VÄRMLANDSTRAFIK AB ÅRSREDOVISNING 2006
ÅRSREDOVISNING 2006 ÅRSREDOVISNING 2006, Värmlandstrafik AB, organisationsnummer 55 62 06-4641 Text: Lars Bull, Tommy Utterberg, Per Magnus Bengtsson, Sven-Ove Svensson Redigering: Sven-Ove Svensson Foto: Johan Eklund Fler exemplar kan beställas från: Värmlandstrafik AB, Tallbacksvägen 2, 684 30 Munkfors, tel 0563-532 00, fax 0563-524 82 Tryckt på miljögodkänt papper hos Hammarö Tryckeri, Karlstad, 2007 Under 2006 lade varje värmlänning i genomsnitt 629 kronor till Värmlandstrafiks verksamhet. Skattebetalarna betalar omkring 40 procent av resan, resten betalar du själv som resenär.
INNEHÅLL VD HAR ORDET: TRÖSKLAR OCH PASSAGER 4 ÅRSREDOVISNING 6 Förvaltningsberättelse 6 Styrelsen 6 Verksamhet och organisation 7 Länstaxan, enkel biljett 2006 11 Periodkort 2006 12 Ägande 13 Ägarbidrag 14 Förslag till behandling av förlust 16 RESULTATRÄKNING 17 BALANSRÄKNING 18 Eget kapital och skulder 19 KASSAFLÖDESANALYS 20 NOTER 21 REVISIONSBERÄTTELSE 31 GRANSKNINGSRAPPORT 32 FÄRDTJÄNST OCH PATIENTRESOR 33 ANROPSSTYRD TRAFIK SPARAR PENGAR 34 KONTAKT MED VÄRMLANDSTRAFIK, FAKTA 35 Om inte särskilt anges, redovisas alla belopp i tusentals kronor.
VD HAR ORDET För tredje året i rad kan vi notera ett starkt godkännande från våra kunder. Resandet med buss ökar med ca 8 procent och resandet med tåg ökar med cirka 14 procent. Medaljen har en baksida. Vi klarade inte att hålla kostnadsutvecklingen inom ramarna för 2006. Orsaken är främst tröskeleffekter till följd av ökat resande. Bekymmersamt eftersom fokus förflyttas från utveckling till åtgärder för att skapa balans. Kunderna har dock fått utdelning för pengarna. Tre nya dieseltåg av typ Itino sattes i trafik, främst på Fryksdalsbanan. Ytterligare fyra ombyggda Y1 av totalt sju levererades, medan sju utrangerade motorvagnar av samma typ såldes. Tågtrafiken förtätades, främst i pendlingstid. Busstrafiken fick styv tidtabell med timmestrafik mellan Karlstad och Fagerås, från kl 06.00 till 24.00. Busstrafiken mellan Arvika och Charlottenberg återtogs från Nettbuss och förtätades, i samband med öppnandet av det nya köpcentret i Charlottenberg. Nya pendlingsmöjligheter till och från Hagfors över Molkom öppnades i kombination med förtätad trafik Karlstad Filipstad. En förändring av bussgodsorganisationen inleddes, vilken är avsedd att underlätta utveckling av persontrafiken, samtidigt som godsservicen bibehålls. En renovering och ombyggnad av busstationen i Karlstad inleddes. Överenskommelser om dels ett treårigt avtal om tågtrafik mellan Oslo och Örebro (Stockholm) och dels ett femårigt avtal om tågtrafik mot Ludvika, via Genvägen, slöts. Rikstrafiken bidrar i bägge fallen. Liksom Länstrafiken i Örebro. EKONOMI Förlusten för 2006 innebär att vi på kort sikt måste fokusera på att återupprätta balansen i ekonomin och öka våra resultatmarginaler. Genom en kombination av rationaliseringar i trafiken, allmänna kostnadsbesparingar, minskad bemanning, prishöjningar och åtgärder från våra ägare, räknar vi med att passera 2007 med svarta siffror, på vägen mot en stadigare resultatnivå. FRAMTIDEN Förbättringar av tågtrafiken mot Göteborg är en angelägen åtgärd, för hela länets utveckling, liksom fortsatt utveckling av buss- och tågtrafik inom länet. Det börjar också bli dags att fundera över kommande upphandlingar och de frågeställningar som klimatdebatten och framtida regionindelningar väcker. Lars Bull Verkställande direktör
TRÖSKLAR OCH PASSAGER Kunderna ger oss godkänt, säger Värmlandstrafiks vd Lars Bull. Bussresandet ökade med cirka 8 procent och tågresandet med 14 procent.
ÅRSREDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen och verkställande direktören för Värmlandstrafik AB, VTAB, får härmed avge följande årsredovisning för bolagets verksamhet under 2006. STYRELSEN ORDINARIE LEDAMÖTER Halvar Pettersson (c), ordförande Tommy Ternemar (s), vice ordförande Leif Sandberg (m) Weine Johansson (m) Ragnar Törner (siv) Claes Pettersson (s) Lena Melesjö Windahl (s) SUPPLEANTER Rune Gustavsson (fp) Ann-Katrin Uppvall (m) Karl-Johan Adolfsson (c) Roland Leben (kd) Jan Norlin (s) Nils Persson (s) Dorothea Sohlberg (s) VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR Lars Bull Styrelsen har under 2006 genomfört nio sammanträden. Ordinarie årsstämma ägde rum den 31 mars 2006 i Munkfors. Extra bolagsstämma ägde rum den 22 juni 2006. REVISORER ORDINARIE Per-Åke Sjöswärd-Persson (v), lekmannarevisor Stig Löfgren (c), lekmannarevisor Peter Söderman, auktoriserad revisor SUPPLEANTER Lennart Berglund (fp), lekmannarevisor Roland Krantz (s), lekmannarevisor Kerto Birgersson, auktoriserad revisor 6
VERKSAMHET OCH ORGANISATION Värmlandstrafik AB är regional trafikhuvudman enligt lag och enligt avtal mellan kommunerna och landstinget, inom Värmlands län. Bolaget har därigenom ansvar för att bedriva kollektivtrafik på väg och järnväg, inom länet och till och från länet. Vidare svarar bolaget för planering, upphandling och styrning av separat skoltrafik, enligt uppdrag från kommunerna, samt för en omfattande hantering av bussgods, inom ramen för ordinarie busstrafik. Genom avdelning Samåk organiseras beställningscentral och anropsstyrd kollektivtrafik, främst i form av sjukresor och färdtjänst, men även i form av viss kompletteringstrafik. Värmlandstrafik AB svarar enligt avtal med kommunerna även för färdtjänstbedömning. Värmlandstrafik AB:s verksamhet upprätthålls, ifråga om trafik, genom entreprenadavtal. Den administrativa organisation som finns vid bolagets kontor i Munkfors omfattade den 31 december år 2006 57 årsarbetare, varav 28 män och 29 kvinnor. Motsvarande 4 årsarbetare är att betrakta som verksamhet av tidsbegränsad natur, med separat finansiering. FORTSATTA FÖRÄNDRINGAR Under året har tre nya dieseltåg av typ Itino levererats. Tågen är främst avsedda för trafiken på Fryksdalsbanan, men används i hela systemet. Sju äldre motorvagnar av typ Y1 har byggts om och övriga sju har avyttrats till Svensk Tågteknik AB, med vilka bolaget har slutit avtal om komponentförsörjning. Större delen av trafikvolymen har förts över på de moderna fordonen, varigenom passagerarkapaciteten kraftigt har förbättrats. Bolaget erhöll i december 2006 beslut om utbetalning av cirka 40 miljoner kr i investeringsbidrag från Banverket, motsvarande 50 procent av investeringen i två tågsätt. I samråd med Banverket har två betydelsefulla utredningar genomförts. Dels en stråkanalys för Värmland, vars syfte är att lyfta fram de viktigaste åtgärderna i befintlig infrastruktur, under perioden fram till 2015, baserat på den av Värmlandstrafik redovisade trafikeringsambition, som uttrycks i trafikförsörjningsplanen. Dels har i början av 2007 färdigställts en idéstudie om framkomligheten på banan mellan Kil och Karlstad. Studien ger klara belägg för att banan är Sveriges hårdast belastade enkelspår och att omedelbara åtgärder i form av delar av Resecentrumprojektet i Karlstad (mellan Karlstad C och Karlstad Östra) och mötesspår mellan Kil och Karlstad samt öster om Karlstad, är nödvändiga redan med dagens trafik. Busstrafiken har förstärkts, främst i relationen Karlstad - bytespunkt Fagerås, där styv tidtabell med timmestrafik har införts. Trafiken till och från Filipstad har fått tätare förbindelser och Hagfors har fått nya direktlinjer till och från Karlstad via Molkom och koppling mot Filipstadstrafiken. I väster har samarbetsavtalet med Nettbuss gett plats för trafik i egen regi mellan Arvika och Charlottenberg, med en tätare struktur än tidigare. Samtidigt har rationaliseringarna fortsatt och fler linjer och turer blivit anropsstyrda. Landstingets patientreselinjer har tagits in i linjenummersystemet för kollektivtrafiken. Hela linjenummersystemet har setts över för att få en mer logisk struktur, inför bytet av betalsystem. Ombyggnad av busstationen i Karlstad har inletts och beräknas färdigställd i mars 2007. RESANDEUTVECKLINGEN Resandet med buss har ökat med cirka 8 procent (7,5 procent) under 2006. Resandet med tåg har ökat med cirka 14 procent (11 procent). I bägge fallen är beräkningarna rensade för pris- och trafikförändringar. Med tanke på höjda priser och fortsatta rationaliseringar är detta ett bra utfall. Troligen har bensinprishöjningen bidragit till den relativt kraftiga ökningen. Vår resandestatistik uppvisar
stora brister till följd av det ålderdomliga systemet. Beräkningarna är gjorda på faktiska intäkter, vilka uppgifter är betydligt säkrare än resandestatistiken. BUSSGODS Under året har bolagets bussgodsorganisation utretts. Utgångspunkten har varit dels Arbetsmiljöinspektionens krav om åtgärder i befintlig terminal i Karlstad och önskemålet om att arbeta bort bussgodsterminalen ur ett framtida resecentrum i Karlstad, för att ge plats för genomkörningshållplatser för Hammarötrafiken och Karlstads tätortstrafik. I början av 2007 kommer avtal att träffas med Smartpak AB, som ägs av Bussgods ek för. Avsikten är att Smartpak AB övertar godshanteringen och använder Värmlandstrafiks fordon i en särskild godstidtabell. I samband med detta, som beräknas ske vid halvårsskiftet 2007, skapas en ny godsterminal i depåfastigheten på Våxnäs. Den befintliga godsterminalen vid nuvarande busstation kommer därefter att rivas. RESECENTRUM KARLSTAD I början av 2006 redovisade Banverket en tydlig vilja att budgetera resurser för nödvändiga utredningar, järnvägsplan och projektering fram till byggstart. Från Värmlandstrafiks sida har vi därför försökt driva på för att i så tydliga former som möjligt föra projektet tillbaka till en återupptagen projektering och byggstart 2009. I slutet av året fick Banverket regeringens uppdrag att se över befintliga investeringsplaner, vilken översyn ska företas under första halvåret 2007. Samtidigt tas de första stegen för planering av nästa period som kommer att sträcka sig från 2010 till 2019. Vi räknar med att förutsättningarna för ett återupptaget arbete ska vara klarlagda i början av 2007. GRÄNSTRAFIKEN Under 2006 har stora framsteg gjorts i vår strategi för ökad tillgänglighet för regionen. Efter flera års förhandlingar slöts överenskommelse om återupptagen trafik över gränsen mot Norge. Från och med 7 januari 2007 går fyra dubbelturer per dag mellan Oslo och Örebro, varav två är genomgående mellan Oslo och Stockholm. Trafiken bedrivs i SJ AB:s regi och med Värmlandstrafiks Reginatåg inblandade i de två dubbelturer som går mellan Karlstad och Oslo, med koppling mot Örebro och Stockholm. Avtalet som har sju samarbetspartners löper i tre år och är betraktat som en introduktionsnivå för trafiken. Även för Genvägen har en överenskommelse på fem år slutits. Rikstrafiken är precis som ifråga om Norgetrafiken delaktig som finansiär. Länstrafiken Örebro är också delaktig som finansiär i bägge projekten. Förhandlingar med SJ AB och Västtrafik AB har inletts om en modernisering av tågtrafiken Karlstad - Göteborg, samtidigt som löpande diskussioner också förs om strukturen på tågtrafiken mellan Karlstad och Stockholm UPPHANDLING Den största upphandlingen under året var upphandlingen av särskild kollektivtrafik (färdtjänst och patientresor). Upphandlingen omfattar ett samlat kontraktsvärde om cirka 280 miljoner kr och 40 olika entreprenörer. 8
I skoltrafiken har upphandlingar genomförts inom Grums, Storfors, Sunne och Årjängs kommuner. Kontraktsvärdet uppgår till cirka 159 miljoner kr och omfattar nio olika entreprenörer. Den trafik som övertogs i egen regi 2004, har återigen lagts ut på entreprenad, med undantag av ett fordon och en anställd. Egenregitrafiken omfattade tidigare 5,5 anställda och fem fordon. Kontraktsvärdet på den upphandlade trafiken uppgår till cirka 22 miljoner kr och omfattar tre olika entreprenörer. NYTT BILJETTMASKINSYSTEM Tillsammans med fem andra trafikhuvudmän samt Karlstadsbuss och Tåg i Bergslagen har vi upphandlat ett nytt betalsystem från tyska Atron Gmbh. Fördelen i en gemensam organisation för upphandling ligger i en högre beställarkompetens genom samarbete, samt en lägre driftkostnad för serviceorganisation och centralsystem, när projektet väl är slutlevererat. För Värmlands del kommer leveransen att ske i slutet av 2008. Slutförhandlingar om tidplan äger rum i början av 2007. PRISER Priserna höjdes från och med den 1 januari 2006 med cirka 4 procent. VÄRMLANDSTRAFIKS FORSKNINGS- OCH UTVECKLINGSPROJEKT, R3 Det utvecklingsarbete som är finansierat inom ramen för projektet syftar till att ta fram underlag för strategiska investeringar och att utveckla IT för kollektivtrafiken. Det omfattar fyra skilda projekt. Det första är anslutning och utveckling av talsvar. Aktiviteten syftar till att nå riksdagens mål för full användbarhet för kollektivtrafiken år 2010. Genom införande av talsvar förbättras informationen och kollektivtrafikens användbarhet ökar generellt. Genom att det blir enklare att få kunskap om kollektivtrafikens avgångs- och ankomsttider underlättas reseplaneringen. Speciellt förbättras tillgängligheten för resande med olika funktionshinder. Det blir lättare för synskadade. Talsvar innebär dessutom en rationalisering av Värmlandstrafiks trafikupplysning genom färre manuella samtal. Även aktivitet två - upprustning och utvidgning av kommunikationssystemet Mobitex syftar till att nå målet med full användbarhet i kollektivtrafiken 2010. Den medverkar även till ökad måluppfyllelse vad gäller riksdagens övergripande trafikpolitiska mål beträffande samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar trafikförsörjning för medborgarna. Genom upprustning och utvidgning av kommunikationssystemet Mobitex kommer Värmlandstrafik att kunna erbjuda en bättre kundanpassning i form av ökad tillgänglighet och kortare väntetider samt bättre, effektivare trafikledning till lägre kostnad. Samtidigt förbättras trafiksäkerheten genom att mobilsamtal till förare under färd kan undvikas. Kostnaderna avser konsultinsatser för utveckling och anpassning av mjukvara, planering av introduktion och utbildning av trafikledare och förare. Utveckling av Värmlandstrafiks system för ledning och styrning av verksamheten är aktivitet tre. Utvecklingsarbetet genomförs i samverkan mellan konsulten och ledningsgrupp samt övrig personal inom Värmlandstrafik AB. Målet med aktiviteten är att öka kvaliteten i verksamheten och skapa större förståelse och bättre fokusering på Värmlandstrafik AB:s
huvuduppgifter. Arbetet utgör det första steget i införandet av ett kvalitetsledningssystem i Värmlandstrafik AB samt i hela den operativa verksamheten. Ett andra steg påbörjades i slutet av året. Aktiviteten har direkt koppling till Åsa Rönnbäcks forskningsområde och utvecklingsprojekt Kvalitet i en upphandlad nätverksorganisation. Stationsmiljöer Värmland. Aktivitetens syfte är att ta fram ett underlag för beslut om investeringar i järnvägsstationerna i Värmland för att uppnå god tillgänglighet för alla resenärer oberoende av fysiskt funktionshinder. Aktiviteten är därmed ytterligare en åtgärd för att kunna nå riksdagens mål om full användbarhet 2010. Åtgärden förbättrar även måluppfyllelsen vad gäller det övergripande trafikpolitiska målet liksom delmålet om god tillgänglighet. Eftersom ansvaret för stationsmiljöerna är delat mellan Banverket och trafikhuvudmannen drivs arbetet gemensamt. Värmlandstrafik svarar för 50 procent av kostnaderna för utredningsarbetet. Med fullt anpassade stationer kommer järnvägen att kunna bilda stommen i kollektivtrafiknätet. Stationerna kan sedan utvecklas till bytespunkter för linjetrafik med buss liksom för färdtjänst och annan anropsstyrd trafik. I dessa bytespunkter skall resenärerna kunna byta mellan olika transportmedel. Det skall möjliggöra för resenärer som idag är hänvisade till färdtjänst eller annan särskild kollektivtrafik att använda den allmänna kollektivtrafiken. Inom forskningsprojektet har doktoranderna Åsa Rönnbäck, Stephan Bösch och Andreas Anderberg kommit väl in i arbetet i företaget såväl som i de akademiska studierna. Däremot har samarbetet med Magnus Söderberg inte utvecklats på önskvärt sätt varför vi valt att avsluta samarbetet med Magnus den 30 september 2006. Stephan Bösch har genomfört en studie av Stationsstrukturen i Värmland i vilken redovisas befolkning inom stationernas upptagningsområde och det faktiska resandet. Studien kommer att ligga till grund för beslut om indragning av stopp vid ett antal stationer samt om ett ändrat stoppmönster på andra stationer. Studiens förslag utgör första steget i att öka tillgängligheten till en gemensam värmländsk arbetsmarknad samt till de kvalificerade tjänster, den service och den utbildning som bara kan tillhandahållas i Karlstad. I de akademiska studierna har Stefans första artikel av fyra planerade visat sig så intressant att den antagits för redovisning och publicering vid en transportforskningskonferens i Porto i Portugal i maj 2007. Att på det sättet få redovisa sitt vetenskapliga arbete är ett erkännande av arbetets höga vetenskapliga värde och kvalitet. Under sommaren har tecknats avtal med Swebus AB om medverkan i projektet. Åsa Rönnbäck skall i sina studier och sin praktiska tillämpning arbeta med Swebus i Karlstad. Hennes praktiska arbete innebär utveckling av mått och metoder för kvalitetssäkring i kollektivtrafiken. För att det skall vara möjligt att arbeta med kvalitetsutveckling av våra entreprenader är det nödvändigt att vi också utvecklar det interna kvalitetsarbetet. Grunden för detta har lagts genom det arbete som genomförts med stöd av konsult. Tillsammans med ledningsgruppen arbetar nu Åsa med den fortsatta kvalitetsutvecklingen. I de akademiska studierna har även Åsa varit så framgångsrik att hon senare i vår kommer att redovisa sin första artikel vid en europeisk kvalitetskonferens, QMOD, som i år äger rum i Helsingborg. Andreas Anderberg, som arbetar och studerar under begreppet Kvalitetsskapande kollektivtrafik, ägnar sitt arbete inom företaget åt att medverka till att uppnå en samlad kollektivtrafik. Han har dokumenterat arbetsresor, studieresor, skolresor och färdtjänstresor som 10
underlag till det fortsatta arbetet med bättre anpassa vårt trafikutbud till efterfrågan. I de akademiska studierna har Andreas varit medförfattare till en artikel om Intressenternas förväntningar på en hållbar kollektivtrafik. Artikeln redovisades vid en konferens i Hong Kong i november 2006 och håller nu på att överarbetas för att publiceras i vår. Inom ramen för strävan att etablera forskningsprojektet har vi tagit fram ett informationsmaterial som kan användas i olika sammanhang. Projektet har getts ett namn som skall göra det lätt identifierbart och vara lätt att använda i tal och skrift. R3 - Resande, Research, Resultat. TRAFIK Den totala produktionen av buss- och tågkilometer uppgick 2006 till cirka 12,8 (11,7) miljoner tidtabellskilometer (mkm). I siffran för 2006 ingår 0,56 ( 0,45) mkm tätortstrafik. Antalet resor uppgick till 8,3 (7,7) miljoner. Därutöver genererar länstrafiken cirka 850 000 resor inom tätortstrafiken i Karlstad, vilken i övrigt ej är inräknad i totalen. LÄNSTAXAN ENKEL BILJETT 2006 Zon Vuxna Ungdomar 7-18 Ungdomar 19-24 1 17 10 15 2 26 16 23 3 37 22 33 4 48 29 43 5 59 35 53 6 69 41 62 7 80 48 72 8 84 50 76 Alla priser i kr. En zon är cirka 10 km. 11
PERIODKORT 2006 Typ av kort Giltighetstid Pris Gäller Länskort Buss 30 dagar 740 Hela länet Länskort Buss 14 dagar 460 Hela länet Länskort Buss & Tåg Kalendermånad 790 Hela länet 2-kommunkort 30 dagar 560 Karlstad och Hammarö 2-kommunkort 14 dagar 280 Karlstad och Hammarö Jössekort 30 dagar 460 Arvika, Eda och Årjäng Nattillägg 10 Mellan kl 00 och 03, buss Alla priser i kr. EKONOMI Intäktsfinansieringsgraden har under 2006 varit cirka 53 procent (cirka 52 procent) för busstrafik. För tågtrafiken var motsvarande siffror cirka 39 procent (cirka 31 procent). Ägarbidraget för 2006 var fastställt till 172 (165) miljoner kr. Utslaget på länsinvånare medför detta ett genomsnittligt bidrag till länstrafikens verksamhet med 629 (600) kr per invånare. Med anledning av förlusten för 2006 och befarad förlust för 2007, har styrelsen upprättat en kontrollbalansräkning, per den 31 oktober 2006. Kontrollbalansräkningen visar att det egna kapitalet inte var eller kommer att bli förbrukat. Vidare visar kontrollbalansräkningen att bolaget har ett dolt övervärde om cirka 40 miljoner kr före skatt, vilket uppkommit genom investering i egna tågsätt och investeringsbidrag från Banverket. Vidare har styrelsen konstaterat att det gamla konsortialavtalet gäller för 2006, vilket innebär att nettoförlusten för 2006 skall fördelas på ägarna enligt samma princip som ägarbidragen för 2007. I början av 2007 kvarstod beslut hos tre ägare i fråga om det nya konsortialavtalet. Styrelsens bedömning är att det nya avtalet skall kunna tillämpas från och med 2007 och framåt. För 2007 har styrelsen beslutat om interna besparingar och rationaliseringar i trafiken. Det sammanlagda värdet av dessa åtgärder uppgår till cirka 12 miljoner kr som helårseffekt. Dessa åtgärder räcker dock inte för att balansera resultatet 2007. Styrelsen diskuterar därför med ägarna om ytterligare åtgärder som avses balansera resultatet för 2007 och skapa ett resultat för 2008 som motsvarar 1 procent av omsättningen för 2007 och 2008 tillsammans, eller drygt 10 miljoner kr. 12
ÄGANDE Det är länets 16 kommuner och landstinget som äger Värmlandstrafik AB. Hälften av aktierna ägs av landstinget medan andra halvan är fördelad på kommunerna efter den folkmängd de hade den 31 december 1978. Kommun Aktiekapital, kr Andel, procent Arvika 288 000 4,8 Eda 102 000 1,7 Filipstad 156 000 2,6 Forshaga 126 000 2,1 Grums 114 000 1,9 Hagfors 192 000 3,2 Hammarö 120 000 2,0 Karlstad 774 000 12,9 Kil 114 000 1,9 Kristinehamn 288 000 4,8 Munkfors 54 000 0,9 Storfors 54 000 0,9 Sunne 144 000 2,4 Säffle 204 000 3,4 Torsby 168 000 2,8 Årjäng 102 000 1,7 Landstinget 3 000 000 50,0 Summa 6 000 000 100,0 13
ÄGARBIDRAG Enligt trafikavtalet, 11, mellan Värmlandstrafik AB och aktieägarna skall underskottet täckas av landstinget till 50 procent och resterande del av kommunerna fördelat mellan kommunerna i förhållande till antal tidtabellskilometer (50 procent), tidtabellstimmar (25 procent), och befolkning (25 procent). Ägarbidrag fördelas på kommuner och landsting enligt följande: Kommun 2006 2005 2004 2003 2002 Arvika 9 608 8 693 8 033 6 401 5 133 Eda 3 520 3 172 2 900 2 289 1 843 Filipstad 3 406 3 382 2 921 2 727 2 200 Forshaga 3 585 3 444 2 856 2 701 2 190 Grums 3 464 3 334 2 719 2 460 1 982 Hagfors 4 725 4 487 3 843 3 595 2 903 Hammarö 2 738 2 463 2 117 2 138 1 734 Karlstad 22 785 22 280 19 371 15 760 12 639 Kil 4 771 4 443 4 111 2 815 2 239 Kristinehamn 5 537 5 668 4 792 4 242 3 428 Munkfors 1 033 973 892 780 624 Storfors 1 731 1 698 1 436 1 224 991 Sunne 4 886 4 678 4 473 3 641 2 933 Säffle 5 403 4 941 4 277 3 746 3 022 Torsby 4 986 5 203 4 567 4 476 3 627 Årjäng 3 822 3 641 3 192 2 505 2 012 Landstinget 86 000 82 500 72 500 61 500 49 500 Summa 172 000 165 000 145 000 123 000 99 000 PERSONAL Personalkostnaderna uppgick till 25 737 000 kr (22 348 000) vilket är en ökning med 15 procent. Medelantalet anställda årsarbetare har uppgått till 60 (53). Löneökningen 2006 var 2 procent eller 450 000 kr. Följande förändringar i verksamheten ligger bakom ovanstående ökning: Tågtrafiken bemannades med 1,0 trafikplanerare Forskningsprojektet startade, vilket innebar att 4 doktorander anställdes. Bidraget från Länsstyrelsen och Vägverket uppgår till 1 300 000 kr, för lönekostnaden. En projektanställning gjordes för utredning av bussgods, 1,0 tjänst. Tjänsten kvarstår men finansieras med 50 procent av SmartPak AB från och med den 1 mars 2007 och med 100 procent från och med den 1 juli 2007. En IT-samordnare anställdes på heltid, till en lägre kostnad än tidigare konsultinsatser. Anställningen har lett till väsentligt högre kapacitet i IT-system. Därutöver har ett antal mindre justeringar av tjänster och bemanning gjorts. Från januari 2007 och framåt minskar organisationen successivt med 9,0 årsarbetare, 14
samtidigt som vissa nyanställningar, i huvudsak projektfinansierade, görs. Den största verksamhetsförändringen är ett nyöppnat Kundcenter i Karlstad, med 5 medarbetare och väsentligt utökade öppettider. Tidigare har motsvarande tre tjänster köpts av Swebus AB. MILJÖ Den viktigaste åtgärden ifråga om en långsiktigt hållbar ekologisk utveckling är att öka det kollektiva resandet. I den upphandling som nu är genomförd, finns möjligheter att höja miljöprofilen. Detta medför dock ökade kostnader. Tekniskt sett har upphandlingen dock följt gällande lagkrav, som ifråga om utsläpp, innebär en successiv förbättring, genom modernare motorer med effektivare förbränning och bättre rening. INVESTERINGAR Bolaget har investerat 30 917 000 kr (60 241 000). De största investeringarna består av inköp av nya dieseltåg samt ombyggnad av sju Y1 motorvagnar. FINANSIERING OCH LIKVIDITET Bolaget erhöll i början av 2006 ett beslut om höjning av borgen som säkerhet för lån i bank, avseende investeringar i tåg, biljettmaskinsystem och kommunikationsutrustning, från Landstinget i Värmland. Efter att beslutet vunnit laga kraft i februari 2006, uppgår landstingets borgensåtagande för bolagets räkning för lån i bank till 130 miljoner kr. Den 31 december 2006 utnyttjade bolaget 93 556 000 kr av borgensutrymmet. Likviditeten uppgick samtidigt till 5 034 000 kr. Statsbidrag om 39 146 000 kr för tåginvesteringar utbetalades i december. Cirka 873 000 kr innehölls, till följd av återstående regleringar. FINANSIELLA RISKER Bolaget är exponerat för ränterisker, risker för kreditförluster samt risker för anläggnings- och fastighetsskador. Dessa risker hanteras genom efterlevnad av upprättad finanspolicy, systematisk kreditbedömning samt fullvärdesförsäkring av anläggningarna och fastighetsbeståndet. Bolaget använder terminskontrakt för att säkra sin exponering för valutarisker, avseende framtida budgeterade betalningar för tåginvesteringar. DOTTERBOLAGET SAMÅK Bolaget, vars verksamhet har överförts till Värmlandstrafik AB, har avyttrats under 2006. 15
FÖRSLAG TILL BEHANDLING AV FÖRLUST Årsstämman har följande ansamlade förlust att behandla, kr: Balanserade vinstmedel 1 761 342 Årets förlust -4 999 503-3 238 161 Styrelsen föreslår att den ansamlade förlusten behandlas så att i ny räkning överförs, kr -3 238 161-3 238 161 RESULTAT OCH STÄLLNING Resultatet av bolagets verksamhet samt den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets utgång framgår i övrigt av efterföljande resultaträkningar och balansräkningar med noter. 16
RESULTATRÄKNING Not 2006 2005 RÖRELSENS INTÄKTER MM Nettoomsättning 2 517 285 458 694 Summa intäkter m m 517 285 458 694 RÖRELSENS KOSTNADER Trafikkostnader 3-466 319-415 451 Övriga externa kostnader 4-20 653-18 035 Personalkostnader 5-25 737-22 348 Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar 6, 7, 8-7 295-3 612 Summa rörelsens kostnader -520 004-459 446 RÖRELSERESULTAT -2 719-752 RESULTAT FRÅN FINANSIELLA INVESTERINGAR Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 9 655 1 795 Räntekostnader och liknande resultatposter -2 936-29 Summa resultat från finansiella investeringar -2 281 1 766 Resultat efter finansiella poster -5 000 1 014 ÅRETS RESULTAT -5 000 1 014 17
BALANSRÄKNING Not 2006 2005 TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Balanserade utgifter för dataprogram 6 151 138 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Byggnader och mark 7 181 195 Inventarier och fordon 8 111 275 31 388 Pågående projekt 10 12 885 73 891 124 341 105 474 FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Aktier i dotterföretag 11-100 Övriga aktier och andelar 12 291 311 291 411 Summa anläggningstillgångar 124 783 106 023 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR KORTFRISTIGA FORDRINGAR Kundfordringar 19 494 15 448 Övriga fordringar 13 97 774 93 814 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 14 26 618 28 626 143 886 137 888 KASSA OCH BANK 15 5 034 6 568 Summa omsättningstillgångar 148 920 144 456 Summa tillgångar 273 703 250 479 18
EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL 16 Not 2006 2005 Aktiekapital (6 000 aktier med kvotvärde 1 000 kr) 6 000 6 000 Reservfond 3 000 3 000 9 000 9 000 FRITT EGET KAPITAL Balanserad vinst eller förlust 1 761 748 Årets resultat -5 000 1 014-3 239 1 762 SUMMA EGET KAPITAL 5 761 10 762 AVSÄTTNINGAR Avsättning för pensioner 4 713 4 837 Summa avsättningar 4 713 837 LÅNGFRISTIGA SKULDER 17 Övriga skulder till kreditinstitut 93 556 62 000 Summa långfristiga skulder 93 556 62 000 KORTFRISTIGA SKULDER Checkräkningskredit 18 19 484 25 904 Leverantörsskulder 38 070 47 893 Skulder till dotterbolag - 100 Övriga kortfristiga skulder 1 255 2 378 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 19 110 864 96 605 Summa kortfristiga skulder 169 673 172 880 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 273 703 250 479 Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga 19
KASSAFLÖDESANALYS 2006 2005 RÖRELSEN TILLFÖRDA MEDEL Rörelseresultat före finansiella poster -2 719-752 Avskrivningar 7 295 3 612 Övriga ej likviditetspåverkande poster -124-166 4 452 2 694 Finansnetto -2 281 1 766 2 171 4 460 Ökning (-) resp minskning (+) av rörelsefordringar -5 998-10 986 Ökning (+) resp minskning (-) av rörelseskulder -3 207 40 007 Kassaflöde från den löpande verksamheten -7 034 33 481 INVESTERINGAR Förvärv och försäljningar av anläggningstillgångar -26 176-60 284 Försäljning av andelar 120 36 Kassaflöde från investeringsverksamheten -26 056-60 248 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Upptagna lån 33 250 30 000 Amortering av lån -1 694-10 000 Kassaflöde från investeringsverksamheten 31 556 20 000 Förändring av likvida medel -1 534-6 767 Likvida medel vid årets början 6 568 13 335 SUMMA DISPONIBLA LIKVIDA MEDEL 5 034 6 568 20
NOTER, GEMENSAMMA FÖR MODERBOLAG OCH KONCERN NOT 1 REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER Bolagets årsredovisning har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. KONCERNREDOVISNING Då det vilande dotterbolaget Väramåk AB sålts under 2006 och var av ringa betydelse med hänsyn till kravet på rättvisande bild har ingen koncernredovisning upprättats enligt 7:5, ABL. LÅNEKOSTNADER Ränta på kapital som har lånats för att finansiera tillverkningen av en tillgång som med nödvändighet tar betydande tid i anspråk att färdigställa räknas in i anskaffningsvärdet till den del räntan hänför sig till tillverkningsperioden. Övriga lånekostnader redovisas som kostnader i den period till vilken de hänför sig. UTLÄNDSKA VALUTOR Vid valutasäkring av framtida budgeterade flöden omvärderas inte säkringsinstrumenten vid förändrade valutakurser. Hela effekten av förändringar i valutakurserna redovisas i resultaträkningen när säkringsinstrumenten förfaller till betalning. FORDRINGAR Fordringar upptas till det belopp, som efter individuell bedömning beräknas bli betalt. INKOMSTSKATTER Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt, förändringar i uppskjuten skatt samt andel i intressebolags skatt. Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning. MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. Utgifter för förbättringar av tillgångars prestanda, utöver ursprunglig nivå, ökar tillgångens redovisade värde. Utgifter för reparation och underhåll redovisas som kostnader. Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av materiella tillgångar. Följande avskrivningstider tillämpas: Byggnader Inventarier, verktyg och installationer Fordon Tåg Tågkomponenter 33 år 3-5 år 5-10 år 10-30 år 3-5 år 21