NYHETSBREV från Miljörättsavdelningen

Transkript

1 NYHETSBREV från Miljörättsavdelningen Februari 2002 Kontaktpersoner: Per Molander och Rolf Strömberg Nyhetsbrev Nr INTRODUKTION Detta är det första numret av Mannheimer Swartlings miljörättsliga nyhetsbrev. Vi ser nyhetsbrevet som ett naturligt led i utvecklingen av vår service till klienter och andra samarbetspartners. I vårt dagliga arbete följer vi rättsutvecklingen på miljörättsområdet och vi stöter ofta på lagförslag, nya föreskrifter eller domar, som vi tror att många kan ha intresse av att känna till. Vi vill genom ett nyhetsbrev bidra till att dessa nyheter sprids. Vår ambition är att ge ut nyhetsbrevet varannan månad och att det skall innehålla kortfattade nyheter om lagstiftning, rättspraxis och EG-rätt. Vi kan förstås inte skriva uttömmande om alla nyheter och det är inte heller vår målsättning. Vi vill bara flagga upp det vi tror kan vara särskilt intressant för vår tilltänkta läsekrets. Detta första nummer innehåller även en presentation av oss på miljörättsavdelningen. NYTT FRÅN LAGSTIFTAREN Avfallsförordningen Vid årsskiftet trädde avfallsförordningen (2001:1063) i kraft. Den ersätter förordningen (1996:971) om farligt avfall och renhållningsförordningen (1998:902). Syftet med förändringen är dels att förenkla den komplicerade avfallslagstiftningen, dels att genomföra EU:s nya avfallslista. Dubbelprövningen av mellanlagring, återvinning och bortskaffande av farligt avfall avskaffas. Tidigare krävdes tillstånd enligt både förordningen om farligt avfall och 9 kap. MB. Sedan den 1 januari 2001 är det tillräckligt med ett tillstånd enligt 9 kap. MB. Tidigare dubbelprövades även vissa typer av avfallstransporter enligt förordningen om farligt avfall och renhållningsförordningen. Alla typer av avfallstransporter prövas nu enligt avfallsförordningen i ett och samma förfarande.

2 Alla avfallstyper ingår numera i en och samma avfallslista. Vissa avfall har klassificerats om, t ex skrotbilar, impregnerat virke och elektrisk och elektronisk utrustning, som är att betrakta som farligt avfall. Avgas- och bränslelag Bilavgaslagen (1986:1386) och bestämmelserna om motorbränslen i 14 kap. MB har ersatts av lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen och förordningen (2001:1085) med samma namn. Det svenska systemet med tre miljöklasser ersätts med de fyra EU-klasserna. Även i övrigt innebär den nya lagstiftningen en anpassning till EG-rätten på området, främst direktiv 70/220/EEG. De nya bestämmelserna gäller för fordon och motorer som typgodkänns efter den 1 januari Förordning om buller från viss utomhusutrustning Förordningen (2001:1084) om buller från viss utomhusutrustning genomför direktiv 2000/14/EG om buller i miljön från utrustning som är avsedd att användas utomhus, t ex gräsklippare, vägbeläggningsmaskiner, pistmaskiner, sophämtningsfordon och behållare för återvinningsglas. Utrustningen måste uppfylla vissa bullerkrav innan den får släppas ut på marknaden. Dessutom måste den märkas med den bullernivå som tillverkaren kan garantera. De egentliga förändringar som förordningen medför träder dock i kraft först i januari Sorterat brännbart avfall Den 1 januari 2002 trädde förbudet mot att deponera sorterat brännbart avfall i kraft. Tillämpningsföreskrifter finns i Naturvårdsverkets föreskrifter om hantering av brännbart avfall (NFS 2001:17). Föreskrifterna innehåller bestämmelser om sortering, lagring och transport av brännbart avfall samt om möjligheten att få dispens av länsstyrelsen från deponiförbudet. Dispens på grund av kapacitetsbrist i regionala förbrännings- och lagringsanläggningar får meddelas endast för ett år i sänder. Som övergångsbestämmelse gäller att sorterat brännbart avfall även fortsättningsvis får deponeras om dispensansökan har ingivits före 1 januari 2002 och länsstyrelsen inte bestämmer något annat. För hushållsavfall skall kommunerna ge in dispensansökan och för andra avfallstyper den som uppgivit upphov till avfallet. I föreskrifterna finns dessutom vissa undantags bestämmelser för avfall som är mer lämpat för deponering. Skyldighet att bevaka behovet av omprövning Proposition 2001/02:65 den s k akutpropositionen innehåller förslag till rättelser av de mest uppenbara felskrivningarna i miljöbalken och vissa bestämmelser om rättegångsförfarandet. Den är dock inte begränsad till dessa områden. Den, principiellt sett, kanske viktigaste ändringen som föreslås är att tillsynsmyndigheterna å l ä g g s att fortlöpande kontrollera om tillståndsvillkoren för en miljöfarlig verksamhet är tillräckliga. Skulle myndigheten finna att så inte är fallet skall den inleda ett omprövningsförfarande. Skyldigheten gäller inte endast centrala och regionala myndigheter utan även kommuner, som samtidigt får rätt att påkalla

3 omprövning. Denna tämligen omvälvande ändring har inte beretts av Miljöbalkskommittén och förekommer inte det s k akutbetänkandet (SOU 2001:116) Vissa lagtekniska frågor, som ligger till grund för akutpropositionen. Förslaget har tillkommit i sista minuten för att tillmötesgå EU-kommissionen, som anser att Sverige i detta avseende inte genomfört IPPC-direktivet på ett korrekt sätt. Ändringarna föreslås träda i kraft vid halvårsskiftet NYTT FRÅN DOMSTOLSVÄRLDEN Miljööverdomstolen stänger dörren för påbyggnadstillstånd Den 21 januari 2002 meddelade Miljööverdomstolen dom i två principiellt intressanta överklagandemål, M och M , om prövningens omfattning vid smärre produktionsökningar. Båda sökandebolagen har tillstånd att producera en viss mängd papper. Båda ville öka produktionen med mindre än tio procent och begärde att ansökningarna skulle prövas som s k påbyggnadstillstånd, vilket innebär att tillståndet och villkoren endast tar sikte på den ökade produktionen. Den ena miljödomstolen, men inte den andra, accepterade tanken på påbyggnadstillstånd. Miljööverdomstolen, dit målen överklagades, konstaterade att huvudprincipen vid ökning av tillståndsgiven produktion bör vara att en samlad prövning skall göras av hela verksamheten. Domstolen uteslöt dock inte att en mindre produktionsökning under en begränsad tid kan prövas för sig inom ramen för ett påbyggnadstillstånd. Miljööverdomstolen konstaterade därefter att ansökningarna avsåg en permanent produktionsökning och fann att det inte förelåg några skäl för undantag från huvudprincipen. Miljööverdomstolens uppfattning ansluter väl till vad som angetts i frågan i förarbetena (prop.1997/98:45, del 2 s. 112) och miljöbalkskommentaren (Bengtsson m fl, Miljöbalken En kommentar, Del I., Norstedts, 1 uppl. 2000, s 9:21). Här kan även anmärkas att föreningen Svenskt Näringsliv skrivit till Miljöbalkskommittén och begärt att frågan om förutsättningarna för påbyggnadstillstånd regleras genom lagstiftning. Det återstår att se om skrivelsen föranleder någon lagstiftningsåtgärd. NYTT FRÅN BRYSSEL Omfattande ansvar för miljöskador föreslås Den 23 januari 2002 antog EU-kommissionen ett förslag till direktiv om miljöansvar som syftar till att förebygga och åtgärda miljöskador. Kommissionen föreslår att vattenföroreningar, skador på den biologiska mångfalden och markföroreningar som innebär allvarliga risker för människors hälsa skall omfattas av direktivet. Verksamhetsutövare som bedriver vissa i direktivet angivna verksamheter skall ha ett strikt ansvar för de skador verksamheterna orsakar. Även de som inte anges i direktivet föreslås kunna bli ansvariga för skador på den biologiska mångfalden om skadan orsakats genom försumlighet. Direktivet föreslås få en genomförandetid på 24 månader efter publicering i EGT. Kommissionen har uttalat att förslaget skall

4 förmedla budskapet att det är dags för EU att på allvar börja tillämpa principen om att förorenaren skall betala. MSA:s MILJÖRÄTTSAVDELNING Mannheimer Swartlings Miljörättsavdelning består av femton jurister fördelade på fyra kontor Stockholm, Göteborg, Malmö och Berlin. Stockholm Här finns Miljörättsavdelningens ordförande Per Molander. Per är delägare och har under mer än tio år arbetat med miljörättsliga frågor på byrån. Per har tidigare arbetat med miljörätt vid Koncessionsnämnden för miljöskydd och som bolagsjurist på stålföretaget Ovako AB. Per är flitigt anlitad för olika miljörättsliga utredningar och utbildningar. Klas Wennström är också delägare och har arbetat med miljörätt på Mannheimer Swartling sedan Klas ägnar sig framför allt åt miljörättslig problemlösning i samband med kommersiella transaktioner. Ulf af Klintberg har varit delägare i mer än tio år och är numera konsult och knuten till avdelningen. Ulf har en lång domstolskarriär bakom sig och har bl a varit vice ordförande för Koncessionsnämnden under större delen av 80-talet. Rolf Strömberg har verkat som konsult på byrån sedan Rolf betraktas som en av de verkligt stora inom svensk miljörätt. Innan han kom till Mannheimer Swartling hade han varit generaldirektör för Koncessionsnämnden i sju år och dessförinnan verkat som rättschef och expeditionschef vid Miljödepartementet och Jordbruksdepartementet. Rolf är också en flitig författare och har skrivit bl a kommentaren till vattenlagen och är medförfattare till miljöbalkskommentaren. Agnes Larfeldt Alvén har varit biträdande jurist sedan Agnes har suttit ting vid Nyköpings tingsrätt och har förutom jur.kand. en civilekonomexamen. Mats Kristensson har varit biträdande jurist sedan Innan dess gjorde Mats sin tingstjänstgöring vid Huddinge tingsrätt. Mikael Hägglöf har varit biträdande jurist sedan Mikael har under 2001 arbetat som jurist vid Naturvårdsverket och har förutom jur.kand. en masterexamen i EG-rätt från European University Institute i Florens. Joakim Kruse har varit biträdande jurist sedan Innan dess gjorde Joakim sin tingstjänstgöring vid Stenungssunds tingsrätt. Joakim är för närvarande tjänstledig från byrån för att arbeta som jurist vid Naturvårdsverket. Anna Asklöf började som biträdande jurist under Anna har gjort sin tingstjänstgöring vid länsrätten i Gävle och har förutom jur.kand. tagit en masterexamen i miljörätt vid University of Nottingham. Jenny Karlsson började som biträdande jurist den 7 januari Jenny kommer närmast från Uppsala tingsrätt där hon gjort sin tingstjänstgöring.

5 Hans Larsson började som biträdande jurist den 1 februari Hans är kammarrättsassessor och kommer närmast från Miljödepartementet där han varit rättssakkunnig. Göteborg Här finns Mårten Tagaeus, som började som biträdande jurist under Innan dess hade Mårten verkat inom domstolsväsendet under fem år, bl a vid fastighetsdomstol. Malmö Här arbetar sedan 1997 biträdande juristen Mikael Wärnsby. Innan dess gjorde han sin tingstjänstgöring vid Malmö tingsrätt och arbetade under en tid som lärare på Juridiska fakulteten i Lund. Katarina Behrens är biträdande jurist sedan Katarina har studerat i Heidelberg och är fiskal vid Skånska hovrätten. Hon har även arbetat vid byråns New York-kontor. Berlin Här leds den miljörättsliga verksamheten av Jürgen Busch. Jürgen är delägare sedan 1999 och har efter avslutat Referendariat tjänstgjort på byråns Berlinkontor. Jürgen har många strängar på sin lyra, förutom miljörätt är han specialist på EG-rätt och företagsförvärv. Annika von la Chevallerie verkar sedan 1997 som biträdande jurist. Annika har, förutom sin tyska juristexamen, en masterexamen från University College i London. Hon anlitas sedan 2001 som föreläsare i miljörätt av Industrie und Handelskammer Berlin. Mer information om Mannheimer Swartlings Miljörättsavdelning finns på P.S. Glöm inte att ge in miljörapport och kontrollrapport enligt köldmediekungörelsen senast den 31 mars!