellan K-regelverken. Ett byte till ett högre regelverk är alltid tillåtet men att byta nedåt kräver särskilda skäl. Alldeles nyligen publicerade FAR ett uttalande om hur man kan genomföra en övergång till komponentavskrivning enligt K3, om man är ett fastighetsbolag (FAR RedU 13). För många fastighetsbolag har övergången till komponentmetoden upplevts som en stor svårighet. Uttalandet innebär tillåtelse att använda sig av en viktad avskrivningssats som tillämpas på alla fastigheter i gruppen. Med en förhoppning om att våren är i antågande! Stockholm den 2 april 2013 Mikael Scheja Ansvarig utgivare mikael.scheja@se.pwc.com Ulrika Anjou Redaktör ulrika.anjou@se.pwc.com Innehållsförteckning Sid Nyheter inför Q Börsens fokusområden för granskning av Ändringar i K3-reglerna 7 Finansiella instrument enligt K3 9 Förutsättningar för byte mellan K2- och K3- reglerna 10 Uttalande från FAR underlättar fastighetsbolagens övergång till komponentavskrivning enligt K3 11 Bokföringsnämndens pågående och planerade arbete 12 Kommande seminarier och utbildningar K3- det nya regelverket. Heldagsutbildning; Stockholm 18 april, 16 maj Göteborg 11 april, 14 maj Malmö 12 april, 17 maj Gävle 16 april Linköping 17 april K3-inriktning mot svenska kyrkan, Heldagsutbildning Stockholm 23 april, 14 maj Göteborg 24 april K3- inriktning mot ideell förening och registrerat trossamfund, Heldagsutbildning Stockholm 10 april K3- inriktning mot stiftelser, Heldagsutbildning K3-vad är nytt? Stockholm 9 april Stockholm 22 april kl Jönköping 26 april kl 8-10 IAS 19- redovisning av pensioner, Heldagsutbildning Stockholm 18 april För tid, plats och anmälan - se s hemsida ( Academy) eller kontakta Maria Olsson maria.e.olsson@se.pwc.com Sid 1 Accounting update april 2012

2 Nyheter inför Q Inledning I samband med kvartalsbokslutet 31 mars 2013 finns det några nya och ändrade redovisningsregler som ska beaktas. Dessa kommer att påverka utformning, värdering och upplysningar i årets första delårsrapport 1. Effekten blir naturligtvis olika stor för olika företag beroende på vilken typ av verksamhet som bedrivs, vilket räkenskapsår som tillämpas och vilka balans- och resultatposter som redovisas. I denna artikel behandlar vi samtliga områden som kan komma att påverka IFRS-koncerner. IAS 34 Delårsrapporter Rapport över resultat och övrigt totalresultat Som en följd av en ändring i IAS 1 har IAS 34 ändrats i punkt 5 under rubriken Innehållet i en delårsrapport. Statement of comprehensive income ( Rapport över totalresultat ) ändrar benämning till Statement of profit or loss and other comprehensive income ( Rapport över resultat och övrigt totalresultat ). Observera dock att det fortfarande är möjligt att ha en annan benämning på rapporterna än vad som föreslås i IAS 1. Till följd av IASBs årliga förbättringsprojekt har även ett förtydligande gjorts i IAS 34 avseende segmentsinformation. En upplysning om totala tillgångar och skulder för respektive segment behöver endast lämnas om sådan information presenteras regelbundet till högste verkställande beslutsfattaren och det har förekommit en väsentlig förändring i beloppen sedan den senaste årsredovisningen. IAS 19 Ersättningar till anställda Från och med 1 januari 2013 försvinner möjligheten att tillämpa den s.k. korridormetoden. Den ändrade standarden innebär även att avkastningen på förvaltningstillgångar inte redovisas som tidigare med förväntad avkastning utan istället redovisas ränteintäkt baserat på diskonteringsräntans storlek vid ingången av året i resultaträkningen. Omvärdering av den förmånsbestämda förpliktelsen redovisas i övrigt totalresultat tillsammans med effekter av överavkastning/ underavkastning på förvaltningstillgångarna. Särskild löneskatt ska beaktas i beräkningen av en förmånsbestämd skuld. Ändringen i IAS 19 innebär ett byte av redovisningsprincip och således ska information om byte av redovisningsprincip lämnas i delårsrapporten enligt IAS 34 p. 16A. Information skall lämnas i form av 1 Avser räkenskapsår som utgörs av kalenderår en beskrivning av ändringens karaktär och effekt. För en delårsrapport som upprättas enligt IAS 34, och inte är i fullständigt helårsformat (vilket är tämligen ovanligt bland svenska noterade företag), finns inget krav på en tredje ingående balansräkning som vid upprättande av en årsredovisning i enlighet med IAS 1. Omräkning ska dock ske av tidigare delårsrapporter enligt IAS 34 p Glöm dock inte att en tredje balansräkning ska upprättas i årsredovisningen per 31 december Förändringarna i IAS 19 kan leda till svåra bedömningar för bolag om hur retroaktiva justeringar ska redovisas och presenteras med beaktande av uppskjuten skatt samt hur den särskilda löneskatten ska hanteras. Vad gäller val av diskonteringsränta så har Stockholmsbörsen meddelat att de accepterar bostadsobligationsräntan (som en form av företagsobligationsränta) i Sverige, som diskonteringsränta enligt IAS 19. Bostadsobligationsräntan kan t.o.m. betraktas som den utgångspunkt som borde användas för att ta fram en diskonteringsränta enligt IAS 19. Detta innebär att användande av statsobligationsränta för svenska förmånsbestämda pensionslösningar kan komma att ifrågasättas av tillsynsmyndigheter framöver. Börsen kommunicerade dock sitt ställningstagande kring bostadsobligationsräntan relativt sent i december Därmed är det rimligt att tänka sig en mjukare hållning för 2012 men innebär troligen också en förväntan från Börsen om att upprättare ändrar under IAS 1 Utformning av finansiella rapporter Det finns en ändring i IAS 1 som innebär att de poster som redovisas i övrigt totalresultat ska presenteras fördelat på två grupper. Fördelningen baseras på huruvida posterna kan komma att omklassificeras till resultaträkningen eller ej. Ändringen gäller för räkenskapsår som börjar 1 juli 2012 eller senare och blir tillämplig för uppställningarna även i delårsrapporteringen. Genom IASBs årliga förbättringsprojekt har bl.a. att ett antal tilläggspunkter i IAS 1 införts för att förtydliga skillnaderna på upplysningskrav mellan frivillig jämförande information och obligatorisk jämförande information. I samband med det har även hänvisningarna i IAS 34 till IAS 1 uppdaterats. Detta innebär att företag som upprättar en delårsrapport i fullständigt format 2 och ändrar en redovisningsprincip 2 Se IAS 34 p. 5. En fullständig finansiell rapport innebär att alla noter, uppställningsformer etc är inkluderade och utformade så som anges i IAS 1 för en Sid 2 Accounting update april 2012

3 retroaktivt, eller gör en retroaktiv omräkning eller retroaktiv omklassificering, och denna har en väsentlig effekt på rapporten över finansiell ställning för den tidigare jämförelseperiodens början, ska redovisa en tredje rapport över finansiell ställning per jämförelseperiodens början (jämför med resonemangen under IAS 19 ovan). Sänkt bolagsskatt För bolag med brutna räkenskapsår som har börjat innan den 1 januari 2013 behöver en analys göras utav vilka uppskjutna skattefordringar och skatteskulder som förväntas regleras eller realiseras under innevarande räkenskapsår för att beräkna dessa till skattesatsen 26,3 % respektive de uppskjutna skattefordringar och skatteskulder som förväntas realiseras först under nästa räkenskapsår innebärande en skattesats på 22 %. IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar Den 1 januari 2013 trädde en ändring av IFRS 7 i kraft som innebär utökade upplysningskrav avseende nettoredovisning av finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen. Enligt IFRS 7s övergångsregler ska de upplysningar som denna ändring medför lämnas dels i årsredovisningen, dels i varje delårsrapport under det första år då ändringen tillämpas. Detta innebär således att informationen ska lämnas i varje kvartal med start i Q och sedan i årsredovisningen Upplysningskraven syftar till att möjliggöra för användaren att bedöma effekter av nettningsavtal på företagets ställning. De avser finansiella instrument som omfattas av ett bindande ramavtal om nettning (ex. ISDA-avtal) eller liknande avtal oavsett man redovisar posterna netto eller inte. De upplysningar som ska lämnas är: a) Belopp för finansiella tillgångar och skulder brutto b) Beloppen som nettoredovisats i enlighet med principerna för nettoredovisning c) Nettobeloppen som redovisats i balansräkningen d) Belopp för finansiella instrument som är föremål för ramavtal avseende kvittning (eller årsredovisning. Uppställningar i sammandrag och/eller bara redovisning av vissa noter innebär därför att ett företag följer IAS 34 men tillämpar alternativet att inte göra en fullständig rapport. Detta är mkt vanligt bland svenska noterade företag. likvärdiga avtal) men som inte redovisas netto i balansräkningen e) Nettobelopp (c minus d ovan) Upplysningarna lämnas per typ av finansiellt instrument eller per motpart och lämnas i tabellform där tillgångar och skulder redovisas separat (annat format kan användas om det är mer lämpligt). De specifika upplysningskrav som nämns i standarden är minimiupplysningar, ytterligare upplysningar kan behöva lämnas om det krävs för att fullgöra syftet med upplysningarna. Det bör även påpekas att om nettningsavtal finns avseende kundfordringar och leverantörsskulder omfattas även dessa av upplysningskraven i och med att även dessa poster är finansiella instrument. IFRS 13 Verkligt värde Den första januari i år trädde en ny standard för redovisning av verkligt värde ikraft. IFRS 13 beskriver inte när verkligt värde skall användas men har samlat all vägledning om vad verkligt värde är och vilka upplysningar som skall lämnas. Finansiella instrument Värt att notera är att det redan i Q1-rapporten 2013 blir aktuellt att tillämpa IFRS 13 för första gången avseende upplysning av verkligt värde på finansiella instrument. De upplysningar som lämnats om verkligt värde på finansiella instrument på årsredovisningsbasis (enligt IFRS 7) skall nu även finnas med i kvartalsrapporterna. Vissa nya upplysningar tillkommer också för finansiella instrument i kvartalsrapporterna, se vidare nedan. Övriga tillgångar värderade till verkligt värde Andra tillgångar (och skulder) än finansiella instrument värderas också ibland till verkligt värde, vilket är vanligt vid till exempel redovisning av innehav i fastigheter och skog. För de företag som har poster värderade till verkligt värde träder omfattande nya upplysningskrav i kraft i och med införandet av IFRS 13. All information som i dagsläget lämnas gällande verkligt värde på finansiella instrument med tillägg av de nyheter som följer av IFRS 13 skall lämnas även för övriga tillgångar som redovisas till verkligt värde. För bolag som har många tillgångar i värderingsnivå 3 kommer införandet av standarden innebära en väsentlig utmaning. Om denna information inte tagits fram vid tidigare tillfällen rekommenderas bolag att i god tid inför årsredovisningsarbetet förbereda för att kunna presentera upplysningarna informationen behöver dock inte lämnas per kvartal. Sid 3 Accounting update april 2012

4 IFRS 13 upplysningar i korthet Syftet med upplysningarna om verkligt värde är att hjälpa användarna att bedöma (p.91): De tekniker för värdering och indata som använts för att ta fram det verkliga värdet på tillgångar och skulder värderade till verkligt värde i rapporten över finansiell ställning. Hur resultat respektive övrigt totalresultat för perioden påverkats av värderingar till verkligt värde som till en betydande del påverkats av icke observerbara indata (nivå 3). Icke observerbara indata är till exempel såväl kassaflöden som diskonteringsräntan vid användande av en diskonterad kassaflödesmodell. Dessa data är väsentliga för utfallet av värderingen, men kan inte observeras av en utomstående aktör som vill förstå den gjorda värderingen. Efterföljande punkter i standarden är en kodifiering av punkten 91 och anger specifika upplysningar som skall lämnas, om det krävs kan det dock vara nödvändigt att lämna ytterligare upplysningar för att uppfylla syftet i punkten 91. Med IFRS 13 introduceras även begreppen recurring (återkommande värdering till verkligt värde) och nonrecurring (när värdering till verkligt värde sker under vissa specifika omständigheter, till exempel när IFRS 5 tillämpas). Upplysningskraven för återkommande (recurring) verkligt-värde värderingar är högre än upplysningskraven för non-recurring värderingar. Utökade upplysningskrav för finansiella instrument som följer av IFRS 13 i delårsrapport I samband med införandet av IFRS 13 träder vissa följdändringar av IAS 34 Delårsrapportering i kraft. Ett tillägg har gjorts i IAS 34, punkt 16 (j) avseende övriga upplysningar om finansiella instrument. De tillkommande upplysningskraven berör främst företag som har värderingar i värderingshierarki 3 men även för finansiella instrument i värderingshierarki 2 följer krav på ökade upplysningar. 3 3 IFRS 13 fastställer en hierarki för verkligt värde, vilken i tre nivåer kategoriserar indata till de värderingstekniker som används för värdering till verkligt värde. Hierarkin för verkligt värde ger högst prioritet åt noterade priser på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder (Värderingshierarki nivå 1) och lägst prioritet åt icke observerbara indata (värderingshierarkinivå 3). Värderingshierarki nivå 2 Förflyttningar mellan nivåerna Upplysning skall lämnas om orsaken till förflyttningar mellan hierarkierna och om bolagets policy för bedömning av när förflyttningar anses ha skett. Förflyttningar in/ut ur hierarkierna skall visas och förklaras brutto. Under IFRS 7 räckte det att lämna upplysning om betydande överföringar mellan nivå 1 och 2, i och med IFRS 13 krävs alltså upplysning om samtliga överföringar. Ett företag skall beskriva sin policy för bedömning av när förflyttningar mellan olika verkligt-värde hierarkier bedöms ha inträffat. Ur policyn skall framgå att överföringar till, respektive från, en nivå hanteras konsekvent, dvs. att de redovisas vid samma tidpunkt. Upplysning skall lämnas om datum för den händelse eller förändrade omständighet som orsakade överföringen. Upplysningskrav för värderingar i nivå 2 och 3 Värderingsteknikerna samt indata som använts för värderingen skall beskrivas. Specifika upplysningskrav för finansiella instrument kategoriserade i nivå 3 Kraven för att lämna kvantitativ information om signifikanta icke-observerbara data som används i värderingar i nivå 3 ökar i detaljeringsnivå. Undantag görs för lämnande av kvantitativ information när sådan inte tas fram av företaget vid värdering till verkligt värde (t.ex. när ett företag använder priser som inte justerats från tidigare transaktioner eller prisuppgifter från tredje part utan justering). Företaget skall beskriva sin värderingsprocess. Tanken är att detta skall hjälpa användarna att bedöma hur stora inslag av subjektivitet värderingen innehåller. Ett urval av konkreta exempel på upplysningar som följer utav detta krav är: avser annan indata än de noterade priserna som ingår i nivå 1, vilka är direkt eller indirekt observerbara för tillgången eller skulden. Sid 4 Accounting update april 2012

5 - hur värderingspolicies ser ut - interna rutiner som används vid värderingen - hur bolaget bedömer att tredjepartsinformation som används i värderingen tagits fram i enlighet med IFRS. - hur förändringar i verkligt värde mellan perioder analyseras En känslighetsanalys skall upprättas där simulerade förändringar i icke-observerbara data skall åtföljas av en förklarande beskrivning om sådana förändringar skulle leda till ett väsentligt högre eller lägre verkligt värde. Om samband finns mellan ickeobserverbara indata som känslighetsanalysen upprättats för och andra icke-observerbara indata identifieras skall sambanden förklaras. Orealiserade värdeförändringar i nivå 3 skall specificeras - den nivå i hierarkin för verkligt värde som värderingen till verkligt värde hänförs till Precis som i IFRS 7 kräver IFRS 13 att det skall vara möjligt att stämma av klasserna mot balansräkningen. På det hela taget torde den praktiska tillämpningen för det stora flertalet företag inte innebära någon skillnad mellan definitionen av klasser mellan IFRS 7 och IFRS 13. Övriga upplysningar Upplysning skall lämnas om ett företag väljer att nettoredovisa vissa finansiella instrument enligt IFRS Vid verkligt-värde värdering av skulder som innehåller en ej separerbar kreditförstärkningskomponent från tredje part skall upplysning lämnas om att denna komponent existerar och huruvida komponentens existens reflekteras i värderingen. Specifikation av orealiserade värdeförändringar (vinst/förlust) och var de redovisats i övrigt totalresultat eller resultaträkningen skall lämnas i såväl delårsrapport som i årsredovisningen. Intentionen var att dessa upplysningar också skulle lämnats under IFRS 7, men användarna tolkade kravet på upplysningar på annat vis än IASB avsåg. I och med IFRS 13 har nu upplysningskraven förtydligats genom att ange explicit att upplysning skall lämnas om realiserad/orealiserad värdeförändring. Helena ben Salem helena.ben.salem@se.pwc.com Vägledning för att upprätta klasser IFRS 13 ger mer vägledning än IFRS 7 för hur ett företag skall kategorisera sina finansiella instrument i klasser. Vidare anges att mer detaljerade klasser kan krävas för värderingar kategoriserade i nivå 3 än för värderingar klassificerade i någon av de andra värderingskategorierna. IFRS 13 anger att klasser av finansiella tillgångar och skulder skall baseras på följande: - tillgångens eller skuldens karaktär, kännetecken och risker, och Samuel Backlund samuel.backlund@se.pwc.com Peter Almgren peter.almgren@se.pwc.com Sid 5 Accounting update april 2012

6 Börsens fokusområden för granskning av 2012 Varje år sammanställer Börsen (Nasdaq OMX) en rapport över resultatet från den granskning som görs av utvalda årsredovisningar. Granskningen innefattar främst årsredovisningar men även en del delårsrapporter och avser att följa upp hur väl de noterade bolagen efterlever IFRS, ÅRL och Lagen om värdepappersmarknaden. De noteringar som Börsen tar upp kan vara bra att ha till hands som ett stöd i arbetet med, och granskning av, bokslut och årsredovisningar Dessutom informerar Börsen om de fokusområden som kommer ligga till grund för tillsynen av årsredovisningarna Börsens rapport från granskningar av årsredovisningar 2011 Granskningen av årsredovisningar 2011 innefattade 73 bolag. Nedan visas en kort sammanställning över de områden som Börsen lämnat flest kommentarer på (observera att iakttagelserna är generella och att enstaka fall/situationer alltid beror av specifika fakta och omständigheter): IAS 36 Nedskrivningar: Goodwill Börsen har här lämnat kritik och påpekanden för bristfällig information relaterad till nedskrivningstestet av goodwill samt otillräckliga upplysningar om genomförda nedskrivningar. Börsen påpekar också att informationen i känslighetsanalyserna i många fall kan förbättras. Kommentarerna omfattar bl.a: o o Upplysningar enligt p.134 ska lämnas per kassagenererande enhet eller grupp av enheter för vilket det redovisade värdet av Goodwill är väsentligt. Denna grupp av enheter får inte vara större än ett rörelsesegment före sammanslagning enligt definitionen i IFRS 8. Många bolag har istället lämnat upplysningar på samma nivå som segmentsrapporteringen. Förklaring saknas till varför allokering inte har skett på en lägre nivå än de rapporterade segmenten. Många företag lämnar inte upplysningar om viktiga antaganden utöver diskonteringsränta och långsiktig tillväxttakt. Standarden kräver en beskrivning av varje viktigt antagande på vilket företagsledningen har baserat sina kassaflödesprognoser. o Jämförelseinformation för 2010 saknas ofta, IAS 1 p.38. IAS 19 Ersättning till anställda o Otillräckliga upplysningar om val av diskonteringsränta som använts för beräkning av pensionsavsättning. Ofta anges båda alternativen (företagsobligationer och statsobligationer) utan att specificera vilken av dessa som använts. Har olika diskonteringsräntor använts för olika planer/ länder ska detta också framgå. Även bolagets bedömning bör framgå, dvs. på vilken grund diskonteringsräntan har fastställts. o För bolag som ändrar diskonteringsräntan (exempelvis från företagsobligationer till statsobligationer) tillkommer upplysningskrav enligt IAS 1 p.122 och IAS 8 p.39 avseende den ändring som skett inklusive belopp som har påverkat den aktuella perioden eller väntas få effekt på framtida perioder. o För förmånsbestämda pensionsplaner hos Alecta som har redovisats som avgiftsbestämda saknas upplysningar enligt FAR Redu 6. (Upplysningar som lämnas enligt Redu 6 är bland annat årets avgifter för pensionsförsäkringar enligt ITP som är tecknade i Alecta och Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån.) o Kvantitativa upplysningar om de viktigaste effekterna av ändringen i IAS 19, som bl.a. omfattar borttagande av korridormetoden, ska anges eftersom information finns tillgänglig och de väsentligaste effekterna torde vara kända. IFRS 8 Rörelsesegment o Upplysningar om intäkter från externa kunder ska anges för varje produkt och tjänst vilket även gäller bolag som endast redovisar ett segment, p.32. o Geografisk information om anläggningstillgångar och intäkter Sid 6 Accounting update april 2012

7 o från externa kunder ska anges enligt p.33 Information ska lämnas om i vilken mån bolaget har större kunder, dvs i förekommande fall sammanlagda intäkterna från varje kund om intäkterna från sådan kund utgör 10% eller mer av bolagets totala intäkter. IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar o Bolagen redovisar ofta för långa intervaller i löptidsanalysen. Intervallerna bygger på gammal praxis (mindre än 1 år, 1-5 år, mer än 5 år). Löptidsanalysen ska ge en tydlig bild av det specifika bolagets/koncernens betalningsåtaganden, varför det är viktigt att de intervall som presenteras är genomtänkta. o Löptidsanalysen ska innehålla avtalsenliga odiskonterade kassaflöden (Bilaga B: B 11 D), vilket innebär att för lån ska både amortering och ränta tas med. Då lånet redovisas antingen till upplupet anskaffningsvärdet eller verkligt värde i balansräkningen kommer det inte gå att stämma av löptidsanalysen mot balanspostens värde. o Exponering för innehav i statspapper i riskfyllda länder (ex. grekiska statsobligationer) o Nedskrivning av finansiella tillgångar Nedskrivningsprövning av icke-finansiella tillgångar o Bedömning av framtida kassaflöden o Känslighetsanalyser Förmånsbestämda förpliktelser o Upplysningar i samband med reviderade IAS19. Avsättningar enligt IAS 37 o Osäkerhet i beloppen. För Börsens fullständiga rapport- se Anna Lööw anna.loow@se.pwc.com Fokusområden 2012 Den granskning som Börsen gör påminner om den årliga granskning som ESMA (European Securities and Markets Authority) utför varje år. Inför granskningen av ÅR 2012 annonserar Börsen därför att de kommer ha samma fokusområden som ESMA. Dessa fokusområden har ESMA valt utifrån den rådande ekonomiska situationen där finanskrisen och försämrad konjunktur påverkar de noterade bolagen. Samtliga de fokusområden som valts ut har det gemensamt att de kräver uppskattningar av företagsledningen, vilket medför upplysningskrav om hur dessa uppskattningar har gjorts. Nedan redogörs kort för de områden som ESMA anger. För fullständig rapport från ESMA se Public Statement European common enforcement priorities for 2012 financial statements, ESMA/2012/725. Finansiella tillgångar o Kvantitativa upplysningar avseende riskupplysningar i IFRS 7 Ändringar i K3-reglerna Bokföringsnämnden publicerade i december 2012 ett antal ändringar i K3-reglerna. En del av ändringarna har väsentlig betydelse, medan andra avser direkta fel eller är av mindre vikt. De mest väsentliga förändringarna anges nedan. Finansiella instrument När K3-reglerna publicerades i juni 2012 hade kapitel 11 och 12 endast ett tillfälligt innehåll. Sedan dess har Bokföringsnämnden tagit fram och remissbehandlat utförligare versioner av dessa kapitel och de nya versionerna har nu fastställts. Innehållet i dessa kapitel presenteras i en separat artikel. Övergångsregler för goodwillavskrivningar K3 föreskriver att goodwill ska skrivas av på maximalt 10 år. Ett företag som haft längre avskrivningsplaner Sid 7 Accounting update april 2012

8 måste därför ändra dessa vid övergången till K3. I den ursprungliga versionen av K3 fanns dock ingen möjlighet att justera goodwill mot eget kapital. Reglerna har nu ändrats och det belopp som skulle varit avskrivet vid övergången, om avskrivningen gjorts över tio år, ska nu redovisas mot eget kapital. Den nya skrivningen är svårläst, men den tolkning vi nu gör är avstämd med BFN. Nedan åskådliggör vi detta i en bild: redovisas effekten i koncernens resultat. I en juridisk person påverkar en ändrad tilläggsköpeskilling alltid anskaffningsvärdet. Uppskjuten skatt avseende utländska dotterföretag En komplettering behandlar uppskjuten skatt avseende temporära skillnader som hänför sig till investeringar i utländska dotterföretag, filialer, intresseföretag eller gemensamt styrda företag. Kompletteringen förtydligar att sådan uppskjuten skatt inte redovisas om företaget kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna. Effekter av ändrade valutakurser filial Enligt den tidigare versionen av K3 skulle tillgångar och skulder i en utlandsverksamhet räknas om till dagskurs. Av skatteskäl har nu reglerna korrigerats så att en juridisk person ska räkna om utländska filialers monetära tillgångar och skulder till dagskurs, medan icke-monetära poster inte räknas om (MIM-metoden). I samband med ett förvärv av ett dotterföretag uppstår en goodwill om 100 i koncernredovisningen. Enligt tidigare principer har denna goodwill skrivits av över 20 år. Företaget kommer att gå över till redovisning enligt K3 per och i samband med detta räknas jämförelseåret 2013 om. Enligt K3 tillåts maximalt 10 års avskrivningstid, varför skillnaden i värdet mellan tidigare tillämpad avskrivningstid och maximal avskrivningstid enligt K3, redovisas i årsredovisningen för 2014 som en öppningsbalansjustering mot eget kapital per Upplysningar om ansvarsförbindelser Kraven på upplysningar om ansvarsförbindelser har utökats. Ett klarläggande har också införts att en beskrivning alltid ska lämnas om företaget har tecknat en borgensförbindelse eller är obegränsat ansvarig delägare i ett annat företag. Negativt minoritetsintresse Vid negativt eget kapital i ett dotterföretag medgav de ursprungliga K3-reglerna att ett negativt minoritetsintresse i vissa fall kunde redovisas som en tillgång. Detta har nu ändrats så att ett sådant negativt minoritetsintresse i stället redovisas inom eget kapital. Tilläggsköpeskilling och korrigerad förvärvsanalys Monica Olsson monica.olsson@se.pwc.com K3 föreskriver att koncernens anskaffningsvärde vid ett rörelseförvärv endast kan ändras inom tolv månader från förvärvstidpunkten. Om en beräknad tilläggsköpeskilling korrigeras eller en ofullständig förvärvsanalys justeras senare än ett år efter förvärvet, Sid 8 Accounting update april 2012

9 Finansiella instrument enligt K3 I december 2012 beslutade BFN om ändringar i det allmänna rådet (BFNAR 2012:1) om årsredovisning och koncernredovisning, dvs K3. Beslutet innebar bl.a. att kapitlen för redovisning av finansiella instrument, kapitel 11 och 12, slutligen publicerades. Sammanfattningsvis innebär kapitel 11 och 12 att det, precis som idag, kommer att finnas en valmöjlighet vad gäller redovisning av finansiella instrument. Valet står mellan att antingen tillämpa redovisning till anskaffningsvärde (innebär utgångspunkt i lägsta värdets princip, LVP, etc. enligt de grundläggande värderingsreglerna i ÅRL kapitel 4) eller redovisning till verkligt värde utifrån alternativreglerna i ÅRL 4:14 a-e. Dessa alternativ representeras i K3 av kapitel 11 respektive kapitel 12. Företag som tillämpar K3 ska välja ett av dessa kapitel för redovisning och värdering av dess finansiella instrument. För en del företag så ska varken kapitel 11 eller 12 tillämpas utan istället IAS 39 i sin helhet. Företag som ska tillämpa IAS 39 är de som ingår i en IFRS-koncern och som valt att i enlighet med ÅRL 4:14b tredje stycket tillämpa Fair Value Option, d.v.s. att värdera vissa instrument till verkligt värde i motsats till grundregeln i ÅRL 4:14b första stycket 4. Kapitel 11- redovisning till anskaffningsvärde Grundreglerna för värdering i kapitel 11 är samma som i dagens redovisning. Anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde förutom långfristiga fordringar och 4 ÅRL 4:14 b Följande finansiella instrument får inte värderas enligt 14 a : 1. finansiella instrument som hålls till förfall och som inte utgör derivatinstrument, 2. lånefordringar och andra fordringar som härrör från företaget och som inte innehas för handelsändamål, 3. andelar i dotterföretag, intresseföretag eller samriskföretag, 4. egetkapitalinstrument som företaget självt har gett ut, 5. avtal om villkorad ersättning i samband med förvärv och samgåenden, 6. skulder, med undantag för skulder som ingår som en del i en handelsportfölj eller som utgör derivatinstrument, samt 7. andra finansiella instrument, som är av sådan särskild karaktär att de enligt vad som är allmänt accepterat bör redovisas på annat sätt. skulder som istället ska redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Även kortfristiga fordringar och skulder får, men behöver ej, redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Om företaget väljer att inte värdera kortfristiga fordringar och skulder till upplupet anskaffningsvärde ska de, precis som övriga omsättningstillgångar, redovisas till lägsta värdets princip (LVP). De områden som främst skiljer sig åt i kapitel 11 jämfört med dagens redovisning är portföljvärdering, borttagande av finansiell tillgång/skuld, redovisning av derivat med negativa värden samt säkringsredovisning. För portföljvärdering utvidgas begreppet till att innefatta alla typer av finansiella tillgångar, inklusive fondandelar, och inte endast börsnoterade aktier som FAR 5 förespråkar i dagens redovisning. Detta betyder att valuta- ränte- och aktieinstrument kan ingå i samma värdepappersportfölj. Kraven för att få värdera på detta vis förutsätter att instrumenten handlas på en aktiv marknad samt att det finns en dokumenterad riskspridningsstrategi. Ytterligare en nyhet i kapitel 11 är att det nu finns tydliga regler för vad som gäller för när en finansiell tillgång eller skuld ska bokas bort från balansräkningen. För finansiella tillgångar innebär det att tillgången ska bokas bort när den avtalsenliga rätten till kassaflödet har upphört eller reglerats. Kvarstår den avtalsenliga rätten ska även utvärdering ske av huruvida förknippade risker och fördelar i allt väsentligt är överfört eller ej. Har riskerna och fördelarna överförts ska tillgången bokas bort. Ett vanligt exempel kan vara när ett bolag säljer sina kundfordringar till banken men där de kan tvingas köpa tillbaka fordringar som är förfallna efter en viss period. Den avtalsenliga rätten finns inte längre vilket skulle betyda att fordringarna tas bort från balansräkningen. Då det finns ett återköpskrav så är det dock inte säkert att alla risker och fördelar kan anses vara överförda vilket i så fall leder till att fordringarna ska vara kvar i balansräkningen. Skulle det vara så att det är svårt att avgöra om risker och fördelar har överförts ska en bedömning göras med avseende på om kontrollen över den finansiella tillgången överförts eller ej. Analysen av huruvida en viss finansiell tillgång ska bokas bort eller ej ska göras och bedömas från fall till fall. Borttagande av finansiella skulder fokuserar på när en finansiell skuld ersätts med en annan skuld (exempelvis vid omförhandling/omläggning av lån) och huruvida den nya skulden ska redovisas som en modifiering eller en utsläckning av den gamla skulden. Analysen får betydelse då redovisningen av den ev. uppkomna kostnaden (exempelvis 5 FAR RedR 5 Redovisning av aktier och andelar. Sid 9 Accounting update april 2012

10 ränteskillnadsersättning) redovisas som en kostnad vid utsläckning men vid modifiering hänförs till den nya skulden och ger resultateffekter över de perioder som lånet innehas. Om motparten efter omförhandling är densamma och om alla villkor i huvudsak är desamma, så ska skulden hanteras som en modifierad skuld, dvs kostnaden som uppkommer periodiseras på den nya skulden. När det gäller redovisning av derivat som inte ingår i en säkringsrelation går det idag inte att finna så mycket i regelverken om hur dessa ska redovisas. I praktiken har detta ofta hanterats genom tillämpning av försiktighetsprincipen, d.v.s. lägsta värdets princip, med innebörden att orealiserade vinster inte beaktas (anskaffningsvärde är ofta noll på valutaterminer och ränteswappar) men att alla orealiserade förluster ska redovisas (detta är även den hantering som FAR 6 förordar). I kapitel 11 införs nu tydliga principer för hur derivat ska redovisas. Derivat med positiva värden ska, precis som idag, redovisas till LVP. För derivat med negativa värden används inte begreppet LVP utan endast att det negativa värdet ska redovisas. Detta får främst effekt på utställda optioner där FAR 7 idag förordar att den erhållna premien skuldförs till dess att optionen löper ut. Enligt kapitel 11 skulle sådana optioner kunna tas upp till noll när värdet är positivt, eftersom det inte kostat något att anskaffa instrumentet. Den största förändringen på området för säkringsredovisning är att det krävs en säkringsdokumentation som ska vara på plats senast när säkringen ingås. I dokumentationen ska det framgå vad som är säkringsinstrument, säkrad post samt hur företaget kommer att bedöma säkringens effektivitet. Kapitel 11 förtydligar även vilka poster som kan säkras samt vilka instrument som kan vara säkringsinstrument, exempelvis kan inte utställda optioner utgöra ett säkringsinstrument. Kapitel 12- redovisning till verkligt värde Grundreglerna för värdering enligt kapitel 12 är att alla instrument redovisas och värderas till verkligt värde. Dock reglerar fortfarande ÅRL 4:14b ett antal instrument som inte får redovisas till verkligt värde. Detta är bl.a vanliga kundfordringar, vilka istället ska redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Reglerna i ÅRL 4:14a-e är oförändrade vilket gör att kapitel 12 inte innehåller några nyheter avseende vilka finansiella instrument som kan redovisas till verkligt värde. De områden i kapitel 12 som främst skiljer sig mot dagens 6 FAR RedR7 Redovisning av optioner, terminskontrakt samt valuta- och ränteswappar när dessa inte redovisas till verkligt värde. 7 Se ovan. regelverk är inbäddade derivat, borttagande av finansiell tillgång/skuld samt säkringsredovisning. När det gäller borttagande av finansiell tillgång/skuld så är reglerna samma som i kapitel 11. En stor förändring i kapitel 12 gentemot dagens redovisning och även en skillnad mot kapitel 11 är att inbäddade derivat ska separeras från dem värdkontrakt de ingår i och redovisas till verkligt värde. Undantag finns för inbäddade derivat där dess ekonomiska egenskaper är nära förknippade med värdkontraktet, eller om värdkontraktet ingår i en kategori som redan redovisas till verkligt värde där värdeförändringarna redovisas i resultaträkningen. Dessa regler är likadana som de som återfinns i dagens IAS 39. För säkringsredovisning är den stora nyheten i kapitel 12, precis som i kapitel 11, att det ska finnas en säkringsdokumentation när säkringen ingås. Utöver detta ställer kapitel 12 även krav på att säkringsförhållandet ska vara mycket effektivt, vilket definieras som att effektiviteten ska ligga inom intervallet procent. Detta krav är en direkt följd av att ÅRL 4:14a-e är skriva utifrån IAS 39 som har samma krav. Även i kapitel 12 så förtydligas vilka poster som kan säkras och vilka instrument som kan utgöra säkringsinstrument (utställda optioner är förbjudna precis som i kapitel 11). Byte mellan kapitel 11 och 12 Det är alltid tillåtet att byta från kapitel 11 till 12 men för ett byte från kapitel 12 till 11 krävs att företaget bytt koncerntillhörighet eller att verksamheten minskat i väsentlig omfattning. Upplysningar Både för kapitel 11 och 12 utökas kraven på upplysningar jämfört med dagens krav i ÅRL. Detta påverkar dock främst de företag som tillämpar säkringsredovisning och/eller har kvar finansiella tillgångar i balansräkningen trots att de har överförts till annan part (exempelvis när kundfordringar har sålts till en bank men inte uppfyller kraven på att tas bort från balansräkningen). För företag som tillämpar kapitel 12 tillkommer även upplysningskrav på att beskriva hur verkligt värde har fastställts för de finansiella tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde. Anna Lööw anna.loow@se.pwc.com Sid 10 Accounting update april 2012

11 Förutsättningar för byte mellan K2- och K3- reglerna Bokföringsnämnden har publicerat det allmänna rådet BFNAR 2012:4 Byte mellan K-regelverk. I det allmänna rådet regleras förutsättningarna för att byta mellan de nu befintliga K2- och K3 regelverken. Bokföringsnämndens avsikt är att uppdatera det allmänna rådet allt eftersom K-regelverk fastställs eller ändras. Det allmänna rådet tillåter alltid byte från K2 till K3. Det är också tillåtet att byta från K3 till K2 under förutsättning att företaget inte tidigare tillämpat K2. Ett företag som tidigare tillämpat K2 och därefter bytt till K3, får endast byta tillbaka till K2 om det finns särskilda skäl. Sådana skäl kan vara att företaget bytt huvudägare eller att företagets verksamhet minskat i betydande omfattning. Skatteskäl är däremot inte ett accepterat skäl för byte. Ett företag som byter från K3 till K2 ska i not lämna upplysning om skälen till bytet. Ett byte av K-regelverk är ett byte av redovisningsprincip och ska hanteras i enlighet med de regler som finns i respektive regelverk beträffande principbyte och övergång till regelverket. Det är värt att notera att de regler för övergång till K3 som finns i K3s kapitel 35 endast gäller vid ett företags första övergång till K3. Om företaget sedan tillämpar ett annat regelverk en tid och därefter övergår till K3 igen, gäller inte de lättnadsregler som finns i kapitel 35. Monica Olsson monica.olsson@se.pwc.com Uttalande från FAR underlättar fastighetsbolagens övergång till komponentavskrivning enligt K3 FAR har publicerat ett nytt uttalande, RedU 13, som behandlar frågan hur komponentavskrivningar kan beräknas vid övergången till K3. Uttalandet avser specifikt företag som vid övergången till K3 har ett bestånd av fastigheter. Många företag som har fastigheter och som ska tillämpa K3 har problem att praktiskt klara av en övergång till komponentmetod. K3 kräver att fastigheterna delas upp i komponenter som hanteras som separata tillgångar med olika nyttjandeperioder och separat avskrivning. Företagens anläggningsregister är vanligen inte uppbyggda för att hantera komponentmetoden. K3 innehåller ingen praktisk vägledning till hur övergången till komponentavskrivning ska ske. Av denna anledning har FARs policygrupp för redovisning utfärdat ett uttalande med praktisk vägledning om hur en övergång till komponentmetod kan genomföras på ett relativt enkelt sätt: RedU 13 Övergång till komponentmetod fastigheter I samband med övergången till K3 har det uppkommit praktiska frågor och problem vid tillämpningen av komponentmetoden. Detta gäller i hög grad hanteringen av byggnader anskaffade före tidpunkten för övergången. Förutom den grundläggande frågeställningen om vad som är betydande komponenter, kan de praktiska problemen delas in i två områden; dels är det många anläggningsregister som inte stödjer en uppdelning i komponenter, dels finns det företag som har flera byggnader som ska delas upp på komponenter och detta innebär ett omfattande och tidskrävande arbete. Enligt övergångsreglerna i K3 får det redovisade värdet på befintliga fastigheter vid tidpunkten för övergång inte justeras för att överensstämma med en retroaktiv omräkning enligt komponentmetod. Detta innebär att det redovisade värdet på anläggningar som finns vid övergången till K3 varken vid övergången eller senare fullt ut kommer att överensstämma med K3s grundregler för komponentavskrivningar. BFN har genom övergångsregeln sålunda accepterat en approximativ och förenklad lösning genom att föreskriva att ingångsvärdet ska vara oförändrat. FAR ser inget anmärkningsvärt i det, utan anser att avskrivningar och ackumulerade avskrivningar i sig är ett redovisningsområde som alltid baseras på antaganden och bedömningar med vissa approximationer som följd. I det nya uttalandet, RedU 13 Överång till komponentmetod fastigheter, gör FAR bedömningen att det i samband med övergång till K3 går att göra en approximativ uppdelning av komponenter vid övergången för att återspegla komponentmetoden i enlighet med K3. FAR anser att det i ett företag, där det vid övergången till K3 finns en grupp med likartade byggnader, kan vara förenligt med K3 att använda en viktad avskrivningssats som tillämpas på alla byggnader i gruppen. Hur en sådan viktad avskrivningssats kan tas Sid 11 Accounting update april 2012

12 fram beror på förutsättningarna i de enskilda fallen. En metod kan vara att företaget väljer ut en representativ byggnad i gruppen och gör en fullständig analys av de olika komponenterna. I andra fall kan det finnas mer generella modeller för vissa typer av byggnader som företagen kan använda som utgångspunkt för att bedöma en relevant viktad avskrivning. I de fall det finns branschvägledningar kan dessa ge relevant information för sådana bedömningar. Vilken viktad avskrivning som är tillämplig i olika fall beror på olika faktorer: Typ av byggnad (exempelvis bostäder, kontor, butiker, skolor etc.) Byggnadens skick och ålder vid tidpunkten för övergång till K3 Byggnadens geografiska läge Andra faktorer som är väsentliga att beakta. En förutsättning för en hantering enligt ovan är att det går att göra bedömningen att de viktade avskrivningarna på varje enskild fastighet inte avviker väsentligt från vad avskrivningarna skulle ha uppgått till om det genomförts en fullständig uppdelning på betydande komponenter för varje fastighet. Efterhand som de komponenter som ingår i den viktade avskrivningssatsen byts ut behöver dels basen (anskaffningsvärdet) för den viktade avskrivningen justeras, dels en ny viktning ske baserad på de komponenter som finns kvar. Företaget kan således inte fortsätta tillämpa den initialt beräknade viktade avskrivningssatsen utan att beakta de förändringar i förutsättningarna som sker när komponenter successivt byts ut. Den beräknade viktade avskrivningssatsen är inte tillämpbar för utgifter avseende komponenter som byts ut efter att K3-reglerna börjat tillämpas. Varje sådan ny komponent åsätts en bedömd nyttjandeperiod som är representativ för komponenten ifråga och skrivs av separat utifrån denna nyttjandeperiod. Detta gäller även helt nya komponenter. Uttalandet innehåller även ett exempel på hur den metodik som uttalandet beskriver, kan tillämpas i praktiken. Johan Månsson johan.maanson@se.pwc.com Bokföringsnämndens pågående och planerade arbete Sedan ett antal år tillbaka arbetar Bokföringsnämnden (BFN) med en genomgripande översyn av de normer som kompletterar årsredovisningslagen och bokföringslagen. Syftet är dels att minska den administrativa bördan för företagen, dels att anpassa normerna till de senaste årens lagändringar. BFN beräknar att ett sjuttiotal gamla normer ska kunna utmönstras när de nya regelverken är färdigställda. Genomfört arbete Hittills har arbetet resulterat i att BFN har publicerat följande regelverk: K1 om förenklat årsbokslut för enskilda näringsidkare K1 om förenklat årsbokslut för ideella föreningar och registrerade trossamfund K2 om årsredovisning i mindre aktiebolag K2 om årsbokslut i ekonomiska föreningar K3 om års- och koncernredovisning, som är huvudregelverk för alla företag och som måste tillämpas av större företag K4 som anger att företag som tillämpar IFRS också ska tillämpa normer från RFR. Regler för byte mellan K-regelverk BFN har också tagit fram ett förslag till samlat regelverk för bokföring, där normerna för löpande bokföring, arkivering, systemdokumentation, mm samlas. Detta förslag har remissbehandlats under vintern. Sid 12 Accounting update april 2012

13 Pågående och framtida arbete Ett arbete pågår med att ta fram K2-regler för bokslutsföretag, alltså företag som upprättar årsbokslut men inte publicerar någon årsredovisning. Detta K2- regelverk utformas enligt samma struktur som K3. Det kommer att avse alla företagsformer och innehålla vissa särregler för de olika företagsformerna. BFN planerar att skicka ut ett förslag till regelverk under 2013 och fastställa regelverket under För närvarande finns två K2-regelverk för företag som upprättar årsredovisning ett för aktiebolag och ett för ekonomiska föreningar. BFN avser att slå samman dessa regelverk till ett regelverk för mindre företag som upprättar årsredovisning. Detta regelverk ska då ges samma struktur som K3. Det kommer att omfatta alla företagsformer och innehålla särregler för olika företagsformer. BFN avser att både remissbehandla och besluta om detta regelverk under Arbetet med att slutföra det samlade regelverket för bokföring pågår och planen är att beslut ska tas under BFN planerar att ta fram ett K1-regelverk om förenklat bokslut för handelsbolag. Detta arbete beräknas kunna påbörjas först under 2014 och ingen planerad färdigtidpunkt har angetts. BFN räknar med att mindre ändringar i de beslutade K- regelverk kommer att behöva göras under de närmaste åren, om det uppstår oklarheter eller om reglerna feltolkas. Även det allmänna rådet om byte mellan K- regelverk kommer att behöva kompletteras när K- regelverk fastställs eller ändras. Monica Olsson monica.olsson@se.pwc.com Sid 13 Accounting update april 2012

14 Ett urval av PricewaterhouseCoopers IFRS publikationer K3 i praktiken Boken ger kompletterande vägledning i den praktiska tolkningen och tillämpningen av K3s regler och principer. Detta sker bl a med ett stort antal praktiska exempel. Strukturen i boken följer helt K3, vilket innebär att den är indelad i kapitel, rubriker och punkter som överensstämmer med K3. För att läsaren ska få en komplett bild av redovisning enligt K3 bör boken läsas tillsammans med det allmänna rådet. Boken riktar sig till alla som upprättar årsredovisning enligt K3 och alla som ska tolka och bedöma sådana redovisningar. Boken beställs från Studentlitteratur Manual of accounting IFRS 2013 Guide till IFRS med omfattande praktiska instruktioner om hur finansiell information enligt IFRS ska upprättas. Inkluderar ett hundratal praktiska exempel och utdrag från bolagsrapporter samt ett exempel på koncernredovisning. Årets utgåva består av tre delar: Manual of accounting IFRS 2013 volume 1 Manual of accounting IFRS volume 2 Illustrative IFRS consolidated financial statements for 2012 year end För mer information och beställning se vår hemsida Segmentrapportering enligt IFRS 8 IFRS 8 Rörelsesegment anpassar identifiering och redovisning av rörelsesegment till den rapportering som ledningen använder internt för uppföljning av verksamheten. Denna broschyr förklarar de viktigaste kraven i standarden och tar upp vissa praktiska frågor som företag måste ta ställning till när standarden tillämpas för första gången. Beställs kostnadsfritt från Redovisningsspecialisterna Koncernredovisning Exempel enligt IFRS Detta exempel är en svensk översättning och anpassning av det internationella exemplet Illustrative IFRS consolidated financial statements. Exemplet innehåller en koncernredovisning enligt IFRS m a p utformning och upplysningar. I exemplet har också beaktats sådana krav enligt svensk lag, god redovisningssed och börskrav som ställs på koncern-redovisningar som svenska företag upprättar enligt IFRS Publikationen kan laddas ner från vår hemsida Skriften behandlar inte upplysningskraven i detalj, dessa återfinns i IFRS disclosure checklist vilken har uppdaterats för att återspegla samtliga upplysningskrav i standarder och tolkningar per 31 december Kvalitet i delårsrapportering Denna skrift har tagits fram för att diskutera frågeställningar om kvalitén i utformningen av en delårsrapport. En genomläsning av aktuella delårsrapporter visar att det finns några områden där relativt många bolag brister i informationsgivningen. Vi redogör för dess områden, samt exemplifierar kvalitetsfrågorna och tar även upp vad undersökningar säger om användares önskemål om innehållet i en delårsrapport. Beställs kostnadsfritt från Redovisningsspecialisterna IFRS 3 (Reviderad) Påverkan på resultat Beskriver nyheterna i IFRS 3 (Reviderad) Rörelseförvärv utifrån perspektivet "Viktiga frågor och svar för beslutsfattare". Beställs kostnadsfritt från Redovisningsspecialisterna Personalen i årsredovisningen Årsredovisningen brukar kallas företagets visitkort och är utan tvekan en av de viktigaste kommunikationsprodukterna. Hur de anställda beskrivs får därför betydelse för hur företaget uppfattas och bedöms. En av huvudpoängerna i denna skrift är att en hög grad av öppenhet gynnar företaget på lång sikt. Öppenhet kan exempelvis minska osäkerheten om företagets situation, vilket kapitalmarknad och andra intressenter brukar uppskatta. Skriften beställs från Studentlitteratur. Årsredovisningslagen En beskrivning av lagens bestämmelser och så som de tillämpas från och med Årsredovisningslagen har under de senaste åren varit föremål för ett antal större och mindre ändringar av olika karaktär. Flertalet ändringar har utgjorts av anpassningar till EU-rätten och av sådana ändringar som är avsedda att medföra förenklingar för företagen. Den ändring som sannolikt får störst genomslag är att gränsen mellan större och mindre företag har ändrats så att betydligt fler företag klassas som mindre. Därigenom kan fler företag tillämpa de lättnadsregler för mindre företag som lagen innehåller. Skriften beställs från Studentlitteratur. Sid 14 Accounting update april 2012

15 Accounting Consulting Services, ACS, är en grupp redovisningsspecialister inom, specialiserade på finansiell rapportering. Vi hjälper alla företag med att förstå alla aspekter av redovisningsregelverken. Vi bevakar utvecklingen löpande, tar fram goda exempel och ger praktisk vägledning Kontaktinformation: Ansvarig för Accounting Consulting Services Tel IFRS: Technical Partners Tel Tel Tel Technical Directors Tel Tel Svensk redovisning: Technical Partner Tel Technical Directors Tel Tel IFRS/Svensk redovisning Konverteringar och implementeringar: Tel Marknadsnoteringar och prospektfrågor: Tel För att prenumerera/avbeställa, sänd ett mejl till Maria Olsson. Sid 15 Accounting update april 2012