Styrelsen har ordet Styrelsemöte den 18 november 2000 Sveriges Advokatsamfund Utlandsavdelningen Nyhetsbrev - on-line Nummer (mars 2001) 1 Vid mötet deltog från styrelsen Pontus Lindfelt, Katarina Bennet, Massimo Caiazza och Katarina Goulet. Dessutom deltog som särskilt inbjuden Marianne Pokorny, redaktör för tidskriften Advokaten. Vid mötet behandlas bl a följande. Utlandsavdelningen består för närvarande av 52 aktiva medlemmar, 16 passiva medlemmar och 45 biträdande jurister. Av de biträdande juristerna finns de flesta i Bryssel, där ett mycket stort antal unga jurister är verksamma. Det konstaterades att Utlandsavdelningens ekonomiska situation är bra. Därefter beslutades att Utlandsavdelningens nyhetsbrev i fortsättningen även ska skickas till de biträdande jurister som är verksamma hos Utlandsavdelningens medlemmar. Kopia av nyhetsbrevet kommer även att skickas till Anne Ramberg och Elisabet Fura-Sandström.
Arbetet med Utlandsavdelningens av femårskravet genom införande av en hemsida fortsätter. Vid mötet advokatexamen. Vidare diskuterades demonstrerades ett utkast till hemsida utvärderingen av Pro bono-verksamheten. på en bildskärm. Hemsidan har en världskarta som visar de orter där en eller flera svenska advokater är verksamma. Med ett klick på någon av dessa punkter visas namn och adresser på dessa advokater. Vidare ska det vara möjligt att söka på medlemmars namn. Det kommer även att vara möjligt att få tillgång till förvaltnings- och verksamhetsberättelser etc. Katarina Bennet lämnade rapport från ordförande/sekreterar-konferensen. Från samfundets sida deltog Anne Ramberg och Ulrika Forsberg. Anne Ramberg redogjorde för omorganisationen vid samfundets kansli. Därefter diskuterades frågan om avskaffandet Katarina Goulet utsågs till kontaktperson kt i Utlandsavdelningen beträffande samfundets jämställdhetsarbete. 2
Styrelsemöte den 3 februari 2001 Vid mötet var Pontus Lindfelt, Alexander Foerster, Annika Arvidsson, Katarina Bennet, Massimo Caiazza, Fredric Forsman och Katarina Goulet närvarande. Vid mötet behandlades bl a följande. Utlandsavdelningen ser det som viktigt att fånga upp de unga biträdande jurister som arbetar inom EU. Detta är av vikt inte endast med hänsyn till gruppens betydelse som potentiella ti nya medlemmar i Utlandsavdelningen utan även med tanke på den kompetens denna grupp kommer att kunna tillföra svenska advokatbyråer. Det beslutades att alla medlemmar skall uppmuntras att efterforska huruvida unga svenska jurister arbetar i deras respektive länder och därefter rapportera till styrelsen. Därefter diskuterades frågan att Utlandsavdelningen ännu inte har en ordinarie styrelsepost i huvudstyrelsen. Frågan anses viktig för Utlandsavdelningen och kontakt kommer att tas med huvudstyrelsen för att diskutera frågan. styrelsemöte äger rum den 31 mars 2001. Styrelsen vill även påminna om årsmötet som äger rum den 30-31 mars i Rom. 3
Rapporter från medlemmarna e a Mål i EG-domstolen angående Luxemburgs talan om ogiltighet av adokatdirektivet EG-domstolen ogillade Luxemburgs talan om ogiltigförklaring av det sk advokatdirektivet. Luxemburg hade yrkat att EG-domstolen skulle ogiltigförklara direktivet p g a att det inrättade en särbehandling mellan inhemska och migrerande advokater och att det inte kunde garantera vare sig ett adekvat konsumentskydd eller god rättskipning. Därmed ansåg Luxemburg att direktivet stred mot diskrimineringsprincipen. Luxemburg ansåg dessutom att direktivet inte borde ha antagits med kvalificerad majoritet, utan enhälligt, eftersom det ändrar villkoren för utbildning och tillträde till advokatyrket i Luxemburg. EG-domstolen ansåg att direktivet inte stred mot diskrimineringsprincipen, eftersom migrerande advokater som utövar verksamhet under hemlandets yrkestitel objektivt sett befinner sig i en annan situation än den som inhemska advokater befinner sig i. Migrerande advokater kan enligt EG-domstolen förbjudas att utöva viss verksamhet och underställas vissa skyldigheter för att få företräda och försvara en klient inför domstol. EG-domstolen ansåg att direktivet inte har undanröjt skyldigheten att känna till den nationella rätt som är tillämplig i värdlandet genom att migrerande advokater undantas från krav på förhandskontroll av kunskaperna i värdlandets ädl d rättsordning. 4
Direktivet föreskriver nämligen att den migrerande advokatens verksamhet skall vara underställd vissa begränsningar och att advokaten dessutom är tvungen att respektera samma yrkesregler och etiska regler som gäller för de advokater som utövar verksamhet under värdlandets yrkestitel. EG-domstolen ansåg slutligen att direktivet inför en ordning för ömsesidigt erkännande av yrkestitlar, som kompletterar den EG-rättsliga ordning som har till syfte att möjliggöra obegränsad yrkesutövning av advokatyrket under värdlandets yrkestitel och att det därför har kunnat antas med kvalificerad majoritet. Katarina Goulet och Mattias Larsson, Advokatfirman Vinge, Bryssel 5
6 Politisk enighet om Europabolaget vid toppmötet i Nice Tanken på ett Europabolag - Societas Europaea - enligt dess latinska term väcktes redan för drygt 30 år sedan. Ett antal förslag har lagts fram under åren. En av de stora stötestenarna var länge frågan hur arbetstagarinflytande i Europabolaget skulle regleras. Efter att bl a denna fråga bröts ut till ett separat direktivförslag lyckades medlemsstaterna vid toppmötet i Nice i december 2000 äntligen nå politisk enighet. Förslaget till förordning om Europabolag och förslaget till direktiv om arbetstagarinflytande är tänkta att träda i kraft den 1 januari 2004. Förslaget till Europabolag reglerar i huvudsak hur ett Europabolag kan bildas, hur det styrs och hur det avvecklas. Förslaget utgör således främst ett ramverk för hur verksamheten ska bedrivas. Värt att notera är att förslaget överhuvudtaget inte reglerar hur beskattning av ett Europabolag ska ske. Klart verkar dock vara att ett Europabolag kommer att vara skattskyldigt i de länder det bedriver verksamhet i. Tanken på ett Europabolag bör ses positivt, men det kan konstateras att det är en bra bit kvar innan det kommer att finnas ett heltäckande fungerande regelverk för Europabolaget. Förslaget till förordning om Europabolaget och förslaget till direktiv om arbetstagarinflytande kan sammanfattas enligt följande. hförordningen kommer göra det möjligt för bolag inom EU att verka genom ett enda bolag - Europabolaget - en form av övernationell aktiebolagsform och inte, som ofta är fallet idag, genom dotterbolag i varje verksamhetsland. Europabolaget avser således att leda till en förenklad organisation med bl a minskade administrativa kostnader.
7 h Ett Europabolag kan bildas genom fusion, holdingbolag, dotterbolag eller ombildning av ett nationellt publikt aktiebolag till Europabolag. Bildandet följer nationell lag i det land Europabolaget har sitt säte. h Ett Europabolag kommer att styras av ett monistiskt (förvaltningsorgan) eller dualistiskt (ledningsorgan och tillsynsorgan) system. h Vad gäller årsbokslut och eventuellt koncernbokslut ska Europabolaget följa lagstiftningen i för publika aktiebolag i den medlemsstat där bolaget har sitt säte. Särskilda regler gäller för kredit- eller finansinstitut och försäkringsföretag. g EttEuropabolag har alltid rätt att även upprätta och offentliggöra sitt årsbokslut och eventuell koncernredovisning i euro. h Vid en avveckling, likvidation, id obestånd, betalningsinställelse och liknande förfaranden ska lagstiftningen som gäller för publika aktiebolag i den medlemsstat där Europabolaget har sitt säte följas. h Till förslaget om Europabolag kopplas ett direktiv om arbetstagarinflytande. Direktivet syftar till att säkerställa att bildandet av ett Europabolag inte medför att arbetstagarinflytandet försvinner eller minskar i de bolag som ingår i bildandetd av ett Europabolag. Reglerna om arbetstagarinflytande kommer att följa nationell rätt i det land Europabolaget har sitt säte. Katarina Goulet, Advokatfirman Vinge, Bryssel
8 Ändrade införselregler för alkohol till Sverige Som säkert är bekant fick Sverige förra året en förlängning av undantaget för de svenska restriktionerna på införsel av bl a alkohol fram till 31 december 2003. Fram till dess kommer de svenska införselkvoterna gradvis att upptrappas. Som en följd av detta är det fr o m den 1 januari 2001 tillåtet att från ett annat EUland ta in 32 liter öl och 26 liter vin till Sverige. För starksprit - dit champagne för övrigt räknas! - gäller som tidigare att maximalt en liter får tas in. Fr o m den 1 januari 2003 får 64 liter öl och 52 liter vin tas in. Införselmängden för sprit höjs till 2 liter den 1 januari 2002 och till 5 liter den 1 januari 2003. När undantaget går ut den 31 december 2003 kommer det precis som i övriga EU-länder bli tillåtet att ta in 110 liter öl, 90 liter vin, 20 liter starkvin och 10 liter sprit från andra EU-länder. Nytt på medlemsfronten Jan Frydman Jan E. Frydman är ny medlem i Utlandsavdelningen sedan årsskiftet. Jan är f n verksam vid Europeiska Kommissionen i Bryssel där han arbetar som "Principal Administrator" vid Generaldirektoratet för Näringsliv. Jan ansvarar där för handelsrelationerna med USA innebärande bl a att han koordinerar Kommissionens medverkan inom vad som kallas Trans-Atlantic Business Dialogue, som involverar europeiskt ik och amerikanskt k näringsliv äi liksom de europeiska och amerikanska regeringarna, samt kontakterna med den amerikanska regeringen i de handelsrättsliga frågor som berör näringslivet. Hans huvuduppgift är att underlätta handeln mellan EU och USA genom att undanröja handelshinder av olika slag i de båda blockens lagstiftining i och regelverk. De första tre åren på Kommissionen var Jan juridisk rådgivare i generaldirektörens stab och representant för generaldirektören i juridiska och finansiella frågor.
Innan Jan började vid Kommissionen var han verksam inom näringslivet och senast på advokatbyrå. Efter en amerikansk ekonomexamen och militärtjänstgöring vid Flygvapnet och Försvarsstaben arbetade han som marknadsförare på Procter & Gamble, som nordenrepresentant för The First National Bank of Chicago, och som vice verkställande direktör för American Professionals Insurance Company. Efter jur kand examen vid Stockholms Universitet har han under sex år varit verksam vid Mannheimer Swartling Advokatbyrå i Stockholm och New York. Han arbetade där med allmän affärsjuridik, med tonvikt på företagsöverlåtelser och vissa skiljeförfaranden. Nina Cronstedt Nina Cronstedt är ny medlem i Utlandsavdelningen sedan den 1 februari 2001. Nina tog sin jur kand examen 1994 och arbetade därefter två vändor vid Mannheimer Swartlings Stockholmskontor (1995 och sommaren 1996). 1995-1996 läste Nina en LLM i EG- och kommersiell rätt vid universitet i Cambridge. Hösten 1996 bar det av till Bryssel och en praktikplats vid kommissionen (DG konkurrens). Efter praktikplatsen vid kommissionen fortsatte Nina sin bana inom konkurrensrätten, först på Norton Rose (1997-1998) och därefter hos Linklaters & Alliance (1998 - ). Fram till september 2000 arbetade Nina i Bryssel, sedan bar det av till Haag där Nina nu arbetar för De Brauw Blackstone Westbroek inom Linklaters & Alliance. 9 Nyhetsbrevet har sammanställts av : Katarina Goulet, Advokatfirman Vinge Tel +32 2 501 07 11, fax +32 2 501 07 07 E-mail: katarina.goulet@vinge.se