Absorptionsförband Högabsorberande f örband f ör rikligt vät skande sår. Akutvagn En rostfri vagn där det förvaras nödvändig utrustning för akuta (hastigt uppkomna) situationer.
Anatomisk pincett En pincett som är rund eller tvär i yttersta fattningen. Den vanligast e och mest användbara av pincet t er. Antidicubitusmaterial Avlastande material för att förebygga trycksår. Antitrombosstrumpa Kompressionsst rumpa som f örst ärker benmusklernas arbet e, med att föra tillbaks blodet till hjärtat, för att inga blodproppar ska blidas. BA-tub Ett rör att blåsa i med motstånd för att träna lungornas st yrka. Barr Parallella ledst änger som man håller i när man ska t räna upp sin gångförmåga. Bedövningskanyl En nål som man sät t er på en sprut a med bedövningsmedel i.
En nål som man sät t er på en sprut a med bedövningsmedel i. Biopsinål En nål som man med hjälp av en tom spruta suger ut vävnad från ett organ eller en tumör för att sedan analysera i mikroskop. Biopsinålspistol En hållare som kallas pistol där man sätter in en tom spruta med en f in nål, mellangrov nål eller grov nål på. Biopsierna f år benämningarna: finnålsbiopsi, mellannålsbiopsi eller grovnålsbiopsi. Bladdscanner En apparat som kan regist rera om det f inns och hur mycket urin det f inns i urinblåsan Bladdern slangut t ryck f ör apparat en bladdscanner. Blodtrycksmanschett En apparat som spänns runt överarmen för att mäta patientens arteriella blodtryck. Blåssköljningsvätska
Speciell vätska som man använder för att skölja rent i urinblåsan. Celltork En liten fyrkantig tork av cellstoff, som används vid spritavtvättning av ett litet hudområde inför att man ska ta blodprov eller ge en injektion. Spartork är ett annat ord för detta. Central venkateter, CVK En relat ivt lång smal plast slang som man f ör in i en st or central ven för att tillföra stora mängder vätska och/eller näring under en längre t id. Cystoskop Ett rörformat instrument med belysning (cystoskopoptik) som man för in genom urinröret för att se inne i urinblåsan. D-sond Förkort ning av duaodenalsond, en smal slang som f örs ner genom näsan ner t ill magsäcken.
Defibrillator Kallas också hjärtstartare. Används vid hjärtstillestånd. Desinfekteringsmedel En lösning som används f ör at t minska bakt eriemängden på hud, slemhinnor eller yt or. Desinfektionstvål En specialt vål som används f ör at t minska bakt eriemängden på huden t ex före en operation. Diskdesinfektor En speciell diskmaskin med t illsat s av rengöringsmedel där man diskar olika undersökningsinst rument och annat inom sjukvården. Dos påse En påse med läkemedel som ska t as vid en speciell t idpunkt och är iordningställd på ett apotek. Dropp En större mängd vätska som får droppa genom en slang in ett
blodkärl. Dropp påse En plast påse med vät ska. Dränage Ett plaströr som läggs i en sårhåla för att leda ut vätska utanför kroppen. Duoderm kallas också f ör ocklusionsf örband, en speciell plat t a som täcker ett sår så att det ska hållas fuktigt under läkningstiden. Ergometer En form av motionscykel, som används för att träna benmusklerna och öka kondit ionen. Fixeringsmaterial Används vid omläggning av sår för att fästa bandaget t ex Mefix och olika slags häfta.
Fixeringsmedel En vät ska som st abiliserar vävnadsprov. Flödesmätare En apparat som mäter trycket på urinstråle. Fotstöd En anordning att vila fötterna på. Förband Förband kan också kallas bandage och f inns av många olika slag. Elastisk binda är en typ (som man lindar runt en kroppsdel). Förbandsmaterial Uttryck för olika slags förband eller bandage. Gyn instrument Förkort ning av: gynekologiska inst rument. Inst rument som används vid gynekologiska undersökningar och behandlingar.
Hb-mätare Förkort ning av: hemoglobin mät are. En apparat som uppmät er vilken halt av ämnet hemoglobin som f inns i blodet. Hemoccult, F-Hb, Faeces-Hemoglobin Analysutrustning som används för att få svar på om det finns blod i avf öringen. Infusionsaggregat En slang med reglage där man kan ställa in hastigheten på ett dropp. Infusionsmaterial Benämning f ör ut rust ningen som man använder när man sätter dropp. Infärgningsmedel Färg som används inf ör undersökning av vävnad i mikroskop. Inhalationsaggregat Plastslang och plastmask med behållare för vätska (att
andas in). Inhalationsutrustning Samlingsnamn f ör all ut rust ning som behövs f ör behandling inhalat ion. Inhalator Själva apparat en som används vid inhalat ionsbehandling. Injektionsplåster Ett plåster som sätts över insticksstället efter en injektion. Insulinpenna En sprut a med kanyl (nål) som ser ut som en penna, används vid insulinbehandling. Insulinpump En bat t eridriven apparat som är f ylld med insulin och som kont inuerligt ger insulin genom en nål eller via en s k kat et er (t unn plast slang), i underhudsf et t et.
Kaliumpermanganat bad Vid vät skande eksem kan man ge kaliumpermanganat bad, som har uttorkande och bakteriehämmande effekt. Klopincett Ett instrument (pincett med nabbar) som ser ut som en klo i toppen. Kompress Ett tunt absorberande material som man bl a tvättar respektive täcker ett sår med. Kompressionsstrumpa Antitrombos strumpa, används för att förhindra att det bildas blodproppar i benen. Köning sax Specialsax som används vid behandling av nagelt rång. Lab bok En uppslagsbok om olika laborat orieundersökningar.
Lancett Ett instrument som används för att sticka ett litet hål i ett finger för att få ut kapillärblod för analys. Lavemang set Utrustning för att föra in vätska i tjocktarmen för att tömma den på avf öring. Lister sax En sax med vinklade skänklar. Används för att klippa upp f örband eller kläder över en skadad kroppsdel. Muntork En rund gasvävsboll som man använder vid rengöring av munhålan. Nålförare Instrumentet man klämmer fast nål med tråd för att sy ihop sår. Objektglas
En rektangulär tunn glasplatta som man lägger ett preparat på för att granska i mikroskop. Ocklusionsförband En specilaplatta som man lägger över ett sår. Denna platta gör att såret hålls fuktigt under läkningstiden. Omläggningsmaterial Benämning på olika utrustning sorters utrustning man behöver för att lägga om ett sår. OP-kläder Förkort ning av:operat ionskläder. Benämning på de kläder personalen använder på en operat ionsavdelning. Ortos (för frakturer) En plastskena av hårdplast med kardborreband som sätts på ett ben eller arm i slutfasen av läkning av en skelttskada. Oscilloskop Apparat f ör övervakning av hjärt verksamhet.
Oxygenmask Utrustning som sätts över näsa och mun för att patienten ska få tillförsel av syrgas. Pads Små cellstoffplattor att t ex sprittorka huden med före blodprovst agning. Peang Ett saxliknande instrument som inte klipper, utan bara att knipa åt med. PEF-mätare Ett instrument som används för att mäta utadningsförmåga. Pegg En lit en knapp som opereras in genom buken f ör inf art av flytande föda till magsäcken. Perifer venkateter, PVK En smal plast slang som st icks in i et t blodkärl där man kopplar
en droppslang t ill. Polster Fluffigt material under gips,används för att undvika t ryckskador, Proteskopp En plastmugg med lock där man förvarar tandprotes. Provrör Samlingsnamn på ett glas- eller plaströr för provtagning av bl a urin, blod, avföring, ryggmärgsvätska. Provtagningsarm Benämning på en konst gjord arm som man t ränar blodprovst agning. Provtagningsburk En burk med skruvlock för prov av t ex upphostning, vävnadsbit.
Provtagningshandskar Formgjut na t unna handskar som används vid provt agning. Px-burk, Provexcision burk Burk för fixering av vävnadsbit som ska undersökas i mikroskop. Rondskål En njurf ormad skål i rost f rit t eller papp. Rubenballong En ballong med mask som används vid konst gjord andning. Rundtork Rund gasvävst ork som används bl.a. vid rengöring av munhålan. Salvstrumpa St rumpa indränkt med zinksalva.
Signalklocka Ringning. Skalpell Kirurgisk kniv, f inns som engångsskalpell och f lergångsskalpell. Skyddshandskar Handskar som skyddar händerna mot f öroreningar. Skyddskläder Förkläde eller rock som skyddar arbet sdräkt en. Sköljrum,(Skölj: slanguttryck) Rum där man bl.a.t ömmer urin och avf öring, f örvarar sopor och smutstvätt, apparat för desinfektion av utrustning mm. Dagens rätta benämning på detta rum är: Desinfektionsrum. Sockernivåmätare Apparat för att mäta blodsocker.
Sond Et t st elt eller böjbart inst rument (rör eller slang), används främst för att föras in i kanaler i kroppen. Spartork Cellt ork som används vid huddesinf ekt ion innan blodprovst agning. Stasband Ett elastiskt band som sätts runt arm när man ska hitta en bra ven att ta blodprov ifrån. Sterilcentralen Enhet på sjukhus där man st eriliserar ut rust ning. (St erilen: slanguttryck). Sterilt vatten Lösningsmedel eller spädningsvät ska f ör beredning av lösningar för injektion eller infusion. Vid sårvård används ofta Koksalt (nat riumklorid) f ysiologisk nat riumkloridlösning. Stetoskop
Ett instrument för att fortplanta ljud från ett munstycke till användarens öron. Stickvagn Benämning på den rostfria vagn där utrustning för blodprovst agning t ill exempel placeras. Stomimaterial Samlingsnamn för påsar, plattor mm som används för bandagering då man opererat ut t arm eller urinledare på buken. Stoppur, kronometer Tidt agarur som används då man bl a räknar pulsf rekvens. Stripes Utrustning för att tejpa ihop sår. Stämgaffel Instrument för att genomföra neurologstatus, att fånga upplevelse av vibrat ioner.
Stödstrumpa En strumpa som används för att förebygga trombos i underbenen. Sug Sugrör som suger upp vattnet som används vid borrning av en tand. Sutur Kirurgisk söm, st ygn. Suturset Samlingsnamn för utrustning som behövs för att sy ihop sår, best ående av: rondskål, pincet t, nål, ögonsax, nålf örare. Svalgtub Namn på ett instrument som förs ner i svalget för att hålla fri luftväg. Syremätare Satrurationsmätare. Instrument som sätts på ett finger för att
mäta syremättnaden i blodet. Syrgastub En st ålbehållare som under högt t ryck innehåller st arkt koncent rerad syrgas f ör inhalat ion. Syrgasutrustning Samlingsbenämning på den ut rust ning som behövs när en pat ient behöver behandling med syrgas. Sårförband Samlingsnamn för den utrustning som behövs för att bandagera et t sår. Trakealkanyl Namn på ett instrument som förs in i luftstrupen för att säkerst älla vent ilat ion, d.v.s in och ut andning (och som är försedda med kuff, en slags uppblåsbar manschett). Trakeostoma Benämning på själva hålet som görs in till luftstrupen för att på konst gjord väg kunna säkerst älla vent ilat ininen,d.v.s in- och
ut andningen Trevägskateter En kat et er (slang) som placeras i urinvägarna som kan f öra ut urin, se till att katetern sitter på plats och där vätska kan sköljas genom urinblåsan. TRUL Förkort ning av: t ransrekt alt ult raljud, en undersökning där man skickar ult ravågor genom en sensor som placeras i ändt armen och man där kan se ut f ormningen av prost at akört eln. Tubgas Omläggningsmat erial, et t rundvävt mat erial som används som skyddsf örband. Tvåvägskateter KAD: Kateter á demeùr, kvarliggande kateter. Den vanligaste av katetrar som leder ut urin fån urinblåsan. Tvättlapp En av olika material tillverkad lapp att använda när man
hjälper någon med sin personliga hygien. Tång T ång är ett samlingsnamn för handverktyg som består av två skänklar som är förenade med en nit. Det finns olika typer av tänger med olika funktioner. (handverktyg). Ett instrument som man använder för att ta i något utan att ta i med händerna. (sjukvårdsmat erial och ut rust ning). Urinflödesmätare En apparat som mäter hur kraftigt urinflödet är. Vaccumrör Namn på de blodprovsrör som används vid provt agning med vaccut ainert eknik. Vaccutainer Namn på den hållare som man f äst er provt agningskanylen i inf ör venprovt agning.
Vagga Namn på en apparat som man lägger blodprovsrör i f ör at t vaggas och blandas med tillsats inför analys. Vingkanyl Namn på en specialkanyl som ibland används vid svåra tillfällen då man ska ta blodprov från en ven. Ögonsax Namn på en sax rak eller böjd med väldigt smala skänkel och som ibland används för att ta bort sutur (kirurgisk söm) med. Örontermometer En apparat där man kan mät a kroppst emperat uren genom at t sätta in instrumentet i örat. Ett samverkanspro jekt kring den nya etableringsrefo rmen med Migratio nsverket, Länsstyrelsen Västra Gö talands län, Arbetsfö rmedlingen, SAM Skarabo rg, Lernia, TTC Utbildning i Tibro, Fo lkuniversitetets Hantverkscentrum i Tibro, Lärcenter Falkö pings ko mmun. Pro jektet arbetar med att ta fram fo rmer fö r utbildning av valideringsto lkar nu o ch i framtiden fö r o lika branscher. To lkfö rmedling i Mariestads ko mmun är pro jektägare.