Halm som Biogassubstrat



Relevanta dokument
Region Halland Pelletering av halm produktionskostnadsbeskrivning

Marknadsanalys av substrat till biogas

... till tillämpning

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning

JTI är en del av SP-koncernen

Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv

Småskalig biogasproduktion

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Arena för kunskaps- och erfarenhetsutbyte med fokus på Biometan

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter

FÖRBEHANDLING EN MÖJLIGHET TILL ÖKAD BIOGASPRODUKTION. Ilona Sárvári Horváth Högskolan i Borås

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Jordbruk, biogas och klimat

Biogas i Sverige och Europa. Ulf Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik.

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

Uppgradering och förvätskning av biogas. möjliggör att biogasen når marknaden. Morgan Larsson Biofrigas, Göteborg, Sweden.

Gårdsbaserad biogasproduktion

Karin Eliasson. Energirådgivare Hushållningssällskapet Sjuhärad

Fastgödselrötning, problem och möjligheter. Gustav Rogstrand; Stefan Halldorf; ( )

MIKROBIELL METANPRODUKTION FRÅN GÖDSEL OCH GRÖDOR möjligheter och begränsningar

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet

Energi- och kostnadseffektiv biogasproduktion från avfall - kartläggning och jämförande av nyckeltal (WR54)

Strandnära biogas från alger. Matilda Gradin Hållbar utveckling Samhällsbyggnadsförvaltningen

Energigrödornas ekonomi. Håkan Rosenqvist Billeberga

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda

Organiskt matavfall från Vimmerby och omkringliggande kommuner

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat

JORDBRUK OCH LIVSMEDEL

Gårdsbaserad och gårdsnära produktion av kraftvärme från biogas V

Karin Eliasson. Hushållningssällskapet Sjuhärad

Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från MOVAR

Passiv gödselseparering

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB

HQ-vall: Högkvalitetsvall till mjölkproduktion och lågkvalitetsvall till biogas

RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING

Styrmedel för en ökad produktion av gödselbaserad biogas

Fastgödsel kring Östersjön: Tillgång problem och möjligheter

Växtbiomassa i dammar och våtmarker en resurs för biogasproduktion?

RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun

Rörflen och biogas. Håkan Rosenqvist

Biogas i dag i Halland och hur den kan utvecklas framöver. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling

Biogas från gödsel MIKAEL LANTZ

Ekonomisk analys av biogasanläggningar. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling

BIOGAS I TORNEDALEN. Projektets resultat, slutsatser och beslutsförslag

Biogas i Uppsala län.

Styrmedel för en ökad produktion av gödselbaserad biogas

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk

Klas Gustafsson Östgöta Gårdsgas Gårdsgas AB AB

Vad händer på nationell nivå? Biogas Västs frukostseminarium 21 november 2017

Rapport Metanpotential

Torrötning. Datum som ovan. Peter Svensson

Mötesanteckningar från workshop Småskalig uppgradering och förädling av biogas

Rörflen som biogasråvara

Produktion och användning av biogas år 2006 ER 2008:02

MÄT POTENTIALEN OCH HITTA FÖRLUSTERNA I BIOGASPRODUKTIONEN

Biogas ger nya exportmöjligheter

En sektorsövergripande nationell biogasstrategi

Biogasanläggningen i Boden

Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta

Gasernas utveckling. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

Produktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan Susanne Paulrud SP, Energiteknik

Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling

Produktion och användning. år 2007 ES2010:02

Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland

Började med att inventera närområdet ca 4 mils radie

Provrötning av marina substrat. Docent Ulrika Welander Linnéuniversitetet Institutionen för bygg- och energiteknik

Hästgödsel en resurs!

Möjligheter för biogas i Kalmar län - en idéstudie

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång?

OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011

Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft

Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen. Johan Zettergren, Marknadschef

Produktion och använding av biogas år 2008 ES2010:01

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas behöver långsiktiga och hållbara spelregler. Helena Gyrulf Skellefteå, 29 april 2014

RÅGASPRODUKTION: ENERGIGASPRODUKTION FRÅN BIOMASSA OLIKA METODER FÖR RÖTNING GRUNDLÄGGANDE PROCESSBEGREPP BIOGASANLÄGGNINGENS DELAR EGENSKAPER HOS

Biogas framtidens fordonsbränsle. Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST

Lantmännen. Anders Jideklev. Koncernlogistikchef

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

Biogasutbildning i Kalmar län

Är biogas något för mig/ min gård?

Piteå Biogas AB Samråd med allmänheten och särskilt berörda måndag 18 nov Bild:BioMil AB

Biogasanläggning Antal Energimängd biogas (TWh/år)

Detta material syftar till att vara underlag för att gå till beslut i frågan gällande att köpa in insignie till föreningen.

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik

Sveriges biogaspotential idag och i framtiden hur förhåller vi oss till resten av Europa?

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se

FÄRSKA OCH ENSILERADE GRÖDOR

Biogas till tung trafik. Hans Johansson FordonsGas Sverige AB

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve

Biogas och miljön fokus på transporter

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz

Transkript:

Halm som Biogassubstrat Lars-Gunnar Johansson, BRG/LRF lars-gunnar.johansson@lrf.se tel. 070 247 49 84

Halm en outnyttjad resurs Kräver förbehandling Flera olika metoder: Ångsprängning, pelletering, brikettering, svampar m.fl.

Potential Potential för halm i Västra Götaland ca 1 TWh*. Sverige 5 TWh* Potential för gödsel i Västra Götaland 0,7 TWh* Sverige ca 3 TWh* Total potential för gödsel & halm 1,7 TWh* Sverige 8 TWh* *Teoretisk potential

Flera fördelar om halm kan rötas Strategiskt kan halm användas tillsammans med gödsel för att få bättre lönsamhet i gårdsanläggningarna Viktig potential Halm kan bli en inkomstkälla för de lantbrukare som vill sälja till biogasproducenter Den kolrika halmen kan bidra till en bättre C/N kvot i samrötningsanläggningar

Satsvis rötning av halmpellets/brikett Prov 1 Prov 2 Prov 3 Prov 4 Prov 5 Prov 6 Prov 7 Tillverkare 1 Halm Pellets Kattströ Pellets/hästgödsel Tillverkare 2 Pellets Liggbåsströ Brikett

Prov Halm som biogassubstrat Rötningsresultat Metanutbyte (N-m 3 CH 4 /ton VS) Metanhalt TS(%) VS(%) 16 dygn 25 dygn 30 dygn 45 dygn 92 dygn % Prov 1 83,7 81,6 124 ±4 232 ±5 245 ±6 284 ±5 317 ±6 61 ±2 Prov 2 90,1 85,8 152 ±10 269 ±7 284 ±8 315 ±23 343 ±23 58 ±2 Prov 3 89,7 86,3 119 ±12 242 ±7 259 ±7 283 ±6 306 ±5 58 ±3 Prov 4 88,1 85,3 128 ±4 265 ±38 281 ±37 306 ±37 328 ±39 56 ±3 Prov 5 89,3 84,8 126 ±1 270 ±27 292 ±24 320 ±20 350 ±17 58 ±3 Prov 6 37,6 33,5 109 ±42 215 ±42 228 ±42 262 ±44 296 ±46 58 ±2 Prov 7 90,05 85,8 113 ±14 273 ±12 291 ±10 319 ±17 361 ±11 57 ±3

Halmpress Leverantör SPC Sweden Power Chippers AB Kapacitet (kg/tim) Inköpskostn. (msek) Drift (kwh/ton) Drygt 2000 2 100-120 30-35 Underhållskostn. (kr/ton) Kommentar Årskapacitet 6000 ton ~ drygt 2000 kg/tim. Tillkommer halmhack

Totala kostnader för halmpelletsproduktion Inköp av halm Transporter, lastning/lossning Lager Pelletering Produktionskostnad 0,60 kr/kg halm 0,25 kr/kg halm 0,12 kr/kg halm 0,66 kr/kg halm 1,63 kr/kg pellets Vinstmarginal (15 %) Moms (25%) Försäljning vid lager, inkl. moms Försäljning vid lager, exkl. moms 0,25 kr/kg pellets 0,47 kr/kg pellets 2,35 kr/kg pellets 1,88 kr/kg pellets

Marknad för halmpellets samt hästgödsel Halmpellets är relativt nytt och används i huvudsak som strömedel till hästar där fördelarna är flera Många hästgårdar har höga avyttringskostnader Många gårdsanläggningar har utrymme att röta mer organiskt material Biogasanläggningar som samrötar olika substrat, där kan det ofta uppkomma höga kvävenivåern bli en

Produktionskostnad på halmpellets Priset på halmpellets varierar något i Sverige. Inhämtade uppgifter ger ett pris på mellan 2,90 3,50 kr/kg (exkl. moms) fritt tillverkare. Transportkostaderna vid stora beställningar, hela lastbilar, blir frakten endast 0,16 kr/kg (exkl. moms). Vid 45 dagars rötning samt att 75 % utbyte vid kontinuerlig rötning blir priset för biogasen vid råvaraukostnaden på 3,50 kr/kg pellets ca 1.72 öre/kwh. Detta är ungefär 4-6 ggr så högt mot vad Edström m. fl., (2008) rapporetrarde som råvarukostnaden för energigröda då ensilerad gräs/majs eller vete (endast kärnan) rötas.

Bedömning av prod. kostnad gårdsanläggning Produktionskostanden för biogas vid gårdsanläggningar får ej överstiga 15-20 öre/kwh biogas för kraftvärmeproduktionen Denna produktionskostnad går att uppnå baserat på att att alla kostnader kopplat till att transportera, röta och lagra och sprida hästgödseln inte överstiger 100-130 kr/ton hästgödsel

Slutsatser Det specifika metanutbytet som erhölls vid dennna studie var generellt högt. Orsaken beror troligen på att den ymp som användes var anpassad till attbryta ner lignocellulosabaserat material. Marknadspriset för halmpellts är idag allt för hög för att det skall vara ekonomiskt försvarbart att producera biogas forts.

Slutsatser Förutsättningar finns för att det ekonomiskt ska gå att att producera biogas i gårdsanläggningar där det finns en ej utnyttjad överkapacitet med att samtröta hästgödsel från stallar som använder pelleterad halm som strömedel Intresse finns både från häst- och biogasbranschen men ingen har i någon större skala testat detta i Sverige.

Tack!