UE1 Utlåtande: Kongress 2017... 2

KONGRESS 2017

UE1 Utlåtande: Kongress 2017... 2

2015 års kongress har tema jobb och ska i ett första steg fortsätta utvecklingsarbetet kring en jobbpolitik mot valrörelsen 2018, men kongressens uppdrag är större och mer långsiktigt än så. Socialdemokraterna har ett jobbmål fram till 2020. På Socialdemokraternas kongress i maj 2015 påbörjar vi resan mot 2050. 2050 är ett viktigt riktmärke. EU har redan beslutat om energi- och klimatpolitiska mål som sträcker sig till 2050. Detta har påverkat svenska myndigheters arbete när det gäller klimat- och energiomställning (exempelvis Naturvårdsverkets förslag till färdplan 2050 och Energimyndighetens energiprognoser). Av den dåvarande regeringens tillsatta framtidskommission har man år 2050 som referenspunkt för framtidsscenarierna. Den tidigare Globaliseringsrådet har samma tidshorisont. Hur ska framtidens jobbpolitik se ut, jobben bli fler och arbetsinnehållet utvecklas? En framtidsinriktad jobbpolitik måste skapas utifrån många olika perspektiv. Det är nödvändigt att tänka utanför dagens ramar och klara av att gifta ihop flera olika områden, trender och perspektiv. Sverige, som är ett litet och exportberoende land, behöver ett väl utvecklat samarbete mellan de

aktörer som gör oss framgångsrika i den internationella konkurrensen. Sverige behöver en förstärkt strategisk samverkan mellan samhälle, näringsliv och akademi för att stimulera jobbskapandet. Den tekniska utvecklingen gör att olika branscher ändrar karaktär. Ett exempel är digitaliseringen av den svenska tillverkningsindustrin med kvalificerade jobb och ett högt kunskapsinnehåll. Digitaliseringens användningsområden avgränsas inte längre till IT-tekniker och utveckling av hård- och mjukvara inom datortillverkning. Utvecklingen av mobila appar och informationsteknologi används för att effektivisera industriproduktion. Smarta fabriker kännetecknas av flexibilitet, resurseffektivitet och ergonomi samt integration av kunder och affärspartners i affärs- och värdeprocesser. Sättet att tänka, vara och bygga återfinns i fordonsindustrin som står i frontlinjen när det gäller att utveckla sammanhållna system för avancerade produkter och tjänster. Utvecklingen påverkar nu hela näringslivet men också välfärdens organisering. Sverige ligger långt fram när det gäller Life science och livsvetenskaperna med en förhållandevis stor läkemedelsindustri. Ur ett utvecklingsperspektiv förutsätter hälso- och sjukvården samverkan med industrin. Samverkan mellan de medicintekniska företagen och klinisk expertis måste ske i den kliniska vardagen och utgöra ett naturligt led i att utveckla vården och en stor del av svensk arbetsmarknad. Arbetets innehåll är mycket mer än bara arbetsmiljö. Därför räcker det inte längre att prata om hur vi har det på jobbet utifrån arbetsmiljö och arbetsrätt. Den senaste tiden har det blivit allt tydligare att olika managementtrender påverkar organisation och ledarskap, den tekniska utvecklingen skapar möjligheter men också en utökad teknikstress, frihet att själv styra över sitt arbete ökar individens inflytande men det medför också att gränserna mellan arbete, fritid och vila suddas ut. Till 2015 års kongress har det inkommit ett antal motioner och att-satser som faller utanför ovanstående. Partistyrelsen föreslår kongressen att hänskjuta dessa till kongressen 2017. att hänskjuta motionerna B9:1, B26:38, B69:3, B69:4, C14:3, C15:3, D74:3, D74:4, D92:1, D92:2, D92:3, D102:1, D113:2, D113:3, D113:4, D113:5, D113:6, D295:2, D295:3, E1:1, E1:2, E1:3, E2:1, E2:2, E3:1, E4:1, E4:2, E4:3, E4:4, E4:5, E4:6, E4:7, E5:1, E5:2, E6:1, E7:1, E8:1, E9:1, E10:1, E11:1, E12:1, E13:1, E14:1, E14:2, E15:1, E16:1, E17:1, E17:2, E18:1, E19:1, E20:1, E20:2, E20:3, E20:4, E21:1, E21:2, E21:3, E22:1, E22:2, E23:1, E23:2, E24:1, E25:1, E26:1, E26:2, E27:1, E27:2, E28:1, E28:2, E29:1, E29:2, E30:1, E30:2, E30:3, E31:1, E32:1, E33:1, E34:1, E35:1, E35:2, E36:1, E36:2, E36:3, E37:1, E37:2, E38:1, E38:2, E38:3,

E39:1, E39:2, E40:1, E41:1, E41:2, E41:3, E41:4, E42:1, E43:1, E43:2, E44:1, E44:2, E44:3, E45:1, E46:1, E46:2, E47:1, E48:1, E48:2, E49:1, E49:2, E49:3, E49:4, E50:1, E51:1, E52:1, E53:1, E54:1, E55:1, E56:1, E56:2, E56:3, E56:4, E56:5, E57:1, E58:1, E59:1, E60:1, E60:2, E60:3, E61:1, E61:2, E62:1, E63:1, E64:1, E64:2, E64:3, E64:4, E65:1, E65:2, E65:3, E65:4, E65:5, E66:1, E66:2, E66:3, E66:4, E66:5, E67:1, E67:2, E68:1, E69:1, E70:1, E71:1, E72:1, E73:1, E74:1, E75:1, E76:1, E77:1, E78:1, E79:1, E79:2, E80:1, E81:1, E81:2, E81:3, E82:1, E83:1, E83:2, E83:3, E83:4, E84:1, E85:1, E85:2, E85:3, E85:4, E85:5, E86:1, E86:2, E87:1, E88:1, E89:1, E89:2, E89:3, E89:4, B89:2, E90:1, E91:1, E92:1 Ämnet bör vara självklart åtminstone för oss Socialdemokrater. Men om vi går tillbaka till andra världskriget så var det att judar, zigenare, tattare och annat löst inte var intressanta att ha som medborgare i det egna häradet eller landet. (Beteckningarna är de som användes vid den tiden av bl.a svenska myndigheter.) Ute i Europa dödades dessa folkgrupper urskiljningslöst. För den judiska gruppen fördes journal för att nazismen skulle kunna uppvisa en lösning på judefrågan. Romerna var oftast analfabeter och räknades i antal vagnslaster. När kriget var slut beslöt segrarmakterna att upprätta en frizon för den judiska gruppen i landet Palestina. För romerna i Europa gjordes under många år i princip ingenting. I Sverige gällde däremot inreseförbud mellan åren 1914 och 1953. Likartade särbestämmelser gällde även för andra folkspillror i Europa. Att romerna i Sverige blev undantagna från denna misär beror till stor del på den politiska strid som bedrevs av systrarna Katarina och Rosa Taikon med support av bl.a Hans-Göran Frank och Olof Palme (båda S). För dessa gällde det att kämpa mot bl.a fördomar från alla möjliga håll och kanter, även den egna gruppen, Till exempel kom följande diskussion upp: Om ett par tre år har vi fått motsvarigheten till nioårig grundskolekompetens men är då över femtio år. Har vi några chanser att få ett jobb? Trots allt verkar det ha gått något bättre för svenska romer än för exempelvis romer från Östeuropa. Som medlem av Europiska unionen är det vår skyldighet att göra något åt den nuvarande situationen i Östeuropa och då med hjälp av EU-parlamentet eller EU-kommissionen eller eventuellt EU-domstolen. Oavsett hur vi en gång röstade i valet om EU-medlemskap så är Sverige i dag medlem i Unionen så har vi här i landet lika stor skyldighet som alla andra att se till

att alla EU-medborgare har möjlighet att leva ett drägligt liv. E1:1 att den kommande partikongressen tar upp detta ärende till behandling då människor far illa på grund av den nuvarande situationen och varje försening enbart förvärrar den E1:2 att den kommande partikongressen uppdrar åt våra ledamöter på olika platser EU att alla människors lika värde blir mer än en vacker ramsa utan verklighet E1:3 att våra svenska representanter får i uppdrag att påverka alla socialister och socialdemokrater i Europa för att stödja detta så att det bli möjligt att genomföra så snart som möjligt Erik Renfors Skurups arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Framtidens jobb i ett samhälle som allt mer formas av att kunskaper där så kallat kulturellt kapital styr om alla kommer att få jobb eller hamna utanför arbetsmarknaden. Utbildningskontrakt, yrkesintroduktionsjobb, bristyrkesutbildningar och kunskapslyft är utomordentliga verktyg för att motverka arbetslöshet främst bland ungdomar. På längre sikt finns dock ännu en orsak till att vissa inte lyckas i skolan och därmed får svårare att få jobb. Det är bevisat att föräldrars skolutbildning är avgörande för skolresultat, vidare studier, arbete och ett livslångt lärande. Allt lärande försiggår inte i skolan. Man lär sig mest i sin familj. Att högutbildades barn, lätt lär sig anpassning till skolan är inte konstigt. Man lär sig också mycket genom att vara med i garaget, laga mat, se på nyheter eller annat med mamma och pappa samt delta i den dialog som nödvändigtvis finns för att en familjegrupp skall fungera. Det nya kunskaps och informationssamhället ställer dock nya krav på lärandet. Krav som föräldrar med mindre erfarenhet av formell skolutbildning inte känner till därför de aldrig upplevt det. Från barnets födelse (BVC) och genom hela uppväxten (Förskola Skola) träffar dessa föräldrar ett antal kunniga människor med adekvat utbildning. Barnafödandet skapar också en väldigt god motivation för barnets bästa.

E2:1 att socialdemokraterna verkar för att utöka uppdraget för alla som i samhället arbetar med barns fostran att också stötta föräldrar i sin roll för att motivera barnen till studier E2:2 att socialdemokratin påverkar de delar av folkbildningsrörelsen som vi har inflytande i, att inleda en folkbildningskampanj som stöd för föräldrar som vill hjälpa sina barn att klara skolan Jan-Ivar Johansson Luleå arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. När det byggs nytt tas inte hänsyn till de som har det svårt i samhället. Man bygger obekväma bänkar för att hålla bort de man anser inte tillhör samhället, de ska inte synas. Det känns som att de som planerar städerna tycker att det ser smutsigt ut med utsatta människor. Självklart vill vi att alla ska ha ett riktigt hem, men vi behöver inte göra det svårare för de utan genom att bygga bort deras chans att finnas. Det borde byggas många fler hem för folk som har det svårt att klara av ett eget just nu. Ett exempel på stadsplanering där man har byggt bort människors rätt till plats i det gemensamma är nybyggda Citytunneln i Malmö där bänkarna är byggda sneda för att folk inte ska kunna sova där. Bänkar kan verka vara en liten bagatell, men för den som inte har någonstans att sova på natten är de guld värda. Det är ovärdigt ett socialdemokratiskt samhälle. E3:1 att Socialdemokratiska Arbetarepartiet verkar för att allmänna bänkar och inga offentliga rum byggs med syftet att driva bort människor Daniel Löfblad SSU Båstads arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.

Finns civilförsvaret kvar? Om det är så vad har det hand om? Det vi har sett några år tillbaka så är katastrofberedskapen mycket dålig när det gäller lite större katastrofer t.ex. Tranarpsolyckan i Skåne och skogsbranden i Sala. Även under fredliga förhållanden så kommer vi att drabbas av olika slags händelser som ställer krav på att vi har ett fungerande katastrofskydd. Det har även visat sig att det är svårt att rekrytera folk till vårt försvar och utlandsuppdrag. Vi måste ha utbildad personal samt maskinell fungerande utrustning stående eller tillgänglig för nedanstående behov och mönstring till E4:1 att ha ett fungerande försvar och militär beredskap E4:2 att skaffa och utbilda personal till utlandstjänstgöring militärt och administrativt arbete E4:3 att utbilda personal för beredskap och aktivt arbeta inom naturkatastrofer och olyckor i hemland samt i utlandet E4:4 att ha beredskap för arbete mot epidemier i hemland samt i utland E4:5 att ha beredskap material och utrustning att bygga upp tillfälliga sjukanläggningar var som helst i världen E4:6 att ha beredskap material och utrustning att bygga upp tillfälliga flyktingläger i hemland och utland E4:7 att ha beredskap till snabba livsmedelsleveranser till utsatta områden var som helst i världen Bo-Göran Allard Socialdemokraterna i Finspa ng Finspångs arbetarekommun beslöt att sända motionen som enskild till kongressen.

Brist på platser vid traumaenheter leder till stort lidande för de drabbade, deras anhöriga samt ekonomiska förluster för individ och samhälle. Ökad självmordsrisk och långvarig fysisk ohälsa är andra konsekvenser. Flyktingar samt övriga barn och vuxna som utsatts för hot och våld riskerar idag att inte kunna delta i och bidra till samhällslivet. I slutänden är det därför en demokratifråga. Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri menar att det förekommer posttraumatisk stress, tidigare kallad för granatchock, hos en till tre procent av den svenska befolkningen. Det betyder att ca en kvarts million människor indirekt förhindras möjlighet till att arbeta. Väntetiden kan vara upp till två år. En del nekas vård direkt, trots att de har remiss. Brist på vårdplatser inom den specialiserade psykiatrin tvingar vårdgivare till omänskliga val. Vilka svårt traumatiserade människor, flyktingar, våldsutsatta barn och vuxna skall nekas vård? Människor bollas fram och tillbaka mellan vårdcentraler och traumaenheter. Situationen försvårar läkningen och förvärrar psykiska skador; trots att evidensbaserad behandling kan bota eller lindra. Traumatisering betyder hög stressnivå och inverkar bland annat på vår studie- och inlärningsförmåga. Funktionshinder för att lära och behärska det svenska språket är ett väl känt arbetshinder. Att arbeta och upprätthålla nära relationer blir ofta helt omöjligt, om man inte får rätt hjälp i tid. Trots att antalet traumatiserade patienter har ökat kraftigt de senaste åren har Sverige idag bara ett fåtal psykiatriska specialistenheter som ska behandla personer med posttraumatisk stress, PTSD. År 2001 var antalet vårdplatser 5218, därefter har de minskat ned till 4384 platser år 2014, enligt SKL. Exemplen på situationens allvar är många. Kris- och traumacenter i Stockholm hade remiss stopp under 2013, de tvingades säga nej till ett 50-tal patienter. Nytt remiss stopp infördes våren 2014. Väntetiden på PTSD mottagningen i Borås, är två år för vuxna. Barn och unga får vänta i minst tre månader. Centrum för trauma i Karlstad, har 3 månaders väntetid för bedömning och ytterligare sex månaders väntetid för behandling. Traumagruppen i Örebro har närmare 100 personer på väntelista och kötiden är 13 14 månader. Kris och trauma mottagningen i Göteborg tar endast emot flyktingar. Man hade en ökning av patienter med 30 procent 2013. Röda korset hjälper flyktingar över hela landet. I januari larmade man att de inte klarade den stora ökningen av flyktingar.

Remisser till traumamottagningar kan hjälpa till att hålla hoppet uppe, men när avslagen blir ett faktum, kan det förvärra tillstånden och känslor av maktlöshet. I bästa fall söker man sig till akutmottagningar där det skrivs ut antidepressiva i väntan på remiss till traumacentren. Dessvärre kommer medicineringen inte åt själva grundproblemet. Viktigt är att inte som föregående regering enbart satsa på korttidsbehandlingar i ett enögt effektivitetstänk. Satsningar på att läka människors olika psykiska sår; måste alltid följa evidens, och anpassas till människan och verkligheten. Positivt är att socialdemokraterna nu har aviserat att stärka psykiatrin, och den här patientgruppens utsatta situation bör lyftas fram. Om man inte åtgärdar platsbristerna lämnar man traumatiserade människor till att överleva; inte leva och vara en del av samhället med samma rätt till hälsa och arbete. För att minska lidande och säkerställa alla människors rätt till arbete och deltagande i samhället yrkar jag E5:1 att regelbundna kontroller införs för att säkra att vård med god kvalitet upprätthålls för PTSD diagnostiserade patienter E5:2 att evidensbaserad vård vid traumabehandlingar inkluderat diagnosen PTSD ges på lika villkor i hela landet inom ramen för vårdgarantin Marina Andersson och Dalarö, Utö, Ornö socialdemokratiska förening Haninge arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Många studieförbund påbörjar undervisning i svenska för asylsökande långt innan asyl har beviljats. Att lära sig språket är för många nyckeln till att kunna få ett arbete. Att då behöva vänta i många månader under tiden som skälen för asyl utreds förlänger bara tiden fram till dess att en person har möjlighet att börja arbeta. Kan svenskundervisning börja bedrivas tidigt ger det de större möjlighet till ett snabbt inträde på den svenska arbetsmarknaden samt en mer meningsfull tillvaro i väntan på besked om de beviljas asyl eller inte. Studieförbunden hjälper också till med andra saker, såsom fotbollsträning för ungdomar, lokaler för syföreningar mm som ger människor en möjlighet att träffa andra och att utvecklas som

människor. Det bör därför vara möjligt för studieförbunden att få bidrag för verksamheter som involverar människor som inte ännu fått de sista fyra siffrorna i personnumret. E6:1 att Socialdemokraterna ska möjliggöra för studieförbunden att få bidrag för verksamhet för asylsökande Irja Gustavsson, Linda Svahn Lindesbergs arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Asyl sökande har idag för lång väntetid och blir passiva samt har svårt att komma in på arbetsmarknaden när de väl har fått sitt permanenta uppehålls tillstånd (PUT). Här behövs en snabbare hantering för att man ska komma ut i arbete och att bli självförsörjande eller få en utbildning. Då antalet asylsökande antas öka med det dubbla under de närmaste åren måste något göras. E7:1 att man tillsätter fler utredare för asyl sökanden för att de snabbare ska få besked om PUT Erik Fors Emmaboda arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Det finns många ensamstående föräldrar i Sverige idag. Vardagen som ensamstående förälder kan vara tuff och ensam. Att vara förälder är en ynnest men också hårt arbete. Att vara ensam förälder eller förälder tillsammans med någon som inte mår bra av olika anledningar och som

också behöver omsorg är inte en lätt livssituation. Det kan finnas tillfällen då föräldrar kan behöva en paus från sitt föräldraskap och få möjlighet att exempelvis gå till jobbet och vara vuxen en stund tillsammans med andra vuxna. Att kunna överlåta föräldradagar till en släkting eller en vän på motsvarande sätt som för tillfällig föräldrapenning kan vara en möjlighet för människor i olika situationer att få luft i systemet och därigenom möjlighet att må bättre och kanske vara en bättre förälder och människa. E8:1 att Lagstiftningen ändras så att det blir möjligt att överlåta dagar med föräldrapenning till släkting eller vän på motsvarande sätt som för tillfällig föräldrapenning Irja Gustavsson, Linda Svahn Lindesbergs arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Barn som kommer till Sverige av olika anledningar har olika erfarenheter av skola. En del barn har gått i skola under ordnade former i sitt hemland innan flykten till Sverige. En del andra har gått i skola i flyktingläger. Ytterligare andra barn har inte gått i skola alls. Detta gör så att förutsättningarna för de olika barnen ser väldigt olika ut. För en del barn går det fort, de ska så att säga bara lära sig svenska för att kunna tillgodogöra sig utbildningen i skolan. Andra barn behöver lära sig vad det innebär att gå i skolan och få lära sig grunderna för att kunna börja i den vanliga svenska skolan. Ytterligare andra barn vet vad det innebär att gå i skolan men behöver lära sig hur det fungerar i den svenska skolan med frihet under ansvar. Som det är idag i många kommuner börjar nyanlända barn och ungdomar i skolan utan någon form av sluss där det utvärderas vad som krävs för att barnet ska kunna tillgodogöra sig skolan på bästa sätt och på kortast möjliga tid kunna komma in och följa undervisningen i skolan. En möjlighet är att inrätta introduktionsskolor där barnens kunskapsnivå utvärderas och där de får möjlighet att få de grunder de behöver för att kunna följa med i undervisningen i den klass där de sedan ska gå på ett bra sätt. Detta ger även lärarna som ska undervisa barnet i den svenska skolan bättre förutsättningar att möta barnet där det befinner sig utbildningsmässig och utvecklingsmässigt. Med anledning av ovanstående behövs det en nationell plan för introduktionsskolor och introduktionsutbildningar för nyanlända för att de ska kunna tillgodogöra sig den utbildning de erbjuds.

E9:1 att En nationell plan för introduktionsskolor och introduktionsutbildning för nyanlända barn och elever tas fram Linda Svahn Lindesbergs arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Tandvård och sjukvård är skilda åt men båda bedrivs av landstingen/regionerna. Tänderna är en del av kroppen men behandlas som något eget, något annorlunda. Att ha dålig tandhälsa är förknippat med socialt stigma. Det är också rent faktiskt förknippat med vilken social status du har. Ju högre utbildningsnivå och inkomstnivå desto mindre sannolikhet att du har dålig tandhälsa. Många studenter väljer att inte gå till tandläkaren då de tycker att det är för dyrt och de redan har det knapert ekonomiskt. Detta beteende riskerar att följa med dem även uppåt i åldrarna. Tänderna och munnen är en del av kroppen och det går att upptäcka ett flertal sjukdomar genom att undersöka munnen och tänderna hos en människa tänderna är en del av kroppen. Som det är idag är det relativt stor skillnad mellan högkostnadsskyddet för tandvård jämfört med det för sjukvård. Besöker du sjukvården får du betala max 1100 kr i patientavgifter över en period på ett år. För tandvården gäller att du får själv betala för tandvårdskostnader som har ett referenspris på upp till 3000 kr per år. Sedan får du ersättning för 50 procent av kostnader med ett referenspris mellan 3 000 och 15 000 kronor och 85 procent av kostnader med ett referenspris som överstiger 15 000 kronor. Detta gäller ett referenspris som tandläkaren inte är skyldig att hålla sig till utan du kan faktiskt vara tvungen att betala mer. Detta betyder att det inte finns något tak på hur mycket du faktiskt kan vara tvungen att betala i tandvårdsavgifter. E10:1 att tandvården ska ingå i samma högkostnadsskydd som sjukvården Linda Svahn Lindesbergs arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.

Den borgerliga alliansen har ökat ut såväl betyg som nationella prov. Den socialdemokratiska skolan fäster inte lika stor vikt vid betyg som alliansen. Framför allt inte för de yngre barnen. Det har också införts ett antal nationella prov i skolsystemet under det borgerliga styret. De nationella proven i åk 3 består av många delprov och belastar personalen hårt. För barnen i yngre åldrar är de nationella proven en rejäl stressfaktor. De nationella proven har ringa betydelse ur lärandeaspekt eller ur pedagogisk aspekt. Eleverna i åk 3 (åk 4 i specialskolan) genomför nationella prov i ämnena, svenska och svenska som andra språk. Proven är avsedda att ge läraren stöd vid bedömningen av elevernas kunskap i förhållande till kunskapskraven, men arbetsbelastningen är stor och svår genom proven. Resultatet från proven är avsedda att ge stöd för den fortsatta planeringen av undervisningen, men undervisningen kan planeras utan de nationella proven. E11:1 att de nationella proven avskaffas med omedelbar verkan för de yngsta barnen i åk 3 Jessica Högberg Sandvikens arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Lagen om stöd och service i vissa fall är en mycket fin lagstiftning för personer som omfattas av lagen. Tyvärr är lagen väldigt strikt på så vis att man måste tillhöra personkretsen för att man ska få tillgång till de insatser som lagen ger möjligheter till. Inom grund- och gymnasieskolan har detta inneburit att man har blivit mycket strikt i bedömningarna om en person tillhör personkretsen för grundsär- och gymnasiesärskolan. Man måste ha dokumenterade begåvningshandikapp som innebär att man inte når upp till en viss nivå

vid testtillfällena för att ha rätt till insatser i grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Om man t.ex. har något neuropsykiatriskt funktionshinder och är svagbegåvad, men uppnår precis över nivån vid testtillfällen, har man inte rätt till grund- och gymnasiesärskolans insatser trots att eleven kan ha samma behov som en person som ligger strax under gränsen vid testtillfället. Detta får mycket märkliga konsekvenser för de enskilda barnen och ungdomarna beroende på vad enstaka testresultat visar. En elev kan få rätt till mycket omfattande stödinsatser, medan den andra eleven med i stort sätt samma svårigheter inte får den stöd och hjälp som man borde ge eleven. Detta eftersom man inte tillhör rätt personkrets! Så borde det inte vara i dagens välfärdssamhälle. I stället borde insatser och stöd ges utifrån de behov den enskilde eleven har oavsett om man råkar tillhöra den personkrets som har rätt till grund och gymnasiesärskolans insatser. E12:1 att vi Socialdemokrater tar initiativ till översyn av lagstiftningen inom grund- och gymnasieskolan med målet att skapa en lagstiftning som ger insatser och stöd till elever utifrån elevens behov och inte utifrån personkretstillhörighet Karl-Erik Kruse Svalövs arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Dagligen stöter vi medborgare i kontakt med företag, myndigheter och övrig samhällsservice beskedet att Just nu är det många som ringer. Väntetiden varierar. Upp till 50 minuters väntetid på att få anmäla brott på teleledning, beställa telefon (Telia) är några exempel. Banker, försäkringsbolag, myndigheter, statlig verksamhet, (t.ex. skatteverket) kommuner, landsting med fler är i många stycken lika dålig. Glädjande att sjukvården på vissa områden har en bättre ordning. Tendensen är att bolagen för att tjäna pengar drar in på telefon- servicen. Försöker allt mer föra över samtal och kontakter till datakommunikation via webb och hemsidor. En annan tendens att företagen förlägger telefonservicen till låglöneländer. I Sverige finns tecken på att företagen utnyttjar samhällets bidrag för att förlägga telefonservice ut i landet. Centralisering och koncentration av verksamheter gör det mer otillgängligt och personliga besök

för samtal och rådgivning är nu nästan ogörligt. En väntetid på 45 minuter för att få komma fram med sitt ärende är att överföra kostnader på kunden. För många är en sådan väntetid ogörligt om man har ett arbete, t.ex. i en kassa, löpande bandet, i en skogsmaskin, ol. Hänvisning till webb och hemsidor klaras inte av och passar inte alla. Äldre, funktionshindrade och de som ej har tillgång till dator. Det kan även gälla knappande med ett antal val/alternativ som kan vara omfattande och förvirrande. Konkurrensen är dessutom satt ur spel då alla är i stort sett lika dåliga och valmöjligheterna är begränsade. T.ex. om man söker kontakt med sin egen kommun. I vissa fall kan svårigheterna att nå den man söker utgöra en fara/risk. Detta är ett problem och måste uppmärksammas innan det går för långt. De företag som fått samhällsstöd för sin verksamhet måste ge en bra service och inte bara göra vinster på den dåliga servicen och samhällets bidrag. Övriga företag med denna dåliga service måste bli bättre och tillgängligare. Gränsen är nådd. Otaliga exempel på hur dålig servicen är och väntetiderna kan ges men troligen upplever våra riksdagsledamöter själva och de väljare man har kontakt med samma problem. E13:1 att våra riksdagsledamöter på ett eller annat sätt tar upp problemen och arbetar för en förbättring Bo-Anders Öberg Härnösand arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. I ett demokratiskt samhälle bestämmer befolkningen vad myndigheterna ska bedriva för verksamhet. Myndighetsutövare får sina uppdrag av politiker som i sin tur väljs i allmänna val. Befolkningen ska kunna lita på att alla myndigheter bedriver just den verksamhet de fått mandat för. SVT:s Uppdrag granskning avslöjade i december hur Försvarets Radioanstalt, FRA, bedrivit aktiv signalspaning, d.v.s. datorintrång, mot internetanvändare. De dokument som låg till grund för avslöjandet kom till allmänhetens kännedom genom Edward Snowden, som blev tvungen att säga upp sitt gamla liv och söka asyl för vad han uppdagat. Det är inte bara FRA bedriver övervaknings-verksamhet. Polisen och Säpo måste bedriva en viss telefonavlyssning och annan dataövervakning för att utreda och förhindra brott. All avlyssning måste vara befogad, och för att

garantera att myndigheterna inte ägnar sig åt obefogad avlyssning bör alla medborgare ha rätt att få veta när och varför de blivit avlyssnade. Att myndigheter tar sig friheter utanför lagens ramar är ett demokratiskt problem. Att försvara och upprätthålla demokratin kan kräva vissa intrång i den personliga integriteten, men dessa intrång måste alltid vara motiverade med hänsyn till omständigheterna och dessutom måste de stödjas i lagen. E14:1 att folkvalda politiker får en större insyn i myndigheter som bedriver övervakning av telefonsamtal och annan datatrafik, med syfte att tillse att dessa myndigheter bedriver den verksamhet de fått i uppdrag att bedriva E14:2 att myndigheter som bedriver övervakning av telefonsamtal och annan datatrafik blir skyldiga att informera medborgare som blivit utsatta för avlyssning om när och varför de blivit avlyssnade. Denna information ska tillkännages till medborgaren antingen då den åtalas för brott eller då en misstanke om brott kan avskrivas Håkan Bernhardsson, GSHF Göteborgs Socialdemokratiska Högskoleförening Göteborgs partidistrikt beslöt att anta motionen som sin egen. The one who does not remember history is bound to live through it again George Santana Denna mening finns på en tavla på koncentrationslägret Auschwitz. Vi får aldrig glömma, aldrig sluta tala om det grymma, ofattbara som skedde under förintelsen. En hel folkgrupp blev nästintill utrotade i lägren. Fortfarande idag sker det folkmord. Vi kan följa utvecklingen i Syrien, det som skedde i forna Jugoslavien, Uganda, exemplen över tid är många på mänsklighetens ondska. Historien upprepar sig. Hitler var demokratiskt vald. Politiska partier som bygger sin ideologi på främlingsfientlighet och rädsla växer runt om i vår värld idag, så även i vårt land. De tar plats i våra demokratiskt valda parlament. Vi socialdemokrater kan inte stillatigande följa denna utveckling. Vi som parti kommer alltid att kämpa för fred, frihet, solidaritet och alla människors lika värde! Därför måste vi rusta våra ungdomar inför framtiden. Visa på hur historia nutid framtid hänger ihop. Alla ungdomar skall under sin skolgång fått sett något av dödslägren. Detta besök ska vara obligatoriskt i undervisningen. Vi har ett ansvar att visa mänskligheten från dess värsta sida i

hopp om att dessa grymheter inte skall upprepas. E15:1 att Socialdemokraterna ska verka för att alla ungdomar under sin skoltid i högstadiet ska beredas möjlighet att besöka något av förintelselägren, detta som en obligatorisk del i undervisningen Marie Åberg Johansson Ljungby arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. När en asylsökande kommer till Sverige så är det oftast att han/hon bara talar sitt eget hemspråk. Att komma till ett nytt land innebär en förändring av hela livssituationen. Ingen bostad, ingen försörjning, utan familj, utan allt som vi upplever som livets nödtorft. Oftast placeras man i en förläggning med en mängd människor som har samma traumatiska upplevelser i bagaget. De får sitt första brev från Migrationsverket. Detta är skrivet på ett språk som kan vara svårtolkat även för en som har svenska som hemspråk. Ibland är det skrivet med ett alfabet som de aldrig har sett förut. I bästa fall är det någon som kan översätta detta brev till mottagaren. Detta är i den bästa av världar. Ibland finns ingen sådan tillgänglig. Detta brev kan innehålla viktig information för den asylsökande. Det kan vara kallelse till ett möte med Migrationsverket. Det kan vara en kallelse till polisen. Det kan i princip vara information som är livsviktig för den asylsökande. Migrationsverket har personal som har varje språkgrupp som sitt hemspråk. Man kan på ett enkelt sätt underlätta för den asylsökande genom att skicka ut viktiga standardbrev på ett språk som är förståeligt för den sökande. E16:1 att skrivelser som skickas från Migrationsverket och andra myndigheter skall i görligaste mån vara skrivna på ett språk som mottagaren förstår

Inger Wennhall Skurups arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Bestämmelserna om bygdeavgiftsmedel finns i Lag (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet, som främst reglerar de avgifter kraftverksbolagen ska betala. Denna lag har sitt ursprung i den påverkan som vattenkraftsutbyggnaden skapade kring utbyggnaden av vattenkraften i våra älvar och det intrång den gjorde i bygderna. Nu har en liknande verksamhet uppstått i och med utbyggnaden av vindkraften i hela landet. Denna påverkan på det rörliga friluftslivet innebär att stora landområden har av säkerhetsavstånd till verken och väg- och ledningsdragningar gjort att stora delar av det rörliga friluftslivet har begränsats. Vidare har det haft stor inverkan på besöksnäringens utveckling och möjlighet att vistas i naturen. E17:1 att vindkraften omfattas av liknande bestämmelser E17:2 att bygdemedel tillförs de områden som berörs av vindkraftsetableringar Martin Norehn Malå arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Idag är kurderna den största folkgruppen som tyvärr fortfarande saknar rätt till en egen stat av omvärlden. Dessutom är kurder mellanösterns fjärde största folkgrupp, det är därför dags att kurderna också, som palestinierna, i enlighet med folkrätten får rätt till självbestämmande. Förutom att ett erkännande är en del av en solidarisk utrikespolitik kan det på lång sikt leda till stabilitet i ett område som idag i många delar härjas av ISIS. SSU har redan erkänt Kurdistan som

stat (år 2011) och vi i SSU Uppsala tycker i enlighet med förbundet att kriterierna för en självständig stat idag uppfylls i den irakiska delen. Nu är det dags för partiet. Ett första steg på vägen kan därför vara att erkänna den irakiska delen i Kurdistan som stat. E18:1 att det Socialdemokratiska Arbetarepartiet ska verka för ett statligt erkännande av den irakiska delen av Kurdistan SSU Uppsala Uppsala arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Denna motion kom till när jag kom i kontakt med en del pensionärer som hade det svårt ekonomiskt, när ens maka/make avlider. Omställningen är svår, man har bundit upp sig med olika avtal som man gör idag, tv, mobil m.m. Den ekonomiska situationen blir väldigt jobbig, man har ju byggt upp ekonomin på två pensioner, så plötsligt är det bara en. Det tar tid att ändra dessa avtal för de vill inte gärna hjälpa till att ändra detta. Därför föreslår jag att dessa pensionärer som hamnar i denna situation skall få en extra pension i 3 månader, för att få ordning på sin nya situation och ekonomi. E19:1 att bifalla motionen Elsie-Marie Östling Orust arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen.