VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland

Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger styrka

Västmanland - från Bergslagen till Mälarlandskapet Starkt näringsliv Bergslagen - Väl fungerande innovationsmiljöer En del av Stockholm- Mälarregionen Västmannarådet

Länsplanen ska ha en rumslig dimension Strategi ska utarbetas för den fysiska planeringen med mål att på längre sikt ha en regional översiktsplan Syftet med fördjupningen är att bidra med en rumslig dimension Utgångspunkt att länsplan ska ta ställning till frågor om användningen av mark- eller vattenområden som angår två eller fler kommuner utreds. Nya PBL innebär att översiktsplanen får en tydligare strategisk funktion. Högre krav ställs på att översiktsplanerna ska kopplas samman med regionala och nationella mål samt bygga på mellankommunal samverkan.

Utgångspunkter Platser Samspel mellan kommunernas ÖP och regionala tillväxtarbetet en viktig poäng Länsplanen är ett utvecklingsdokument som ska bidra med det regionala perspektivet i fysiska planfrågor på så vis ge stöd för länsövergripande inriktning. Länsplanen ska samtidigt visa att tillväxten är hållbar Ansatsen är att stimulera möjliga strukturer och tillväxtförutsättningar utifrån länskartan med tydliga utblickar mot regionen

Utmaningar och möjligheter Platser Närheten till Stockholm, både styrka och svaghet Befolkningsutvecklingen Demografiska utmaningen Bostadsförsörjningen Det mellanlänsliga är minst lika viktigt som det inomlänsliga! Stark tillväxt i Västerås med omland kan bidra till positiva kringeffekter i hela länet Säkerställa service och offentlig verksamhet

Inriktning och åtgärder Platser Gemensamt kan vi gå samman och göra prioriteringar ur ett regionalt perspektiv. Det regionala befolkningsmålet Bostadsbyggande Tillväxt i kommunhuvudorter drar och skapar förutsättningar för sitt omland Förutsättningar för service och offentlig verksamhet i hela länet (samhällsvinster - exempelvis mindre miljöpåverkan) Attraktiva boendemiljöer (i anslutning till väg och järnväg, nära grönområden och vatten)

Föreslagna mål: Västmanland ska växa med 2 000 personer per år fram till 2050 Följa upp för länet och kommunerna befolkningsförändring, flyttningsnetto och födelseöverskott fördelat på kvinnor och män Åldersfördelning, fördelat på kvinnor och män Det ska byggas 1 000 bostäder per år i länet fram till 2050 Följa upp för länet och kommunerna antal nybyggda bostäder samt fördelningen flerbostadshus och småhus Bostadskö Tillväxt i huvudorterna i alla kommuner ska förenas med goda förutsättningar för service och boende i övriga delar av länet 100 procent av nyanlända flyktingar ska ha arbete inom 2 år

Jämfört med landskap som Dalarna och Värmland är Västmanland märkligt anonymt. Kanske beror det på att Västmanland alltid varit ett förändringens landskap. Beläget mitt i Sverige har det alltid varit ett genomfartsland... (Anders Jägeberg)

Det handlar om att flytta fokus från det sektors inriktade till struktur och helhet Bild: Riksantikvarieämbetet

Landskapskaraktärsanalys Den sammansatta analysen av landskapskaraktären i ett område. Bild:Befaringsbyrån,Trafikverket

Arbetsgång Karaktärsanalys inriktad på långsiktig regional planering och de åtgärder som aktualiserats här är, ex infrastruktur, gruvnäring, turism, jord- och skogsbruk. Bild: Befaringsbyrån, Trafikverket

Sammanfattning av metodiken Bild: Befaringsbyrån, Trafikverket

Västmanlands landskapstyper: 1. Sjönära landskap 2. Slättlandskap 3. Vattenrikt kuperat skogslandskap 4. Storskaligt kuperat landskap 5. Åsar och ådalar 6. Småslätter 7. Småbrutet mosaiklandskap

Varför ser Västmanland ut som det gör? Landskapet Västmanland formas i hög grad av två processer. Den första är den nästan plana urbergsytan, som sedan spruckit upp och förskjutits. Den andra är spåren efter senaste nedisningen som format åsarna, moränkullarna och slätterna mellan dessa.

Varför ser Västmanland ut som det gör? Västmanländsk natur i förändring. Naturen i Västmanland har två bilder som framträder. Det ena är Mälardalens frodiga odlingslandskap och det andra är de stora barrskogarna i Bergslagen.

Varför ser Västmanland ut som det gör? Från isavsmältningen via stenålder och medeltid till dagens moderna samhälle. Bild: RAÄ

Landskapstyp 1 Sjönära Landskap

Landskapstyp 2 Slättlandskap

Landskapstyp 3 Vattenrikt kuperat skogslandskap

Landskapstyp 4 Storskaligt kuperat landskap

Landskapstyp 5 Åsar och ådalar

Landskapstyp 6 Småslätter Bild: Befaringsbyrån, Trafikverket

Landskapstyp 7 Småbrutet mosaiklandskap

Karaktärsbeskrivning och bedömning För varje landskapstyp finns en karaktärsbeskrivning under tre rubriker Utvecklingstendenserna förändringarna som kan anas i landskapet. Det är inte kända planerade åtgärder, utan spår av förändringsmönster som pågår. Känslighet - beskriver vad landskapet är känsligt för med utgångspunkt från att man vill vidmakthålla den karaktär som råder. Potential beskriver vad man skulle kunna nyttja karaktären till. Det kan handla om potentialen att stärka förutsättningar för landskapskaraktären, vidareutveckla den, eller tillskapa nya värden. Vad av potentialen som ska plockas upp i planer och program för att utvecklas vidare vad vill vi med vårt landskap? Genom att ta in potentialen i planeringen kan man gå från att påtagligt skada till att påtagligt förbättra.

Strategier för landskapets utveckling bildar grund för strategisk fysisk regional utveckling Beskrivning och bedömning av landskapets känslighet och potential kan ställas mot de anspråk som finns. Vilken utveckling är önskvärd? Är dagens landskapskaraktär en väsentlig resurs även i framtiden? Hur ska den i så fall utvecklas? Hur kan planerade åtgärder bidra till en ur alla aspekter hållbar utveckling?

Befolkning övergripande faktor för tillväxt Befolkningsutveckling U-län, attraktivt län

Fysiska förutsättningar för tillväxt den grova strukturen Attraktiva livs- och boendemiljöer: Mälaren och det sjönära Åsar och ådalar Strömsholm (kanal och näringar) Skogen Bergslagsområde m gruv- och skogsbruk Utbildning (Skogsmästarskolan)

Fysiska förutsättningar för tillväxt mänsklig återverkan på landskapet Funktionell attraktivitet: utbud, av service (privat och offentlig), arbetstillfällen, infrastruktur Större orter, Västerås och kommunhuvudorterna Närhet till strategiska platser i länet och utanför länet Vårt förhållande till grannarna Samverkan och samarbete över de administrativa gränserna Bygg på det som finns

Ökad tillväxt för länet = ökad efterfrågan på bostäder Fungerande bostadsförsörjning avgörande för länets långsiktiga utveckling: Samsyn och gemensam målsättning Utnyttja de attraktiva lägena klokt Bygg för att främja samband bygg inte för att befästa geografiska avstånd Ta bort hinder för bostadsbyggande så långt det är möjligt Mål för handläggningstider Bygg energieffektivt

Strategier, inriktningar och mål idag Friluftsliv och Rekreationsområden, ökad besöksnäring. Strategierna går i varandra. Turismutveckling Kulturverksamhet och arrangemang Landsbygdsutveck ling

Strategier och inriktningar å det snaraste Renässans i gruvnäringen med förändrade förutsättningar och behov jämfört med tidigare gruvnäring. Riksintresse industriell produktion Planera före Positiv påverkan bygden, orterna och befolkningen

Strategier i fortsatt arbete? Vindkraft en fråga för länet? Fördelar och nackdelar Förutsättningar för vind Vägar för framkomlighet Störning/påverkan för annan verksamhet VINDKRAFT?