Oskyddade trafikanters situation vid tillfälliga avstängningar - problemanalys

Slutrapport 050629 Oskyddade trafikanters situation vid tillfälliga avstängningar - problemanalys

Titel: Oskyddade trafikanters situation vid tillfälliga avstängningar problemanalys (Slutrapport) Författare: Henrik Rönnqvist Gatubolaget, tel 031-333 86 70, henrik.ronnqvist@gatubolaget.goteborg.se Finansiär: Vägverket, Skyltfonden Datum: 050629 Foto: Gatubolaget samt Vägverket

Innehåll Sida Sammanfattning 1 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 4 1.3 Metod 5 2 Krav på tillfälliga avstängningar 6 2.1 Aktörer 6 2.2 Regelverk 7 2.3 Är kraven tillräckligt höga och tydliga? 11 3 Hur fungerar avstängningarna i praktiken? 15 3.1 Problem vid tillfälliga avstängningar 17 3.2 Rättar sig entreprenörer och utförare efter kraven? 18 3.3 Klagomål, incidenter och olyckor 21 3.4 Rollfördelning 22 3.5 Utbildning 23 4 Anpassning efter de oskyddade trafikanternas behov 24 4.1 Behoven varierar 24 4.2 Åtgärder 25 5 Möjligheter till förbättringar slutsatser 28 Källor 30 Bilagor Information angående oskyddade trafikanter (som bifogas tillfälliga trafikanordningsplaner), 2004-02-04, Vägverket region väst. Exempel på objektanpassad trafikanordningsplan.

Sammanfattning Krav på tillfälliga avstängningar Regelverket kring tillfälliga avstängningar är uppbyggt dels på generella bestämmelser som lagar, förordningar och föreskrifter dels på väghållarnas olika interna föreskrifter. Oftast ställer de interna föreskrifterna högst krav på avstängningarna. Kraven varierar mellan olika väghållare men de statliga väghållarna har i sina föreskrifter vanligen högre krav än de kommunala. Vissa väghållare beslutar om avgifter och andra sanktioner för de entreprenörer som utför otillräckliga åtgärder. Kraven som direkt avser att tillvarata de oskyddade trafikanternas behov är få och ofta otydliga. För att åstadkomma en bättre situation kan mer detaljerade regler krävas tillsammans med en höjning av den allmänna kompetensen och förståelsen hos entreprenörerna. Att de olika väghållarna har varierande krav innebär en otydlighet gentemot entreprenörerna som då får svårt att veta vad som gäller. Oskyddade trafikanters situation har fokuserats under de senaste åren, speciellt hos de statliga väghållarna. Tillfälliga avstängningar i praktiken Dåligt planerade och utförda avstängningar leder till risker och störningar för de oskyddade trafikanterna. Ibland förekommer också olyckor vilket påvisar att tillfälliga avstängningar inte alltid fungerar bra i praktiken. Anpassningen sker i första hand till fordonstrafikens behov av framkomlighet medan de oskyddade trafikanternas behov kommer i andra hand. Bra tillfälliga avstängningar måste planeras och utföras med stor omsorg. Förbättrad kunskap hos såväl entreprenörer/utförare som beställare är nödvändigt, speciellt med avseende på de oskyddade trafikanternas behov. Ökad kontroll och möjlighet till sanktioner från beställaren bidrar till bättre efterlevnad. Roller och ansvar måste vara tydliggjorda. En trafikanordningsplan som upprättas av entreprenören/utföraren och godkännes av beställaren är ett nödvändigt hjälpmedel. För enklare arbeten kan generella trafikanordningsplaner användas medan större arbeten kräver objektanpassade trafikanordningsplaner. Entreprenörerna bör inte ges möjlighet att spara pengar på dåligt genomförda avstängningar, så att dåliga trafiklösningar blir ett konkurrensmedel. Därför bör kostnader för trafikanordningsplaner och genomförandet av avstängningar särredovisas i anbudssammanhang. Förutsättningen för att detta ska kunna ske är att den upphandlande enheten redovisat att man fäster särskild vikt vid trafikanordningarna redan i förfrågningsunderlaget Anpassningen efter de oskyddade trafikanternas behov Dimensionerande för anpassningen är behoven hos de personer som har det svårast att förflytta sig i komplicerade trafikmiljöer d.v.s. barn, äldre och funktionshindrade. Viktiga åtgärder är separering; skydd och barriärer; tillräcklig bredd, jämnhet och bärighet; låga lutningar; god belysning och halkbekämpning. I praktiken blir det ofta förhållandena på platsen som bestämmer vilken anpassning som kan och bör göras. Med förhållandena på platsen avses den trafiksituation som normalt gäller på platsen. Påverkar gör även hur stora ytor som är disponibla och naturligtvis även arbetets omfattning 1

och karaktär. Resultatet är dock alltför ofta att anpassningen till de oskyddade trafikanternas behov är otillfredsställande. 2

1 Inledning 1.1 Bakgrund I samband med ny- och ombyggnader i väg- och gatumiljö upprättas ofta tillfälliga avstängningar som tvingar de oskyddade trafikanterna att anpassa vägval och beteende. För att få avstängningarna att fungera så bra som möjligt finns olika regelverk med krav på hur avstängningarna ska utformas. Om utformningen görs på ett bra sätt kan de oskyddade trafikanterna ta sig förbi arbetsplatsen på ett säkert, snabbt, enkelt och tryggt sätt. En sämre anpassning kan å andra sidan leda till att de oskyddade trafikanterna utsätter sig för trafiksäkerhetsrisker och att det uppstår tillgänglighets- och framkomlighetsproblem och liknande olägenheter. Definitioner: Tillfälliga avstängningar avstängningar eller trafikpåverkande åtgärder utförda i samband med arbeten i gatumiljön. Tillfälliga avstängningar utförs med hjälp av trafikanordningar och avstängnings/skyddsanordningar. Trafikanordningar och avstängningsanordningar Anordningar för utmärkning och avstängning vid arbete på gator och vägar. Beskrivna i Vägmärkesförordningen och Regler för vägmärken och trafik. Skyddsanordningar anordningar som hindrar fordon och trafikanter att komma in i arbetsområdet. Kan indelas i längsgående och tvärgående. Oskyddade trafikanter gående, cyklister och mopedister. Väghållare den som ansvarar för vägens/gatans anläggande, drift och underhåll, i detta sammanhang vanligen staten (genom Vägverket), kommunen eller en vägförening. Entreprenör den som på uppdrag av annan utför anläggnings-, drifts- eller underhållsåtgärder på vägen/gatan Trafiksäkerhet innebär låg risk för personskador, i riskbegreppet innefattas risken för att en olycka skall inträffa och risken för att en olycka får allvarliga konsekvenser Framkomlighet (eg en del av tillgängligheten) avser den tidsförbrukning som åtgår för förflyttningar, tidsförbrukningen beror av längden på den sträcka som skall tillryggaläggas och den hastighet vari man färdas. Tillgänglighet avser den lätthet med vilken man kan nå en tilltänkt målpunkt, i detta sammanhang avser den i första hand färdtid, komfort och frånvaro av hinder. Trygghet avser den upplevda (subjektiva) risken att uppehålla sig i trafikmiljön 3

1.2 Syfte Projektet syftar till att öka kunskapen om oskyddade trafikanters problem kopplat till utformningen av tillfälliga avstängningar av gångbanor i samband med väg- och gatuarbeten. Förstudien syftar till att belysa hur de krav som ställs på utformningen motsvarar de oskyddade trafikanternas behov, i teori och praktik. Erfarenheterna i projektet ska leda till ökade kunskaper om de oskyddade trafikanternas behov och en utveckling av hanteringen av trafikanordningar och tillfälliga avstängningar. Projektet redovisar dels vilka krav som ställs på avstängningar dels vilka brister hanteringen eventuellt har med avseende på trafiksäkerhet, framkomlighet och tillgänglighet, alltså de faktorer som i hög grad styr beteendet hos de oskyddade trafikanterna. En ökad kunskap hos väghållare och entreprenörer leder till att risken för de oskyddade trafikanterna att skadas svårt eller dödas minskar, i samband med nytt vägval vid tillfälliga avstängningar samt att såväl tillgänglighet som framkomlighet förbättras för denna trafikantgrupp. Ansvariga för tillfälliga avstängningar bör ha en insikt i hur oskyddade trafikanter beter sig beroende på hur avstängningen är utformad. Denna insikt kan leda till att medvetenheten om faror och risker för de oskyddade trafikanterna ökar. Detta medverkar i sin tur till att de tillfälliga avstängningarna kan utformas på ett bättre sätt ur trafiksäkerhetssynpunkt för de oskyddade trafikanterna. NORMER KRAV PRAKTIK EFTERLEVNAD BEHOV 3 villkor som påverkar de oskyddade trafikanternas situation För en acceptabel situation måste utgångspunkten vara att anpassa avstängningarna efter de oskyddade trafikanternas behov. Stöd för detta måste finnas i gällande normer och krav. Dessutom måste praktikerna leva upp till kraven. Om normerna eller efterlevnaden av dessa inte anpassas till behoven uppnås ingen acceptabel situation för de oskyddade trafikanterna. 4

1.3 Metod Den metod som använts vid kunskapsinsamlingen är litteraturstudier och intervjuer. Intervjupersonerna har valts ut bland sakkunniga och erfarna personer som i sin yrkesroll kommer i kontakt med avstängningar och trafikanordningar. Intervjuerna har strukturerats med avseende på normer, tillfälliga avstängningar i praktiken samt behov hos oskyddade trafikanter. Då uppdraget innebär en problemanalys är intervjuer en snabb och effektiv metod att skaffa grundläggande kunskaper kring problemområdet. Frågorna har varit öppna och de har gett kunskap om olika problem och förslag till lösningar. De enskilda svaren är naturligtvis subjektiva men representerar sammantaget en helhetsbild av arbetsfältet. Intervjuerna har skett dels via telefon men också vid personliga möten. 5

2 Krav på tillfälliga avstängningar 2.1 Aktörer Ansvaret för att tillfälliga avstängningar skall fungera på ett tillfredsställande vilar på flera olika aktörer: Väghållaren är den som ansvarar för vägens eller gatans byggande och drift. Ibland utför väghållaren själv arbeten på vägen, i många fall, speciellt vid större investeringsarbeten anlitas entreprenörer. Väghållaren får därmed både ett ansvar som beställare och utförare och för tillsyn och kontroll. Entreprenören har som utförare av vägarbeten ett utföraransvar. Polisen ansvarar för tillsyn och kontroll, dock inte för direkta väghållningsåtgärder vilket är väghållarens uppgift. Trafikanterna har ett ansvar att rätta sig efter de trafikregler som gäller på platsen, ett brukaransvar. De olika aktörerna utövar sitt ansvar styrda av olika lagar och föreskrifter. Väghållare Väghållningsmyndighet är antingen en kommun eller Vägverket. Myndigheten har ansvaret för de trafikerade gatorna och vägarna även om utförandet av ett vägarbete lämnats som ett uppdrag till en entreprenör. De regelverk som väghållaren har att följa är bl.a. Vägmärkesförordningen (1978:1001) och Trafikförordningen (1998:1276). Tillsyns- och kontrollansvaret utövas också genom de interna föreskrifter som både Vägverket och många kommuner har. Vägverket och många kommuner ställer till exempel krav på att en trafikanordningsplan skall finnas för vägarbeten. Entreprenörer Entreprenörer och väghållare (när de utför arbeten i egen regi) skall som utförare leva upp till de krav som ställs både i lagar och föreskrifter. Utöver de ovan nämnda regelverken har utföraren av vägarbeten ett arbetsmiljöansvar. I Arbetsmiljölagen (1977:1160) och i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3) finns regler om hur arbetsmiljön skall vara beskaffad. Detta regelverk syftar dock till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet för arbetstagaren. Oskyddade trafikanter som skall passera förbi ett vägarbete behandlas inte primärt. Om oskyddade trafikanter på grund av dåligt utformade avstängningar skulle riskera att komma in i arbetsområdet är detta sekundärt en arbetsmiljöfråga. Den som utför vägarbeten och tar offentlig plats i anspråk ska rätta sig efter de regler som finns i Ordningslagen (1993:1617). I denna ställs krav på åtgärder för att förhindra att personer eller egendom skadas. Det skall exempelvis under vissa omständigheter finnas säkerhetsanordningar som ger ett tillräckligt skydd mot olyckor, speciellt med barn. Krav på tillstånd kan gälla till exempel upplag och bodar, utanför det direkt berörda arbetsområdet. 6

Polis Polismyndigheten ansvarar för tillståndsgivning, kontroll och tillsyn enligt Ordningslagen för de som utför väghållningsåtgärder och därvid tar i anspråk offentlig plats. Polisen ska säkerställa att hänsyn tas till trafiken, speciellt gångtrafiken samt behovet av ordning och säkerhet. Trafikanterna Trafikanternas beteende som brukare av gator och vägar regleras i Trafikförordningen och Vägmärkesförordningen. Som trafikant har man ett ansvar för att känna till vilka trafikregler som gäller och vad de olika vägmärkena betyder. 2.2 Regelverk De oskyddade trafikanternas situation vid tillfälliga avstängningar/vägarbeten berörs i flera olika regelverk, såväl i lagar och förordningar som beslutas av riksdagen och i de föreskrifter som meddelas av statliga verk som Vägverket och Arbetsmiljöverket. Nedan redogörs för några av dessa lagar, förordningar och föreskrifter. Kunskapen om gällande krav är tillgänglig genom kurser och litteratur, via internet och genom kommunernas och Vägverkets sakkunniga. Trafikförordningen (1998:1276) innehåller de grundläggande bestämmelserna för trafik på väg. Om vägarbeten finns några viktiga regler. En trafikant skall följa anvisningar för trafiken som meddelas genom ett vägmärke, en vägmarkering, en trafiksignal eller ett sådant tecken av en vakt som avses i 76 vägmärkesförordningen (1978:1001). Om en anvisning innebär en avvikelse från en trafikregel gäller anvisningen framför regeln.(2kap. 2 ) Ett fordons hastighet skall anpassas till vad trafiksäkerheten kräver. Hänsyn skall tas till väg-, terräng-, väderleks- och siktförhållandena, fordonets skick och belastning samt trafikförhållandena i övrigt (3kap. 14 ) Utöver andra fall som anges särskilt skall förare hålla en med hänsyn till omständigheterna tillräckligt låg hastighet 13. där vägarbete pågår, (3kap. 15 ) Med stöd av Trafikförordningen meddelas även de särskilda trafikregler som kan behövas vid vägarbeten exempelvis hastighetsbegränsningar, förbud eller påbud att köra i viss riktning eller förbud mot trafik med motorfordon. Vägmärkesförordningen (1978:1001) gäller anvisningar för trafik på väg som tillkännages genom vägmärken, trafiksignaler, vägmarkeringar, säkerhetsanordningar vid järnvägs- eller spårvägskorsningar, tecken av polisman samt andra trafikanvisningar. Det viktigast vägmärket i detta sammanhang är varningsmärket vägarbete. Stöd för tillämpningen av de 7

vägmärken som finns angivna i Vägmärkesförordningen finns i Regler för vägmärken och trafik (RVT). Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter (1987:17) om trafikanordningar vid vägarbete är en föreskrift i Vägverkets författningssamling. Föreskriften ställer krav på trafikanordningarnas funktion oavsett väghållare. Kraven gäller alltså vägarbeten på statliga, kommunala och enskilda vägar. Kraven är tydliga men vem som ansvarar för att dessa uppfylls framgår inte. 4 Särskilda åtgärder med hänsyn till gående 4.1 Inkräktar vägarbete på gångbana skall arbetsplatsen mot kvarvarande gångbaneutrymme vara avgränsad med koner och avstängningsskärmar, staket eller motsvarande. Medför arbetet att hela gångbanan tas i anspråk skall, om det behövs, provisoriskt gångutrymme ordnas eller hänvisning till annan gångbana ges. 4.2 Avstängningsanordning placerad mot gångriktningen på gångbana skall vara så stadig att den inte ger vika om en person går emot anordningen. 4.3 Vägmärke bör vara placerad utanför gångbana. Om detta inte är möjligt och märket inte kan placeras med underkanten minst 2,1 m över gångbanan bör i stället märket placeras så lågt att dess underkant är högst 1,0 m över gångbanan. 4.4 Om avstängning längs en vägarbetsplats är utförd med flaggspel eller motsvarande mot område avsett för gående, skall de anordningar som bär upp avstängningen vara väl förankrade och placerade med högst 1,5 meters mellanrum. 4.5 Avstängning mot gångriktningen bör vara placerad minst 2 meter före upptagen grop eller motsvarande. Praktiska exempel på trafikanordningsplaner och avstängningar finns i flera handböcker varav Trafikanordningsplaner för arbete på väg Exempelsamling och Utmärkt Säkerhetsanordningar och utmärkning vid gatuarbeten, särskilt bör nämnas. Exempelsamlingarna redovisar exempel som är generellt tillämpliga vid ett flertal olika sorters arbeten som är begränsade i omfattning och tid. Vid mer komplicerade situationer och större arbeten krävs objektspecifika trafikanordningsplaner som på ett tydligare sätt redovisar förhållandena på platsen. Många kommuner som har krav på trafikanordningsplaner förordar att entreprenörerna använder exempel ur ovan nämnda exempelsamlingar. Vissa kommuner har också egna exempelsamlingar som helt eller delvis stämmer överens med de som nämnts ovan. Utöver ovan nämnda föreskrifter har Vägverket även interna föreskrifter Regler för säkerhet vid vägarbete och transporter (IFS 2003:1) som gäller för de vägar där Vägverket ansvarar för väghållningen. Dessa föreskrifter innehåller mer detaljerade krav bl.a. fordras trafikanordningsplan och anpassning för oskyddade trafikanter (se utdrag nedan). Reglerna kommenteras och kompletteras i ett särskilt dokumentet. Kompletteringen innebär att tillämpliga delar från Regler om vägmärken och trafik (kap 6), från Arbetsmiljöverkets författningssamling och från Trafiksäkerhetsverkets författningssamling samlas ihop. 8

7.01.01 Oskyddade trafikanter Skydd och anordningar för funktionshindrade och oskyddade trafikanter skall särskilt beaktas vid planeringen och genomförandet. Om arbetet medför att hela gångbanan tas i anspråk, skall ett provisoriskt gångutrymme ordnas vid behov. Avstängningar tvärsöver och längs med gång- och cykelbana eller motsvarande skall vara så utformad att de inte ger vika, om någon går eller cyklar mot avstängningen. Avstängningar mot gång- och cykelriktningen bör vara placerade minst 2 meter före upptagen grop eller motsvarande. För att underlätta för synskadade skall en nedre markeringsskärm placeras ca 20 cm över marken och en övre markeringsskärm med underkanten på högst 80 cm över marken. Där endast gångtrafik förkommer behöver den nedre markeringsskärmen inte vara försedd med reflekterande yta. När ett vägarbete utförs i nära anslutning till en skola eller motsvarande eller utefter en skolväg, väg till idrottsanläggning och liknande, skall stor hänsyn tas för att säkra barns väg och närområdet till dessa inrättningar. När en trafikanordningsplan som berör oskyddade trafikanter godkänts bifogas med godkännandet i flera vägverksregioner ett speciellt informationsblad. Informationsbladet innehåller upplysningar om de viktigaste reglerna som gäller anpassning för oskyddade trafikanter (se bilaga). Ordningslagen (1993:1617) Denna lag innehåller föreskrifter om allmän ordning och säkerhet i övrigt dels vid vissa anläggningar och verksamheter (1kap. 1 ) Den som gräver, schaktar eller utför liknande arbete skall vidta de åtgärder som med hänsyn till platsen för arbetet och övriga omständigheter behövs för att förhindra att personer eller egendom kommer till skada. (3kap. 4 ) Brunnar, bassänger och liknande anläggningar skall vara försedda med de säkerhetsanordningar som behövs med hänsyn till anläggningarnas belägenhet och beskaffenhet. Behovet av att säkerhetsanordningen ger ett tillräckligt skydd mot olyckor med barn skall särskilt beaktas. Anläggningens ägare eller den som till följd av nyttjanderättsavtal eller på någon annan grund är i ägarens ställe ansvarar för att anläggningen är försedd med nödvändiga säkerhetsanordningar. Polismyndigheten får i fråga om en särskild anläggning besluta om de säkerhetsåtgärder som skall vidtas. (3kap. 5 ) Vid prövningen av en ansökan om tillstånd som avses i detta kapitel eller i en lokal föreskrift skall polismyndigheten beakta vad som krävs av hänsyn till trafiken samt till allmän ordning och säkerhet. Om ansökan avser tillstånd att ta i anspråk en offentlig plats för visst ändamål, skall särskild hänsyn tas till gångtrafikens intresse. Ett beslut av polismyndigheten om tillstånd får förenas med de villkor som behövs av hänsyn till trafiken samt till allmän ordning och säkerhet. Villkoren får inte lägga onödigt tvång på allmänheten eller annars göra obefogade inskränkningar i den enskildes frihet. (3kap. 14 ) 9

Det tillståndskrav som enligt ordningslagen gäller för många olika verksamheter gäller inte för väghållningsarbete. Det är dock inte ovanligt att upplåtelser av offentlig plats invid väg eller gata också påverkar trafiken. Sådana upplåtelser kräver naturligtvis utöver tillstånd från polisen även tillstånd från väghållaren. Arbetsmiljölagen (1977:1160) syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Detta regelverk behandlar i första hand förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, relaterat till säkerheten på arbetsplatsen. Oskyddade trafikanter som skall passera förbi ett vägarbete behandlas inte primärt. Om oskyddade trafikanter på grund av dåligt utformade avstängningar skulle riskera att komma in i arbetsområdet är detta sekundärt en arbetsmiljöfråga. Det är emellertid inte uteslutet att trafikanten som passerar vägarbetet gör detta i sin yrkesutövning, något som gör detta till en arbetsmiljöfråga. Kompletterande anvisningar finns i Arbetsmiljöförordningen (SFS 1977:1166) och i arbetarsskyddsstyrelsens föreskrifter om byggnads- och anläggningsarbete AFS 1999:3. I det senare dokumentet står bl.a. hur ett vägarbete skall planeras, anordnas och bedrivas se nedan. Passerande fordonstrafik Byggnads- och anläggningsarbete skall planeras, ordnas och bedrivas så att det ger betryggande säkerhet mot ohälsa och olycksfall på grund av passerande fordonstrafik. Risker som beror på passerande fordonstrafik skall förebyggas. Härvid skall i första hand de åtgärder som anges i a-c övervägas i den ordning de står uppställda. a) Trafiken leds om så att arbetet inte berörs. b) Trafiken leds så att fordonen passerar på betryggande avstånd. c) Trafiken skiljs från arbetsplatsen med trafikanordningar. I den utsträckning som behövs skall det dessutom finnas skyddsanordningar som effektivt hindrar eller avleder trafiken från att komma in på arbetsplatsen. Även följande åtgärder skall övervägas, antingen var för sig, i förening med varandra eller med åtgärderna under b och c. d) Hastigheten sänks förbi arbetsplatsen genom vägmärken, vägmarkeringar eller annan lämplig åtgärd. e) Trafiken dirigeras förbi arbetsplatsen av särskilt utsedd person (signalvakt) eller med trafiksignaler. Trafikanordningar och skyddsanordningar skall vara placerade samt belastade eller förankrade så att de normalt inte kan kastas in på arbetsplatsen av passerande fordon. (AFS 1999:3 81 ) Vid tillämpningen av 81 på arbete på spårområde med passerande spårbunden trafik skall det särskilt beaktas att arbetet planeras, anordnas och bedrivs så att det erbjuder betryggande säkerhet mot ohälsa och olycksfall på grund av denna trafik. (AFS 1999:3 82 ) Forts. 10

Om fordon måste passera genom den plats där arbetet bedrivs och arbetstagarna därför av säkerhetskäl måste lämna sin arbetsplats skall åtgärder vidtas som säkerställer att arbetstagarna har lämnat riskområdet när fordon passerar. (AFS 1999:3 83 ) Om det behövs skall särskilda skyddsanordningar finnas som förebygger att arbetstagarna exponeras för buller, vibrationer eller luftföroreningar från passerande fordonstrafik. Behovet av skydd mot ljus och reflexer skall också uppmärksammas. (AFS 1999:3 84 ) Vid följande arbetsuppgifter och i följande situationer skall varselkläder med reflexer bäras: a) Arbetsplatsen är inte skild från passerande fordonstrafik med skyddsanordningar som effektivt hindrar eller avleder trafiken från att komma in på arbetsplatsen (81 andra stycket c). b) Arbete som vakt på arbetsplats som avses i 81 tredje stycket e) eller 83 med uppgift att dirigera trafiken och/eller se till att arbetstagarna lämnar riskområdet då fordon nalkas. 86 I följande fall får arbetet påbörjas och utföras endast under ledning av kompetent person. a) Riskerna på grund av trafiken avses förebyggas genom åtgärder enligt 81 andra stycket c). b) Arbetet avser reparation och underhåll av spår med passerande fordonstrafik. (AFS 1999:3 85 ) I praktiken är det ofta svårt att åstadkomma något av förstahandsalternativen (81 ). 2.3 Är kraven tillräckligt höga och tydliga? Varje plats och avstängning är unik och det är platsens förutsättningar och trafikanternas behov som styr vilka åtgärder som kan och bör utföras. Detta gör det naturligt att ställa generella kvalitativa krav på de avstängningar som skall utföras. Mer specifika krav kan sedan de olika väghållarna ställa i sina interna föreskrifter. Generella krav Lagar, förordningar och föreskrifter De tydligaste generella kraven finns i Vägverkets föreskrifter (1987:17) om trafikanordningar vid vägarbete och i vägverkets interna föreskrifter. Dessa uttryckliga krav berör dock främst trafiksäkerhetsaspekten. Det finns visserligen krav på att, om den befintliga gångbanan tas i anspråk, iordningställa ett provisoriskt gångbaneutrymme eller en hänvisning till annan gångbana. Men kraven på den provisoriska gångbanan eller den gångbana man hänvisat till är dock otydliga. Naturligtvis skall det i båda fallen finnas en acceptabel standard även om detta inte uttryckts explicit. Ansvaret för att åstadkomma detta vilar på väghållaren. Vad en acceptabel standard innebär beror av förhållandena på platsen. Här har också tidsaspekten en betydelse på så sätt att åtgärderna bör anpassas för de trafikanter som kan förväntas passera under den tid arbetet pågår. Målsättningen bör vara att den provisoriska gångbanans standard är lika hög som den gångbana den ersätter. En rimlig 11

utgångspunkt är dock att arbeten på gator och vägar normalt orsakar en viss inskränkning i framkomligheten för alla trafikslag, även för oskyddade trafikanter. Däremot är det olämpligt med en lägre säkerhet, tillgänglighet eller trygghet. Specifika krav Interna föreskrifter och bestämmelser De specifika krav som ställs varierar mellan olika väghållare. Kravnivån är hög hos Vägverket samt hos vissa kommuner som har interna föreskrifter. Det är vanligt att väghållningsmyndigheten ställer krav på trafikanordningar och att den som skall utföra arbete på gator och vägar upprättar en trafikanordningsplan. Detta krav har dock inte alla kommuner. Om man ställer krav på utomstående entreprenörer är det paradoxalt nog inte alltid som samma krav är tydliggjorda i den egna organisationen t.ex. när man utför mindre investeringsarbeten och drift- och underhållsåtgärder. Även om det är många väghållare som ställer krav på trafikanordningsplaner är det endast en del som har möjligheter att följa upp, kontrollera och vid behov vidta sanktioner. Till dessa hör Vägverket och några (större) kommuner. I sammanhanget är det värt att understryka att en trafikanordningsplan är en plan för utförande av trafikanordningar där syftet är att åstadkomma en tydlig och säker trafikmiljö. Frågor om framkomlighet, tillgänglighet och trygghet för oskyddade trafikanter behandlas inte nödvändigtvis i en trafikanordningsplan men måste ändå lösas i samband med tillfälliga avstängningar. Sammantaget finns det när det gäller säkerhetsaspekten uttryckliga krav som hanteras i regelverket, i trafikanordningsplaner och genom väghållarnas tillsyn och kontroll. Frågor om framkomlighet, tillgänglighet och trygghet behandlas dock inte med samma omsorg i regelverket. Björn Hedén, handläggare av trafikanordningsplaner vid Vägverket region väst, menar att kraven på tillfälliga avstängningar där Vägverket är väghållare är bra och tydliga. Under de senaste åren har Vägverket också satt ytterligare fokus på de oskyddade trafikanternas behov och skärpt kraven. De generella reglerna tillsammans med Vägverkets interna föreskrifter ställer hårda krav på att entreprenörerna ska beakta de oskyddade trafikanternas behov vid tillfälliga avstängningar. Thorben Starcke handläggare av trafikanordningsplaner vid Trafikkontoret i Göteborg har stor erfarenhet av praktiskt arbete med tillfälliga avstängningar. Han anser att de krav som finns i dag är fullt tillräckliga. Trafikkontoret har utöver det allmänna generella regelverket även interna föreskrifter "Bestämmelser för arbeten inom gatu- och spårområde i Göteborg" samt Trafiktekniska anvisningar. Av dessa framgår bl.a. att hänsyn skall tas till behoven hos oskyddade trafikanter så att både rullstolsburna och synskadade kan ta sig fram. Thorben Starcke understryker att det är viktigt att entreprenörerna har kunskap om både de generella reglerna och de interna föreskrifterna. En trafikanordningsplan måste alltid upprättas, godkännas och efterlevas. 12

De krav som Trafikkontoret i Göteborg har på tillfälliga trafikanordningsplaner är att de innehåller en tydlig redovisning av alla trafikanordningar. Planen skall inlämnas för godkännande senast en månad innan arbetet ska påbörjas. För enklare drifts- och underhållsåtgärder har Trafikkontoret tagit fram 13 tillfälliga trafikanordningsplaner som får användas inom Göteborg. Jan-Åke Claesson, ansvarig för trafikfrågor i Ulricehamns kommun, representerar i detta sammanhang en mindre kommun. Även i Ulricehamn har man dock hårda krav på entreprenörerna. Det är främst under de senast två åren som kravnivån höjts. För att uppnå en hög standard utför man återkommande kontroller. Krav ställs på att entreprenören visar en godkänd trafikanordningsplan innan arbetet får börja. Normalt tillämpas de exempel som finns i Vägverkets exempelsamling. Polismyndigheten engagerar sig enlig Sven-Åke Zetterman, vid Polisen i Nordstaden Göteborg, sällan frågor om tillfälliga avstängningar. Frågan kommer dock upp i samband med ärenden om upplåtelser av allmän plats. Enligt Ordningslagen skall den som önskar utnyttja allmän plats ansöka om tillstånd. Typiska ärenden som berör oskyddade trafikanter är uppställning av byggnadsställningar på gångbanor i samband med fasadarbeten, uppställning av containrar och kranbilar. Polisen anser att det i dessa ärenden är viktigt att anpassningen sker efter de oskyddade trafikanternas behov. De gående anses viktigare än övrig trafik. Polismyndigheten anser att kontroll är nödvändig för att hålla ordning på upplåtelserna. Sker en olycka i samband med upplåtelse av allmän plats är det utföraren som hålls ansvarig, inte beställaren. Bild: Upplag inom arbetsområdet är normalt inget som omfattas av krav på tillstånd. Det bör dock klart framgå vad som är arbetsområde genom en tydlig avgränsning. Om inte tillstånd sökts för upplåtelse av allmän plats, eller om tillståndet missbrukas och angivna föreskrifter inte följs har Polismyndigheten möjlighet 13

att utfärda förelägganden. I polisområdet, kommunerna Göteborg, Partille och Öckerö, utfärdades totalt ca 30 förelägganden under år 2003. 14

3 Hur fungerar avstängningarna i praktiken? Bild: Trafikanordningsplanen är godkänd av väghållaren men tyvärr har inte entreprenören förstått att gångbaneutrymmet måste hålla en rimlig standard. Den måste vara tillräckligt jämn. Längs vägen rör sig skolbarn till fots och med cykel. Bild: Gång- och cykelbanan på vägens högra sida används som upplag för bl.a. trafikbuffert vilket gör det svårt att ta sig förbi. 15

Bild: Gång- och cykelvägen har getts en stabil och bra avgränsning mot arbetsplatsen med s.k. arbetsplatsskydd. Mot körbanan har en avstängningsanordning i form av en markeringsskärm satts upp och utanför detta en avstängning/skyddsbarriär. Avstängningsanordningen har en bräda 0,2 och 0,8 meter över marken. Den lägre av dessa hjälper synskadade som använder sig av käpp. På platsen finns en anvisning om att cyklar skall ledas. I detta fall är ju gångbanan endast 1,5 meter bred och något annat utrymme finns inte. Normalt bör dock större hänsyn tas till cyklisterna så att de kan cykla förbi arbetsplatsen. Bild: Gångpassagen har i detta fall ingen resp. otillräcklig avgränsning mot schakten till höger och vänster. Bärigheten är förmodligen dålig och bredden är otillräcklig för en rullstol. Används sand i och grus i gångytorna på detta sätt krävs tillsyn flera gånger per dag för att säkerställa en rimlig jämnhet och kvalitet. Särskilt besvärligt blir det vid nederbörd då material sköljs bort och ojämnheter uppstår. 16

Bild: Stora odefinierade ytor och flyttade gångpassager innebär problem. Det är nödvändigt att styra trafikanterna med trafikanordningar och skyddsanordningar. 3.1 Problem vid tillfälliga avstängningar Tillfälliga avstängningar kan vilket tidigare konstaterats dels ge upphov till olycksrisker med avseende på trafiksäkerhet dels störningar/olägenheter i form av dålig framkomlighet, tillgänglighet och trygghet. Nedan redovisas några exempel. Olycksriskerna för oskyddade trafikanter blir många vid dåligt utförda avstängningar. Barn som är vana att gå en viss väg kan bli bortkomna om denna är avstängd och då utsätta sig för större risker genom att välja en annan farligare väg. Trafikanter, speciellt äldre fotgängare och funktionshindrade, kan få svårt att ta sig fram eller falla och skada sig allvarligt i gropar eller andra ojämnheter på grund av dåligt utförda avstängningar. Synskadade får svårt att orientera sig och riskerar att komma ut i trafiken. Cyklister riskerar att köra omkull i gropar och ojämnheter eller att skada sig om de tvingas ut i biltrafiken 17

Störningar kan också bli resultatet av dåligt utförda avstängningar. Äldre som använder rollatorer får svårt att forcera nivåskillnader. Funktionshindrade i rullstol kan få problem att ta sig fram på grund av nivåskillnader, lutningar eller att det är för smalt. Detsamma gäller även dem som kör barnvagn. Ofta flyttas busshållplatser till nya lägen vilket kan vara förvirrande. De tillfälliga hållplatserna har inte heller samma standard när det gäller tillgänglighet som de ordinarie hållplatserna. Lågentré och låggolvbussar blir därmed oanvändbara för dem som måste kunna åka med denna typ av fordon. Tillgängligheten till entréer försämras. Otryggheten kan öka om belysningen stängs ned. 3.2 Rättar sig entreprenörer och utförare efter kraven? Kunskapen om lagar, förordningar och föreskrifter har brister hos många väghållare och hos entreprenörer. Att det finns ett regelverk och ungefär vad detta innehåller har de flesta kännedom om. Hur man i praktiken hanterar de många och ofta motstridiga anspråken är det färre som känner till. Frågor om framkomlighet, tillgänglighet och trygghet, vilka inte hanteras i regelverket, är kunskapen dålig om. Det kan vara så att om väghållningsmyndigheten i sin beställar-, tillsyns- och kontrollfunktion inte prioriterar dessa frågor kommer heller inte entreprenörer och utförare att känna något ansvar. Ytterligare en aspekt är ekonomin. Eftersom planering och anpassning till behoven av säkerhet, framkomlighet, tillgänglighet och trygget i huvudsak utgör kostnader är utföraren sällan motiverad att göra mer än vad som är absolut nödvändigt. Resultatet kan bli en dålig planering och ett dåligt utförande där de oskyddade trafikanterna rör sig på ett sätt som man inte avsett. Björn Hedén vid Vägverket region väst anser att entreprenörer och andra som arbetar på gator och vägar ofta har låga kunskaper om vilka krav som ställs på tillfälliga avstängningar i allmänhet och på anpassning för oskyddade trafikanter i synnerhet. Även om man känner till kraven är det inte alltid som man rättar sig efter dem. Enligt Björn Hedén finns det ibland en jag skall baramentalitet. Man bryr sig helt enkelt inte om att följa kraven eftersom man anser att den åtgärd som ska göras är så obetydlig eller tar så kort tid att några olägenheter inte uppstår. För detta synsätt finns hos Vägverket ingen acceptans. En annan förklaring till att kraven inte efterlevs är att det är förenat med stora kostnader att göra avstängningar anpassade till behoven hos oskyddade trafikanter. Entreprenörerna kan spara pengar på att göra så enkla trafikanordningar och avstängningar som möjligt om man inte bryter ut dessa kostnader ur projektbudgeten. En möjlig lösning är en tydlig markering från beställaren redan under upphandlingen om vilken standard som förväntas på trafikanordningarna. En annan lösning är att beställaren i sin förplanering mer i detalj styr hur trafikanordningarna ska göras. Detta innebär dock att beställaren också styr genomförande av entreprenaden vilket inte alltid är önskvärt. 18

Allmänt anser Björn Hedén att de större anläggningsföretagen har bättre kunskaper och förmåga att genomföra bra tillfälliga avstängningar jämfört med de mindre företagen. För att arbeta på vägverkets vägar ställs alltid krav på att en trafikanordningsplan upprättats och godkänts. Jan Mattsson vid Vägverket i Mariestad menar att kontroll och möjlighet till sanktioner är nödvändiga eftersom entreprenörernas kunskap, ambitioner och resurser är begränsade när det gäller tillfälliga avstängningar. Vägverket region väst gjorde under år 2003, 126 bedömningar av vägarbeten. Målsättningen är att under 2004 göra 180 bedömningar. Under år 2003 vidtogs sanktioner i ett flertal fall vilket resulterade i straffavgifter av totalt mellan 600 och 700 kkr. Thorben Starcke vid Trafikkontoret i Göteborg menar att ett enträget arbete med hårdare krav och uppföljning nu givit resultat i Göteborgs kommun. Entreprenörerna har en god kännedom om de krav som ställs. Thorben Starcke påtalar ett fenomen som är ganska typiskt, nämligen att standarden på trafikanordningar och skydd vanligen är ganska bra till en början. Efter en tid händer det dock ofta att trafikanordningarna inte sköts så bra som de borde. Då är det viktigt att komma ut på arbetsplatsen och påtala bristerna och höja nivån igen. För att få en ökad förståelse är det bra om entreprenörer och byggledare ibland ikläder sig rollen som oskyddad trafikant och går eller cyklar genom sitt eget arbetsområde. Om entreprenörerna inte följer trafikanordningsplanen och allvarliga risker uppstår kan Trafikkontoret ingripa med påföljder. Antingen kan de stoppa arbetet eller så kan de utdebitera avgifter. Normalt räcker det dock med påpekanden. Att ta ut avgifter vid felaktigheter är ett bra styrmedel för att få entreprenörerna att göra förbättringar. Det mest kännbara sättet är dock att stoppa arbetet, enligt Thorben Starcke. Robert Kindberg, ombudsman vid De Handikappades Riksförbund, säger att frågan om tillfälliga avstängningar regelbundet kommer upp till diskussion i de olika distriktsorganisationerna. Goda erfarenheter finns där de funktionshindrade deltagit i planeringen och gjort s.k. tillgänglighetskontroller. Detta är förmodligen endast möjligt i större projekt. Robert Kindberg anser att kunskapen bland entreprenörerna är ojämn och att den generellt borde höjas. Det är inte ovanligt att entreprenörerna har väl genomförda avstängningar men att de samtidigt belamrar den tillrättalagda gång- och cykelvägen med diverse byggmaterial och upplag. Detta är ett tecken på att förståelsen för behoven är låg. Alla vill göra det tillgängligt men man glömmer av oss, säger Robert Kindberg. 19

Bild: Entreprenören har iordningställt en kantavjämning av enkelt slag. Bild: Många barn, äldre och funktionshindrade reser med kollektivtrafiken. Flyttning av hållplatser och utförande av tillfälliga hållplatser måste därför ske med stor omsorg. Hållplatsinformation, rimliga nivåer för på och avstigning samt trygga gångvägar till och från den tillfälliga hållplatsen måste säkerställas. 20

3.3 Klagomål, incidenter och olyckor Klagomål från allmänheten avseende tillfälliga avstängningar är vanliga. Bland de klagande finns många bilister medan andra är oskyddade trafikanter. I den senare gruppen ingår barn och äldre och de är sällan medvetna om väghållarens skyldigheter vilket gör det mindre vanligt att de klagar trots att de får sina behov sämst tillgodosedda. Björn Hedén vid Vägverket region väst anser att det är svårt att få de oskyddade trafikanterna att uppträda på det sätt som avsetts, och följa trafikreglerna. Om en omledning av gång- och cykeltrafik ska göras måste denna vara både tydlig och rimlig för trafikanterna annars kommer den inte att fungera. När tillfälliga avstängningar är illa utförda och anpassningen till de oskyddade trafikanterna är dålig är det enligt Björn Hedén vanligt att människor hör av sig med klagomål och synpunkter. Olyckor är dock mycket ovanliga enligt vad Björn Hedén erfar. En granskning på nationell nivå visar dock att olyckor bland trafikanter i samband med tillfälliga avstängningar förekommer. Tommy Bäckström vid Vägverket Borlänge uppger att antalet dödade och svårt skadade vid vägarbetsplatsrelaterade olyckor uppgår till 5 resp. 21 personer per år (rullande 8-årsmedelvärden, perioden 1985 till 2002). Antalen avser alla trafikanter, eftersom det inte finns någon statistik som avser endast oskyddade trafikanter. Över tiden har de arbetsplatsrelaterade olyckorna ökat i antal. Uppgifter från studier av olyckor i Vägverket region väst indikerar att de ovan angivna olyckstalen är låga. Jan Mattsson samordnare vid Vägverket region väst uppger att olyckorna är svåra att skilja ut i statistiken. Bra kunskap finns inte annat än vid dödsolyckor. Den viktigaste funktionen i olycksstatistiken är att kunna se om det finns några gemensamma bakomliggande orsakssamband samt att se om utvecklingen ger fler eller färre olyckor. Som en jämförelse till ovanstående olyckstal kan nämnas att 2 personer dödades i elolycksfall år 2002, enligt Elsäkerhetsverket. När avstängningarna inte fungerar på ett för de oskyddade trafikanterna acceptabelt sätt hör människor vanligen av sig med sina klagomål enligt Thorben Starke. De olyckor som sker i samband med tillfälliga avstängningar som kommer till Trafikkontorets kännedom är dock få. 21

3.4 Rollfördelning Rollfördelningen mellan beställare, utförare och kontrollant/granskare har några inneboende svagheter som kan leda till problem. Det är viktigt att beställaren när denne är väghållare inser att ansvaret för de trafikerade ytorna och gatans skick inte kan läggas på utföraren. Beställaren kan dock ställa krav på att utföraren, inom arbetsområdet, håller de trafikerade ytorna i det skick som annars åvilar beställaren. Det är alltid väghållarens ansvar att se till att utmärkning av arbeten på gator och vägar sker på ett korrekt sätt. Om inte detta görs kan väghållaren drabbas av skadeståndskrav från den som råkar ut för en olycka. Resurserna vid planering, utförande och kontroll av avstängningar får dock anpassas till behovet av åtgärder och till omständigheterna i övrigt. Det finns till och med ett straffansvar för myndighetsutövning i samband med väghållning. Vårdslöshet vid väghållningsåtgärder som får till följd att någon kommer till skada eller förolyckas gör att den ansvarige kan dömas till böter eller fängelse. En väl fungerande organisation där de oskyddade trafikanternas behov tillvaratas förutsätter väldefinierade och självständiga roller. Problem uppstår lättare om den som granskar trafikanordningsplaner och skall tillvarata de oskyddade trafikanternas behov inte har en oberoende ställning i förhållande till beställaren, enligt Björn Hedén. I många kommuner är beställaren och granskaren av avstängningar i samma organisation vilket leder till att det kan bli svårare att ställa krav. Hos Vägverket fungerar organisationen enligt Jan Mattsson så att vägverksregionen är beställare med en för uppdraget utsedd projektledare och en byggledare. Hos väghållningsmyndigheten skall det före arbetets påbörjande alltid finnas en upprättad och godkänd trafikanordningsplan. Då väghållningsmyndighetens trafikingenjör granskar vägarbeten används ett formulär där eventuella brister och förseelser läggs in och poängsätts. Efter en fastställd taxa kan därefter bristerna och förseelserna summeras och ett totalt sanktionsbelopp framräknas. Detta lämnas därefter till projektledaren som fakturerar sin utförare eller entreprenör. Grunden för detta är tanken att beställaren inte fått vad man kommit överens om, alltså en säker arbetsplats, en arbetsplats som på bästa sätt anpassats till oskyddade trafikanters behov, passerande fordonstrafik o.s.v. I Göteborg är rollfördelningen mellan beställare, utförare och granskare väl fungerande enligt Thorben Starke. Han anser dock att Yrkesinspektionen och skyddsombuden på arbetsplatserna är alltför ointresserade av att hålla avstängningar och trafikanordningar i ett gott skick. Deras roll borde stärkas ytterligare. Sedan några år pågår dock ett arbete mellan Vägverket och Arbetsmiljöverket för att samordnat lägga fast krav på för säkra arbetsplatser, både för på platsen arbetande personal och för passerande trafikanter. Arbetsmiljöverkets inspektörer för väganläggning har under 2004 fått, och kommer under 2005 att få ytterligare information om vilka krav som bör ställas på byggherre och utförare. 22

Polismyndigheten engagerar sig, som tidigare nämnts, inte särskilt i tillfälliga avstängningar. Vid felaktig eller tveksamheter i skyltning, vid farliga och besvärliga situationer brukar Polismyndigheten, enligt Sven-Åke Zetterman meddela respektive väghållare. Om situationen kräver det händer det att polisen tar kontakt med entreprenören på platsen. 3.5 Utbildning För att kunna genomföra vägarbeten på ett säkert sätt krävs naturligtvis utbildning. Vägverket har en fastlagd kurs i Arbete på väg som ges genom ett flertal olika utbildningsföretag. Utan genomgången utbildning får man inte arbeta på vägar där vägverket är väghållare. Även många kommunala väghållare ställer samma krav för sin egen personal och entreprenörer. För de som skall upprätta eller använda trafikanordningsplaner eller vara utmärkningsansvariga finns även påbyggnadsutbildning med utbildning i trafikanordningsplan. För de kommunala tjänstemän som har till uppgift att upprätta och granska trafikanordningar eller kontrollera arbetsplatser finns utöver ovan nämnda utbildningar inte många möjligheter till utbildning. Vägverkets regioner Skåne, Väst och Öst anordnar årligen de s.k. vägmärkesdagarna. Vid dessa träffar som också är öppna för kommunernas handläggare tas bl.a. frågor som rör tillfälliga avstängningar upp. Stödet till de kommunala handläggarna har därmed förbättrats. I Vägverkets interna organisation för hantering av frågor om arbete på väg finns en central samordnare vid Vägverket i Borlänge. Utöver detta finns det samordnare i var och en av Vägverkets 7 regioner. De regionala samordnarna svarar för att ge stöd till de trafikingenjörer som inom regionen arbetar med frågorna. Inom Vägverket region väst är avsikten att det skall finnas en trafikingenjör vid varje lokalkontor som arbetar med bedömningar. Bedömarna går först en grundutbildning centralt. Utöver grundutbildningen genomförs årligen ett nationellt seminarium med obligatorisk närvaro för bedömarna samt regionala träffar. 23

4 Anpassning efter de oskyddade trafikanternas behov 4.1 Behoven varierar Störst behov av väl utförda avstängningar har naturligtvis barn, äldre och funktionshindrade eftersom dessa gruppers förmåga att bemästra besvärliga trafiksituationer är lägst. Det finns dock ett allmänt behov av välordnade tillfälliga avstängningar. De grundläggande krav som ställs på avstängningar beror av förhållandena på platsen och behoven från dem som normalt använder gatan eller vägen. I en tätortsmiljö med många brukare/trafikanter finns det anledning att ställa högre krav och ta särskild hänsyn. Detsamma gäller i anslutning till skolor, skolvägar, fritidsanläggningar och kollektivtrafikanläggningar. Trafiksäkerhet Behovet av säkerhet är egentligen inte acceptabelt att inte ta hänsyn till. Exempelvis är det olämpligt att leda ut gång- och cykeltrafikanter i s.k. blandtrafik om gångbanan tagits i anspråk för någon åtgärd. Framkomlighet Behovet av framkomlighet är ofta möjligt att göra inskränkningar i. Skall det överhuvudtaget vara möjligt att utföra väghållningsåtgärder är det ibland nödvändigt att göra vissa inskränkningar i framkomligheten. Genom att förlägga åtgärderna till viss tid på dygnet går det emellertid att minimera sådana störningar. När det gäller oskyddade trafikanter är det viktigt att understryka att deras behov av framkomlighet många gånger är viktigare än bilisternas. Exempelvis är det en jämförelsevis stor olägenhet att med omledning tvinga oskyddade trafikanter att välja en alternativ väg. Tillgänglighet Tillgänglighet är ett ofta förbisett behov vid avstängningar. Ibland tvingas de oskyddade trafikanterna välja en alternativ, illa anpassad, lång och riskfylld omväg för att ta sig förbi arbetsplatsen. Om en yta avsatts för gångtrafik är det ofta svårt att mötas på denna. Cyklister rekommenderas ofta att leda sina cyklar. De trafikerade ytorna är ofta så ojämna eller har så stora nivåskillnader att rörelsehindrade och många äldre har avsevärda problem att ta sig fram. Barn och människor med funktionshinder som påverkar perception eller kognition kan få svårt att orientera sig. Trygghet Trygghetsbehovet är ytterligare ett ofta förbisett behov. Det är inte ovanligt att människor känner sig otrygga när de passerar en avstängning. En alternativ väg där man tvingas korsa en gata med större trafikmängder kan upplevas som otrygg. Detsamma gäller om man tvingas passera nära inpå trafiken eller intill arbetsredskap. Även dålig sikt eller mörker kan ge upphov till otrygghet. En väl iordningställd avstängning kan däremot begränsa sådana otrygghetskänslor. 24

4.2 Åtgärder Nedan följer några rekommendationer på åtgärder som bör vara vidtagna för att skapa en skälig situation för oskyddade trafikanter vid tillfälliga avstängningar. Det är dock som tidigare nämnts förhållandena på platsen och behoven för dem som normalt använder vägen eller gatan som avgör vilka åtgärder som kan och bör vidtas. Skydd, barriärer och separering - Säkerheten för de oskyddade trafikanterna ska tillgodoses genom uppsättande av skydd och barriärer. De oskyddade trafikanterna bör kunna passera vägarbetet separerat från övrig fordonstrafik. Bredd - Bredden på en gångbana bör inte understiga 1,5 meter för att acceptabel framkomlighet ska kunna uppnås. Är det en kombinerad gång och cykelbana bör inte bredden vara mindre än 2,5 meter. En cykelbana bör naturligtvis kunna brukas av cyklister även när ett väg- eller gatuarbete pågår. Jämnhet, bärighet och lutningar - Gång- och cykelbaneutrymmet ska kunna användas på normalt sätt vilket innebär att de utrymmen som skall trafikeras skall ha tillräcklig jämnhet och bärighet. Kantavjämningar och ramper skall finnas för cyklar, rullstolar och rullatorer och liknande. Ytorna i övrigt skall vara så jämna att exempelvis personer med balanssvårigheter ska kunna förflytta sig obehindat. Bärigheten ska vara så bra att exempelvis en eldriven rullstol, som är tämligen tung, kan ta sig fram utan problem. Lutningar på ramper vid nivåskillnader bör inte överstiga 8%. Avstängningsanordning, synskadade - Avstängningsanordningar längs och tvärs gångbanan ska vara så stabila att de tål påkörning av en cyklist. Är de placerade framför en schakt skall avståndet vara minst 2 meter. En markeringsskärm skall finnas runt schakten dels på höjden 80 cm dels max 20 cm över marken för att ge stöd åt synskadades orientering. Belysning - Finns belysning normalt skall även belysningen vid den tillfälliga avstängningen ha samma belysningsklass. Halka - Åtgärder skall vidtas mot halkrisker Anpassning för barn, äldre och handikappade - Anpassning av avstängningar i anslutning till exempelvis skolor, idrottshallar, vårdcentraler, serviceboenden och liknande måste särskilt ta hänsyn till de människor som vistas kring dessa anläggningar, alltså barn och äldre. Trafikanordningar Trafikanordningarna ska vara hela, rena och tydliga. I tätortsmiljö krävs ibland rengöring flera gånger per dag. Björn Hedén vid Vägverket region väst menar att det grundläggande målet vid alla tillfälliga avstängningar är att oskyddade trafikanter skall kunna ta sig fram. Emellertid är detta inte praktiskt möjligt i alla situationer. Eventuella avsteg 25