Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Relevanta dokument
Från hälsobeskrivning till resultat. Ralph Harlid, Barbara Rubinstein, Karin Althoff Marianne Laiberg, Lena Olsson

HSN S 22 nov befolkningens uppfattning om vården. Befolkning, vårdkonsumtion och. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski

HSN G 4 okt Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski

HSN N 18 okt Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski

HSN V 22 nov Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

4. Behov av hälso- och sjukvård

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

HSNS Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

En god vård? Öppna jämförelser 2017 Övergripande uppföljning utifrån sex frågor om hälso- och sjukvårdens resultat

Verksamhetsanalys 2008

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar

Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg

HSN:s planering och uppföljning

Rubriktext. Vårdbehov i Västra Götaland. - Somatisk vård och hälsoutfall vid samtidig psykisk sjukdom. eventuell underrubrik. Rapport

SNau 147. Kristinehamns kommun. Nävaplatser. Arbetsutskottets förslag till beslut. Ärende. Protokoll. Socialnämndens arbetsutskott

Landsting. Politiker. Landsting. Invånare. val skatt. Ekonomiska ramar. Verksamhetsinriktning. Utbud till befolkningen.

Presentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting Jämförelser mellan landsting

En god vård? SoS 2018

Behovskartläggning. Komplettering till behovskartläggning 2011 samt fördjupning av äldre hallänningars behov. underlag mars 2012

Hälsoläget i Gävleborgs län

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna

TABELLBILAGA. Hälso- och sjukvård i Västra Götaland

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget

Behov och behovsanalyser vid HSK Göteborg. Anders Östlund Hälso- och sjukvårdskansliet Göteborg

Hur jämlik är vården?

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december Medellivslängden i Sverige Åldersstruktur Epidemiologi

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Beställningsunderlag 2015

Levnadsvanor för patienter med


Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Årsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Prevention och behandling vid

Utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård

Uppsala ser lönsamhet i att förebygga

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Styrkortens relationer 2006

Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn

Ojämlikhet i hälsa. Sara Fritzell. /

Resursfördelning Region Östergötland

Varför arbetar vi med levnadsvanor och hur? Raija Lenné Projektledare, docent

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet

Hälsodata områdesfakta

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006

Årsrapport folkhälsa Divisionernas årsrapporter

MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

RMPG Hälsofrämjande strategier

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland Magnus Wimmercranz

Befolkningsinriktade hälsosamtal

Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Årsberättelse Programråd Sjukdomsförebyggande metoder. Karin Salomonsson Wohlin, ordförande Karin Kauppi, samordnare

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna år

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011

Undvikbar slutenvård Återinskrivningar inom 30 dagar 65 år och äldre 2009 till 2013 kvartal 1

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande. - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV. 29 maj 2012

Hälsa på lika villkor?

Folkhälsorapport 2008 Befolkningens hälsa, livsvillkor och attityder till hälso- och sjukvården i Fyrbodal

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Vilka nationella register kan Malmö ha nytta av?

Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården

Mål och inriktning

Vilken nytta har regionen och befolkningen av forskning i primärvård?

Socialstyrelsens fokusområden och framtida utmaningar inom hälso- och sjukvården

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken Sid 1

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor Fyrbodal/VGR 2011

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)

Transkript:

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker

Rapportens innehåll Generell hälsolägesbeskrivning Fördjupning av några utvalda behovsgrupper Jämförelser mellan hälso- och sjukvårds-nämndsområden Hälsoläget per nämndområde totalt och per behovsgrupp antal individer nuvarande vårdkonsumtion prognos för sjukdomsförekomsten prognos för vårdkonsumtionen

Kunskapskällor Fakta & synpunkter Regionala rapporter och underlag Nationella riktlinjer och andra rapporter från socialstyrelsen SBU-rapporter Kvalitetsregisterdokumentation Information från läkemedelsverket Vetenskapliga artiklar Brukarorganisationernas websidor Synpunkter från sektorsråd och övriga vårdgivare Data Befolkningsregister Befolkningsprognoser från SCB och från Göteborgs stad Kommunala Basfakta Folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? Vårdbarometern Vårddatabasen Vega Läkemedelsdatabasen X-plain Onkologiskt centrum Västra Götalandsregionens tandvårdsstatistik

Jämförelse med Västra Götaland HSN 5-60% -40% -20% 0% 20% 40% 60% HSN 12-40% 0% 40% 80% 120% Andel barn 0-6 år Andel invånare över 75 år Medellivslängd Förtida dödlighet Andel förvärvsarbetande Andel med kort utbildning Andel utrikes födda Andel med god egenupplevd hälsa Andel med dålig egenupplevd hälsa Andel med nedsatt psykisk hälsa Andel mycket stressade Andel med fetma Andel med dålig egenupplevd tandhälsa Andel kariesfria 6-åringar Andel med nedsatt rörelseförmåga Andel med svår värk i rörelseorganen Andel fysiskt inaktiva Andel som röker Andel med riskabla alkoholvanor -10% -4% -3% -36% -2% -29% -31% -20% -17% -20% -29% -15% 0% 3% 8% 6% 8% 7% 50% -18% -2% -16% -15% -6% -26% 11% 28% 43% 41% 54% 3% 50% 11% 33% 50% 38% 7% 135%

Behovsgrupper HSN 12 antal personer 0 2 500 5 000 7 500 10 000 12 500 15 000 17 500 Kranskärlssjukdom Akut kranskärlssjukdom Stroke Diabetes Fetma As tma- barn Astma/KOL- vuxna Cancer Bröstcancer Prostatacancer Ledgångsreumatism Psykiatrisk sjuklighet Psykiatrisk sjuklighet-barn Depression Psykos Psykisk sjukdom med samtidigt missbruk

Behovsgrupper, täckning från Vega totalt Besök 47% Vårdtillfällen 63% Individer 23% Vårddagar 78%

Vårdkonsumtion BVC, MVC delvis privata och offentliga vårdcentraler privata läkare med ersättning från VGR sjukhus i VGR vårdkonsumtion i riket som VGR betalar

Förekomst, åldersindelat antal individer 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Kranskärlssjukdom, antal individer i Vega 2006-2007, HSN 7 0-4 10-14 20-24 30-34 40-44 50-54 60-64 70-74 80-84 90-94 åldersintervall kvinnor män

Kranskärlssjukdom Besök per individ andel spec.vård Läkarbesök per individ andel spec.vård Vårdtillfällen per individ andel huvuddiag. Vårddagar per individ andel huvuddiag. HSN 4 12 40% 5,6 49% 0,91 24% 5,2 16% HSN 5 14 56% 6,3 58% 0,87 22% 7,1 17% HSN 7 14 54% 5,9 54% 0,79 21% 6,6 17% HSN 11 13 55% 6,3 56% 0,92 22% 7,5 18% HSN 12 14 54% 6,1 55% 0,91 21% 8,1 18% VGR 12 45% 5,5 53% 0,89 23% 6,2 18%

Rekommendationer Folkhälsoinsatser Specifika sjukvårdsinsatser Generella sjukvårdsinsatser

Satsa på generella hälsofrämjande och förebyggande insatser Minska bruket av tobak och alkohol Förbättra matvanorna Folkhälsoinsatser Öka den fysiska aktiviteten Förbättra den psykiska hälsan

Specifika sjukvårdsinsatser Behandla höga blodfetter och högt blodtryck - särskilt hos patienter med diabetes Förbättra vården och rehabiliteringen vid stroke Sträva efter tidig upptäckt av fetma, diabetes och KOL Behandla fler reumatiker med biologiska läkemedel Säkerställ tillgången på beteendevetenskaplig kompetens i primärvården Utveckla missbruks- och beroendevården Se över vården av personer med psykisk sjukdom

Generella sjukvårdsinsatser Ge vård på lika villkor Ge vård på rätt vårdnivå Öka samverkan mellan primärvården och den specialiserade vården Skapa särskilda mottagningar för vissa behovsgrupper Öka effektiviteten i slutenvården Förbättra rutinerna kring utskrivningsklara patienter Höj kvaliteten på läkemedelsförskrivningen

Nästa steg: Från hälsobeskrivningar till behovsanalys Några nya sjukdomsgrupper Fördjupad kunskap och analys av redan beskrivna grupper. Syftet är att göra en fördjupad behovsanalys och hälsoekonomisk bedömning

Uppdraget i nästa steg Särskilt belysa barn/ungdomars och äldres sjukvårdsbehov Utöka med någon/några sjukdomsgrupper utifrån barn/ungdomars och äldres behov Analys av behov kontra utbud för samtliga valda sjukdomsgrupper Analys av sjukdomsförekomst kontra diagnossättning för samtliga valda sjukdomsgrupper. Beskriv levnadsvanor och sjukdomsförekomst på kommun och stadsdelsnivå- Inhämta underlag från kommun och stadsdelar.