RAPPORT. Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande förslag till fördjupning av översiktsplanen för Lindesbergs stad, Lindesbergs kommun

LINDESBERGS KOMMUN Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande förslag till fördjupning av översiktsplanen för Lindesbergs stad, Lindesbergs kommun UPPDRAGSNUMMER 339183500 Antagandehandling 2014-11-20 JENNY FREDRIKSSON YLVA MAGNUSSON JENNIE BRUNDIN

Icke-teknisk sammanfattning Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är den del av miljöbedömningen av den fördjupade översiktsplanen för Lindesbergs stad i Lindesbergs kommun. Syftet med denna MKB är att redovisa och utreda de miljökonsekvenser som ett genomförande av den fördjupade översiktsplanen kan antas medföra. Planförslaget utgör Alternativ 1 i bedömningen. Alternativ 2 innebär i motsats till Alternativ 1 en utvidgning av stadens bebyggelse över ett större geografiskt område. Miljökonsekvensbeskrivningen har genom behovsbedömning och tidigt samråd med Länsstyrelsen i Örebro län avgränsats till att omfatta följande miljöaspekter: Natur- och vattenmiljöer Bebyggd miljö Hushållning med resurser Risker för människors hälsa Trafik och kommunikation Miljökonsekvenserna har bedömts utifrån ett nollalternativ som utgår från nuläget och den antagna utvecklingen under kommande år ifall planen inte skulle genomföras. I tabellen nedan presenteras en sammanfattning av hur de olika miljöaspekterna bedömts vid de tre alternativen. Ett plus (+) betyder positiva konsekvenser och ett minus ( ) betyder negativa konsekvenser. Noll (0) betyder att tillståndet är oförändrat. Se Tabell 1. Sid 45 för mer beskrivning av bedömningssystemet. Konsekvenser Miljöfaktorer Natur och vattenmiljö Vid nollalternativ (jämfört med nuläget) Naturmiljö + 0 Vattenmiljö Bebyggd miljö Kulturmiljö + Hushållning med naturresurser Stadsbild + Landskapsbild Avfallshantering + Energi + Markanvändning + Vattenförsörjning + Vid Alternativ 1 (jämfört med nollalternativ) Naturmiljö Vattenmiljö + Kulturmiljö + Stadsbild + Landskapsbild + Avfallshantering 0 Energi + Markanvändning Vattenförsörjning 0 Vid Alternativ 2 (jämfört med nollalternativ) Naturmiljö Vattenmiljö Kulturmiljö Stadsbild Landskapsbild Avfallshantering 0 Energi Markanvändning Vattenförsörjning 1 (53)

Konsekvenser Miljöfaktorer Vid nollalternativ (jämfört med nuläget) Vid Alternativ 1 (jämfört med nollalternativ) Vid Alternativ 2 (jämfört med nollalternativ) Risker för människors hälsa Översvämningar 0 Ras och skred 0 Förorenad mark 0 Skyddsområde 0 Luftkvalitet 0 Radon 0 Buller Farligt gods Allergener + Översvämningar + Ras och skred + Förorenad mark Skyddsområde + Luftkvalitet + Radon 0 Buller Farligt gods 0 Allergener 0 Översvämningar 0 Ras och skred 0 Förorenad mark 0 Skyddsområde 0 Luftkvalitet Radon 0 Buller Farligt gods 0 Allergener 0 Trafik och kommunikation Biltrafik Gångtrafik Cykeltrafik Kollektivtrafik + Tung trafik Framkomlighet Trafiksäkerhet Parkering Biltrafik + Gångtrafik + Cykeltrafik ++ Kollektivtrafik + Tung trafik 0 Framkomlighet + Trafiksäkerhet + Parkering + Biltrafik Gångtrafik Cykeltrafik Kollektivtrafik Tung trafik 0 Framkomlighet Trafiksäkerhet Parkering 2 (53) repo001.docx 2012-03-29

Innehållsförteckning 1 Bakgrund 4 2 Miljöbedömning 4 2.1 Behovsbedömning 4 2.2 Samråd 4 2.3 Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) 5 3 Avgränsning 5 3.1 Geografisk avgränsning 5 3.2 Saklig avgränsning 5 3.3 Tidsmässig avgränsning 6 4 Metod och bedömningsgrunder 6 5 Alternativ 7 5.1 Nollalternativ 7 5.2 Alternativ 1 - planförslaget 14 5.3 Alternativ 2 14 6 Konsekvenser vid Alternativ 1 och Alternativ 2 15 6.1 Natur- och vattenmiljöer 15 6.2 Bebyggd miljö 25 6.3 Hushållning med naturresurser 29 6.4 Risker för människors hälsa 33 6.5 Trafik och kommunikation 42 7 Samlad konsekvensbeskrivning 48 7.1 Samlad bedömning 48 7.2 Planens bidrag till Miljömålsuppfyllelse 50 8 Uppföljning 52 9 Referenser 53 3 (53)

1 BAKGRUND Lindesbergs kommun har en aktuell övergripande översiktsplan, antagen av kommunfullmäktige 17 april 2007. Delar av översiktsplanen kan behöva göras mer detaljerade än andra delar. Då kan kommunen göra en fördjupning av översiktsplanen, FÖP. Bakgrunden till arbetet med den fördjupning av översiktsplanen är att byggandet i Lindesberg på senare år har avstannat i brist på planlagd och attraktiv mark, såväl arbetsplatser som goda boendemiljöer. Denna fördjupade översiktsplan är ett verktyg i ledet att skapa dessa förutsättningar. Under programarbetet togs tre ledord (människan, staden, regionen) fram för det fortsatta arbetet med FÖP:en. Den fördjupade översiktsplanen tar avstamp i dessa och konkretiserar dessa ytterligare till följande vision för Lindesbergs stad: Lindesbergs stad är hjärtat i södra Bergslagen. Väg och järnväg ger utmärkta kommunikationer åt alla vädersträck. Staden erbjuder trygg och fantastisk boendemiljö i vattennära lägen med arkitektur från 1700-tal till framtidens hållbara bostäder. Den attraktiva stadsmiljön stimulerar handel och servicenäringar och lockar många besökare till staden. Den fördjupade översiktsplanen för Lindesberg ska ange riktning för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön. Planen ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den bebyggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Det innebär bland annat att fördjupningen ska peka ut behovet av detaljplaneläggning och ge vägledning vid ansökningar om planbesked. Förutom att fördjupningen ska underlätta vid detaljplanearbete ska den också vara ett stöd vid prövning av förhandsbesked samt i kommunens övriga arbete. 2 MILJÖBEDÖMNING 2.1 BEHOVSBEDÖMNING När en ny plan ska upprättas ska den genomgå en behovsbedömning. Om planen antas medföra betydande miljöpåverkan ska den genomgå en miljöbedömning och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska upprättas enligt 6 kap. MB. Enligt MKBförordningen (1998:905) ska genomförandet av en översiktsplan och därmed en fördjupad översiktsplan nästan undantagslöst antas medföra betydande miljöpåverkan. Kommuner ska därför alltid göra en miljöbedömning av översiktsplaner och en MKB ska alltid upprättas. 2.2 SAMRÅD Samråd avseende MKB:ns avgränsning har genomförts med Länsstyrelsen i Örebro län den 29 januari 2014. I efterföljande utlåtande från Länsstyrelsen framfördes synpunkter på kommunens förslag till avgränsning av MKB. Av miljöbalkens bestämmelser framgår att en miljökonsekvensbeskrivning ska identifiera, beskriva och bedöma rimliga alternativ med hänsyn till planens eller programmets syfte och geografiska räckvidd. Länsstyrelsen 4 (53) repo001.docx 2012-03-29

förutsätter när det gäller den tematiska avgränsningen att MKB belyser eventuell påverkan på riksintressen enligt miljöbalken. Planförslaget och tillhörande MKB var ute på samråd under perioden 1 april 23 maj. Under samrådstiden inkom 36 yttranden varav 33 med synpunkter. Föreliggande MKB har utvecklats och bearbetats med hänsyn till de inkomna synpunkterna. 2.3 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING (MKB) Syftet med denna MKB är att redovisa och utreda de miljökonsekvenser som ett genomförande av den fördjupade översiktsplanen kan antas medföra. I sin helhet ska miljöbedömningen bidra med underlag om viktiga miljöaspekter, så att dessa kan integreras i planen. I ett större perspektiv kan miljöbedömningen bidra till att ekologiska hållbarhetsaspekter lyfts i planen. 3 AVGRÄNSNING 3.1 GEOGRAFISK AVGRÄNSNING Fördjupningen av översiktsplanen omfattar nuvarande Lindesberg med bostäder, verksamheter och kommunikationsstråk. Miljökonsekvensbeskrivningen kommer i huvudsak att hantera de miljökonsekvenser som ryms inom det geografiska området som fördjupningen av översiktsplanen omfattar. Miljökonsekvenserna kan komma att sprida sig utanför plangränsen så den geografiska avgränsningen för miljökonsekvensbeskrivningen blir inte exakt densamma. Exempel på konsekvenser som kan komma behöva bedömas ur ett vidare perspektiv är bland annat konsekvenser kopplade till transporter, kollektivtrafik och logistik. 3.2 SAKLIG AVGRÄNSNING Enligt miljöbalken ska MKB:n innehålla en beskrivning av den betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma. Vidare ska MKB:n även innefatta en beskrivning av de åtgärder som planeras för att förebygga, hindra eller motverka betydande negativ miljöpåverkan. Följande miljöaspekter har mot bakgrund av genomfört samråd med länsstyrelsen bedömts vara av vikt att beakta inom ramen för MKB-arbetet: Natur- och vattenmiljö Bebyggd miljö Hushållning med naturresurser Risker för människors hälsa Trafik och kommunikation 5 (53)

3.3 TIDSMÄSSIG AVGRÄNSNING Den fördjupade översiktsplanen för Lindesberg syftar till att uppfylla Vision 2025, utvecklingsstrategi 2014-2016 för Lindesbergs kommun. Visionen antogs av Kommunfullmäktige i 2013-05-21. Fördjupningen beskriver nuläget och ett önskat läge vid planperiodens slut. Planen ska enligt beslut ha en tidshorisont på år 2025. De bedömningar som görs för nollalternativ och de två planalternativen utgår från samma jämförelseår. 4 METOD OCH BEDÖMNINGSGRUNDER Konsekvenserna av planförslaget och nollalternativet bedöms och redovisas i text. Till grund för bedömningen av miljökonsekvenser används relevanta miljömål, riktvärden, miljökvalitetsnormer etc. Relevanta bedömningsgrunder redovisas för varje miljöaspekt i kapitel 6. Bedömningsstegen delas in i små, måttliga, stora eller mycket stora konsekvenser, vilka kan vara positiva eller negativa. Stora konsekvenser Konsekvenser för riksintressen eller värden av regional och nationell betydelse. Måttliga konsekvenser Konsekvenser av kommunal betydelse. Små konsekvenser Konsekvenser av mindre eller lokal betydelse. Obetydliga konsekvenser Inga konsekvenser av nämnvärd betydelse. Skalans olika grader används i ett första steg som ett riktmärke. Därefter vägs omfattning av påverkan och effekter in, vilket leder till en slutlig bedömning av konsekvenser. Att exempelvis ett riksintresse påverkas ger i det första steget indikationen att man bör hamna högt på skalan (mycket stora eller stora konsekvenser). Men omfattningen av den påverkan som ett planförslag leder till kan betyda att den slutliga bedömningen av konsekvenser skiljer sig från riktmärket. Att ett riksintresse berörs betyder inte per automatik att planförslaget medför stora eller mycket stora konsekvenser. Påverkan kan vara av mycket begränsad omfattning eller endast beröra en mindre del av intresseområdet. Omvänt betyder det också att påverkan på aspekter av lokal karaktär, t.ex. buller, även kan bedömas få stora konsekvenser. 6 (53) repo001.docx 2012-03-29

5 ALTERNATIV 5.1 NOLLALTERNATIV Nollalternativet beskriver planområdets sannolika utveckling om den fördjupade översiktsplanen inte genomförs. Nollalternativet beskriver en situation i framtiden, i detta fall år 2025, som ska spegla den troliga utvecklingen fram till horisontåret. Nollalternativet utgår från den nulägesbeskrivning som har tagits fram i samband med planarbetet. Nollalternativet för denna MKB begränsas till den utveckling som gällande planer, dvs. översiktsplan med tillhörande fördjupningar samt detaljplaner, medger. Konsekvenser vid nollalternativet Natur- och vattenmiljö Fotograf Ida Mangsbo, Sweco. Nollalternativet innebär att ingen gemensam dagvattenpolicy eller dagvattenplan tas fram, som belyser hur dagvattenhanteringen ska lösas i planarbetet och i den befintliga stadsmiljön. Nollalternativet skulle därmed kunna medföra oförändrad negativ belastning på vattenförekomsterna Lindesjön, Arbogaån, Dalkarlshytteån och Torphyttebäcken i form tillförsel av orenat dagvatten. Denna utveckling inverkar på möjligheterna att uppfylla miljökvalitetsnormerna för ovan nämnda vattenförekomster. All typ av exploatering påverkar vattenmiljön i mer eller mindre utsträckning. Vid nollalternativet väntas en befolkningsökning på ca 1 000 personer i kommunen, under planperioden. Det kan därmed innebära ökade utsläpp till vatten i förhållande till nuläget. 7 (53)

De föreslagna förtätning- och exploateringsområdena (Lindesskolan, Dalkarlshyttan, Norslund, Norra Lindesby, och Sörlunda) samt den tätortsnära campingplatsen kommer i nollaternativet inte att uppföras. Nollalternativet bedöms därmed inte medföra några förändringar i förhållande till nuläget med avseende på skydd för strandzoner och i anspråktagande av naturmark. Nollalternativet innebär i enlighet med översiktsplanen att en grönstrukturplan med särskilda inriktningsmål och ställningstaganden avseende gröna områden och stråk kommer att fastställas. En sådan utveckling innebär att särskild hänsyn gällande grönområden och stråk kommer att tas vid exploatering. Sammantaget bedöms nollalternativet medföra både obetydliga och små positiva konsekvenser med avseende på naturmiljön och små negativa konsekvenser avseende vattenmiljön. Bebyggd miljö Nollalternativet bedöms medföra små positiva konsekvenser avseende kulturmiljö jämfört med nuläget. Kommunens arbete med planprogram för Norra stadskärnan tar stor hänsyn till kulturmiljövärden. Nya detaljplaner som tas fram inom detta område säkerställer skydd av kulturmiljövärden inom detta område, vilket är positivt. 8 (53) Fotograf Ida Mangsbo, Sweco. I Dalkarlshyttan är även skydd av kulturmiljövärden säkerställt i detaljplaner. I Områdesplan för centralorten Lindesberg framgår under Markanvändning i stort att nya och expanderande funktioner med tillhörande parkering kan inordnas i den lågskaliga bebyggelsen utan ingrepp i värdefull miljö. Eventuella större nyetableringar kan repo001.docx 2012-03-29

lokaliseras till kvarteren Bromsen eller Hatten. Ett bevarandeprogram för Lindesbergs centrala delar har utarbetats och antagits parallellt med Områdesplanen vilket säkerställer kulturmiljövärden i centrum i framtiden, vilket är positivt. Avseende stadsbilden bedöms nollalternativet medföra små positiva konsekvenser jämfört med nuläget. Med anledning av att det i detta alternativ finns tillräckliga riktlinjer för hur ny bebyggelse ska anpassas och förhålla sig till den historiska bebyggelsen i hela staden är risken minimal att det finns en risk att ny bebyggelse tillkommer som inte förstärker och läker ihop den befintliga kvarterstrukturen. Detta kan komma att påverka stadsbilden på ett positivt sätt. Förtätning och ombyggnad sker med hänsyn till riksintresset för kulturmiljö. Då det i nollalternativet förutsetts att planprogrammet för Norra stadskärnan färdigställs och implementeras kommer förmodligen den Norra stadskärnan att utvecklas med generellt högre bebyggelse med 3-5 våningar och i vissa fall 8 våningar. Här finns stor potential för förtätning och centrumutveckling. Här ska, enligt planprogrammet, tillkommande bebyggelse på ett tydligt sätt sluta kvarteren mot gatan och utgå från den kvartersstruktur som finns i Lindesberg. Detta tillsammans med förbättring av kopplingen mellan stadskärnan och Lindesjön i väst - östlig riktning stärker Lindesbergs stadsbild på ett positivt sätt. Nollalternativet bedöms medföra små negativa konsekvenser avseende landskapsbilden jämfört med nuläget. I nollalternativet föreslås i Områdesplan för centralorten att Stadsskogen ska fortsatt byggas ut med bostäder. Detsamma gäller att Skottbackarna, som har ett stort värde för landskapsbilden, ska vara utbyggnadsreserv på längre sikt för bostäder. Dessutom föreslås bostäder i södra Dalkarlshyttan. Lindesby föreslås också som utbyggnadsområde för bostäder men att man måste ta hänsyn till landskapsbilden. Lindesberg har gott om närbelägen natur och ett varierat landskap samt goda tillgångar på fina vattenmiljöer. Nollalternativet innebär att landskapsbilden i det natursköna området Lindesby riskerar att förändras. Detsamma gäller Stadsskogen och Skottbackarna. Området Lindesby karakteriseras av närheten till Lindesjön skogsklädda kullar och dalgången samt odlingslandskap. Promenadstråket Lindesjön runt korsar även området. Genom att exploatera området påverkas förmodligen odlingslandskapet och den skogsbevuxna höjden med sina nyckelbiotoper, natur- och friluftvärden. För Norslund som också föreslås som bostadsområde, innebär nollalternativet att odlingsmark och betesmark exploateras. 9 (53)

Hushållning med naturresurser De huvudsakliga områden inom vilka kommunen kan påverka hushållningen med naturresurser bedöms vara: avfallshantering, energi, markanvändning och vattenförsörjning. Nollalternativet innebär att Energi- och klimatprogrammet för Örebro län 2013-2016 genomförs. I programmet finns mål om minskade mängder växthusgaser, energieffektivitet och ökad förnybar energi. Programmet bedöms resultera i positiva konsekvenser avseende klimatet, miljön och folkhälsan. Det föreslagna bostadsområdet Sörlunda, som idag består till viss del av odlingsmark och i viss mån betesmark, kommer i nollaternativet inte att uppföras. Nollalternativet bedöms därmed inte medföra några förändringar i förhållande till nuläget med avseende på ianspråktagande av odlingsmark. Vid nollalternativet väntas en befolkningsökning på ca 1 000 personer i kommunen, under planperioden. Det kan därmed finnas behov av en viss markexploatering samt att mängden avfall och behovet av dricksvatten ökar i förhållande till nuläget. Sammantaget bedöms planförslaget innebära både små positiva och små negativa konsekvenser avseende hushållning av naturresurser (avfallshantering, energi, markanvändning och vattenförsörjning). 10 (53) Risker för människors hälsa Nollalternativet innebär att stor hänsyn tas till översvämningsrisker samt ras- och skredrisker. I översiktsplanen från 2007 står att om kommunen avser att detaljplanera ett område som ligger inom översvämningszonerna, eller behöver underlag för byggnation i eller nära vattendraget, krävs bättre och mer detaljerade beräkningar av vattenstånd och en mer noggrann beskrivning av topografin. Med tilltagande risker för effekter av klimatförändringar bedöms nollalternativet medföra obetydliga konsekvenser avseende översvämningsrisker samt risker för ras och skred jämfört med nuläget. Enligt länsstyrelsens inventering av förorenade områden i länet finns ett 100-tal förorenade områden inom planområdet. Flera är ej riskklassade. I översiktsplanen från 2007 står att handlingsplan för förorenad mark beslutats under hösten 2004. Dessutom nämns att information om eventuella förorenade områden bör inhämtas rutinmässigt vid detaljplaneläggning och prövningar av bygglov och marklov. Uppmärksamhet på frågorna är viktig vid ändrad markanvändning. I det fall inga åtgärder genomförs för att sanera dessa platser kvarstår problematiken och både människors och djurs hälsa kan i vissa fall påverkas negativt. Nollalternativet bedöms medföra obetydliga konsekvenser avseende föroreningar jämfört med nuläget. Nollalternativet innebär att inget skyddsavstånd till NammoLIAB:s verksamhet planläggs. I översiktsplanen, 2007 står att radonriskkarta över Lindesbergs kommun är upprättad och visar på normal-, låg-, och högriskområden. Andelen hög- och normalriskområden är repo001.docx 2012-03-29

stor i kommunen. Ett högriskområde avseende markradon sträcker sig som ett stråk i nord-sydlig riktning längs området mellan Lilla och Stora Lindesjön, del av Örebrovägen. Höga halter förekommer även utmed strandkanten vid centrum. Riskerna för att människor ska utsättas för radon bedöms medföra obetydliga konsekvenser vid nollalternativet jämfört med nuläget. En stor del av Lindesberg störs av buller från järnvägen och de större riksvägarna 50, 68 samt Bergslagsvägen och Örebrovägen. Inga större bulleråtgärder har genomförts de senaste åren. I översiktsplanen 2007 nämns att beräkningar av ljudnivåerna längs Kristinavägen visar på risk för hälsotillståndet. Det finns ett stort åtgärdsbehov längs med järnvägen. I samband med att gruvor eventuellt öppnar upp i Bergslagen igen, att ett tredje järnvägsspår eventuellt ska byggas genom Lindesberg samt att persontrafiken ska öka på järnvägen kan det finnas risk för att bostäder kommer att påverkas av buller som överskrider riktvärdena. Nollalternativet bedöms medföra måttliga negativa konsekvenser avseende buller från väg och järnväg jämfört med nuläget. Allmänna råd och riktvärden för skjutbanebuller, vägtrafikbuller, järnvägstrafikbuller och vibrationer samt industribuller nämns också i översiktsplanen. Dock finns ingen redovisning om hur situationen ser ut. Luftföroreningar utgör inget större problem i Lindesberg i dagsläget. I översiktsplanen nämns att lokala problem kan uppkomma vid enstaka tillfällen längs Kristinavägen. Men i och med att man leder bort trafiken därifrån kommer de att försvinna. Ett nollalternativ med liten befolkningstillväxt och med inga större investeringar inom vägnätet, bedöms medföra obetydliga konsekvenser avseende luftkvaliteten jämfört med nuläget. Fotograf Ida Mangsbo, Sweco. 11 (53)

I ett nationellt perspektiv är belastningen av farligt godstransporter på väg och järnväg i Lindesbergs kommun mycket hög. I nollalternativet gäller förbud mot transporter av farligt gods på väg 860 genom Lindesberg på sträckan väg 249 väg 68. Väg 50 är idag anvisad som primär transportled för farligt gods. Transporterna kan utgöra en fara för kommuninnevånarnas hälsa och miljö. Särskilt gäller detta för de transporter av bränsle som går till bensinstationer i Lindesbergs tätort och som passerar både tät bebyggelse och vattentäkt. Det gäller dessutom för det farliga gods som transporteras på järnvägen genom Lindesberg stad. Den nationella trenden är att transporter med farligt gods ökar. Detta kan anses gälla även för Lindesberg. Nollalternativet medföra små negativa konsekvenser avseende risker vid transporter av farligt gods jämfört med nuläget. Inget nämns om allergener (hästhållning) i översiktsplanen för 2007. Dock har debatten om skyddsavstånd till djur pågått under många år, så kommunen anses vara medveten om detta är viktigt i planering av nya bostadsområden. Trafik och kommunikation På grund av att trafikmängderna i Lindesberg idag är relativt små innebär nollalternativet troligen inte några kraftiga tillskott för personbilstrafiken. En utebliven satsning på åtgärder med framförallt mobility management innebär att den lokala biltrafiken förmodligen kommer att öka något till år 2025. Mobility management innebär att arbeta med beteende- och attitydpåverkande åtgärder för att ändra människors resvanor. En stor andel antas även i nollalternativet utgöras av resor på mycket korta avstånd inom centrum. Problemen kring bilköer på Bergsmansgatan/Bergslagsvägen kommer i nollalternativet att fortsätta om man inte utreder möjligheter till två cirkulationsplatser istället för trafiksignaler. Det medför att inga miljövinster görs och ingen förbättring görs vad det gäller framkomligheten. Den regionförstoring som nu pågår är följden av en ökad arbetspendling. I den regionala utvecklingsplanen för Örebro län fokuserar utvecklingen på ett stomnät för kollektivtrafik mellan de större orterna i länet, däribland Lindesberg. Målet är att minska restiderna med kollektivtrafiken avsevärt och få fler att arbetspendla med kollektivtrafik. Det kan komma att medföra att fler av Lindesbergs invånare väljer att resa kollektivt till arbetet vilket minskar personbilstransporterna. I översiktsplanen från 2007 nämns att utökning av turtätheten skulle förbättra möjligheten till pendling avsevärt. Dessutom önskas mer kollektivtrafik över alla länsgränser. I länstransportplanen 2014-2025 har åtta punkter angivits, vilka ska styra inriktningen för arbetet med regionens infrastruktur. De punkter som berör kollektivtrafiken har formulerats enligt följande; Förbättra effektiviteten i transportsystemet. Stärk de nationella persontrafikstråken på väg och järnväg i Örebroregionen. 12 (53) repo001.docx 2012-03-29

Förbättra tillgängligheten från större orter i länet till Örebro, prioritera kollektivtrafik på spår samt på väg för orter som saknar spårförbindelse. Bidra till ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart transportsystem. Trafikverkets (dåvarande Vägverket) planer på att förskjuta västra delen av Fotbollsgatan söderut och på att bygga cirkulationsplats i korsningen väg 50 - Fotbollsgatan är positivt för verksamheterna i detta område. Både tillgänglighet och framkomlighet förbättras ytterligare, vilket är bra då så stor del av den tunga trafiken finns här i området. I översiktsplanen nämns ingenting om hastighetsöversyn. Däremot nämns att en fortsatt satsning på de oskyddade trafikanterna är nödvändig. En utebliven hastighetsöversyn av vägnätet i Lindesbergs tätort kan leda till att flera platser fortsätter att kännas osäkra att vistas på ur trafiksäkerhetssynpunkt. Det kan innebära att fler människor riskerar att utsättas för trafikolyckor. Den tunga trafiken i centrum kommer fortsätta vara relativt stor och eventuellt öka ifall den utveckling av handel och service som planeras i centrum igenom Norra stadskärnanprojektet blir av. Den tunga trafiken på järnväg som ska gå genom Lindesbergs tätort kommer också att öka. Detta på grund av att centrums verksamheter är beroende av leveranser. I översiktsplanen nämns att den trafiknätsanalys som finns för centralorten kommer att kompletteras i den fördjupade översiktsplanen, speciellt avseende cykeltrafiken. Vad gäller cykeltrafikens framtid innebär nollalternativet att cykelvägnätet i Lindesbergs tätort inte kommer att kompletteras i den stora utsträckning som skulle behövas. En utebliven satsning på de västra delarna av tätorten kan innebära att många skolungdomar, som har sin målpunkt inom detta område, kommer fortsatt att ha svårigheter att färdas med cykel till skolor och idrottsområden. Detsamma gäller de som har sina arbetsplatser där. När det handlar om fotgängarna kommer troligtvis nollalternativet att innebära att en riktig satsning på gångtrafikanter och gångmiljöer i centrum och i natursköna områden runt omkring staden uteblir. Ett fåtal satsningar på stadsmiljön med fördelar för fotgängare kommer dock sannolikt att bli av i nollalternativet. Nollalternativet innebär att det förmodligen inte kommer att tas ett helhetsgrepp kring centrum vad gäller bil- och cykelparkering. Parkeringsfrågan ska ligga till grund för hur man vill utforma de centrala delarna på bästa sätt. Parkeringsfrågan är oerhört viktig om man vill förändra resandet i staden och styra mot mera hållbara resor samt också för att skapa trevliga stadsmiljöer. Bilen kommer att vara det dominerande transportmedlet under överskådlig framtid i Lindesberg i nollalternativet. Nollalternativet bedöms sammantaget medföra små negativa konsekvenser avseende bil-, gång- och cykeltrafiken jämfört med nuläget. Detsamma gäller för den tunga trafiken, parkering och trafiksäkerheten i Lindesberg. Negativa konsekvenserna blir att biltrafiken kommer att öka något inne i centrum, och stadsmiljön kommer förmodligen inte att utvecklas i den attraktiva riktning som den fördjupade översiktsplanen avser. För kollektivtrafiken innebär nollalternativet måttliga positiva konsekvenser. Att inte satsa på att stärka och utveckla gång och cykeltrafiken tillsammans med beteendepåverkande 13 (53)

åtgärder (mobility management) innebär ett fortsatt och ökat bilanvändande i Lindesbergs kommun vilket i sin tur bidrar till ökad klimatpåverkan. Nollalternativet bedöms sammantaget medföra måttliga negativa konsekvenser avseende trafik och kommunikationer jämfört med nuläget. 5.2 ALTERNATIV 1 - PLANFÖRSLAGET Alternativ 1 innebär att utveckling genomförs enligt fördjupningen av översiktsplan för Lindesbergs stad. Planen föreslår en satsning på Lindesbergs stad genom att ta tillvara och bygga vidare på stadens kvaliteter såsom närheten till Lindesjön, Strandstråket, en vacker stadskärna och goda kommunikationer. Det är den norra stadskärnan som främst ska utvecklas med ny bostadsbebyggelse, handel och arbetsplatser. På detta sätt utnyttjas redan gjorda investeringar för såväl vägar och kommunikationer som annan infrastruktur och olika verksamheter. För att kunna möta framtida behov föreslår planen även framtida bostadsområden i utkanten av staden samt vid Lindesjön och söder om Näset. I ytterområden föreslås ytterligare satsning på verksamheter i strategiska lägen nära riksvägar. Utveckling av grönområden är en annan viktig del i det framtida Lindesberg. 5.3 ALTERNATIV 2 Ytterligare ett alternativ, förutom planförslaget, belyses i denna miljökonsekvensbeskrivning. Alternativ 2 innebär i motsats till alternativ 1 en utvidgning av stadens bebyggelse över ett större geografiskt område. Någon förtätning genomförs inte, utan all tillkommande bebyggelse lokaliseras utanför nuvarande bebyggda områden. Detta alternativ har valts bort därför att - förslaget inte nyttjar befintliga resurser i infrastruktur som tex vatten- och avloppsledningar, gator, vägar mm - förslaget medför ianspråktagande av mark som skulle kunna användas för andra ändamål som tex friluftsliv och rekreation eller jord- och skogsbruk - avstånden från bostadsbebyggelsen till stadens centrum med offentlig och kommersiell service mm blir onödigt lång - förslaget bidrar inte till en långsiktig hållbar samhällsutveckling i Lindesberg och uppfyller inte miljö- och klimatmål som återfinns i flera av kommunens planer och program. 14 (53) repo001.docx 2012-03-29

6 KONSEKVENSER VID ALTERNATIV 1 OCH ALTERNATIV 2 I följande kapitel beskrivs bedömningen av Alternativ 1 och Alternativ 2 inom de valda miljöaspekterna. Konsekvensbedömningen har gjorts utifrån nollalternativet (inte nuläget). Underlaget för beskrivningen av förutsättningarna inom de olika miljöaspekterna som konsekvens bedöms i kap 6 har i första hand hämtats från förslag till planhandlingar. För vissa aspekter har även kompletterande underlag i form av rapporter och mätningar som tillhandahållits av kommunen använts. I de grå rutorna som inleder varje avsnitt redovisas ställningstaganden i planförslagen gällande berörda områden. 6.1 NATUR- OCH VATTENMILJÖER Alternativ 1 Grönstruktur och friluftsliv - Ta fram ett planeringsunderlag för grönstruktur. - Utveckla Lindesbergs parker och lekplatser genom upprustning och koppla samman dessa med trevliga gångstråk. - Värna särskilt om och utveckla de naturmiljöer som används av förskola och skola. - Vid ny expolatering ska det gröna vara en självklar del av bostadsområdets kvaliteter. - Lindesjöns stora värden för natur- och kultur- upplevelser samt bad och friluftsliv ska värnas och utvecklas. - På offentliga platser ska tillgänglighet för alla prioriteras. - Utveckla Fritidsbyn som idrotts- och rekreationsområde med ytterligare bollplaner och stugby. - Förbättra promenadmöjligheterna längs Bottenån norrut. Teknisk försörjning - En övergripande dagvattenstrategi för Lindesberg ska tas fram - Vid nyexploatering ska exploatören stå för rening och fördröjning av dagvatten innan det går ut i det allmänna ledningsnätet. - Minska belastningen på Lindesjön och Arbogaån genom lokalt omhändertagande av dagvatten. -Synliggör vattnets kretslopp genom nya lösningar såsom t. ex öppna LOD-dammar och gröna tak. 15 (53)

Parkudden - Utveckla Parkudden som frilufts-och rekreationsändamål i Lindesberg. - Tillgängliggör området för såväl de som kommer dit i båt och till fots. - Anlägg en ny rastplats vid Parkudden. Lindesby - Bebyggelsen bör utformas i samspel mellan befintliga natur- och rekreationsvärden. Nya stråk och kvaliter kan tillföras i samband med nyexploatering. Området kan bli en naturlig koppling till fritidsbyn och dess funktioner. Sörlunda - Hänsyn ska tas till djurbetet i naturreservatet, fornminnet samt Lindesjön runt - Eventuella restriktioner kring byggnation i förhållande till vattentäkten måste utredas under detaljplanearbetet. Centrum - Fortsatt utveckla en tillgänglig och vacker stadsmiljö genom att utveckla parker och offentliga platser samt att värna om kulturhistoriskt värdefulla byggnader. - Utveckla de gröna områdena och ta tillvara på de värden som finns. Loppholmen Utveckla Loppholmen till Lindesbergs nya stadspark med aktiviteter för alla åldrar. Alternativ 2 All tillkommande bebyggelse lokaliseras utanför nuvarande bebyggda områden, det vill säga en utvidgning av staden. Förslaget nyttjar inte befintliga resurser i infrastruktur som t.ex. VA-ledningar och medför ianspråktagande av mark som skulle kunna användas för andra ändamål. 6.1.1 BEDÖMNINGSGRUNDER Natura 2000-område, riksintresse naturvård, naturreservat, biotopskydd och riksintresse för turism och rörligt friluftsliv Natura 2000 är ett nätverk inom EU där värdefulla naturområden som är av särskilt intresse ur naturvårdssynpunkt pekas ut. I 3 kap.3 MB pekas mark- och vattenområden ut som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt och som så långt som möjligt ska skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. Regeringen har beslutat att vissa typer av biotoper är så värdefulla att de ska ha ett generellt biotopskydd. Det betyder att de har ett skydd per automatik och får inte skadas. 16 (53) repo001.docx 2012-03-29

Exempel på biotoper är generellt skyddade enligt 7 kap. 11 miljöbalken är bland annat alléer och trädarter, odlingsrösen och åkerholmar. Enligt Miljöbalken får naturreservat bildas enligt fem skäl: Bevara biologisk mångfald Vårda och bevara värdefulla naturmiljöer Tillgodose behov av områden för friluftslivet Skydda, återställa eller ny skapa värdefulla naturmiljöer Skydda, återställa eller nyskapa livsmiljöer för skyddsvärda arter Inom riksintresse för turism och friluftsliv ska enligt 4 kap 2 miljöbalken turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen beaktas vid bedömning av tillåtligheten av exploateringsföretag. Strandskydd I 7 kap. miljöbalken (MB) finns bestämmelser om strandskydd. Skyddet avser att trygga allmänhetens tillgång till vattenområden och bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtliv. Strandskydd gäller 100 meter från strandkanten både i vatten och på land. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormerna för yt- och grundvatten inom Norra Östersjöns vattendistrikt. Målet är att en god ekologisk och kemisk status ska uppnås senast år 2015. 17 (53)

Naturskydd, ur Fördjupad översiktsplan för Lindesbergs stad. Regeringens nationella miljökvalitetsmål Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. 18 (53) repo001.docx 2012-03-29

Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Grundvatten av god kvalité Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras. Kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. 6.1.2 FÖRUTSÄTTNINGAR Naturmiljö Inom planområdet finns gott om natur, framförallt skog. Planområdet berör inte något Natura 2000-område, riksintresse för naturvården eller riksintresse för turism och friluftsliv. Däremot ligger det prioriterade delområdet Sörlunda i direkt anslutning till naturreservatet Näset och delområde Dalkarlshyttan ligger vid naturreservatet Tempelbacken. Några av naturområdena inom planområdet berörs av biotopskydd och nyckelbiotoper. Rödlistade arter kan finnas inom alla de prioriterade delområdena. Flera områden inom planområdet berörs av strandskydd. 19 (53)

Vattenmiljö Vatten och avlopp Vattenförsörjningen inom Lindesbergs tätort sker genom att grundvatten uppfodras i rörbrunnar i Rya, strax söder om staden. Vattentillgången är mycket god, dock klassas den kemiska statusen som otillfredställande på grund av att riktvärdet för totalhalterna av bekämpningsmedel överskrids. Lindesberg har ett utbyggt spill- och dagvattensystem. Avloppsvattnet leds till Lindesbergs avloppsreningsverk där det behandlas med höggradig biologisk rening och fosforreduktion genom efterfällning. Verket har sitt utsläpp till Dalkarlshytteån och Arbogaån som mynnar i Mälaren. Dagvatten Dagvattnet leds idag från gator och byggnaders tak m.m via dagvattenledningar eller diken till Lindesjön och vidare ut i Arbogaån. Miljökvalitetsnormer Inom planområdet finns Stora Lindessjön, grundvattenförekomsten Lindesbergsåsen och vattendragen Arbogaån, Dalkarlshytteån och Torphyttebäcken som alla är statusklassade och berörs av miljökvalitetsnormerna för vatten. Uppgifterna nedan gällande statusklassning och miljökvalitetsnormer är hämtade från VISS, Vatteninformationssystem Sverige. Stora Lindessjön (SE660761146758) Stora Lindessjön är 1,1 km 2 stor och ingår i Arbogaåns vattensystem. Sjöns största tillflöde är Arbogaån. Avrinningen sker via Lilla Lindesjön till Arbogaån (Dalkarlshytteån) och vidare till Björkasjön. Den ekologiska statusen är otillfredsställande och det är risk att god ekologisk status inte uppnås till 2015 samt 2021. Sjön uppnår ej god kemisk status då kvicksilver är inkluderat. Den kemiska statusen exklusive kvicksilver är god. De främsta miljöproblemen som påverkar sjöns vattenkvalitet är miljögifter, övergödning och fysisk påverkan. 20 (53) Stora Lindesjön, Fotograf Ida Mangsbo, Sweco repo001.docx 2012-03-29

Arbogaån mellan Råsvalen och Stora Lindessjön (SE661018-146713) Denna del av Arbogaån går från Råsvalen i norr till Lindessjön i söder. Sträckan är drygt 4 km lång. Åns ekologiska status är god, dock finns det risk att den goda ekologiska statusen inte uppnås till 2015 och 2021. Ån uppnår ej god kemisk status då kvicksilver är inkluderat. Den kemiska statusen exklusive kvicksilver är god. Det är ingen risk att kemisk status exklusive kvicksilver inte nås till 2015. De främsta miljöproblemen som påverkar åns vattenkvalitet är miljögifter och fysisk påverkan. Dalkarlshytteån (Arbogaån) mellan Stora Lindessjön och Björkasjön (SE660757-146880) Denna del av Arbogaån, kallad Dalkarlshytteån, går från Stora Lindessjön i väster till Björkasjön i öster. Sträckan är drygt 3 km lång. Den ekologiska statusen är otillfredsställande och det är risk att god ekologisk status inte uppnås till 2015 och 2021. Ån uppnår ej god kemisk status då kvicksilver är inkluderat. Den kemiska statusen exklusive kvicksilver är god. Det är risk att kemisk status både inklusive och exklusive kvicksilver inte nås till 2015. De främsta miljöproblemen som påverkar åns vattenkvalitet är miljögifter och fysisk påverkan. Torphyttebäcken (SE660996146377) Torphyttebäcken börjar nordost om Lindesberg och rinner ut i Lindessjön. Bäcken är drygt 15 km lång. Den ekologiska statusen är måttlig och det är risk att god ekologisk status inte uppnås till 2015 och 2021. Bäcken uppnår ej god kemisk status då kvicksilver är inkluderat. Den kemiska statusen exklusive kvicksilver är god. Det är risk att kemisk status både inklusive och exklusive kvicksilver inte nås till 2015.De främsta miljöproblemen som påverkar åns vattenkvalitet är övergödning och syrefattiga förhållanden, miljögifter och fysisk påverkan. Lindesbergsåsen, Lindeområdet (SE660700146707) Grundvattenförekomsten Lindesbergsåsen sträcker sig i nord-sydlig riktning, från Råsvalen, genom Lindesberg och söderut. Det är en sand- och grusförekomst med utmärkta eller ovanligt goda uttagsmöjligheter i den bästa delen av grundvattenmagasinet. Delar av grundvattenförekomsten är skyddad som grundvattentäkt. Den kemiska statusen är otillfredsställande och det är risk att den inte uppnås till 2015 och 2021. Den kvantitativa statusen är god och det är ingen risk att den inte uppnås till 2015 och 2021. Det främsta miljöproblemet som påverkar grundvattentäkten är miljögifter. 21 (53)

6.1.3 KONSEKVENSER VID ALTERNATIV 1 Naturmiljö Planförslagets strategiska inriktning möjliggör en befolkningsökning i Lindesberg. Detta ska ske dels genom förtätning och dels genom exploatering av tidigare obebyggd mark. Strategin kring att förtäta bebyggelsen i staden medför att en mindre andel oexploaterad mark tas i anspråk för bostads- och verksamhetsområden, vilket är positivt. I planförslaget pekas nya exploatering- och förtätningsområden ut (Norslund, Lindesby, Sörlunda, Lindeskolan och Dalkarlshyttan). Dessa ligger på för närvarande till viss del på oexploaterad naturmark. Detsamma gäller den planerade utvidgningen av Norra Industriområdet. Bebyggelse på skogs- och jordbruksmark medför i regel att levnadsförhållandena för djur och växter i dessa områden försämras, och att den biologiska mångfalden minskar. I planförslaget står att det kan finnas rödlistade arter i de föreslagna exploaterings- och förtätningsområdena och att inför en eventuell detaljplaneläggning kan naturinventeringargöras för att undersöka om det finns rödlistade eller fridlysta arter inom områdena. Sörlunda ligger intill naturreservatet Näset. För Sörlunda anges i planhandlingen att närheten till naturreservatet ska beaktas vid detaljplaneläggning. Under förutsättning att denna särskilda hänsyn kommer tas till naturreservatet samt att det ställs krav på naturinventeringar innan detaljplaneläggning bedöms de negativa konsekvenserna för naturmiljön i föreslagna exploateringsområden bli små. Då strandzoner generellt sett har höga biologiska värden kan en exploatering i strandskyddat område ha negativ påverkan för den biologiska mångfalden. Bland annat finns risk att miljöer med högre värden för djur- och växtlivet påverkas indirekt genom att närheten till vattnet medför ökat tryck på att uppföra anläggningar vid vattnet eller siktröjning i värdefulla trädskikt. De tydliga inriktningsmålen i planförslaget avseende grönstruktur bedöms ge små positiva konsekvenser precis som nollalternativet. Sammafattningsvis bedöms planförslaget medföra små negativa konsekvenser med avseende på exploatering av tidigare obebyggd mark. Vattenmiljö Genom nybyggnation och förtätning uppstår en ökad andel hårdgjorda ytor. Det kan påverka förutsättningarna för vattenflöden och vattenmiljön i kommunen. Hårdgjorda ytor kan inte fördröja vatten, vilket innebär att större dagvattenflöden måste kunna hanteras. Vidare medför den ökade befolkningen också mer trafik, vilket i sin tur ökar halten av föroreningar i dagvattnet. Rådande problematik med tillförsel av orenat dagvatten till kringliggande recipienter, riskerar att förvärras vid planens genomförande ifall inga åtgärder vidtas. 22 (53) repo001.docx 2012-03-29

I planförslaget föreslås att en dagvattenstrategi ska tas fram för Lindesberg samt att satsa på lösningar för lokalt omhändertagande av vatten (LOD). Vidare är förslaget att krav ska ställas på exploatörer för rening och fördröjning av dagvatten innan det når det allmänna nätet. Detta bedöms kunna begränsa dagvattenflödena och medföljande tillförsel av näringsämnen och tungmetaller till berörda vattenrecipienter. Eftersom övergödning är ett problem särskilt för Stora Lindessjön och Torphyttebäcken bedöms dessa åtgärder vara särskilt viktiga. Sammantaget bedöms planen medföra positiva konsekvenser med avseende på dagvatten, framförallt för att ett genomförande av planförslaget skulle bidra till att uppfylla gällande miljökvalitetsnormer för Arbogaån och Stora Lindessjön. Konsekvenserna bedöms som stora eftersom de kommer att påverka vattenförekomster som sträcker sig utanför planområdet. All typ av exploatering påverkar vattenmiljön i mer eller mindre utsträckning. För de föreslagna exploateringsområdena kommer påkoppling att ske på det kommunala VAnätet, vilket är positivt. Den ökande befolkningsmängden bedöms ändock innebära ökade utsläpp till vatten i förhållande till nollalternativet. Det förslagna bostadsområdet Sörlunda ligger inom vattenskyddområdet för Rya vattentäkt. Vid själva anläggandet av bostadsområdet kan schaktningsarbeten, cisterner och farmartankar, spill och läckage från arbets- och anläggningsmaskiner vara exempel på risker för vattentäkten. Konsekvenserna för vattentäkten av exploateringen i Sörlunda är svåra att bedöma utan en platsspecifik utredning, varför djupare bedömning av dess konsekvenser inte görs i denna MKB utan får regleras i kommande detaljplaner eller bygglov. Det är dock av största vikt att exploatering genomförs på ett sådant sätt att vattenkvaliteten inte påverkas negativt och att förutsättningarna för ett gott vattenskydd kan upprätthållas. Under förutsättning, att särskild hänsyn tas till vattentäkten Rya vid exploatering i Sörlunda, bedöms planförslaget medföra små positiva konsekvenser för vattenmiljön. Om inte denna särskilda hänsyn tas finns risk att planförslaget kan medföra stora negativa konsekvenser för vattenmiljön. Att konsekvenserna kan bli stora beror på att miljökvalitetsnormer för vatten kan komma att påverkas. 6.1.4 KONSEKVENSER VID ALTERNATIV 2 Naturmiljö Liksom i alternativ 1 bedöms en expansion av tätorten inom tidigare oexploaterade områden påverka naturmiljön och kan medföra negativ påverkan avseende biologisk mångfald. Omfattningen av denna negativa påverkan är kopplad till hur stora områden som tas i anspråk. Eftersom ingen förtätning av bebyggda områden planeras här, kommer mer mark att behöva tas i anspråk för både bebyggelse och infrastruktur. Alternativ 2 bedöms medföra små negativa konsekvenser avseende naturmiljö. 23 (53)

Vattenmiljö Alternativet möjliggör en fragmenterad exploatering utan anslutning till kommunens VAnät. En sådan utveckling skulle kunna medföra ökad belastning på recipienter i form av näringsämnen från privata avlopp. Eftersom en utspridd bebyggelse väntas kunna medföra ökat bilberoende kan alternativ 2 medföra ökade utsläpp av luftföroreningar från bilar. Tungmetaller och kväve, samt svavelföreningar från trafiken hamnar förr eller senare i vattendragen och bidrar till både övergödning, försurning och spridning av toxiska ämnen. Utspridd bebyggelse medför också att större markytor hårdgörs, vilket försämrar markens förmåga att fördröja vatten. Föroreningarna från trafiken riskerar därmed att vid regnfall transporteras med vattenflöden direkt till vattendrag, vilket medför större belastning i form av punktutsläpp. Beroende på hur nya områden utformas, ger en glesare bebyggelse samtidigt utrymme för goda möjligheter att införa lösningar för lokalt omhändertagande av dagvatten. Därmed skulle problematiken kring ökad belastning på recipienter av dagvatten kunna kringgås. Sammantaget bedöms Alternativ 2 medföra måttliga negativa konsekvenser avseende vattenmiljö. 6.1.5 ÅTGÄRDSFÖRSLAG Naturmiljö I planeringen av ny bebyggelse bör fragmenterad bebyggelse undvikas, särskilt i strandnära områden, för att undvika att onödigt stora markytor tas i anspråk. Vattenmiljö Vid planering av ny bebyggelse/verksamheter bör hänsyn tas till vattenmiljön, och möjligheterna till LOD övervägas. Vid planering av ny bebyggelse i Sörlunda bör riskerna som exploateringen medför för vattentäkten Rya utredas närmare. Vid förtätning är det viktigt att i ett tidigt skede utreda vilka platser som är strategiskt viktiga att spara och utveckla utifrån omhändertagande av dagvatten och att säkerställa att dagvattensystemen inte är underdimensionerade. 24 (53) repo001.docx 2012-03-29

6.2 BEBYGGD MILJÖ Alternativ 1 - Planberedskap ska finnas för nya bostadsområden där fokus ligger på att utnyttja läget vid Lindesjön. - Nya bostadsområden ska ansluta till befintlig bebyggelse och infrastruktur. - Centrum-, och stationsnära boende ska tillskapas inom stadskärnan genom förtätningsprojekt. - Behov av områden för förskolor bör utredas i detaljplaneskedet. - Utveckla Lindesbergs centralort som ett attraktivt handelscentrum i norra Örebro län. - Satsa på ställ- och campingplatser och boende för turister och besökare samt på det sättet förbättra övernattningsmöjligheterna. - Kommunen ska ha en fortsatt god mark- och planberedskap för företagsetableringar och för lokalisering av nya verksamhetsområden. - Verksamheter ska erbjudas ändamålsenliga tomter i Norra Industriområdet. - Förstärk och synliggör den historiska delen av Lindesberg. - I den fortsatta fysiska planeringen av stadskärnan ska det rätvinkliga gatunätet stå som förebild för tillkommande bebyggelse. - Vid förtätning inom riksintresset ska nya byggnader placeras på ett sådant sätt att de förstärker och läker ihop den befintliga kvartersstrukturen. - Byggnader som är utpekade som kulturhistoriskt värdefulla ska skyddas genom varsamhetsbestämmelser i framtida detaljplaneläggning. Alternativ 2 - En utvidgning av stadens bebyggelse i stället för förtätning. Detta alternativ innebär att all tillkommande bebyggelse lokaliseras utanför nuvarande bebyggda områden, det vill säga en utvidgning av staden. 6.2.1 BEDÖMNINGSGRUNDER Riksintresse för kulturmiljövård Lindesbergs stadskärna. Småstadsmiljö som visar centralmaktens strävan vid 1600-talets mitt att grunda nya städer för att främja den för riket viktiga bergshanteringen samt den förindustriella stadens bebyggelse och liv. Den rätvinkliga rutnätsplanen från 1644. Tomtstruktur, äldre småskalig trästadsbebyggelse med större stadsgårdar och enklare utkantsbebyggelse. En grupp större stenbyggnader vid kyrkan och torget. Fornlämningar 25 (53)

Kulturminneslagen (KML) omfattar bestämmelser kring fasta fornminnen, byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen. Fasta fornlämningar har allmänt skydd och omfattas av ett skyddsavstånd. Det är förbjudet att ändra, skada, täcka eller ta bort en fornlämning. Regeringens nationella miljökvalitetsmål En god bebyggd miljö "Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas." Lindesbergs centrum. Fotograf Ida Mangsbo. 6.2.2 FÖRUTSÄTTNINGAR Delar av Lindesberg har höga värden för kulturmiljön med de gamla stadsdelarna som är riksintresse för kulturmiljön och Sundsbron som är byggnadsminnesmärkt. Dessa delar bär på en rik historia och ger staden en unik karaktär. Planförslaget omfattar till fullo Riksintresset för kulturmiljövård för Lindesberg (RK 40). För att fortsätta värna om och säkerställa riksintressets värden föreslås ett antal viktiga rekommendationer som har sin grund i det som beskrivs som riksintressets värden och dess fysiskt avläsbara uttryck: 26 (53) repo001.docx 2012-03-29