Sveriges Advokatsamfund Utlandsavdelningen

Transkript

1 Sveriges Advokatsamfund Utlandsavdelningen Styrelsen har ordet Nyhetsbrev - on-line Nummer 1 mars 2002 (nr 9) 1 Styrelsemöte i Paris den 1 december 2001 Vid mötet närvarade Pontus Lindfelt, Katarina Bennet, Massimo Caiazza, Alexander Foerster, Annika Arvidsson och Per Runeland. Vid mötet beslutades bl a att Utlandsavdelningen även för år 2002 kommer att ansöka om bidrag från Sandströmska fonden för fortbildning och reseanslag från samfundet för deltagande i huvudstyrelsens möten under år Vidare diskuterades möjligheten att införa särskilda ansökningsformulär för sökande till advokatsamfundet som har utländsk jurist- examen eller praktiktid. Frågan kommer att diskuteras med samfundets kansli. Katarina Bennet redogjorde därefter för ordförande- d och sekreterarkonferensen k i Fjällbacka den oktober Vid mötet diskuterades bl a utformningen av den nya advokatexamen som för första gången ska äga rum under våren 2004.

2 Pontus Lindfelt informerade att han från Styrelsemöte den 11 februari 2002 samfundets kansli fått besked om att (telefonmöte) svenska biträdande jurister som är anställda vid utländska byråer ej längre Vid mötet deltog Pontus Lindfelt, Katarina kommer att upptagas i matrikeln för år Bennet, Alexander Foerster, Massimo Frågan diskuterades och mötesdeltagarna var eniga om att biträdande Goulet. Caiazza, Annika Arvidsson och Katarina jurister som arbetar vid en utländsk byrå under tillsyn av en svensk advokat och för vilka medlemsavgifter betalas till samfundet ovillkorligen bör upptagas i matrikeln. Pontus Lindfelt uppdrogs att tillskriva samfundet och meddela Utlands- avdelningen synpunkter i frågan. Det beslutades vidare att Pontus Lindfelt ska närvara vid huvudstyrelsens möte den 7 februari 2002 och Katarina Bennet den 14 mars Tidpunkt och plats för årsmötet 2002 bestämdes till den 23 mars 2002 i Nice. Pontus Lindfelt rapporterade från huvudstyrelsens möte i Stockholm den 7 februari Huvudstyrelsen har beslutat att utbetala ett resebidrag till Utlandsavdelningen på kronor o för deltagande i huvudstyrelsens möten under styrelsemöte äger rum den 23 mars i Nice. 2

3 Årsmöte 23 mars 2002 i Nice Nyheter 3 Styrelsen passar även på att påminna om EG-domstolens dom i Wouters (NOVA) Utlandsavdelningens årsmöte den 23 mars Som Katarina Bennet informerat om Enligt EG-domstolens dom i mål C-309/99 tidigare inleds aktiviteterna på fredagskvällen med en informell middag för stämmelser om förbud mot ett integrerat Wouters (NOVA) är nederländska be- deltagarna samt medföljande. Efter samarbete mellan advokater och revisorer årsmötet på lördag förmiddag kommer förenliga med EG-rätten. hovrättsrådet Mikael Mellqvist att hålla ett föredrag om internationell insolvensrätt. Målet handlar om de nederländska Advokatsamfundets generalsekreterare, advokaterna Wouters och Savelbergh som är Anne Ramberg, kommer därefter att medlemmar i det nederländska advokat- redogöra för samfundets aktiviteter och samfundets avdelningar i Amsterdam framtida verksamhet. Årsmötet avslutas på respektive Rotterdam. Avdelningsstyrelserna lördagskvällen med en gemensam middag. förbjöd dem att bedriva integrerade Styrelsen hoppas på en stor uppslutning! samarbeten med revisionsbyråerna Arthur Andersen respektive Price Waterhouse. De två advokaterna och revisionsbyråerna riktade klagomål mot besluten. Advokatsamfundets styrelse avslog klagomålen med stöd av nederländska bestämmelser om integrerat samarbete mellan advokater och andra yrkesutövare.

4 4 Bestämmelserna, som antogs 1993 av Enligt EG-domstolen medför förbudet att samfundets fullmäktige, tillåter på vissa konkurrensen begränsas på den villkor integrerat samarbete mellan nederländska marknaden för juridiska advokater och vissa andra yrkesutövare tjänster då klienter inte ges möjlighet att (notarier, skatterådgivare, patentombud) välja "förenade" tjänster, d v s tjänster från men i syfte att säkerställa advokaternas oberoende tillåts inte integrerat samarbete med revisorer. De två advokaterna och de berörda revisionsbyråerna förde talan mot advokatsamfundets d t beslut vilket föranledde Nederländernas högsta förvaltningsdomstol att fråga EG-domstolen om EGs konkurrensregler är tillämpliga på fria yrken. EG-domstolen fastslog inledningsvis att det nederländska advokatsamfundet, när det utfärdar bestämmelser om advokatyrkets utövande som är allmänt tillämpliga och bindande för alla dess medlemmar, är en företagssammanslutning i den mening som avses i EGs konkurrensrätt. Det neder- ländska advokatsamfundet består nämligen uteslutande av advokater och är enligt lag inte skyldigt att beakta allmänintresset när det fattar beslut. ett och samma företag (one-stop-shop). Dessutom påverkas handeln mellan medlemsstaterna eftersom det omfattar besökande advokater som är medlemmar i ett advokatsamfund d i en annan medlemsstat. Inte desto mindre har förbudet enligt EG-domstolen utfärdats i syfte att säkerställa att advokatyrket utövas på ett korrekt sätt. Detta då förbudet tar sikte på advokaters skyldighet att tillvarata klientens intressen på ett oberoende sätt, att i detta syfte undvika varje risk för intressekonflikt och att iaktta en strikt tystnadsplikt. EGdomstolen menar att det i detta avseende kan finnas en viss motsättning mellan advokaternas verksamhet med "rådgivning" och revisorernas verksamhet med "kontroll".

5 Revisorer, som sysslar med revision, EG-domstolens avgörande meddelades efter omfattas i Nederländerna inte av någon tystnadsplikt motsvarande den som gäller att en italiensk domstol till EG-domstolen ställt frågan om rättsregler som är tillämpliga i Italien för advokater. Mot denna bakgrund vid utformning av taxan för advokaters konstaterar EG-domstolen att advokat- arvoden och ersättningar är förenliga med EGs samfundet haft fog för att anse att förbudet är nödvändigt och proportionellt för att säkerställa att advokatyrket utövas på ett korrekt sätt trots de negativa konkurrenseffekterk kt som det medför. Lina Feltwall, Advokatfirman Vinge, Bryssel Tvingande bestämmelser om advokatarvoden (taxor) strider inte mot EG-rätten konkurrensregler. k Få Frågan uppkom efter att den italienska domstolen i ett mål underlåtit att tillämpa gällande taxa för advokatarvoden. EGdomstolen konstaterade att de tvingande bestämmelserna antagits på förslag av det italienska advokatsamfundets styrelse efter beslut av och godkännande från offentliga myndigheter. Enligt EG-domstolen förlorar EG-domstolen har i målet Arduino (C- 35/99) fastställt att italienska tvingande bestämmelser om mini- och maxigränser för advokatarvoden, d v s taxor, är förenliga med EG-rättens konkurrens- regler. bestämmelserna inte sin offentligrättsliga karaktär p g a advokatsamfundets inblandning i beslutsprocessen även om samfundet är en yrkesorganisation som omfattas av EGs konkurrensregler. Slutsatsen blir således att reglerna inte omfattas av EGs konkurrensregler och att de är förenliga med EG-rätten. Lina Feltwall, Advokatfirman Vinge, Bryssel 5

6 6 Ökad rörlighet och koncentration på BGH har nu i ett uppmärksammat beslut juristmarknaden ger större risk för (se Neue Juristische Wochenschrift 2001, intressekonflikter - hur kan klientens s. 1572) fastställt att en advokatbyrå ska intressen tillvaratas på bästa sätt? avsäga sig ett uppdrag, i vilket motparten företräds av en advokatbyrå där en Ett beslut av den tyska högsta domstolen kan få avgörande konsekvenser för tyska juristers möjlighet att byta arbetsplats. Även i Sverige kan ökad flexibilitet och koncentration ti på juristmarknaden leda till flera intressekonflikter. En tysk utblick I Tyskland är advokattiteln en förutsättning för att få företräda klienter och biträda allmänheten i juridiska angelägenheter. Det svenska begreppet biträdande jurist saknar därför motsvarighet. Disciplinärenden avgörs av särskilda advokatdomstolar, vars beslut i regel kan överklagas till högsta domstolen (Bundesgerichtshof-BGH). Den relevanta lagregleringen, främst BRAO (Bundesrechts- anwaltsordnung), bygger på tre core values : advokatens oberoende, advokatens yrkeshemlighet och förbudet mot företrädande av motstående intressen. nyanställd advokat tidigare arbetat. t BGH underströk att skyldigheten att avsäga sig uppdrag i princip bara kan uppstå när en delägare byter byrå. I det aktuella fallet hade dock advokaten, som alltså inte var delägare i någon av byråerna, på i Tyskland brukligt sätt haft sitt namn på såväl den gamla som den nya byråns brevpapper (delägare anges i regel alltid på brevpappret, anställda advokater i varierande omfattning). Därför skulle han enligt tysk rättspraxis behandlas som delägare i förhållande till klienterna, eftersom en utomstående hade rätt att anta att han var just detta (s k skendelägarskap). BGH tillämpade i det aktuella fallet 43 a IV BRAO, vilken enligt sin ordalydelse endast förbjuder att en och samma person företräder motstående intressen.

7 7 Iföreliggande fall löste domstolen problemet genom att framhålla sin tidigare rättspraxis enligt vilken även alla andra delägare ska anses företräda klienten när en delägare åtar sig ett uppdrag. Intressant var vidare att BGH inte lade någon vikt vid att advokaten, varken i sin tidigare eller i sin nya anställning, hade haft med uppdraget i fråga att göra. Inte ens den omständigheten att de berörda klienterna uttryckligen hade godkänt bytet ansågs relevant. Avgörandet har överklagats till Författnings- överdomstolen (Bundesverfassungsgericht- BVerfG) med motiveringen att det kan verka inskränkande på advokaters rätt till fri yrkesutövning, en grundläggande rättighet som kommer till uttryck i artikel 12 i den tyska författningen. BverfG har genom ett interimistiskt beslut skjutit upp verkställigheten av högsta domstolens av- görande och tagit upp målet till prövning. Redan detta antyder att författningsöverdomstolen kan vara benägen att upphäva högsta domstolens beslut. I detta sammanhang är det dock intressant att notera hur advokater i Tyskland hanterar problemet i praktiken. För de större byråerna, som nästan alla har fusionerat med engelska eller amerikanska kontor, är intresse- konfliktssituationer it ti ett vanligt fenomen. För det mesta försöker dessa jättar att undvika problemet genom att internt sätta upp så kallade Chinese Walls, d v s mekanismer som ska förebygga varje form av kontakt kt mellan advokater som är verksamma för klienter med motstridiga intressen. De flesta klienter, och man får väl även anta BGH, ställer sig dock mycket tveksamma till ett sådant förfarande. Den andra lösningen är att man helt enkelt avböjer uppdraget. I det fallet är det för det mesta den mäktigaste delägaren som bestämmer vilken klient man ska fortsätta vara verksam för. Interna konflikter om vem som ska behålla sin klient har ibland även resulterat i att hela avdelningar lämnat en byrå och tagit med sig de klienter de vill företräda.

8 8 Ett svenskt perspektiv Dessa ska visserligen inte anses vara Vid en jämförelse med situationen i Sverige uttömmande, utan innebörden av begreppet måste först uppmärksammas en del god advokatsed måste tolkas i varje enskilt skillnader gentemot den tyska juristmarknaden. År 2000 fanns i Tyskland delägare, anställda jurister och jurister fall. I 14 och 15 görs ingen skillnad mellan som ungefär verksamma advokater. Endast ca 3% av dessa arbetade på någon av landets 25 största byråer. Av de ca advokater och biträdande jurister som var verksamma på Sveriges advokatbyråer under år 2000 var däremot ca 16% delägare eller anställda på någon av de sex största byråerna. Härtill kommer att antalet potentiella klienter i ett jämförelsevis litet land som Sverige självfallet är mycket mindre än i Tyskland och att ett begränsat antal advokatbyråer är helt dominerande på marknaden vad beträffar större företagsklienter. Risken för intressekonflikter vid byråskifte är således särskilt stor. De i Sverige relevanta reglerna om intressekonflikter finns i 8 kap RB samt i 14 och 15 av advokatsamfundets vägledande regler. endast har en gemensam kontorsorganisation. I detta avseende har de svenska reglerna formellt ett bredare tillämpningsområde än tysk rättspraxis. Det framgår dock tydligt t av de i 14 valda formuleringarna att en individuell bedömning måste göras i varje enskilt fall. Det är alltså inte fråga om ett absolut förbud. I ett fall motsvarande det tyska skulle det finnas utrymme för en mer nyanserad bedömning. Att en biträdande jurist som övergår till en annan byrå vid ett tillfälle under sin tidigare anställning, på uppdrag av en äldre kollega, har faxat iväg ett dokument med för honom själv okänt innehåll, ska uppenbarligen bedömas annorlunda än extremfallet att den delägare som biträtt en klient i underrätt under målets behandling i hovrätten byter till den advokatbyrå som företräder motparten i processen.

9 Konsekvenser för den enskilde advokaten I fall av intressekonflikt ska advokaten avböja respektive frånträda uppdraget. Intressekonflikter vid en jurists byte till annan byrå kan komma att uppstå på såväl den gamla som den nya byrån. Denna fara har enligt disciplinnämndens praxis ansetts föreligga redan vid den tidpunkt det stått klart att ett framtida byte ska ske (se God advokatsed, s. 167 ff.). Ett liknande, nyligen avgjort fall är ännu inte publicerat. Båda fallen avsåg situationer där en advokat åtagit sig uppdrag respektive underlåtit att frånträda uppdrag, trots att motparten företräddes av en byrå som advokaten i fråga redan hade bestämt att övergå och slå samman sin verksamhet med. I båda fallen ansåg disciplinnämnden att advokaten hade förfarit jävigt. Nämnden tycks således inte nödvändigtvis anse att endast den nya byrån ska bära konsekvenserna av intresse- konflikten. Vid avgörandet av vilken byrå som ska frånträda ett uppdrag är det enligt vår uppfattning relevant att beakta själva förfarandet vid bytet. Om bytet sker relativt snabbt torde det i regel, självfallet med beaktande av omständigheterna t i det konkreta fallet, inte finnas någon risk för en intressekonflikt på den gamla byrån. En annan bedömning kan bli aktuell om man istället t ser på reglerna om intressekonflikter utifrån perspektivet att reglerna även utgör en del av en allmän grundprincip om advokatens oberoende. Advokatens yrkesroll kan då kräva att åtgärder vidtas så att klienten inte får intrycket att hans advokats oberoende ställning och tystnadsplikt kan komma att äventyras med anledning av att en annan av byråns jurister byter arbetsplats. Det är dock svårt att föreställa sig varför en klient skulle känna sig säkrare på att hans uppgifter och intressen sköts korrekt bara av den anledningen att en förebyggande frånträdesplikt åläggs den gamla byrån. 9

10 10 Ur klientens synvinkel torde snarast Denna fråga får inte underskattas. irritation uppstå beroende på att en jurist Reglerna om intressekonflikter utgör överhuvudtaget byter sida. Detta utgör nämligen inget egensyfte för advokatkåren, dock en oundviklig sidoeffekt av ökade krav på, och även önskemål om, flexibilitet på utan avser att skydda klienternas intressen. Klienten har dock inte bara ett anspråk på marknaden. Om ett planerat byte inte kommer till stånd inom en godtagbar tidsperiod tycks det däremot i regel vara rimligt att frånträdesplikten drabbar såväl den nya som den gamla byrån. I ett sådant fall är risken för intressekonflikter under övergångs- perioden, och även därefter, tydlig. Konsekvenser för klienten Avslutningsvis ska ytterligare en intressant aspekt nämnas, nämligen de praktiska konsekvenserna för klienten. Tyska BGH framhävde speciellt klientens ovillkorliga rätt att utgå från sitt ombuds oberoende och opartiskhet. Intressant nog vände BGH dock inte på problemet och behandlade aldrig de konkreta konsekvenserna för den klient, vars ärende frånträdes till följd av en (potentiell) intressekonflikt. att få sina intressen företrädda av ett oberoende och opartiskt rättsligt ombud, utan måste förmodligen även anses ha ett berättigat krav på att inte utan att tungt vägande skäl föreligger vara tvungen att lämna en byrå han har haft förtroende för och behöva anlita ett nytt ombud. Klienten måste stå i centrum vid bedömningen av vilka åtgärder som ska vidtagas vid en intressekonflikt. I det enskilda fallet måste därför alltid en noggrann avvägning mellan olika alternativ ske med utgångspunkt i klientens intressen. Martin Dell, Frankfurt och Paulina Dejmek, Bryssel, båda Mannheimer Swartling

11 Arbetetmedettnytt direktivförslag om Expertgruppens fortsatta mandat omfattar företagsuppköp slutförs ytterligare en rapport i vilken ovanstående frågeställningar kan komma att beröras då I tidigare nummer av nyhetsbrevet har gruppen ska behandla möjligheterna till en redogjorts för direktivförslaget om företags- gemenskapsrättslig bolagsrätt. Expertgruppen uppköp. Det tidigare direktivförslaget kommer söka vägledning få från näringslivet äi röstades som bekant ned av Europaparlamentet i juli 2001 varpå kommissionen ska presenteras i juli i år. genom debatter och frågeformulär. Resultatet tillsatte en oberoende expertgrupp som skulle ge råd och underlag till ett nytt direktivförslag. Gruppen presenterade nyligen sin rapport med rekommendationer relaterade till frågor om skälig ersättning till minoritetsägare it t för deras aktieandelar, likabehandling av aktieägare och majoritetsägares rätt att köpa ut minoritetsägare. Rapporten tar dock inte upp frågor om nya bolagsformer, korsvist ägande, omstrukturering av företag och relaterade rättsaspekter, men gruppen påpekar att dessa frågor bör behandlas. Enligt gruppen kräver ett dylikt arbete en mer omfattande översyn än vad som ryms inom gruppens inledande arbetsmandat. Expertgruppens hittills gjorda arbete såsom det presenterats i rapporten har uppmärksammats i media och gett upphov till stor diskussion i Sverige, främst p g a gruppens rekommendation om ett borttagande av rösträttsdifferentiering, s k break-through rule, i samband med ett fientligt bud om uppköp. Denna regel skulle, om den tas med i direktivet, kunna innebära ett hot mot t ex de svenska A-aktierna. Inget medlemsland driver dock denna fråga aktivt och det är därför inte säkert att rekommendationen kommer att finnas med i direktivförslaget. 11

12 12 Man bör även komma ihåg att rapporten inte är ett lagförslag utan rapporten ska utvärderas av kommissionen som därefter tar ställning till innehållet vid arbetet med ett nytt direktivförslag. Därtill bör läggas de tidskrävande d och komplexa åtgärder som måste vidtas med tanke på att direktivet ska antas inom ramen för medbestämmandeförfarandet, vilket bl a ger Europaparlamentet t möjlighet att kä kräva ändringar i direktivet. Samtliga institutioner och medlemsstater har dock ställt sig mycket positiva till att fortast möjligt arbeta fram ett nytt direktivförslag. Kommissionen har framfört att arbetet med det nya direktivet kommer att ske i nära samarbete med Europaparlamentet och medlems- staterna för att på ett tidigt stadium kunna lösa eventuella problem. Enligt kommissionen har man för avsikt att presentera ett slutligt direktivförslag under våren/sommaren. Läs rapporten på ny/ company/news/02-24.htm Lina Feltwall, Advokatfirman Vinge, Bryssel Ny bolagsrättslagstiftning i Frankrike I samband med att en ny lag (NRE) trätt i kraft den 18 maj 2001 har bl a ett antal bolagsrättsliga och konkurrensrättsliga ändringar genomförts i Frankrike. Lagens syfte är att öka insynen i franska bolag och uppnå en bättre balans mellan de olika ledningsorganen samt mellan olika aktieägare. De ändringar rörande aktiebolag ( Société Anonyme ) som bör beaktas är exempelvis möjligheten till ansvarsfördelning mellan styrelseord- föranden ( Président du Conseil d Administration ) och VD:n ( Directeur Général ). Det totala ansvaret innehades tidigare av en och samma person ( Président (Président Directeur Général ) ). Bolagen har dock fortfarande möjlighet att behålla det tidigare systemet. Vidare görs, genom den nya lagen, en snävare begränsning av antal ledningsuppdrag per person, en utökning av aktieägarnas och arbetstagarrepresentationens rättigheter osv.

13 En uppdelning av styrelseordförande och VD funktionerna innebär att VD:n behåller samma roll som tidigare, medan styrelseordföranden jämfört med Président Directeur Général får betydligt snävare befogenheter, i princip p begränsade till att leda styrelsens arbete. Ändringen gör att ledningsstrukturen såtillvida kommer att efterlikna den anglosaxiska (och svenska) modellen. Beslut om uppdelning respektive sammanslagning av funktionerna fattas av styrelsen enligt villkor införda i bolagsordningen. Dessutom kan numera upp till fem vice VD ( Directeurs Généraux Délégués ) é utses att biträda VD:n. Den nya lagen begränsar också det tillåtna antalet styrelseuppdrag per person till fem (jämfört med tidigare åtta) och antal VD-poster till en (jämfört med tidigare två). Ett ytterligare VDuppdrag kan emellertid innehas inom samma koncern i ett icke börsnoterat dotterbolag. För styrelseuppdrag gäller max fem uppdrag i fem koncerner samt obegränsat antal ytterligare uppdrag i underliggande dotterbolag. Den nya lagens bestämmelser kan påverka val av bolagsform vid en bolagsbildning i Frankrike. Troligt är att användningen av bolagsformen aktiebolag ( Société Anonyme ) kommer att minska och i första hand användas till publika bolag. Beträffande privata bolag lämpar sig den sedan 1994 instiftade bolagstypen SAS ( Société par Actions Simplifiée ) bättre för den som vill undvika omfattande krav på bolagsformalia. Ett SAS behöver endast ha en aktieägare till skillnad från ett SA som alltid måste ha sju. Rent allmänt innebär val av bolagsformen SAS att bolagsordningen kan skräddarsys och anpassas efter aktieägarnas önskemål. En årlig bolagsstämma måste alltjämt hållas för godkännande av räkenskaperna. Charlotte Lilja, Advokatfirman Vinge, Paris 13

14 Brysselkonventionen om domstols Samma möjlighet finns inte för Danmark. behörighet och erkännande och Brysselkonventionen kommer därmed fortsättningsvis att gälla mellan Danmark och verkställighet av domar på privaträttens område ersatt av ny förordning övriga EU-länder. Fr om den 1 mars 2002 gäller inte längre Brysselkonventionen (förutom avseende Danmark, se nedan). Konventionen har ersatts av en förordning (Rådets förordning nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område - Bryssel I-förordningen). Den nya förordningen gäller mellan samtliga EU-länder med undantag för Danmark. Danmark är tillsammans med Irland och Storbritannien enligt särskilda protokoll undantagna från en viss del av EG-fördraget, till vilken förordningen hör. Irland och Storbritannien har dock en "opt in"-klausul som ger dem rätt att välja att delta i samarbete rörande enskilda rättsakter som hör under nämnda avdelning av fördraget, vilken de valt att utnyttja och de omfattas således av Bryssel I- förordningen. Vad avser Luganokonventionen som gäller för länder utanför EU som tillträtt konventionen föreslås även den ändras så att bestämmelserna i den nya förordningen och Luganokonventionen blir liktydiga. För att dessa ändringar ska kunna fås igenom måste dock konventionsvägen användas, d v s de länder som vill vara med måste genom beslut i respektive land tillträda konventionen. Petra Måhl, Advokatfirman Vinge, Bryssel 14

15 Nya medlemmar Fredrik Hägglund är ny medlem i Utlandsavdelningen sedan den 13 december Fredrik tog sin jur kand examen 1994 vid universitetet i sin hemstad Umeå. Året därpå läste han en LLM i EG-rätt vid Stockholms universitet. I början av 1996 flyttade Fredrik till Bryssel för att praktisera vid kommissionär Anita Gradins kabinett i Europeiska kommissionen. Efter praktikplatsen vid kommissionen fortsatte Fredrik sin bana inom EG-rätten på Lagerlöf & Leman Advokatbyrå inom Linklaters & Alliance i Bryssel. I slutet av 1999 började Fredrik på Clifford Chance Punder ibryssel. Fredrik är verksam med affärsjuridiska frågor med EG-rättslig anknytning med fokus på konkurrensrätt och företagsförvärv. Fredrik har publicerat ett flertal artiklar inom det EG- rättsliga området. Även Viveka Bøhn och Karl Woschnagg är nya medlemmar i Utlandsavdelningen. Viveka Bøhn är verksam vid Grundberg, Mocatta Solicitors i London och Karl Woschnagg är verksam vid Wicker, Huber, Hanf Rechtsanwälte und Notare i Frankfurt. Information Anne-Cécile Hansson Lecoanet har lämnat Linklaters Lagerlöf den 11 januari 2002 och gått över till Jones Day, Reavis & Pogue, Paris, där hon, jämte Sigvard Jarvin, utgör en svensktalande enhet. Anne-Céciles specialisering är fransk bolags-, arbets- och avtalsrätt. 15

16 Advokat Annika Arvidsson har tillsammans med advokat Eva Bergkvist och jur kand Ulrika Séguin flyttat till nya lokaler och återfinns numera på: Cabinet ARVIDSSON 24, avenue de l Opéra PARIS FRANKRIKE Tel: (0) Fax: (0) Nyhetsbrevet har sammanställts av : Katarina Goulet, Advokatfirman Vinge Tel , fax katarina.goulet@vinge.se