Ytterligare övningsuppgifter Makroekonomi, NA0133

Ytterligare övningsuppgifter Makroekonomi, NA0133 Rob Hart 24 april 2013 Inledning Dessa ytterligare uppgifter är ett komplement till uppgifterna som Daniel går igenom. De delas i 5 grupper, i likhet med de andra. Det kommer inga svar eller facit. De här frågorna är också högst relevanta för tentan. Övning är nyckelordet. Det cirkulära flödet, pengar, och ränta 1.1. Antag en ekonomi med tvåhundra personer där hälften jobbar och hälften är pensionärer. De som jobbar tjänar 100 SEK om dagen, av vilka de sparar 30 och konsumerar 70. De som har gått in pension spenderar 30 kronor om dagen på konsumtion. Finns det någon investering i denna ekonomi? 1.2. Du funderar på att låna pengar. Inflationstakten är 3 procent per år, medan den nominella räntan är 2 procent per år. Vad är nivån på den reala räntan? Förklara kortfattat. 1.3. Året är 1400. Antag en ekonomi med 20 identiska producenter/konsumenter, och en vara, mjölk. Det råder full sysselsättning, och det produceras/konsumeras 40 liter mjölk per dag. Mjölken kostar 5 kronor per liter. Det finns en fast mängd pengar SEK 200 i form av 1 kronors mynt. Det finns inget sparande eller investering: varje kväll får arbetarna betalt, och på morgonen köper de frukost för pengarna. (a) Visa det cirkulära flödet av pengar och varor/insatser i en bild. (b) Vad är landets BNP mätt i liter mjölk per dag? (c) Vad är landets BNP mätt i 1400-kronor per dag? År 1401 delar riksbanken ut pengar till var och en så att det finns SEK300 totalt. Alla marknader anpassar sig direkt. (d) Vad är landets BNP mätt i liter mjölk per dag? (e) Vad är landets BNP mätt i år-1400-kronor per dag? (f) Vad är landets BNP mätt i år-1401-kronor per dag? (g) Förklara genom att använda den klassiska modellen (M V = P Y ). 1.4. Förklara skillnaden mellan finansiellt och realt sparande genom att använda begreppet investering. Använd en eller flera bilder på det cirkulära flödet. 1

1.5. Antag en ekonomi i vilken man producerar choklad med hjälp av maskiner. Det finns 1000 arbetare som producerar maskiner (200 stycken) och choklad (800 stycken), och 500 pensionärer som lever på sina sparade pengar. De som jobbar gör det för fullt; de kan inte producera mer. Under år 2012 lunkar allting på. Räntan är 5 procent per år, priser och löner är stabila (konstanta), och de med jobb sparar 10.000 SEK per år och person och pensionärerna sparar negativt med 15.000 SEK per år och person. 2013 sveper dock optimism och framtidstro genom ekonomin. Företagen vill investera i fler maskiner eftersom de tror på en växande marknad, medan både arbetare och pensionärerna vill öka sin chokladkonsumtion och minska sparande (öka det negativa sparandet i fallet pensionärerna), eftersom de tror att det löser sig i framtiden ändå på något sätt. (a) Vad är realinvestering i ekonomin 2012? (b) Diskutera vad som kan tänkas hända 2013. 1.6. Året är 1400. Antag en ekonomi med 100 identiska producenter/konsumenter, och en vara, mjölk. Det råder full sysselsättning, och det produceras/konsumeras 100 liter mjölk per dag (varje person producerar 1 liter konstant skalavkastning). Mjölken kostar 10 kronor per liter. Det finns en fast mängd pengar SEK 1000 i form av 1 kronors mynt. Det finns inget sparande eller investering: varje kväll får arbetarna betalt, och på morgonen köper de frukost för pengarna. En kväll drar tio stycken ut på en utflykt och tappar bort sina pengar, och kan inte köpa någon mjölk på morgonen. (a) Förklara hur, ifall alla marknader fungerar perfekt, ändringar i priser och löner skulle kunna leda till en ny jämvikt med full sysselsättning. Vad är priset på mjölk? Vad är lönenivån? Vad är BNP mätt i år-1400-kronor? (b) Vad händer ifall priser och löner är istället fasta och inte kan ändras alls? Vad är den nya BNP-nivån? Arbetslöshet? (c) Riksbanken myntar 100 nya kronor och regeringen beslutar att ge dessa till de arbetslösa på julafton så att de kan i alla fall få köpa mjölk denna dag. Förklara intuitivt vad som händer. (d) Använd ekvationen M V = P Y för att förklara vad som händer. 1.7. Antag att du har möjlighet att investera 10.000 kronor idag och att du om 15 år får en real intäkt motsvarande 20.000 kronor i dagens penningvärde. För att finansiera investeringen funderar du på att ta ett banklån. (a) Om banken erbjuder dig lån till 6% (nominell) ränta och du förväntar dig att inflationen de kommande 15 åren blir2% per år, bör du då låna pengarna och göra investeringen? (b) Om du istället förväntar dig en inflation på1% per år, bör du då genomföra investeringen? (c) Hur påverkar förväntad inflation marknaden för lånemedel? 1.8. (a) En låntagare och långivare kommer överens om ett lån till en viss nominell ränta och att det därefter visar sig att inflationen blir högre än båda förväntat. Är reala räntan på lånet högre eller lägre än förväntat? Vem vinner respektive förlorar på den oförväntat höga inflationen, långivaren eller låntagaren? (b) Inflationen under 1970 talet var betydligt högre än de flesta förväntade sig. Hur påverkade det husägare med lån och fast ränta? Hur påverkades långivarna? 2

1.9. En 10-årig obligation på 1000 kronor såldes 1998 med en ränta på 5%. Detta innebär att innehavaren av obligationen varje år, till och med år 2008, får 5% avkastning (alltså 50 kronor) samt att 1000 kronor återbetalas 2008. Antag nu att marknadsräntan år 2003 är6%. (a) Vilket pris betingar obligationen på andrahandsmarknaden i början på 2003 ifall man vet att räntan stannar kvar vid den nivån? (b) Vilket pris betingar den om marknaden tror att räntan kommer att sjunka under tiden? (Högre eller lägre.) 1.10. Antag en ekonomi med fyra individer i olika åldrar, som jobbar i 30 år och är sedan pensionärer i 30 år. Vid år 2009 är de 0, 15, 30, respektive 45 år gamla. När man är ung köper man hus och börjar jobba. När man går i pension har man hunnit betala av sitt hus och kanske sparat en del finansiellt. Man säljer huset och flyttar till någonting enklare då, och lever sedan på sina ihopsparade tillgångar. Vid en viss tidpunkt är läget som följer. Den nyfödda arbetaren har inga finansiella tillgångar, men har just köpt ett hus för SEK 5000. Den 15-årige arbetare har ett likadant hus, samt ett kvarvarande lån på 1250 SEK. Den 30-årige pensionären har just köpt en lägenhet för 2500 SEK, medan hon har finansiella tillgångar på 5000 SEK. Den 45-årige pensionären bor i en liknande lägenhet, och har 1250 SEK kvar av sina sparpengar (finansiella tillgångar). Det finns en bank som tar emot depositioner och lånar ut. (a) Visa bankens balansräkning. (b) Antag att räntan i ekonomin faller. Innebär det att individerna har mer pengar i plånboken? Förklara! (c) Vad händer med värdet av individernas tillgångar p.g.a. räntefallet? Hur förväntas det påverka deras köpiver? (d) Folk tappar tron på framtiden, och detta leder till att husprisen rasar. Hur förväntas det påverka individernas köpiver? 1.11. Bankerna i en ekonomi har (i) tillgångar i form av företagens skulder till banken, samt (ii) skulder till personerna som har satt in pengar på banken samt till sina ägare (värdet av själva banken). Räntenivån är 5 procent både på depositioner och lån. (a) Hur stora måste bankens tillgångar och skulder vara i förhållande till varandra? (b) Antag att man plötsligt kommer på att, för en del av företagen, värdet av deras reala tillgångar är mindre än deras skulder till banken. Beskriv de direkta konsekvenserna av detta i en mening var, (i) för bankens balansräkning och (ii) för den reala ekonomin. (c) Antag att bankerna kommer på att de inte vill låna till en del av företagen framöver för att de tvivlar på att det lönar sig (t.ex. är de rädda för att företagen kommer att gå i konkurs). Beskriv konsekvenserna av detta i en mening var, (i) för bankens balansräkning och (ii) för den reala ekonomin. 3

Kort sikt: Keynes och konjunktur 2.1. Antag en ekonomi utan pengar där befolkningen blir orolig för framtiden och minskar på sin konsumtion. (a) När de minskar på konsumtionen kan det tänkas att de ökar lagren av okonsumerade produkter. Varför kan det vara klokt att öka dessa lager? (b) Antag att lagren inte ökas. Vad gör befolkningen istället när de minskar på sin konsumtion? Blir det»lågkonjunktur«? (c) Antag nu en ekonomi med pengar där oro för framtiden leder till minskad konsumtion. Förklara hur en förändring i räntenivån kan i bästa fall leda till samma anpassning som i del (b) ovan. 2.2. Den monetäristiska drömmen kan beskrivas så här. Givet MV = PY, är det statens roll att se till att MV växer i lagom takt, kanske 5 procent per år. Om V antas konstant då gäller det att M växer i denna takt. Givet denna tillväxttakt får marknaden bestämma räntan. (a) Om MV växer med 5 procent per år, och real BNP växer med 3 procent per år, vad blir inflationstakten i ekonomin? (b) Antag att det går att kontrollera tillväxten i MV. Antag vidare att vi har en sluten ekonomi med sparande arbetare och pensionärer som lever på sina förmögenheter. Förklara hur penningmarknaden bör reagera på att arbetarnas sparbenägenhet ökar. Blir det lågkonjunktur om alla marknader fungerar perfekt? (c) Förklara kortfattat varför det inte går att kontrollera tillväxten i MV i en modern ekonomi. (d) Förklara vilket alternativ man väljer i moderna ekonomier såsom Sverige, EU (EMU-området), Storbritannien, USA, m.fl. 2.3. I en ekonomi finns det tvåtusen personer, tusen som jobbar och tusen som har gått i pension. De som jobbar tjänar 80 kronor om dagen i lön, samt får 10 kronor om dagen i ränta och vinst på sina tillgångar, och spenderar 60 på konsumtion. De som har gått i pension spenderar 30 kronor om dagen på konsumtion, varav 10 kommer från ränta och vinst från sina tillgångar. De finansiella transaktionerna skötas av en bank som lånar ut pengar som blir över till företagen som vill investera i sitt kapital. Räntenivån är 5%. (a) Illustrera det cirkulära flödet; vad är BNP? Spar-benägenheten hos de som jobbar ökar. (b) Förklara vad som händer i början med företagens lagerinvesteringarna. Hur reagerar företagen på dessa förändringar? (c) Förklara vad som händer ifall staten reagera genom att låna pengar från de finansiella marknader, och spenderar dessa på offentlig konsumtion. Centralbanken emellertid håller räntenivån konstant (d) Förklara vad som händer ifall centralbanken sänker räntenivån genom att sälja repor vid en lägre ränta. 2.4. Antag en ekonomi med 30 personer, varav 20 jobbar och 10 har gått i pension. Det finns en vara, mjölk. Det råder full sysselsättning, och det produceras/konsumeras 100 liter mjölk per dag. Mjölken kostar 2 kronor per liter, och priset är fast. Det finns en i princip obegränsad mängd pengar (genom kreditsystemet). Lönenivån är fastställd till 10 kr/dag. Lön betalas ut dagligen. Pensionärerna tar ut 6 kronor per dag från sin förmögenhet, och köper mjölk. De som jobbar sparar 3 kronor per dag, och köper mjölk för resten. Det finns ingen ränta på sparpengar. 4

(a) Visa det cirkulära flödet av pengar, samt varor/tjänster. Vad är nivån på real investering (kr/dag)? Vad är BNP (kr/dag)? (b) Använd ekonomin ovan för att förklara varför en tillfällig chock kan få långdragna konsekvenser för ekonomin. (Förslag: Antag en chock i ekonomin sådan att alla som jobbar sparar 4 kronor en dag istället för 3. Gör några enkla antaganden och beräkna konsekvenserna ett par dagar framöver. Argumentera sedan utifrån exemplet.) (c) Diskutera egenskaper och policyåtgärder i en sluten ekonomi som kan bidra till en snabb återhämtning från en negativ chock. Är sådana åtgärder alltid av godo? 2.5. I en ekonomi finns det 125 personer, 100 som jobbar och 25 som har gått i pension. De som jobbar tjänar 80 kronor per kvartal (tre månader) i lön, samt 20 kronor som avkastning på sitt kapital. Av dessa 100 kronor spenderar de 70 på konsumtion, och sparar resten. De som har gått i pension får också 20 kronor per kvartal som avkastning på sitt kapital, och spenderar 60 kronor per kvartal på konsumtion. De finansiella transaktionerna sköts av banker som lånar ut pengar som blir över till företagen som vill investera i sitt kapital. Reporäntan är 5 procent. (a) Illustrera det cirkulära flödet; vad är BNP? (b) Under ett kvartal sparar de som jobbar 10 kronor extra vardera. Förklara vad som händer i början med företagens lagerinvesteringar. Hur reagerar företagen på dessa förändringar? Vad händer över tiden enligt den enkla Keynesianska modellen? (c) Förklara vad som händer i följande två fall. i. Staten reagerar på chocken ovan genom att låna pengar från de finansiella marknader, och spenderar dessa på offentlig konsumtion. Centralbanken emellertid håller reporäntan konstant. ii. Staten gör inget, men Centralbanken sänker reporäntan till 4 procent. (d) I verkligheten är penningpolitik att föredra framför finanspolitik för att styra konjunkturen. Diskutera påståendet kortfattat! 2.6. Diskutera egenskaper och policyåtgärder i en sluten ekonomi som kan bidra till en snabbåterhämtning från en negativ chock. Är sådana åtgärder alltid av godo? 2.7. Expansiv finanspolitik fungerar genom att öka på AD direkt. Genom expansiv penningpolitik ökar man påad indirekt. Förklara! Lång sikt: Tillväxt 3.1. Antag att vi har två länder med olika hög BNP och olika hög tillväxttakt. BNP år 0 (kronor/år) Tillväxttakt per år Land A 10 2% Land B 100 1% (a) Hur mycket större är produktionen i land B än i land A? Uttryck skillnaden i såväl absoluta som relativa (procentuella) termer. (b) Hur hög kommer BNP att vara i respektive land år 1? 5

4 2.8 BNP i förhållande till USA 1950 2 1.4 1 USA SWE UK 0.7 FRA 0.5 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 År Figur 1: Utvecklingen av BNP per kapita sedan 1950: jämförelse mellan USA, Sverige, Storbritannien och Frankrike. 3.2. Enligt Solow-modellen konvergerar BNP i länder som har tillgång till samma teknologi och kapital vid samma ränta. (a) Förklara varför BNP bör konvergera. Finns det några bra exempel på upphämtningsmekanismen? (b) Har BNP i olika länder i världen, totalt sett, konvergerat sedan år 1900? (c) Hur försöker man att förklara observerade trender i BNP mellan länder? 3.3. Antag en värld med teknologisk förändring i produktion, men där produkterna är oförändrade och produceras i fasta proportioner. (a) Går det att uppnå uthållig tillväxt i produktion i denna värld? i. På 50-års-sikt. ii. På 200-års-sikt. (b) Antag att det går att öka produktionen på det viset. Finns det efterfrågan för grejorna? Vad händer? 3.4. Den nya tillväxtteorin kallas också för Endogenous Growth Theory för att teknologisk förändring är en endogen variabel i modellerna. (a) Vad menas med endogen (till skillnad från exogen)? (b) På vilket sätt är det en brist hos neoklassisk tillväxtteori att teknologisk förändring är exogen? (c) Hur förklarar man tillväxt genom de nya teorierna? 3.5. Frågan handlar om utvecklingen av BNP per capita i USA, Sverige, och övrig Europa sedan 1950. Använd Figur 1 för att hjälpa dig svara på frågorna. (a) Det påstås ofta att USA, tack vare sin liberal politik, har högre ekonomisk tillväxt än europeiska länder. Stämmer det om man tittar på utvecklingen sedan 1950? (b) Några länder»växte om«sverige mellan 1970 och 2005, men hur förändrades BNP under dessa 35 år? Välj mellan: ±0, +10%, +20%, +40%, +80%. 6

(c) Sammanfatta Sverige:s BNP-utveckling sedan 1950 relativt Frankrike och Storbritannien. (d) Sammanfatta dessa länders utveckling under samma period jämfört med USA. 3.6. (a) Antag att regeringen i en sluten ekonomi inför åtgärder som minskar konsumtionen och ökar reala investeringar. Hur påverkar denna politik BNP på kort och lång sikt? Hur påverkas den genomsnittliga konsumtionsnivån i landet, initialt? På sikt? (b) Vad driver tillväxt på sikt i Solow-modellen? Drivkraften förklaras dock inte. Diskutera kortfattat andra (modernare) modeller där man försöker förklara denna drivkraft. (c) Förklara varför vissa länder har mycket lägre BNP per kapita än andra, i en värld där kapital och idéer för produktion kan förflyttas runt jordklotet med ett tangenttryck. Lång sikt: Arbetslöshet 3.7. (a) Använd matchningsmodellen för att förklara varför hög arbetslöshetsersättning (t.ex. genom generösa försäkringar) kan leda till högre arbetslöshet. (b) Finns något empiriskt belägg för att generös a-kassa leder till högre arbetslöshet? (c) Om en höjning i ersättning är anledningen till högre frivillig arbetslöshet, vilken effekt bör synas vad gäller vakanser? (d) Är en generös a-kassa nödvändigtvis dåligt för BNP-utvecklingen på sikt ifall det leder till högre arbetslöshet? 3.8. Nedan beskrivs tre länder. I ett av dessa länder sticker inflationen iväg om arbetslösheten pressas under 8 procent, medan i de andra två kan inflationen hållas i schack så länge arbetslösheten ligger högre än 4 procent. Vilket är vilket? Förklara! (i) YSA, där det inte finns några fackföreningar. (ii) Strobritten, där hälften av arbetskraften är med i diverse fackföreningar som dessutom konkurrerar med varandra för medlemmar. (iii) Swedige, där alla arbetare är med i en och samma fackförening. Förklara! 3.9. Varför kan det tänkas att arbetsgivare frivilligt betalar mer än vad de måste betala för att få tag på ett visst slags arbetskraft? Leder dessa effektivitetslöner till problem? 3.10. Året är 2010. Antag en modern ekonomin med 1 miljon människor som tillhör arbetsmarknaden, av vilka 900.000 har jobb och 100.000 är arbetslösa; det finns 10.000 vakanser (lediga tjänster). Ekonomin är dynamisk, och under 2010 försvinner 150.000 tjänster, medan 150.000 nya tjänster tillkommer. Arbetslösheten är oförändrad. Januari 2011 bestämmer sig staten för att få bukt med arbetslösheten en gång för alla, och anställer 90.000 extra personer i skolan, vård och omsorg. Dock upptäcker man, januari 2012, att arbetslösheten är ungefär som den var innan. Vad kan detta bero på? 3.11. Vi har hög arbetslöshet i Sverige för att vi skapar för få jobb! Diskutera! (Granska uttalandet genom att redogöra för nationalekonomiska modeller av arbetslöshetens orsaker, samt empiriska observationer. Hur stora är flöden in i och ut från arbetslösheten?) 7

3.12. Enligt matchningsmodellen kan vi tänka på de arbetslösa som om de vore i ett väntrum. Antalet i väntrummet är i jämvikt när flödet ut är lika med flödet in. Antag att ett land har en arbetskraft på 4 miljoner personer, varav 10.000 går i pension varje månad och 10.000 nya ansluter sig. Dessutom förlorar 20.000 anställda sina jobb varje månad. 20% av arbetslösa hittar jobb under en månad, varje månad. (a) Vad är flödet in i väntrummet? Ge ett uttryck för flödet ut från väntrummet, i termer av jämviktsarbetslösheten A. Vad är arbetslösheten i ekonomin, i absolut antal samt som procent av arbetskraften? (b) Använd matchningsmodellen som stöd när du förklarar varför hög arbetslöshetsersättning (t.ex. genom generösa försäkringar) kan leda till högre arbetslöshet. Finns något empiriskt belägg för att generös a-kassa leder till högre arbetslöshet? (c) I verkligheten finns det, i de flesta ekonomier, många fler arbetslösa personer än vad det finns lediga jobb. Diskutera tänkbara förklaringar varför utbud av arbetskraft vid rådande lönenivån verkar vara högre än efterfrågan för arbetskraft vid denna lönenivå. 3.13. I Sverige låg strukturell arbetslöshet kring 2 procent under många decennier, men under de senaste 20 åren har den istället legat kring 6 procent. (a) Redogör för de vanligaste förklaringar för varför arbetslöshet finns. (b) Diskutera kritiskt orsakerna till den strukturella ökningen i svensk arbetslöshet. Vad beror det på, och vad (om något) kan göras för att få ned arbetslösheten igen? 3.14. Den nuvarande svenska regeringen har skärpt reglerna för a-kassan; besparingen i utbetalningar har beräknats till cirka 2,9 miljarder kronor. 1 Dock vill man inte enbart spara pengar. Diskutera kortfattat tänkbara effekter på arbetsmarknaden av minskad arbetslöshetsersättning. (Redogör för vilka effekter man bör kunna tänka sig teoretiskt, och även gärna eventuella bevis.) Medelfristig sikt: Förväntningar, inflation, och arbetslöshet 4.1. Antag ett land med en sluten ekonomi, vars regering försöker skruva upp konjunkturen till högkonjunktur, sådan att BNP blir högre än potentiell BNP, genom att hålla den reala räntan vid en låg nivå. (a) Förklara hur högkonjunktur övergår till inflation. (b) Konjunkturen klingar av. Vad händer med arbetslöshet? Med inflation? Förklara! 4.2. Antag att ett lands ekonomi kännetecknas av en hög inflation men landets centralbank har bestämt sig för att bryta trenden och satsa på att etablera en låg och stabil inflationsnivå. (a) Visa, med hjälp av kortsiktiga Phillipskurvor, att vägen till låg inflation sannolikt går via en period av hög arbetslöshet. (b) Förklara vad inflationsförväntningarna har för betydelse för anpassningsprocessen. (c) Hur påverkar regeringens agerande centralbankens möjligheter att lyckas med att få ner inflationen? 4.3. En förändring i räntan kan påverka nettoinkomsten på individnivå, men i en sluten ekonomin är nettoeffekten för hela ekonomin noll. Vad får en ränteförändring för effekt i så fall? 1 Se t.ex. www.iaf.se, Rapport 2007:8. 8

4.4. Tänk dig en liten sluten ekonomi. Landet befinner sig i en högkonjunktur och staten vill stabilisera ekonomin genom att minska den offentliga konsumtionen. Analysera och förklara effekterna av åtgärden. 4.5. Flera ekonomier, i början på 80-talet, annonserade och sedan genomförde en stram finans- och penningpolitik för att få ner inflationstakten på sikt. Detta ledde till långa och djupa lågkonjunktur i dessa ekonomier (t.ex. USA och UK). Diskutera varför, med hänvisning till teorier om förväntningar. (a) En ekonomi har länge haft hög inflation, mellan 10 och 20 procent per år. Plötsligt lovar staten en policyförändring sådan att inflation kommer att ligga mellan 1 och 3 procent per år istället. Staten lovar att hålla realräntan högre för att nå dit. Visa, med hjälp av kortsiktiga Phillipskurvor, effekterna på inflation och arbetslöshet på kort och medelfristig sikt. (b) Förklara varför det kan ta flera år för statens nya policy att få ned inflationen. Kan du föreslå saker staten skulle kunna göra för att snabba på anpassningen? [Ledtråd: Hur kan staten vinna marknadens förtroende?] Är det överhuvudtaget säkert att staten håller sitt löfte? 4.6. Varför kan regeringen uppnå sina mål bättre (antag att dessa är låg inflation och låg arbetslöshet på sikt) genom att ge bort ansvaret för penningpolitik till Riksbanken, och själv sedan lagstadga att den (regeringen) inte får lägga sig i? 4.7. Enligt den keynesianska analysen har konjunkturcykeln karaktären av en självuppfyllande profetia. Förklara! 4.8. Regeringens rätta roll är att skapa stabila förhållanden för marknaden! Diskutera med hänvisning till följande: konjunkturcykeln; strukturell arbetslöshet; ekonomisk tillväxt. 4.9. Riksbanken styr räntan i Sverige genom repor. (a) Vad är en repa? Vad är reporäntan? (b) Hur styr Riksbanken över reporäntan? (c) Vilken nivå har reporäntan i Sverige för närvarande? (d) Om Riksbankens prognoser pekar på att Sverige är på väg in i en högkonjunktur, hur kan man förvänta sig att de ändrar reporäntan? 4.10. Riksbanken publicerar penningpolitiska rapporter med jämna mellanrum. Ladda ned och jämför rapporterna 2008:2 och 2009:1. 2 (a) Jämför prognoserna för framtida inflation m.m. i 2008:2 med de i 2009:1. Beskriv hur (på vilket sätt) prognoserna har slagit fel. (b) Diskutera vad som kan ha lett till utfallet vi ser idag. Varför förstod man inte att det var på gång? (c) Hur säkra tror du att nuvarande prognoserna är? Jämför riksbankens egen bedömning av osäkerheten genom att kolla bredden på marginalerna i de två rapporterna, på två års sikt. 4.11. Sveriges regering, liksom regeringar i många andra länder, har självmant starkt begränsat sina möjligheter att bedriva expansiv penning- och finanspolitik genom att, till exempel, ge centralbanken oberoende och ett låginflationsmål. Syftet är att öka stabiliteten i ekonomin och minska inflationen. Måste vi betala ett pris för denna stabilitet i form av högre arbetslöshet och lägre tillväxt än vad vi hade kunnat ha annars? 2 Sök på google på t.ex.<penningpolitiska rapport 2008:2>. 9

4.12. Grekland har ett budgetunderskott på 13 procent av BNP, dvs att staten spenderar väsentligt mer pengar än den får in, och måste låna resten från finansiella marknader. Samtidigt har staten en stor skuld (statsskuld) sedan tidigare. (a) Förklara kopplingen mellan dessa fakta och räntan som Grekland måste betala när landet lånar pengar från internationella finansiella marknaderna. (b) För att minska sitt underskott kan den grekiska staten antigen minska sina utgifter (åtstramning) eller försöka få fart på ekonomin och på så sätt höja sina intäkter. Båda strategier är riskabla. Förklara. 4.13. Förklara varför de allra flesta ledande ekonomier väljer att hålla inflationen låg (runt två procent) trots att de kan, genom expansiv politik, uppnå både högre BNP och lägre arbetslöshet på kort sikt. 4.14. Ju mer förtroende staten har hos marknaden, desto mer frestande är det för staten att svika! Diskutera. Finns det någon, eller några, lösningar till problemet? Förklara! 4.15. Diskutera följande påstående. Statens roll är att skapa en trygg och stabil marknad, som grund för tillväxt. Detta har vi äntligen förstått, och därför behöver vi inte drabbas av nya lågkonjunkturer eller kriser! Öppna ekonomier 5.1. Antag PPP. Om Sverige under ett antal år har haft en genomsnittlig inflation på 2% och kronan under samma period, i snitt, har deprecierat med 1% per år gentemot dollarn, hur hög har då inflationen i USA varit? Förklara! 5.2. (a) Illustera med en figur på det cirkulära flödet hur en negativ bytesbalans med omvärlden måste innebära att utländska konsumenter köper inhemska tillgångar. (b) Varför kan det vara naturligt för ett land som bygger upp sitt kapital från en låg nivå (en upphämtningsfas) att köra med negativ bytesbalans? 5.3. En valuta såsom dollarn är en vara som svenskar använder sig av direkt (till exempel för att köpa amerikanska varor), och samtidigt en tillgång som man kan jämföra med till exempel aktier. Detta gör att dess utbud och efterfrågan bestäms av flera faktorer. Dessutom lägger sig centralbankerna i marknaden också! Antag att Riksbanken garanterar en fast växelkurs, och att svenska priser stiger relativt amerikanska (hög inflation i Sverige). (a) Vad händer med svensk nettoexport till USA? (b) Hur betalas importen? (c) Ange två möjliga sätt för importörerna att få tag på dollars. (d) Vad kan hända med växelkursen på lång sikt? Förklara! 5.4. Fokusera nu på valutan som investeringsvara. Antag att växelkursen är rörlig. (a) Vilka två storheter bestämmer avkastningen på ett svenskt värdepapper för en amerikan (som bryr sig om dollarvärdet och utdelningen mätt i dollar)? (b) Om en amerikan ska vara likgiltig mellan att köpa sina egna värdepapper eller svenska värdepapper, hur måste dessa storheter förhåller sig till den amerikanska räntani? (Bortse från risk.) (c) Vad händer med priset på svenska värdepapper ifall den svenska räntan sjunker oväntat, och förväntas ligga kvar på den lägre nivån under en period? 10

(d) Vad gör internationella investerare? Vad händer då med växelkursen med en gång? (e) Vad händer med växelkursen sedan? (f) Vad händer istället ifall marknaden tror att Riksbanken har bedömt läget fel och kommer att vara tvungen att höja räntan rejält (över sin ursprungliga nivå) inom kort? 5.5. (a) Varför kan det tänkas att ett land som Sverige skulle lova marknaden att hålla en fast växelkurs för sin valuta gentemot en större handelspartner? Ange minst två anledningar! (b) Varför har de flesta små länderna nu övergett policyn att lova en fast kurs gentemot en större partner? Vilken policy väljer man istället vad gäller växelkursen? Hur försöker man övertyga marknaden om sin dygd? (c) Antag ett land med stabil inflation på 10 procent per år. Landets handelspartner har 3 procentig inflation. Hur stora problem ställer inflationen till med ifall man har lovat att hålla en fast växelkurs? Ifall man har rörlig växelkurs? bytesbalansen 50 C=100 C=50 100 100 Land A Land B Figur 2: Det cirkulära flödet mellan två länder, A och B. 5.6. Två länder handlar med varandra, och deras ekonomier (och handeln) beskrivs av Figur 2. (a) Vad är landa:s nettoexport? (b) Vad är landa:s bytesbalans? (c) Vad är BNP i landarespektive landb? (d) Vilket land konsumerar mest idag? (e) Vilket land lär konsumera mest om 10 år? 11

5.7. Antag att Sverige byter ut kronan mot euron. (a) Har vi kvar någon penningpolitisk självständighet? Förklara! (b) Hur är det då med finanspolitiken? Påverkar expansiv svensk finanspolitik den svenska ekonomin? Har man fria händer att bedriva sådan politik? Förklara! Antag att vi har kvar kronan, man att vi istället, på ett trovärdigt sätt, förbinder oss att hålla en fast kurs gentemot euron. (c) Ändras några av slutsatserna ovan? Förklara! 5.8. I den här frågan ska du analysera tänkbara effekter på följande ekonomiska variabler: BNP-nivån; Tillväxttakt; Arbetslöshet; Inflation; Stabilitet. (a) Vilka fördelar finns av att överge kronan och anta euron? Förklara! (b) Vilka nackdelar finns? Förklara! (c) Bör vi gå med i en Nordisk monetär union istället? (d) Bör vi göra tvärtom; bör Norrland ha sin egen valuta? 5.9. Ange kortfattat för- och nackdelar med följande system eller policy vad gäller valutan och växelkursen i en liten öppen ekonomi. (a) Att ingå i en valutaunion. (b) Att låta kursen vara helt rörlig. (c) Att centralbanken garanterar en fast växelkurs gentemot en större handelspartner. 5.10. Antag att den globala ekonomin består av två länder med identisk BNP på 2000 SEK/år. Dock finns nettoexport från land A till land B värd 200 SEK/år. Förklara, gärna med hjälp av figurer, hur detta kan vara möjligt. (Ledtråd! Land B måste ha antingen (i) positiva netto primära inkomster från utlandet, PIU, eller (ii) en negativ bytesbalans.) 5.11. Vilket valutasystem tycker du passar Sverige bäst för de närmaste decennier? Diskutera och jämför följande alternativ: att behålla en rörlig växelkurs för kronan; att byta ut kronan mot euron; att byta ut kronan mot en (hypotetisk) nordisk gemensam valuta. 12