Halvtidsutvärdering av projektet Unga till arbete - strukturfondsprojekt W 18-24 Marie Nyman, Johanna Jansson och Karin Alexanderson Dalarnas forskningsråd, augusti 2011
INLEDNING...3 PRESENTATION AV W 18-24 SOCIALFONDSPROJEKT...5 Bakgrund...5 Projektets syfte...5 Projektets mål...6 Målgrupp...6 Kommuner som deltar i projektet W 18-24...6 Programmets innehåll...6 Utveckling av en regional modell - En dörr in...7 Framgångsfaktorer...7 Regional styrgrupp...8 UTVÄRDERINGENS GENOMFÖRANDE OCH SYFTE...9 PROJEKTETS PROGRAMTEORI...10 Målgrupp och aktörer...10 Ledningsstrukturer...10 Den enskilde kursdeltagarens väg genom programmet...11 Kursledarens väg genom programmet...11 Förväntade resultat...11 DATAINSAMLING OCH ÅTERFÖRING...12 Djupstudier i tre kommuner...14 ETISKA ÖVERVÄGNINGAR...15 RESULTAT SÅ HÄR LÅNGT...16 ARBETSLÖSHETENS UTVECKLING I GRUPPEN UNGA VUXNA 18-24 ÅR...17 DE UNGA VUXNAS SITUATION FÖRE OCH EFTER PROJEKTET...18 Sysselsättning och ekonomi...18 Boende...23 Hälsa...24 Självbild...35 Välbefinnande...39 KURSDELTAGARNAS UPPLEVELSE AV PROGRAMMET...43 ARBETET MED KOMPETENSVERIFIERING...45 STÖD TILL KURSLEDARNA...46 Klippanmaterialet...46 Nätverksträffarna...47 DJUPSTUDIER I TRE KOMMUNER...50 Så här är det tänkt programteori vid start...50 Dörren in i programmet intervjuer med socialtjänst och arbetsförmedling i Borlänge, Hedemora och Älvdalen...56 Unga vuxnas uppfattning om programmet som helhet hösten 2010...60 1
Återkopplingsträffarna i de tre kommunerna...64 SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION...67 RESULTAT PÅ KORT SIKT MÅLUPPFYLLELSE...67 RESULTAT PÅ LÅNG SIKT MÅLUPPFYLLELSE...71 HAR PROJEKTET GENOMFÖRTS SOM DET VAR TÄNKT?...71 KONKLUSION...74 REFERENSER...75 BILAGOR...76 2
Inledning Dalarna har haft och har stora avgångskullar från gymnasieskolorna de närmaste åren. Samtidigt som lågkonjunkturen gjort det svårt att få arbete. Parallellt med detta står regionen inför ett stort generationsskifte på arbetsmarknaden som gör att inom några år kommer det finnas ett stort behov av arbetskraft inom en mängd områden. Länet initierade våren 2009, genom kommunerna, landstinget och landshövdingen, via Region Dalarna, projektet Unga till arbete W 18-24. En förstudie till projektet genomfördes våren/sommaren 2009. Resultaten som sammanfattas nedan gav följande bild: Under åren 2009 till 2010 kommer cirka 8 000 ungdomar att lämna gymnasieskolan i Dalarnas län. Det är fler ungdomar som går ut gymnasieskolan utan fullständiga betyg än 1990/91. Finanskrisen med den samtidiga lågkonjunkturen medför att de unga i dag kommer att få svårt att få ett arbete direkt efter gymnasiet och framför allt för de som inte har betyg i alla ämnen. Arbetsförmedlingens jobbgaranti för unga börjar gälla efter tre månaders arbetslöshet. Detta medför att ungdomarna måste vänta minst 3 månader innan de får träffa en vägledare/coach och för en ungdom är detta lång tid och kan medföra att ungdomen tappar tron på framtiden och sig själv. Ungdomars fysiska och psykiska hälsa är ett ökande problem, där unga kvinnor är speciellt utsatta. Ett utanförskap riskerar att ytterligare förstärka problemen. Länet brottas fortfarande med kvarvarande negativa effekter av den omfattande arbetslösheten för dem som var unga i början av 90-talet. Det är svårt att hitta praktikplatser på företag och inom offentliga förvaltningar. Därför måste företagen motiveras att ta emot praktikanter. Kvinnors förankring på arbetsmarknaden är svagare än männens. Socialbidragen ökar för unga vuxna. Enligt SKL ökar dessa kostnader 50 % mellan 2008 och 2012, och framför allt för ungdomarna. En undersökning från Dalarnas forskningsråd visar att fler ungdomar flyttar ut från Dalarna än från de flesta andra län. Om några år, när lågkonjunkturen är över, kommer det att uppstå arbetskraftsbrist inom många yrkesområden i Dalarna, t.ex. vård och omsorg och industrin. 1 1 Hämtat ur projektansökan från Region Dalarna till ESF, augusti 2009, dnr 2009-3060234. 3
En ansökan om ett treårigt projekt gjordes till ESF rådet som beviljade 17,6 miljoner kr. Projekttiden sträcker sig från 2010 till och med 2012. 14 av länets kommuner ingår. Dalarnas forskningsråd upphandlades som utvärderare av projektet. 4
Presentation av W 18-24 socialfondsprojekt Bakgrund I Sverige har ett stort antal samverkansprojekt genomförts mellan myndigheter som ger stöd till arbete och försörjning. 2 Det vanligaste är att den samverkan som sker på frivillig väg genomförs på lokal nivå. Lagen om finansiell samordning från år 2004 ger myndigheter möjlighet att samverka i en gemensam organisation. Sveriges kommuner och landsting (SKL) skriver i rapporten En-dörr-in att Bristen på samverkan och samsyn mellan olika sektorer, får då till följd att resurserna inte utnyttjas effektivt, från vare sig den enskildes eller samhällets utgångspunkter. Detta leder många gånger till att väntetider uppstår och att det utförs dubbelarbete 3. SKL framhåller att det gäller att hitta nya former av samverkan som bidrar till ett bättre utnyttjande av resurserna. SKL menar vidare att det är viktigt att i en gemensam organisation ha ett gemensamt karläggningsinstrument så att individen hamnar rätt och får rätt stöd. SKL har 2009 föreslagit till regeringen att en ny lokal organisation ska ersätta Arbetsförmedling, Försäkringskassa och kommunernas socialbidrag-, arbetsmarknads- och introduktionsenheter. Detta utreds nu på regeringsnivå sedan flera år. 4 Projektets syfte Region Dalarna startade 2010 projektet Unga till arbete W 18-24 som syftar till att: stödja kommunerna i arbetet med arbetslösa unga som är 18-24 år. utveckla en regional modell för mottagandet av unga arbetslösa där kommunen och arbetsförmedlingen samverkar En dörr in. Målet för den unge är att den ska komma närmare arbetsmarknaden, framför allt genom att gå vidare till studier, arbete eller annan sysselsättning. Det är viktigt ungdomarna snabbt kommer ut i någon form av sysselsättning så att de känner att 2 Hatlevoll, Tor, Klingensjö, Leif & Ljungkvist, Torgny (2008). 3 (aa.s.6.) 4 (aa) 5
de får använda sina resurser, får erfarenhet av ett jobb och får stöd i sin handlingsplan som leder till att de kommer närmare arbetsmarknaden. Projektets mål Projektet W 18-24 har som målsättning att: minst 70 % av de anvisade ungdomarna ska fullfölja programmet (alternativt fått arbete eller utbildning). minst 70 % av de som fullföljt utbildnings- och praktikprogrammet ska vara självförsörjande, vara i studier eller vara i en annan aktivitet som leder framåt till arbete, tre månader efter avslutat program. minst 80 % av de 70 % som fullföljt utbildnings- och praktikprogrammet ska må bättre tre månader efter avslutat program. 50 % av de som fullföljt programmet ska få ett praktikbetyg. 8 kommuner ska vid projektets slut ha en verksamhet som kan kallas en dörr in. Målgrupp Projektet W 18-24 riktar sig till unga arbetslösa mellan 18 och 24 år som står långt från arbetsmarkanden. Till och med våren 2011 är 70% av deltagarna mellan 18 och 21 år. Kommuner som deltar i projektet W 18-24 I projektet W 18-24 deltar 14 (av länets 15) kommuner, dessa kommuner ska även ta ställning till deltagande i modellen En dörr in. Kommunerna är: Avesta, Borlänge, Falun, Gagnef, Hedemora, Leksand, Ludvika, Malung-Sälen, Mora, Orsa, Rättvik, Smedjebacken, Säter och Älvdalen. Programmets innehåll I projektet genomför kommunerna, med lokala varianter, ett program som innehåller en introduktions- och en praktikdel. Introduktionsdelen och innedagar (som regel en dag per vecka då deltagarna är på praktik) innehåller dels ett idividuellt avsnitt (personlig handlingsplan, kartläggning, uppföljningssamtal och avslutning) dels ett avsnitt som sker i grupp (hälsa, personlig utveckling, jämställdhet, kommunikation, ekonomi, jobbsökaraktiviteter, samhällsinformation samt det som kursledaren bedömmer som viktigt). Deltagarens väg genom programmet beskrivs utförligare i kapitel 4. Efter genomförd praktik ska deltagarna erhålla ett s.k. praktikbetyg, som utformas av kursledare och praktikhandledare. Även detta beskrivs mer ingående i kapitel 4. 6
Under projektperioden ger den regionala projektledningen (Region Dalarna) kommunerna olika stödinsatser. Stödinsatser är: Handledarutbildning för kursledare (initialt under 4 dagar därefter 2 träffar per termin). Pedagogiskt stöd, på halvtid, för kursledare under de 2 första introduktionskurserna. Nätverksträffar för kursledare och samordnare (2 träffar per termin). Deltagande i lokala styrgrupper. Utbildningsdagar för deltagare i hälsa och jämställdhet. Finansiellt stöd till kursledarnas löner (60% av den totala lönekostnaden). Utveckling av en regional modell - En dörr in Under 2010 har det i projektet diskuterats hur man kan utveckla en regional modell, En dörr in, för mottagande av unga arbetslösa där kommunen och arbetsförmedlingen samverkan. Diskussionerna har förts i olika grupper (samordnare, kursledare och i en arbetsgrupp för En dörr in) samt i några kommuner. Utvecklingsarbetet kring En dörr in ser olika ut i kommunerna och under våren 2011 kommer de lokala styrgrupperna i respektive kommun, som ingår i projektet W 18-24, att ta ställning till om de ska ingå i utvecklingsarbetet samt hur detta arbete i så fall ska ske. För att få kalla sig En dörr in i W18-24 ska kommunerna uppfylla 6 av 7 nedanstående kriterier: Att kommunen har en fysisk plats med olika resurser och kompetenser (arbetsmarknadsenhet, socialtjänst och vuxenutbildning) Att det där finns en gemensam mottagning (sluss) och kartläggningsinstrument Att det finns handläggare från arbetsförmedling och socialtjänst där ibland Att det finns en samverkan kring uttagningen av deltagare där kursledare, arbetsförmedling och socialtjänst träffas Att det finns en uppföljning av deltagare där kursledare, arbetsförmedling och socialtjänst träffas kontinuerligt Att det finns en styrgrupp i kommunen som möts minst en gång per termin Att det finns ett samarbete kring praktikplatser. Framgångsfaktorer Projektledningen har formulerat ett antal faktorer som anses som viktiga för att projektet ska nå framgång. Framgångsfaktorerna är att: 7
Det finns ett stöd och engagemang i kommunledning Kursledarna har en bred kompetens och ett positivt förhållningssätt Kommunen har ett nära samarbete med arbetsgivare Det finns lokala styrgrupper för projektet i respektive kommun Det finns en vilja till samverkan inom kommunen och mellan kommun och arbetsförmedling Det finns tydliga rutiner för uttagning och uppföljning av deltagare Kursledarna får kontinuerligt stöd i sin roll och i utvecklingen av modellen Det finns en struktur/modell för introdution och praktik Det finns ändamålsenliga lokaler Regional styrgrupp Vid projektets start bestod projektets regionala styrgrupp av beslutsfattare som representerade projektets beställare samt arbetsförmedlingen, vilka var tre politiker (ledamöter i direktionen), en kommunchef, en arbetsförmedlingschef samt en representant från europeiska socialfonden (ESF). Från och med 2011 kom projektet att organiseras in under en av Region Dalarnas beredningsgrupp, Rådet för ett attraktivt Dalarna, som därmed blir projektets styrgrupp. Den nya styrgruppen består av ordförande Lena Reyier-Ingman (C) och ledamöterna Ulf Hansson (S), Kurt Podgorski (S), Elin Norén (S) och Birgitta Sacrédeus (KD). Rådet/styrgruppen sammanträder cirka 2 gånger/termin. Representant från ESF bjuds in till dessa möten och utvärderare från Dalarnas Forskningsråd kommer vara med på del av mötena. Styrgruppens roll är att vara beslutande instans inom projektets ramar och att vara förmedlande länk mellan projektet och övriga organisationen. Detta sker bland annat genom att informera om projektet och vid behov föra upp frågor för beslut till direktionen. Dessutom ska styrgruppen stödja projektledningen och projektet 8
Utvärderingens genomförande och syfte Utvärderingen genomförs i form av en programteoriutvärdering. Programteori är inte en vetenskaplig teori i gängse mening utan är en utgångspunkt för utvärdering. 5 Kortfattat kan sägas att en programteori beskriver hur genomförandet av ett projekt eller en verksamhet är tänkt att gå till, hur och när interventionerna ska genomföras och vad det förväntas leda till på kort och lång sikt (resultat/effekt). En programteori kan bestå av flera programteorier. Programteori används som redskap för utvärdering genom att en jämförelse kan göras i efterhand mellan hur interventionen var tänkt att gå till och hur den faktiskt gått till och med vilket resultat. Det innebär att såväl processen som resultaten kan fokuseras. Olika metoder för datainsamling kan också användas. Processutvärderingen har en följeforskningsansats vilket betyder att utvärderingen sker fortlöpande vilket i sin tur ger möjlighet till lärande under pågående projekt. 6 Stöd tas i egen och andras forskning i sökandet efter relevanta kunskaper som kan bidra till att kvalitativt stödja projektets arbete och stärka förutsättningarna att nå uppsatta mål. I Unga till arbete har även projektledningens egna kunskaper och erfarenheter från tidigare arbeten tagits till vara och varit värdefulla. Arbetet sker således interaktivt med projektledning och projektmedarbetare. Återföringar görs till aktörer som kursledare, projektledning och till lokala och regionala styrgrupper. På detta sätt ges möjlighet att styra och prioritera arbetet under resans gång. 7 I programteoriutvärdering ställs tre övergripande frågor som också är utgångspunkt i denna utvärdering: Har projektet genomfört de aktiviteter man från början avsåg att genomföra? Har det lett till de resultat man avsåg på kort sikt? Har det lett till de resultat man avsåg på lång sikt? Utvärderarna följer projektet för att få kunskap om aktörerna gör det man sagt att man ska göra och om aktiviteterna förefaller leda till tänkt resultat. I analysfasen diskuteras bl.a huruvida misslyckanden eller framgångar berott på teorifel d.v.s. om 5 Vedung (2009) och Alexanderson (2006) 6 Svensson, Lennart (red.) (2009). 7 Messing, Jan & Jansson, Johanna (2010). 9
man tänkt fel, haft felaktiga förutsättningar eller om genomförandet inte följt de ursprungliga planerna s.k. genomförandefel. 8 De övergripande frågorna har operationaliserats och beskrivs närmare i samband med att datainsamlingen beskrivs till innhåll och form efter det att projektets programteori beskrivits i nästa avsnitt. Projektets programteori Programteorin för Unga till arbete är utformad av utvärderarna i dialog med projektledningen och utgår från den ursprungliga projektplanen. Den återger hur projektet var tänkt att fungera från början och vilka aktiviteter som tänktes ge de förväntade resultaten. Det är alltså inte en beskrivning av projektplanen såsom Region Dalarna beskrivit den till ESF (se avsnitt Presentation av socialfondsprojektet W 18-24 s. 5), även om det finns många likheter, utan det är en tolkning av vilka huvudaktiviteter i projektet som utvärderarna identifierat som huvudprocesser i syfte att nå det beskrivna resultatet. Programteorin för Unga till arbete beskrivs i text i följande avsnitt men också i bilaga i schematisk form (se bilaga 1). Målgrupp och aktörer Målgruppen i projektet är arbetslösa ungdomar i Dalarna mellan 18-24 år som står långt från arbetsmarknaden. Det kan vara ungdomar som ej fullföljt sina gymnasiestudier, ungdomar som är utlandsfödda och som kommit till Sverige under tonåren och ungdomar som inte vill eller kan börja på en utbildning. Övriga aktörer är representanter för arbetsförmedling, kommunens arbetsmarknadsenheter eller motsvarande, socialtjänstens försörjningsstödenheter och eventuellt kommunal vuxenutbildning. Under projektet är det tänkt att cirka 680 ungdomar ska påbörja programmet. Dessa ska erbjudas en dörr in vilket betyder att samtliga aktörer ska slussa eventuella deltagare denna väg. Ledningsstrukturer Regionala och kommunvisa lokala styrgrupper tillskapas. Samordnare ska finnas i varje lokal grupp som inte är kursledaren. Den regionala styrgruppen består av tre politiker, en kommunchef, en arbetsförmedlingschef och en representant för ESF. Projektledningen består av projektledare, en samordnare, en ekonom och en 8 Vedung (2009) och Alexanderson (2006) 10
utbildare i hälsa och jämlikhet (blå markering, bilaga 1). En regional utvecklingsgrupp för en en dörr in ska inrättas. Den enskilde kursdeltagarens väg genom programmet Programteorin beskriver sedan kursdeltagarens väg genom programmet (gul markering, bilaga 1). Kursledare finns i varje kommun som tar emot och som i samtal bedömer om vederbörande tillhör målgruppen eller ej. Därvid vidtar Fas 1 som innehåller introduktion och utbildning i fyra veckor (lokala varianter kan förekomma). Handlingsplan upprättas efter att en kartläggning gjorts med varje deltagare (bilaga 1). Kartläggningen är utformad av Dalarnas forskningsråd på ett sådant sätt att den även kan användas som uppföljnings- och utvärderingsinstrument på såväl individ- som gruppnivå (för alla deltagare i hela projektet sammantaget). Innehållet i utbildningen är delvis individuellt anpassad men inslag som jobbsökaraktiviteter, samhällsinformation, kommunikation, hälsa, livskvalitet, relationer och jämställdhet är tänkta att ingå permanent. Fas 2 innebär en praktikdel under cirka 8 månader samtidigt som man har en innedag per vecka, där kursen fortsätter som påbörjades under fas 1. Kursledaren följer varje deltagare under fas 2. Efter genomgången kurs ska deltagaren få någon form av kompetensverifiering (grönmarkering, bilaga 1). Denna ska utformas under projektet. Kursledarens väg genom programmet Kursledarna är nyckelpersoner för hur det lokala arbetet samordnas och utformas (rosa markering, bilaga 1). Projektledningen ska ge dem stöd genom återkommande nätverksträffar där de får möjlighet att ta upp frågor men även få viss kompetenspåfyllning. Initialt får kursledarna en handledarutbildning som genomförs på uppdrag av projektledningen genom utbildningsföretaget arbetslinjen Klippans program 7-TJUGO. 9 Det är pedagogiskt program för att stödja i detta fall ungdomar i personlig utveckling/livskunskap. Kursledarna ska under introduktionsveckorna få ett personligt stöd av Klippans pedagoger. Två konferenser för kommuner och arbetsförmedlingar beräknas genomföras. Förväntade resultat De huvudaktiviteter, eller som i programteoriskissen (vit markering längst ner, bilaga 1) benämns framgångsfaktorer, som ses som centrala för att nå målen, är arbetet 9 <http://www.arbetslinjen-klippan.se/7-tjugo/om-7-tjugo-1391315> hämtad 2011-04-03 11
med de enskilda deltagarna d.v.s. att utgå från deras önskningar, resurser och behov. Därvid är kursledarnas kompetens och förhållningssätt centrala och den utbildning och det stöd de faktiskt får för att utöva sitt kursledarskap. Andra framgångsfaktorer är att det även lokalt finns en struktur och modell för Fas 1 och 2, fungerande samverkan med arbetsgivare/praktikplatser och med arbetsförmedlingen och förankring i den egna kommunen. De långsiktiga målen är formulerade så att minst åtta kommuner i Dalarna har en verksamhet som kan kallas en en dörr in där arbetsförmedlingen är en part. Det ska även finnas en dokumenterad modell för länet avseende arbetet med målgruppen (vit markering t.h. bilaga 1). De mer kortsiktiga eller direkta målen är (gul markering, bilaga 1): att minst 70 % av de anvisade ungdomarna ska fullfölja programmet (alternativt fått arbete eller utbildning) att minst 70 % av de som fullföljt utbildnings- och praktikprogrammet ska vara självförsörjande, vara i studier eller vara i en annan aktivitet som leder framåt till arbete, tre månader efter avslutat program. att minst 80 % av de 70 % som fullföljt utbildnings- och praktikprogrammet ska må bättre tre månader efter avslutat program. att 50 % av de som fullföljt programmet ska få ett personligt kompetensbevis som visar de generella kompetenser de har, relaterat till utbildnings- och praktikprogrammet (grön markering, bilaga 1). När det gäller kursledarna är målet att alla deltagande kommuners kursledare tar del av 7-TJUGO och att de ska bli självgående (rosa markering, bilaga 1). Datainsamling och återföring Efter att programteorin formulerats upprättades en mer detaljerad plan för datainsamling. En mall (bilaga 9) för kartläggning, uppföljning och utvärdering av deltagarna iordningsställdes. Den är tänkt att användas av kursledarna och frågorna och uppgifterna ska besvaras i dialog med deltagaren. På så sätt får man en bild av den unges resurser och problem, som underlag för upprättande av handlingsplan, men också för uppföljning på individnivå. Den är systematiskt upplagd, faktiska 12
uppgifter kombinerade med skattningsskalor, vilket möjliggör aggregering på gruppnivå. Den används initialt vid inskrivning, vid programmets avslut och tre månader efter avslut. På så sätt fångas data om de enskilda deltagarnas situation innan programmet börjar, vid avslut och tre månader senare. Fokus är på sysselsättning, försörjning, hälsa. Mallen är utarbetad i dialog med kursledare och projektledning. De har fått stöd i hur den är tänkt att användas och i vilket syfte. Flera uppgifter har därvid tillförts som kursledarna önskade prata med presumtiva deltagare om men som inte nödvändigtvis är lika relevanta för utvärderingen. Resultatet av de tre mätningarna har lagts in i statistikbearbetningsprogrammet SPSS för så många ungdomar som varit i programmet fram till april 2011. Materialet har därefter bearbetats i SPSS. På vissa områden har materialet delats upp utifrån bakgrundsfaktorn kön och/eller utbildningsbakgrund. När materialet delats upp efter utbildningsbakgrund har kursdeltagare som har gymnasieutbildning med slutbetyg/samlat betygsdokument och de som har avbrutit gymnasieutbildningen eller läst IV programmet lyfts ut från övriga svarsalternativ i frågan om utbildningsbakgrund i gällande mall. Vissa frågor som studerats har ett stort internt bortfall vid programmets avslut och/eller tre månader efter avslut, i vissa fall upp till 29 procent. Det har gjort det svårt att analysera resultatet och vi har gjort bedömningen att det inte är möjligt att studera signifikanta skillnader. Det interna bortfallet redovisas i text vid varje diagram nedan. I mallen för kartläggning ställs även ett antal frågor utifrån World Health Organizations (WHO:s) välbefinnandeindex, som har sitt ursprung i ett WHOprojekt om livskvalitet hos patienter med diabetes. WHO:s välbefinnandeindex består av fem frågor med inriktning på postiv stämning, vitalitet och intresse för saker. De fem frågorna har ställts till kursdeltagarna vid kartläggningstillfället, vid programmets avslut och tre månader efter avslut. Kursdeltagaren ska själv markera sitt svar för varje påstående hur hon/han känt sig under de senaste 2 veckorna. Varje påstående är markerat med siffrorna 5 1, där hög siffra innebär bättre välbefinnande. Nätverksträffarna för kursledarna har följts upp genom att en utvärderingsblankett iordningställts (bilaga 2). Hittills har fem träffar genomförts. Resultatet har lagts in och bearbetats med hjälp av SPSS och fokus har varit hur kursledarna upplevt mötena och vad de fått ut av dem. Klippankurserna för kursledarna har följts upp och utvärderats av projektledningen då kursarrangören byggt in kursutvärdering i uppdraget (bilaga 3). 13
Projektledningen har även administrerat en enkät (bilaga 4) som alla deltagande ungdomar fått besvara efter fas 1 i programmet samt en enkät vid avslut gällande ungdomarnas upplevelse av introduktion och praktik inkl. temana som ska ingå. Regelbunda möten har hållits med den regionala projektledningen. I slutet av mars 2011 gavs en mer genomarbetad återkoppling på utvärderarnas intryck av projektet fram till nu. Projektledningen har under projektets gång även insamlat statistik för att följa projektet vad gäller antalet deltagare och i vilken mån de kommer ut i arbete eller utbildning. En delrapport till ESF har skrivits i december 2010 efter första projektåret. Även dessa resultat ingår i underlaget för denna delrapport. Djupstudier i tre kommuner Tre kommuner har i samråd med projektledningen valts ut i syfte att närmare följa projektet. De tre kommuner som valdes var: Borlänge, Älvdalen och Hedemora. Urvalskriterier var storleksordning, en stor, en mellan och en liten kommun och geografisk spridning. Borlänge väljs som stor kommun i länets mitt eftersom Falun redan var igång med ett liknande arbete sedan tidigare. Älvdalen väljs som liten kommun i norr och Hedemora som mellanstor kommun i söder. De har alla varit med från början någon kommun i länet har kommit igång senare och därför valts bort som urvalskommun. Här har det gällt att, i dialog med lokala företrädare, formulera tre lokala programteorier (bilaga 5) för att jämföra om dessa överensstämmer med programteorin för hela det regionala projektet. Frågorna har också gällt om samverkan fungerar som det är tänkt, om kurserna genomförs som det är tänkt och om det förefaller som att de lokala projekten kommer att uppnå målen med projektet. Om inte, vari ligger svårigheterna? Om det går bra vari ligger framgångsfaktorerna? Resultaten återförs till regional projektledning men också lokalt till de lokala styrgrupperna där alla aktörer medverkar. Dessa nedslag i de tre kommunerna har hittills gjorts en omgång (maj 2010 och sept/okt 2010) och planeras göras ytterliggare en gång våren 2012. Tre ungdomar från var och en av de tre kommunerna har intervjuats i syfte att få veta hur kurserna/programmet upplevts och om de fått ta del av det innehåll som man tänkt ska ingå. Personliga intervjuer har genomförts en omgång och sammanställts. Ytterliggare en omgång ska genomföras hösten 2011. 14
Etiska övervägningar Mallen som beskrivits ovan innehåller känsliga personuppgifter varför kursledarna och deltagarna noga informerats om syftet med den. Ungdomar som vill har kunnat avstå. De har även tillfrågats om de kan tänka sig ställa upp på en intervju med forskare på Dalarnas forskningsråd. Mallen är helt avidentifierad när den kommer DFR tillhanda och någon kodnyckel upprättas inte med undantag för de som godkänt att bli kontaktade för en eventuell intervju. Det går alltså inte att härleda mallarna till specifika personer för övrigt. Utvärderingen av projektet har inte bedömts som en vetenskaplig studie, vetenskapliga frågeställningar saknas, så någon forskningsetisk prövning har därför inte gjorts. 15
Resultat så här långt Som beskrivits tidigare i rapporten är Unga till arbete ett program för att få in arbetslösa unga vuxna i arbetslivet. Programmet består av två delar, en introduktionskurs och en praktikperiod. De unga vuxna som deltar i programmet är 18-24 år och kallas kursdeltagare i denna delrapport och i projektet som hehet. I varje deltagande kommun finns en eller flera kursledare som bland annat håller i introduktionskursen och är den person som kursdeltagarna främst möter i programmet. Fram till och med maj 2011 har 731 unga vuxna påbörjat programmet och 465 avslutat programmet. I genomsnitt har kursdeltagarna befunnit sig i programmet i 17 veckor. I denna halvtidsutvärdering har programmet Unga till arbete studerats, dels utifrån ungdomarnas och kursledarnas erfarenheter men även utifrån djupstudier i tre kommuner. Resultatet presenteras i detta kapitel. Resultatkapitlet inleds med en presentation av arbetslöshetsstatistik i länet. Vidare beskrivs ungdomarnas situation före och efter programmets avslut samt tre månader efter avslut, inom områdena sysselsättning och ekonomi, boende, hälsa och självbild. Efter stycket som beskriver de unga vuxnas situation kommer ett kapitel om de unga vuxnas upplevelse av programmet. Arbete med kompetensverifiering är en del i projektet och några kommuner har arbetat aktivare med detta än andra. Avsnittet därefter handlar om hur arbetet med kompetensverifiering fortskrider. Därefter redogörs för det stöd som erbjudits kursledarna, först det material de fått ta del av genom Klippan. Sedan görs en genomgång av kursledarnas upplevelser av nätverksträffar, som projektledningen anordnat, utifrån resultatet av en enkät som kursledarna fått i slutet av samtliga nätverksträffar. Den sista delen i resultatkapitlet behandlar de djupstudier som genomförts i tre kommuner, närmare bestämt Borlänge, Hedemora och Älvdalen. En del av djupstudien omfattar intervjuer med ungdomar som avslutat programmet. 16
Arbetslöshetens utveckling i gruppen unga vuxna 18-24 år Nedanstående diagram visar arbetslösheten i länet och i riket från januari 2009 till maj 2011 10 för gruppen unga vuxna 18-24 år. Arbetslöshetsstatistik för samtliga kommuner i Dalarna finns tillgängligt som bilaga (bilaga 6). I denna redovisas även Vansbro kommun, som är den enda av dalakommunerna som inte deltar i projektet. Hur situationen för gruppen unga vuxna ser ut för dem som deltagit i Unga till arbete redovisas under rubriken Sysselsättning och ekonomi i nästa stycke. Arbetslösa 18-24 år i Dalarna och riket jan 2009 - maj 2011 14 12 10 procent 8 6 4 2 0 jan feb mars apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mars apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mars apr maj 2009 2010 2011 Dalarnas län 9,2 9,7 9,9 10 9,5 9,8 10,1 10,9 11,4 11,1 11,2 11,6 11,8 11,7 11,5 10,9 9,8 10,5 10,1 11,5 12 11,9 12 11,9 11,5 10,9 10,3 9,5 8,4 Riket 8,1 8,5 8,8 8,5 8,5 9,9 10,3 11 11,3 11,4 11,5 11,7 11,9 11,8 11,4 10,5 9,8 11,2 11,1 11,4 11,4 11,2 10,9 10,9 10,4 10,2 9,7 9,2 8,5 Diagram 1. Diagrammet visar procentuell fördelning av arbetslösa unga vuxna, 18-24 år, i Dalarna och riket under perioden januari 2009-maj 2011. Diagrammen ovan visar att arbetslösheten för unga vuxna 18-24 år minskat stadigt i Dalarna och i riket från och med hösten 2010. Dalarna följer kurvan för riket förutom under våren 2009 och hösten 2010 då arbetslösheten var högre. 10 <http://www.arbetsformedlingen.se> hämtad 2011-06-10 17
De unga vuxnas situation före och efter projektet Nedan följer en sammanställning av det resultat som finns tillgängligt genom den mall för kartläggning, planering, uppföljning och utvärdering som använts i projektet (bilaga 9). I april 2011 hade mallar för 101 personer fyllts i och lämnats till Dalarnas forskningsråd. Av dessa avsåg 80 samtliga tre tillfällen, dvs. vid programmets start, vid programmets avslut och tre månader efter avslut. I gällande delrapport har vi studerat situationen för de 80 personer som besvarat mallen vid alla tre tillfällen. Av dessa 80 personer är 29 kvinnor och 50 män, en person har inte svarat på om denne är kvinna eller man. Diagrammen som redovisas nedan baseras, om inget annat anges, på de 80 personer som besvarat mallen vid samtliga tre tillfällen. Det interna bortfallet redovisas inte i diagrammen utan i texten ovan. Här redovisas ett urval av de frågor som finns i mallen och kategoriserat dem under rubrikerna: sysselsättning och ekonomi, boende, hälsa och självbild. Materialet har bearbetats i statistikprogrammet SPSS. På vissa områden har materialet analyserats utifrån bakgrundsfaktorn kön och/eller utbildningsbakgrund. När materialet analyserats efter utbildningsbakgrund har kursdeltagare som har gymnasieutbildning med slutbetyg, samlat betygsdokument och de som inte har gymnasiebetyg lyfts ut från övriga svarsalternativ i frågan om utbildningsbakgrund i gällande mall. Av de 80 personer som studeras i deltrapporten har 42 personer gymnasieutbildning med slutbetyg, 23 personer har gymnasieutbildning med samlat betygsdokument och åtta personer har avbruten gymnasieutbildning eller har läst IV programmet. Det utgör totalt 73 personer. Övriga sju personer som har annan utbildningsnivå än ovanstående nämnda har inte studerats i dessa fall. Vissa frågor som studerats har ett stort internt bortfall främst vid uppföljningstillfällena, i vissa fall upp till 29 procent. Det har gjort det svårt att analysera resultatet och skillnaderna är inte signifikanta (statistiskt säkerställda). Det interna bortfallet redovisas i text vid varje diagram nedan. Sysselsättning och ekonomi I diagram två nedan redovisas kursdeltagarnas sysselsättning vid kartläggningstillfället, vid programmets avslut och tre månader efter avslut. Det interna bortfallet var vid kartläggningstillfället en procent. Vid programmets avslut var det fyra procent och tre månader efter avslut tre procent. 18
Nuvarande sysselsättning Annat Praktik Arbetssökande Tre månader efter avslut Programmets avslut Kartläggningstillfället Studier Arbete 20 40 60 80 100 Procent Diagram 2. Diagrammet visar kursdeltagarnas sysselsättning vid kartläggningstillfället, vid programmets avslut och tre månader efter avslut i procent (n=80, det interna bortfallet redovisas inte i diagrammet). Resultatet i diagram två ovan visar att andelen arbetssökande har minskat bland kursdeltagarna genom projektet Unga till arbete. Det är fler som studerar eller har arbete vid programmets avslut än när de påbörjade programmet. Diagrammet visar även att andelen arbetssökande bland kursdeltagarna håller sig på samma nivå tre månader efter programmets avslut som vid programmets avslut. Tabell 1 nedan visar sysselsättning vid kartläggningstillfället, programmets avslut och tre månader efter avslut utifrån bakgrundsfaktorn utbildningsbakgrund. Kursdeltagare som har gymnasieutbildning med slutbetyg/samlat betygsdokument och de som har avbrutit gymnasieutbildningen eller läst IV programmet har lyfts ut från övriga svarsalternativ i frågan om utbildningsbakgrund i mallen för uppföljning och utvärdering. Av de 80 personer som studeras i deltrapporten har 42 personer gymnasieutbildning med slutbetyg, 23 personer har gymnasieutbildning med samlat betygsdokument och åtta personer har avbruten gymnasieutbildning eller har läst IV programmet. Det utgör totalt 73 personer. Övriga sju personer som har annan utbildningsnivå än ovanstående nämnda har inte studerats i gällande fråga. Tabellen nedan visar antal. 19
Tabell 1. Tabellen visar sysselsättning vid kartläggningstillfället, programmets avslut och tre månader efter avslut bland de kursdeltagare som har gymnasieutbildning med slutbetyg, gymnasieutbildning med samlat betygsdokument samt avbruten gymnasieutbildning/iv programmet i antal. Kartläggningstillfället Programmets avslut Tre månader efter programmets avslut Gym. Gymn. Avbruten Gym. Gymn. Avbruten Gym. Gymn. Avbruten utb. utb. samlat gym. utb./ utb. utb. samlat gym. utb./ utb. utb. samlat gym. utb./ slutbetyg betygsdok. IV prog. slutbetyg betygsdok. IV prog. slutbetyg betygsdok. IV prog. Arbete 2 0 0 19 7 3 15 5 2 Studier 0 1 0 10 6 1 18 11 1 Annat 1 0 3 2 1 1 1 0 0 Arbetssök ande 35 21 4 8 8 0 8 4 4 Praktik 3 1 1 2 1 3 0 2 1 Internt bortfall 1 0 0 1 0 0 0 1 0 Tabellen ovan visar att tre av åtta av dem som har avbruten gymnasieutbildning/iv programmet hade praktik vid programmets avslut och att ingen av dem var arbetssökande vid det tillfället. Tre månader efter programmets avslut hade en praktik och fyra var arbetssökande. Det betyder att fyra av åtta personer med avbruten gymnasieutbildning eller som läst IV programmet har hamnat i arbetslöshet igen tre månader efter programmets avslut. Det är inte lika stor del av dem som har gymnasieutbildning med slutbetyg eller samlat betygsdokument som blivit arbetssökande igen tre månader efter programmets avslut Antalet är det samma eller till och med lägre tre månader efter avslut jämfört med vid programmets avslut. 20
I mallen för utvärdering och uppföljning ställs en fråga om försörjning som kursdeltagarna får besvara. Nedan i tabell 2 redovisas hur kursdeltagarnas försörjning ser ut vid kartläggningstillfället, vid programmets avslut och tre månader efter avslut. Tabellen nedan visar antal. Några kursdeltagare har angivit fler än ett svarsalternativ varvid det totala antalet kan överstiga 80 vilket är antalet studerade kursdeltagare. Tabell 2. Tabellen visar kursdeltagarnas försörjningssätt vid kartläggningstillfället, programmets avslut och tre månader efter avslut i antal. Försörjning Kartläggningstillfället Programmets avslut Tre månader efter programmets avslut Studiebidrag 0 2 6 Ingen ersättning (föräldrarna) 6 4 1 Lön 2 18 26 Studielån 0 5 14 A-kassa 3 3 2 Aktivitetsstöd lägre 0 0 1 Aktivitetsstöd högre 25 18 12 Annat 16 4 2 Kombinationer av olika försörjningssätt 15 13 6 Försörjningsstöd helt 34 17 10 Försörjningsstöd delvis 9 11 6 Tabellen ovan visar att ett stort antal av kursdeltagarna hade aktivitetsstöd högre eller helt försörjningsstöd vid kartläggningstillfället. Vid programmets avslut och tre månader efter programmets avslut hade antalet med dessa försörjningssätt minskat. Tabellen visar även att det är fler som har lön eller studielån vid programmets avslut och tre månader efter programmets avslut än vid kartläggningstillfället. 21
I mallen för utvärdering och uppföljning ställs även en fråga om hur ofta kursdeltagarna grubblar över sin ekonomi. I diagram tre nedan redovisas hur ofta kursdeltagarna gör det vid kartläggningstillfället, vid programmets avslut och tre månader efter avslut. Det interna bortfallet var tre procent vid kartläggningstillfället men betydligt högre vid programmets avslut (29 procent) och tre månader efter avslut (25 procent). Hur ofta grubblar du över din ekonomi? Aldrig Högst en gång i veckan Tre månader efter avslut Programmets avslut Kartläggningstillfället I stort sett varje dag 10 20 30 40 50 60 Procent Diagram 3. Diagrammet visar hur ofta kursdeltagarna grubblar över sin ekonomi vid kartläggningstillfället, vid programmets avslut och tre månader efter avslut i procent (n=80, det interna bortfallet redovisas inte i diagrammet). Diagram tre ovan visar att det är en större andel som grubblar över sin ekonomi vid kartläggningstillfället än vid programmets avslut och tre månader efter programmet. 22
Boende Genom de samtal som förts utifrån kartläggningsmallen som används i projektet har kursdeltagarna fått svara på hur deras boendesituation ser ut, dels vid kartläggningstillfället men även vid programmets avslut och tre månader efter avslut. Detta redovisas i diagram fyra nedan. Vid kartläggningstillfället har samtliga besvarat frågan. Vid avslut är det interna bortfallet en procent och tre månader efter avslut är det tre procent. Hur bor du? Hos föräldrarna och i eget boende (lägenhet, inneboende) Annat I eget boende (lägenhet, inneboende) Tre månader efter avslut Programmets avslut Kartläggningstillfället Hos föräldrarna 10 20 30 40 50 60 70 Procent Diagram 4. Diagrammet visar hur kursdeltagarnas boendesituation ser ut vid kartläggningstillfället, vid projektets avslut samt tre månader efter avslut i procent (n=80, det interna bortfallet redovisas inte i diagrammet). Diagram fyra ovan visar att det är en större andel som bor i eget boende vid programmets avslut och tre månader efter avslut än vid kartläggningstillfället. 23
Hälsa Genom kartläggningsmallen har kursdeltagarnas hälsa kartlagts. En fråga som kursdeltagarna fått svara på är hur deras fysiska hälsa varit den senaste tiden. Denna fråga har ställts vid kartläggningstillfället, vid projektets avslut och tre månader efter avslut. Resultatet redovisas i diagram fem nedan. I denna fråga har det varit ett relativt stort internt bortfall vid programmets avslut (26 procent) och tre månader efter avslut (21 procent). Vid kartläggningstillfället förekom däremot inget internt bortfall. Hur har din fysiska hälsa varit den senaste tiden (sista månaden)? Mycket bra Bra Sådär Tre månader efter avslut Programmets avslut Kartläggningstillfället Dålig Mycket dålig 10 20 30 40 50 Procent Diagram 5. Diagrammet visar hur kursdeltagarnas fysiska hälsa varit den senaste månaden vid kartläggningstillfället, vid programmets avslut och tre månader efter avslut i procent (n=80, det interna bortfallet redovisas inte i diagrammet). Det är svårt att dra några slutsatser utifrån ovanstående diagram eftersom bortfallet var stort vid programmets avslut och tre månader efter avslut. Diagrammet tyder dock på att det är färre som mår mycket dåligt eller dåligt vid programmets avslut än vid kartläggningstillfället. 24
Ovanstående frågeställning, om kursdeltagarnas fysiska hälsa, har även studerats utifrån bakgrundsfaktorn kön vilket redovisas i diagram sex nedan. Hur har din fysiska hälsa varit den senaste tiden (sista månaden)? Mycket bra Bra Sådär Dålig Man tre månader efter avslut Kvinna tre månader efter avslut Man vid programmets avslut Kvinna vid programmets avslut Man vid kartläggningstillfället Kvinna vid kartläggningstillfället Mycket dålig 0 10 20 30 40 50 Procent Diagram 6. Diagrammet visar hur kursdeltagarnas fysiska hälsa varit den senaste månaden vid kartläggningstillfället, vid programmets avslut och tre månader efter avslut, uppdelat på kön i procent (n=80, det interna bortfallet redovisas inte i diagrammet). Resultatet, som redovisas i diagram sex ovan, tyder på att männen generellt skattar sin hälsa något högre än kvinnorna. 25
Hur ofta kursdeltagarna motionerar har kartlagts vid kartläggningstillfället, programmets avslut och tre månader efter avslut. Detta redovisas i diagram sju nedan. Det interna bortfallet är 25 procent vid programmets avslut och 20 procent tre månader efter avslut. Vid kartläggningstillfället förekommer däremot inget internt bortfall. Hur ofta motionerar du? Regelbundet/ Minst en gång i veckan Ibland Tre månader efter avslut Programmets avslut Kartläggningstillfället Aldrig 10 20 30 40 50 60 70 Procent Diagram 7. Diagrammet visar hur ofta kursdeltagarna motionerar vid kartläggningstillfället, vid programmets avslut och tre månader efter avslut i procent (n=80, det interna bortfallet redovisas inte i diagrammet). Resultatet som redovisas i diagram sju ovan tyder på att störst andel motionerar regelbundet vid samtliga tre kartläggningstillfällen. Även matvanor studeras i gällande delrapport utifrån resultatet av mallen för utvärdering och uppföljning. Resultatet visar att 55 procent hade regelbundna matvanor vid kartläggningstillfället, att 65 procent hade regelbundna matvanor vid programmets avslut samt att 64 procent hade regelbundna matvanor tre månader efter programmets avslut. Det tyder på att kursdeltagarnas matvanor förbättras något. Vid kartläggningstillfället förekom inget bortfall i enkätresultatet och det var inte heller särskilt stort vid programmets avslut (fyra procent) och tre månader efter avslut (tre procent). 26
Hur ofta kursdeltagarna känner sig stressade har också kartlagts. Det interna bortfallet i denna fråga är 26 procent vid programmets avslut och 20 procent tre månader efter programmets avslut. Det förekommer inget internt bortfall vid kartläggningstillfället. Resultatet redovisas i diagram åtta. Känner du dig stressad? Ofta Ibland Tre månader efter avslut Programmets avslut Kartläggningstillfället Aldrig 10 20 30 40 50 60 Procent Diagram 8. Diagrammet visar hur ofta kursdeltagarna känner sig stressade vid kartläggningstillfället, vid programmets avslut och tre månader efter avslut i procent (n=80, det interna bortfallet redovisas inte i diagrammet). Resultatet som redovisas i diagram åtta ovan tyder på att störst andel känner sig stressade ibland. Det verkar vara färre som ofta är stressade vid programmets avslut än vid kartläggningstillfället och tre månader efter programmets avslut. 27
Frågan som avser stress har även delats upp utifrån bakgrundsfaktorn kön. Resultatet redovisas i diagram nio nedan. Känner du dig stressad? Ofta Ibland Man tre månader efter avslut Kvinna tre månader efter avslut Man vid programmets avslut Kvinna vid programmets avslut Man vid kartläggningstillfället Kvinna vid kartläggningstillfället Aldrig 0 20 40 60 80 Procent Diagram 9. Diagrammet visar hur ofta kursdeltagarna känner sig stressade vid kartläggningstillfället, vid programmets avslut och tre månader efter avslut uppdelat på kön i procent (n=80, det interna bortfallet redovisas inte i diagrammet). Diagram nio visar att kvinnorna i större utsträckning än männen känner sig stressade vid samtliga tre kartläggningstillfällen. 28
I diagram tio nedan redovisas kursdeltagarnas sömnvanor. Det interna bortfallet i denna fråga är 25 procent vid programmet avslut och 21 procent tre månader efter avslut. Vid kartläggningstillfället förekommer inget internt bortfall i enkätresultatet. Har du regelbundna sömnvanor? Oftast/regelbundet Ibland Tre månader efter avslut Programmets avslut Kartläggningstillfället Aldrig 10 20 30 40 50 60 Procent Diagram 10. Diagrammet visar kursdeltagarnas sömnvanor vid kartläggningstillfället, vid programmets avslut och tre månader efter programmets avslut i procent (n=80, det interna bortfallet redovisas inte i diagrammet). Resultatet i diagram tio tyder på att majoriteten av kursdeltagarna oftast har regelbundna sömnvanor vid kartläggningstillfället, vid programmets avslut och tre månader efter programmets avslut. 29
Kursdeltagarnas eventuella psykiska besvär har studerats vid kartläggningstillfället, programmets avslut och tre månader efter avslut (diagram 11). Resultatet har även studerats utifrån bakgrundsfaktorerna kön (tabell 3) och skolbakgrund (tabell 4). Det interna bortfallet var vid kartläggningstillfället 15 procent. Vid programmets avslut var det 19 procent och tre månader efter avslut 20 procent. Har du något av följande psykiska besvär? Annat Inga besvär Kombination av flera besvär Depression Tre månader efter avslut Programmets avslut Kartläggningen Ångest Oro 10 20 30 40 50 60 70 Procent Diagram 11. Diagrammet visar psykiska besvär bland kursdeltagarna vid kartläggningstillfället, vid programmets avslut och tre månader efter avslut i procent (n=80, det interna bortfallet redovisas inte i diagrammet). Diagrammet visar att störst andel inte har något av ovanstående psykiska besvär. Omkring 20 procent har en kombination av flera psykiska besvär vid kartläggningstillfället och vid programmets avslut. Det verkar däremot vara något färre, omkring 13 procent, som har en kombination av nedanstående problem tre månader efter programmets avslut. 30
Tabell 3 nedan visar psykiska besvär uppdelat på kön i procent. Tabell 3. Tabellen visar psykiska besvär bland kursdeltagare vid kartläggningstillfället, vid programmets avslut och tre månader efter avslut uppdelat på kön i procent. Vid kartläggningstillfället Vid projektets avslut Tre månader efter avslut Kvinna Män Kvinna Män Kvinna Män Oro 21 6 7 10 7 4 Ångest 0 4 0 2 0 2 Depression 0 2 0 0 4 2 Kombination flera av 38 14 35 12 31 2 Inga besvär 25 58 38 58 41 66 Annat 0 2 0 0 0 2 Internt bortfall 17 14 18 18 17 22 Resultatet i tabell 3 ovan visar att kvinnorna i större utsträckning än männen lider av ovan angivna psykiska besvär framförallt då en större andel kvinnor än män har en kombination av flera av ovanstående besvär. 31
Frågan gällande deltagarnas psykiska besvär har även delats upp utifrån bakgrundsfaktorn utbildningsbakgrund. Resultatet i tabell 4 nedan redovisas i antal. Kursdeltagare som har gymnasieutbildning med slutbetyg/samlat betygsdokument och de som har avbrutit gymnasieutbildningen eller läst IV programmet har lyfts ut från övriga svarsalternativ i frågan om utbildningsbakgrund i mallen för uppföljning och utvärdering. Av de 80 personer som studeras i delrapporten har 42 personer gymnasieutbildning med slutbetyg, 23 personer har gymnasieutbildning med samlat betygsdokument och åtta personer har avbruten gymnasieutbildning eller har läst IV programmet. Det utgör totalt 73 personer. Övriga sju personer som har annan utbildningsnivå än ovanstående nämnda har inte studerats i gällande fråga. Tabell 4. Tabellen visar psykiska besvär bland kursdeltagare vid kartläggningstillfället, vid programmetsavslut och tre månader efter avslut uppdelat på utbildningsbakgrund i antal. Kartläggningstillfället Programmets avslut Tre månader efter programmets avslut Gym. Gymn. utb. Avbruten Gym. Gymn. utb. Avbruten Gym. Gymn. utb. Avbruten utb. samlat gym. utb./ utb. samlat gym. utb./ utb. samlat gym. utb./ slutbetyg betygsdok. IV prog. slutbetyg betygsdok. IV prog. slutbetyg betygsdok. IV prog. Oro 6 3 0 4 1 2 1 2 1 Ångest 1 1 0 0 1 0 0 1 0 Depression 0 1 0 0 0 0 1 0 0 Annat 1 1 0 0 0 0 1 0 0 Kombination av flera besvär 7 7 3 7 6 2 6 1 2 Inga besvär 22 7 3 24 12 2 27 13 3 Internt bortfall 5 3 2 7 3 2 6 6 2 Utifrån tabell 4 ovan är det svårt att avgöra om utbildningsbakgrund har betydelse vad gäller psykiska besvär och hur detta påverkats genom projektet. 32
Genom mallen för utvärdering och uppföljning kartläggs även kursdeltagarnas alkohol- och drogvanor. Diagram 12 nedan visar vilka av nedanstående alkoholdrycker/droger som kursdeltagarna dricker/använder. Det interna bortfallet var vid kartläggningstillfället sex procent. Vid programmets avslut liksom tre månader efter avslut var det interna bortfallet åtta procent. Alkohol- och droganvändning Kombination av alkoholdrycker och droger Varken dricker alkohol eller använder droger Kombination av flera alkoholdrycker Vin Tre månader efter avslut Programmets avslut Kartläggningstillfället Öl Sprit 10 20 30 40 50 60 70 Procent Diagram 12. Diagrammet visar vilka av nedanstående alkoholdrycker/droger som kursdeltagarna använder/dricker vid kartläggningstillfället, vid programmets avslut och tre månader efter programmets avslut i procent (n=80, det interna bortfallet redovisas inte i diagrammet). Diagrammet ovan visar att störst andel (60 procent) använder en kombination av flera alkoholdrycker. Följdfrågan till ovanstående fråga var hur ofta kursdeltagarna dricker alkohol eller använder droger. Vad gäller alkohol har svaren varierat från två gånger i veckan till att de aldrig dricker alkohol. Vanligast förekommande svarsalternativ är att man dricker alkohol en eller två gånger i månaden. Vid kartläggningstillfället angav en person att han/hon använde hasch en gång var tredje månad. Ingen har angivit att de använt droger vid programmets avslut och tre månader efter avslut. Kursdeltagarna får även svara på om deras alkohol- eller drogvanor är något problem för dem. Resultatet redovisas i diagram 13 nedan. Det interna bortfallet i gällande fråga var vid kartläggningstillfället fyra procent. Vid programmets avslut och tre månader efter programmets avslut var det interna bortfallet betydligt högre, 33