Skollokalorganisation Ovanåkers kommun 2012

2012-02-17 1 (78) Skollokalorganisation Ovanåkers kommun 2012 Del 1 Inledning och utredningsdirektiv Del 2 Nulägesbeskrivning Del 3 Övergripande aspekter och konsekvenser Del 4 Konsekvenser utifrån de tre alternativen Del 5 - Bilagor 1

2012-02-17 2 (78) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Del 1 Inledning och utredningsdirektiv 4-12 Del 2 Nulägesbeskrivning 13-14 Fastighets- och lokalkartläggning Verksamhet och lokalanalys begrepp Förskolor 15-22 Skolor 23-43 Detaljplanebestämmelser 44-48 Nyckeltal 49-50 Del 3 Övergripande aspekter och konsekvenser Utbildnings syfte och kommunens ansvar 51 Uppdrag skollokalorganisation 52 Barnkonsekvensanalys 52-53 Medborgarperspektiv 53-55 Personalperspektiv 56 Verksamhetsperspektiv 56 Ekonomiperspektiv 57 Miljöperspektiv 57 2

2012-02-17 3 (78) Del 4 Konsekvenser utifrån de tre alternativen Alt 1 En 7-9 skola i Alfta 58-62 Alt 2 En 7-9 skola i Edsbyn 63-67 Alt 3 Två 7-9 skolor och reducerat antal F-6 skolor 68-74 Bilagor 75-78 Bilaga 1 Kompletterande information, skollokaler Bilaga 2 Alternativ användning av lokaler 3

2012-02-17 4 (78) Del 1 Inledning och uppdragsbeskrivning Inledning Barn- och skolnämnden gav i december 2011 ett uppdrag till barn- och utbildningsförvaltningen att ta fram nödvändiga underlag för hur en skolorganisation med färre skollokaler kan se ut och vilka konsekvenser de tre alternativ, som anges i uppdraget, får. Nämnden vill ha underlag för att kunna fatta långsiktiga beslut som ger skolan möjlighet att nå den höjda ambitionsnivån att 100 % av eleverna i grundskolan ska bli godkända och få en tillräckligt god grund för att kunna fortsätta till gymnasiet. Det är viktigt att lokalkostnadernas andel av skolan budget inte ökar samtidigt som elevantalet sjunker. Anpassning av kostnader har gjorts och görs kontinuerligt i förhållande till sjunkande elevsiffror. Detta innebär bl.a. att antalet lärare, ledningspersonal, administration och övrig personal efterhand minskar när elevantalet minskar. Kostnaderna för lokalerna bör också relativt sett följa elevminskningen i kommunen, men det är i realiteten svårt. Elevminskningen är fördelad på olika årskurser vid de olika skolorna, vilket minskar antalet elever i grupperingarna men inte direkt frigör många lokalytor i verksamheterna. Det krävs därför större åtgärder för att uppnå effekt. Våren 2004 genomfördes den senaste övergripande lokalutredningen inom barn- och utbildningsförvaltningen. Flera av de förslag som presenterades i den utredningen har efter det genomförts (dock inte utifrån beslut i samband med utredningen och inte i den takt som utredningen föreslog). Lokalförändringar som gjorts de senaste åren är t.ex. Långheds skola har lagts ner, fastigheten är såld, eleverna flyttade i huvudsak till Alftaskolan. 4

2012-02-17 5 (78) Hemvägens fritidshem har rivits och lämnat plats för byggandet av Triangeln, verksamheten flyttade in i Celsiusskolan F-6. Tomtebo förskola har flyttat in verksamheten i Alftaskolan, (förskoleavdelning Tellus) och fastigheten är såld. Datapaviljongen som fanns utanför gymnasiet har avvecklats, verksamheten har flyttat in i gymnasiets lokaler, förutom Sfi som hyr extern lokal. Snehaga förskola har flyttat verksamheten till Rotebergs skola, fastigheten är ute till försäljning. Voxnabruks skola läggs ner efter vårterminen 2012, eleverna flyttas till upptagningsområde Celsius-Lillbo. Förskoleavdelningar har startat i skollokaler, i Runemo, Knåda och Viksjöfors. Detta bl. a. på grund av volymökning och avveckling av familjedaghem. Förskolans lokalbehov är av olika anledningar svårt att förutsäga och planera långsiktigt. Det beror t.ex. på skillnader i födelsetal mellan åren, familjeförändringar, arbetsmarknadsläget och diverse reformer. Nyttjandegraden har de senaste åren ökat och 90-92 % av kommunens 1-5 åringar är för närvarande inskrivna i förskoleverksamhet. Det är elevminskningen i grundskolan som möjliggjort flytt till och start av förskoleavdelningar i skolans lokaler. Elevantalet har de senaste tio åren minskat med ca 500 elever i grundskolan och fortsätter de närmaste sex åren, innevarande läsår t.o.m. läsåret 2017/18, att minska med ca 60 elever (år 1-6 ökning med 30, år 7-9 minskning med 90). Förskoleklasserna minskar samma period med ca 20 barn. 5

2012-02-17 6 (78) Elevutveckling F-9 2011 2018 År F 1 2 3 4 5 6 S:a F-6 7 8 9 S:a 7-9 S:a F- 9 2011/2012 121 100 87 106 114 115 109 752 110 118 153 381 1133 2012/2013 103 121 100 87 106 114 115 746 103 110 118 331 1077 2013/2014 116 103 121 100 87 106 114 747 115 103 110 328 1075 2014/2015 108 116 103 121 100 87 106 741 114 115 103 332 1073 2015/2016 110 108 116 103 121 100 87 745 105 114 115 334 1079 2016/2017 103 110 108 116 103 121 100 761 87 105 114 306 1067 2017/2018 102 103 110 108 116 103 121 763 100 87 105 292 1055 Barn enligt befolkningsregistret födda 2006-2011, områdesvis Alfta Runemo Viksjöfors Edsbyn Knåda Roteberg Voxna Totalt Födelseår: 2006 25 8 4 43 5 11 7 103 (36% Alfta, 64% Edsbyn) 2007 22 6 10 51 14 9 4 116 (33% Alfta, 67% Edsbyn) 2008 24 6 3 42 11 17 5 108 (31% Alfta, 69% Edsbyn) 2009 29 5 6 41 16 10 3 110 (36% Alfta, 64% Edsbyn) 2010 15 7 6 47 13 13 2 103 (28% Alfta, 72% Edsbyn) 2011 28 5 6 39 10 11 3 102 (38% Alfta, 62% Edsbyn) 6

2012-02-17 7 (78) Voxnadalens gymnasium Voxnadalens gymnasium har under en lång period haft ett stabilt elevunderlag och varit i behov av lokaler utanför gymnasiets fastighet. Efter invigningen 1995 byggdes ett extra plan på fastigheten och även externa lokaler hyrs för att rymma verksamheterna. Lokalanpassningar görs nu efterhand som elevantalet minskar. Gymnasiet krymper i kostymen och hyra av externa lokaler kan minska. Voxnadalens gymnasium har sex nationella program: Barn- och fritidsprogrammet Industritekniska programmet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Ekonomiprogrammet samt Introduktionsprogrammet för elever som inte är behöriga till gymnasieskolan. Den kommunala vuxenutbildningen, Komvux, har verksamheterna grund- och gymnasievux samt SFI, svenska för invandrare. Dessutom finns en högskoleenhet med ett Lärcentra. Industriprogrammet med inriktningarna trä och svets samt Fordonsprogrammet, som avslutas 2013, drivs i karaktärsämnena idag via entreprenad. Industriprogrammet inriktning träteknik kommer från höstterminen 2012 att, i samarbete med träföretag, drivas helt i kommunal regi med lokalintegrering i Celsiusskolans lokaler. Elevutveckling Voxnadalens gymnasium 2011-2018 Siffrorna grundas på tidigare procentuell genomsnittsrekrytering av elever boende i kommunen. I snitt 65 % av kommunens ungdomar väljer Voxnadalens gymnasium, beräknat på sjuårsbasis, vilket är en jämförelsevis hög siffra med tanke på att vi har sex av arton nationella program. I beräkningen tillkommer även i prognosen ett genomsnittligt antal elever från externa kommuner, även det räknat på sjuårsbasis. 7

2012-02-17 8 (78) Elevutveckling, gymnasiet År Gy 1 Gy 2 Gy 3 S:a 2011/2012 120 121 117 358 2012/2013 122 120 121 363 2013/2014 89 122 120 331 2014/2015 89 89 122 300 2015/2016 83 89 89 261 2016/2017 91 83 89 263 2018/2019 91 91 83 265 Voxna 21 elever 8

2012-02-17 9 (78) Utredningsdirektiv Bakgrund Barn- och skolnämnden 15 december 2011, 66. Vår vision är att åstadkomma en skola som ger alla elever goda förutsättningar för framtiden. Vår skola ska arbeta utifrån varje barns egna förmågor och förutsättningar för att skapa en skola som är kreativ, kunskapstörstande, tolerant och demokratisk. En skola som präglas av motivation för lärande, har kompetenta och duktiga pedagoger och en skolmiljö som är tilltalande och av hög kvalitet. Vi tror att för att åstadkomma detta är det allra viktigaste att skapa de bästa förutsättningarna för lärandet och den process som sker i klassrummet mellan elev och lärare. Det är mycket viktigare med kompetenta och duktiga pedagoger för ett bra resultat än sådant som lokaler, teknik och läromedel. För att klara en satsning på det som är viktigt i skolan får inte lokalkostnadernas andel av skolbudgeten öka. För att kunna minska kostnaderna för lokalyta och istället göra de satsningar på lärarresurser och elevfrämjande åtgärder som behövs för att förverkliga vår höga ambition med skolan, ger vi nu skolan ett utredningsuppdrag som ska ge oss underlag till att fatta de långsiktiga beslut som skolan och kommunen i sin helhet behöver. Detta uppdrag som nu lämnas till skolförvaltningen innebär att ta fram nödvändiga underlag för hur en skolorganisation med mindre lokalyta (färre skollokaler) kan se ut och vilka konsekvenser de olika alternativen får för skolan när det gäller ekonomi, skolskjutsar, lärarbehörigheter, elever m.m. samt även konsekvenser för gymnasieskolan och kommunkoncernen i övrigt. Elevutvecklingen Det finns en tydlig och markant utveckling av elevunderlaget som innebär att på de senaste 10 åren har det totala antalet elever i grundskolan (F-9) i Ovanåkers kommun minskat från drygt 1650 elever till dagens siffra på runt 1100 elever. Under den tiden så har antalet skolor förändrats endast marginellt (Långhed). Detta innebär att antalet kvadratmeter per barn ökar från ca.18 kvadratmeter per elev till över 25 kvadratmeter per elev nästa läsår. Snittet för jämförbara kommuner är ca.15 kvadratmeter och när man planerar nya skolbyggen är utgångspunkten regelmässigt ca. 11-13 kvadratmeter. Det bör 9

2012-02-17 10 (78) observeras att i dessa siffror har inte hänsyn tagits till att förskoleverksamhet har plockats in i några av skollokalerna under de senaste åren. 10

2012-02-17 11 (78) Utredningsuppdrag Följande alternativa lösningar ska utredas och konsekvensbedömas utifrån perspektiven: - elevunderlag - lokalytor - ekonomi - skolskjutsar - lärarbehörigheter - pedagogiska förutsättningar samt även konsekvenser för övriga verksamheter, förskola och gymnasieskola samt kommunkoncernen i övrigt. 1) En 7-9 skola i Alfta för hela kommunen a) De tomma 7-9 lokalerna på Celsius används till annan skolverksamhet t ex. del av gymnasiet eller används till annan verksamhet av kommunen alternativt icke kommunal verksamhet alt. läggs i malpåse. b) Detta kan innebära att extra utrymme kan behöva tas genom att flytta/lägga ned Tellus förskola i Alfta. 2) En 7-9 skola i Edsbyn för hela kommunen a) De tomma 7-9 lokalerna på Alftaskolan används till annan verksamhet i eller utanför den kommunala verksamheten alt. läggs i malpåse. b) Detta kan innebära att hela eller delar av F-6 Celsiusskolan flyttas ut till Lillbo, Roteberg och Knåda skolor. Detta alternativ kan på ett enkelt sätt även innebära en större integration av årskurserna 7-9 och gymnasieskolan t.ex. när det gäller lärarresursen. Dessa båda alternativ förutsätter en renovering av de lokaler som kommer att vara den nya gemensamma 7-9 skolan i Ovanåker. Oavsett val av lokalisering för den nya 7-9 skolan ska vi åstadkomma en attraktiv och kreativ skolmiljö som skiljer sig avsevärt från dagens. Vi kan i den delen även hämta inspiration från vår egen gymnasieskola som är en mycket attraktiv och tilltalande skolmiljö för våra gymnasieungdomar. På samma sätt vill vi att vår 7-9 skola ska präglas 11

2012-02-17 12 (78) av stolthet över de fina lokalerna och inspirera elever och lärare i den dagliga gärningen. 3) Två 7-9 skolor och reducerat antal små skolor Med dagens ekonomiska läge i kombination med minskat elevunderlag och stora lokalytor är alternativet till ovanstående två förslag att lägga ned några små skolor. a) Bibehållna lokaler men med gemensam administration: ledning och pedagogisk verksamhet för de båda högstadieskolorna (gemensamma lärare etc.). b) Viksjöfors och/eller Runemo skola flyttas till Alfta. Celsius, Knåda eller Roteberg skola flyttas till de kvarvarande F-6 skolorna. Fortsatt process Det är viktigt att påpeka att denna redovisning av uppdraget angående omorganisation av skollokaler inte innehåller några förslag till beslut. Efter att uppdraget redovisats startar fler processer. Föräldrarådsrepresentanter från alla skolor, elev- och lärarrepresentanter samt allmänhet inbjuds till information om redovisningens innehåll. Dessutom informeras då också om hur remissförfarandet ska gå till. Efter remissomgång och insamling av synpunkter blir det igen information om sammanställning av inkomna synpunkter till föräldraråds- elev- och personalrepresentanter från alla skolor. Därefter vidtar den politiska processen som ska leda fram till ett konkret förslag på omorganisation av kommunens skollokaler. Det förslaget ska enligt intentionerna vara så långsiktigt hållbart som möjligt, leda till bättre kvalitet på undervisningen och till att lokalkostnadernas del av skolans budget på sikt inte ökar. 12

2012-02-17 13 (78) Del 2 - Nulägesbeskrivning Lokalkartläggning Verksamhet och lokalanalys - begrepp Verksamhet och lokalanalysen är redovisad per förskola/skola. Genom denna uppdelning är ambitionen att ge specifik information, samtidigt som en helhetsbild skapas. I kartläggningen presenteras en skola som en fastighet, även om den egentligen kan bestå av flera hus. Detta är beroende av kommunens redovisningssätt av lokaler, där ingen åtskillnad görs. Lokalkartläggningen bygger på information från rektorer, förskolechefer, fastighetsförvaltning Alfta-Edsbyns Fastighets AB och kommunens ekonomiavdelning. Följande bedömningspunkter berörs i kartläggningen: Fakta om verksamheten: Här beskrivs vilka verksamheter som skolan omfattas av. Elevtak enligt rektors bedömning: Det innebär max antal elever i skolan och är beräknat utifrån 25 elever per klass i grundskolan. Elevutveckling: Visar på skolans elevutveckling de närmast åren utifrån nuvarande upptagningsområde och folkbokföring. Rätten till val av skola gör att elever i något högre grad än tidigare väljer skola i annat upptagningsområde. Eleverna i Voxnabruks skola är inte fördelade på skolor i Edsbyområdet. Fastighetsbeteckning: För att eventuellt kunna söka ut skolan i kommunens register vid behov. Yta: Lokalens totala yta. Där andra hyresgäster finns i lokalerna är dessa ytor exkluderade. Ytor för källare, pannrum, förråd, vindar etc. är inte heller medräknade. Totalkostnad: Kostnader 2011 för drift, underhåll, städ och kapitaltjänster. 13

2012-02-17 14 (78) Kostnad/m 2 : Kostnader 2011. Utrymmesanalys: I utrymmesanalysen per skola är ytor för matsal, kök och samlingssal inte medräknade. I utrymmesanalysen under nyckeltal är dessa utrymmen däremot medräknade. Som underlag för ytjämförelser har kvadratmeterytan beräknats per elev i nuläget såväl som per läsår vid oförändrad lokalanvändning fram till 2017/2018. Det bör poängteras att de värden som anges är matematiska beräkningar och kan i några fall vara missvisande, en äldre skola kan t.ex. ha ett högt värde på kvadratmeterytan per elev men ändå vara sämre anpassad för skolverksamhet och upplevas som trång. Investeringar och underhåll De investeringsobjekt som finns upptagna i kommunens flerårsplan 2013-2016 samt de behov av investeringar som ligger utöver planen 2017-2025, redovisas. Dessutom redovisas behovet av ekonomiska resurser utifrån en tidigare gjord investerings- och underhållsplan. Den innefattar byte av golvmattor, ommålning, utvändig målning, takåtgärder, byte av teknisk utrustning, markarbeten m.m. Idag täcker de ekonomiska resurserna ca. 1/3 av behovet. Planerat underhåll är ett genomsnitt av fastigheternas behov utslaget per år. Vissa åtgärder är mer kostsamma än det redovisade årsbeloppen, varför de utfaller på respektive fastighet varje år. Med en relevant medelstilldelning för planerat underhåll skulle i stort sett alla investeringsobjekt av underhållskaraktär kunna inrymmas under planerat underhåll. Nyttjandegrad/Nyttjandetid: Hur lokalen används. Nyckeltal Personaltäthet: Med årsarbetare inom förskoleklass, grundskola och fritidshem avses förskollärare, lärare i grundskolan och fritidspedagoger. I grundskolan beräknas antal lärare per 100 elever. 14

2012-02-17 15 (78) Backa + Myran Verksamhetsbeskrivning Backa Förskola, 2 avdelningar. Förskolan har eget kök där en kokerska lagar mat till barn och personal Myran Allergianpassad förskola 1 avdelning Myrans mat lagas till av kokerskan på Backa förskola. Maxantal barn Backa ca 38 Myran ca 15 Det bör medvetandegöras att Myran idag är beroende av Backa förskola. Myran får sin mat från Backas kök och de delar gård. Eventuell splittring kan medföra vissa problem kring detta. Då Backa och Myran är centralt lokaliserade kan det tänkas att externa intressenter är intresserade av lokalerna. Viktigt är att en allergianpassad förskola finns i kommunen. Lokalisering av allergianpassad förskola bör enligt önskemål vara i närheten av hälsocentral. LOKALANALYS Fastighetsbeteckning: V Edsbyn 13:15 V Edsbyn 13:14,15 Årshyra, inkl städ Backa: 519 000 kr Myran: 92 000 kr Yta Backa 370 m 2 Myran 114 m 2 Kostnad/m 2 Backa 1 402 kr Myran 807 kr Nyttjandegrad/Nyttjandetid Lokalerna nyttjas under dagtid. Viss verksamhet sker kvällstid i samband med personal- och föräldramöten. 15

2012-02-17 16 (78) Furan Verksamhetsbeskrivning Förskola, 3 avdelningar. All mat lagas i förskolans eget kök av en anställd kokerska. Maxantal barn Ca 60 barn. LOKALANALYS Fastighetsbeteckning: Nordanå 1:12 Totalkostnad 651 000 kr Yta 604 m 2 Kostnad/m 2 1 078 kr Planerat underhåll/år 110 000 kr Nyttjandegrad/Nyttjandetid Lokalerna nyttjas vardagar under dagtid. Kvällstid i samband med personal-och föräldramöten. Fölet Verksamhetsbeskrivning Förskola, 2 avdelningar. Förskolan har eget kök där maten lagas till barn och personal. Maxantal barn Ca 38 barn. LOKALANALYS Fastighetsbeteckning: S Edsbyn 13:119 Årshyra, inkl städ 570 000 kr Yta 410 m 2 Kostnad/m 2 1 390 kr Nyttjandegrad/Nyttjandetid Förskolan nyttjas dagtid under vardagar samt kvällstid i samband med personaloch föräldramöten. Furan är byggd för förskoleverksamhet, och har således ändamålsenliga lokaler. 16

2012-02-17 17 (78) Knåda (finns i lokaler i Knåda skola) Verksamhetsbeskrivning Förskola, 1,5 avdelning. Maxantal barn Ca 22 barn. LOKALANALYS Fastighetsbeteckning Knåda 35:1 Totalkostnad 161 000 kr Yta 168 m 2 Kostnad/m 2 958 kr Nyttjandegrad/Nyttjandetid Förskolan nyttjas dagtid under vardagar samt kvällar i samband med personal- och föräldramöten. Kullen (finns i lokaler i Runemo skola) Verksamhetsbeskrivning Förskola, 1 avdelning. Maxantal barn Ca 20 barn. LOKALANALYS Fastighetsbeteckning Runemo 14:7 Totalkostnad 225 000 kr Yta 180 m 2 Kostnad/m 2 1 250 kr Nyttjandegrad/Nyttjandetid Förskolan nyttjas dagtid under vardagar samt kvällar i samband med personal- och föräldramöten. 17

2012-02-17 18 (78) Nordanäng Verksamhetsbeskrivning Förskola, 2 avdelningar Kokerska finns anställd på Nordanäng. Maxantal barn Ca 38 barn LOKALANALYS Fastighetsbeteckning Västanå 1:15 Totalkostnad 541 000 Yta 373 m 2 Kostnad/m 2 1 450 kr Planerat underhåll/år 65 000 kr Investeringar Parkeringsplats 150 000 kr, år 2014 Roteberg (Fastighet vid Rotebergs skola) Verksamhetsbeskrivning Förskola, 1,5 avdelning. Maxantal barn Ca 30 barn. LOKALANALYS Fastighetsbeteckning Västra Roteberg 19:1 Totalkostnad 202 000 kr Yta 260 m 2 Kostnad/m 2 777 kr Nyttjandegrad/Nyttjandetid Förskolan nyttjas dagtid under vardagar samt kvällar i samband med personal- och föräldramöten. Nyttjandegrad/Nyttjandetid Förskolan nyttjas dagtid under vardagar samt kvällar i samband med personal- och föräldramöten. 18

2012-02-17 19 (78) Sörgården Verksamhetsbeskrivning Förskola, 1 avdelning. Förskolan har eget kök där all mat tillagas. Maxantal barn Ca 22 barn. LOKALANALYS Fastighetsbeteckning: Södra Edsbyn 50:98 Totalkostnad 310 000 Yta 389 m 2, (inkl modul) Kostnad/m 2 797 kr/m 2 Planerat underhåll/år 45 000 kr Nyttjandegrad/Nyttjandetid Förskolan används vardagar under dagtid samt kvällstid i samband med personaloch föräldramöten. Tellus (finns i lokaler i Alfta skola) Verksamhetsbeskrivning Förskola, 1 avdelning. Maxantal barn Ca. 22 barn. LOKALANALYS Fastighetsbeteckning Alfta Kyrkby 26:51 Totalkostnad 133 000 kr Yta 200 m 2 Kostnad kr/m 2 665 kr Nyttjandegrad/Nyttjandetid Förskolan nyttjas dagtid under vardagar samt kvällar i samband med personal- och föräldramöten. Lokalmässigt är Sörgårdens förskola en lokal som kan tänkas vara intressant för externa intressenter. Möjligheter finns t.ex. för ett mindre företag att använda sig av lokalerna. 19

2012-02-17 20 (78) Trollstugan (byggnad vid Voxnabruks skola, innefattande gymnastiksal, omklädningsrum och förskola) Verksamhetsbeskrivning Förskola, 1 avdelning. Maxantal barn Ca 15 barn LOKALANALYS Fastighetsbeteckning Voxna 25:3 Totalkostnad 151 000 kr Yta 192 m 2 Kostnad/m 2 786 Nyttjandegrad/Nyttjandetid Förskolan nyttjas dagtid under vardagar samt kvällar i samband med personal- och föräldramöten. Tuvan (finns i Lillboskolans lokaler) Verksamhetsbeskrivning Förskola, 2 avdelningar. Maxantal barn Ca 38 barn. LOKALANALYS Fastighetsbeteckning Södra Edsbyn 50:162 Totalkostnad 260 000 kr Yta 320 m 2 Kostnad/m 2 813 kr Nyttjandegrad/Nyttjandetid Förskolan nyttjas dagtid under vardagar samt kvällar i samband med personal- och föräldramöten. 20

2012-02-17 21 (78) Viksjöfors (finns i lokaler i Viksjöfors skola) Verksamhetsbeskrivning Förskola, 1 avdelning. Maxantal barn Ca 22 barn. LOKALANALYS Fastighetsbeteckning Viken 6:83 Totalkostnad 161 000 kr Yta 180 m 2 Kostnad/m 2 894 kr Nyttjandegrad/Nyttjandetid Förskolan nyttjas dagtid under vardagar samt kvällar i samband med personal- och föräldramöten. Öjestugan Verksamhetsbeskrivning Förskola 3 avdelningar. På Öjestugan lagas all mat i förskolans kök. Maxantal barn Ca 60 barn. LOKALANALYS Fastighetsbeteckning Södra Edsbyn 12:20 Till förskolan hör också tomten Öjetäppan där barnen odlar sin egen potatis, hallon m.m. Totalkostnad 460 000 Yta 593 m 2 Kostnad/m 2 776 kr Planerat underhåll/år 105 000 kr Investeringar Varmbonad vagnsförråd. 250 000 kr, år 2014. Nyttjandegrad/Nyttjandetid Förskolan nyttjas dagtid under vardagar samt kvällar i samband med personal- och föräldramöten. 21

2012-02-17 22 (78) Övrigt förskolor Samverkan sker mellan förskolorna i kommunen. Gemensamma aktiviteter anordnas lite då och då. Under sommaren och semestertider samarbetar förskolorna och barnen placeras ut på de förskolor som håller öppet. Förskolecheferna framhåller att möjlighet att bedriva förskoleverksamhet med god kvalitet ökar om förskolorna består av fler avdelningar (minst 2-4 avdelningar) med kokerska eller ekonomibiträde. Det ger bättre möjlighet att inom respektive förskola organisera och vara flexibla utifrån hur barngruppen ser ut och förändras angående ålder på barn, särskilda behov och barnantal. Samverkan fritids- och förskolepersonal är möjlig när förskola finns i skollokaler. Närhetsprincipen, dvs. att förskolorna finns i närheten av barnens bostad, påpekas ofta som viktig. Barnen får då gå tillsammans med blivande skolkamrater och föräldrarna lär känna varandra och ger varandra stöd. Vidare betonas att utemiljön är mycket viktig för förskolorna. Barnen i kommunens förskolor är ute dagligen och ser därför utemiljön som en mycket viktig resurs i den dagliga verksamheten. 22

2012-02-17 23 (78) Alftaskolan F-9 VERKSAMHETSBESKRIVNING Fakta om verksamheten F-9 Fritidshem (3 avdelningar) Förskola Tellus Bibliotek En fritidshemsavdelning ligger i den fristående villan Villan. Antalet barn i fritidshemsverksamheten brukar variera över året. Elevtak enligt rektors bedömning På Alftaskolan F-9 bedömer rektorn elevtaket till 475 elever. Elevutveckling Elevunderlag F-6 totalt hösten 2012 ca 171 elever. Alftaskolan F-6 År F 1 2 3 4 5 6 S:a F-6 2011/2012 24 19 19 27 28 29 29 175 2012/2013 25 24 19 19 27 28 29 171 2013/2014 22 25 24 19 19 27 28 164 2014/2015 24 22 25 24 19 19 27 160 2015/2016 29 24 22 25 24 19 19 162 2016/2017 15 29 24 22 25 24 19 158 2017/2018 28 15 29 24 22 25 24 167 Elevunderlaget 7-9 totalt hösten 2012 ca 152 elever. Alftaskolan 7-9 År 7 8 9 S:a 7-9 2011/2012 53 57 63 173 2012/2013 42 53 57 152 2013/2014 45 42 53 140 2014/2015 44 45 42 131 2015/2016 40 44 45 129 2016/2017 32 40 44 116 23

2012-02-17 24 (78) 2017/2018 36 32 40 108 LOKALANALYS Fastighetsbeteckning Alfta Kyrkby 26:51 Villan: Alfta Kyrkby 41:1 Skola Totalkostnad 4 645 000 kr Yta 7567 m 2 Kostnad kr/m 2 614 kr Planerat underhåll/år 1 500 000 kr Investeringar Akustikåtgärder. 100 000 kr, år 2016 Behov av investeringar (utöver ip 2013-2016) Stambyten, värme. 1 000 000 kr, år 2023-2037. Utrymme för 2011/2012 års skolverksamhet F-9 7 035 m 2 348 elever 20,2 m 2 per elev Utrymmesanalys för framtida verksamhet 2012/2013 323 elever 21,8 m 2 per elev 2013/2014 304 elever 23,1 m 2 per elev 2014/2015 291 elever 24,1 m 2 per elev 2015/2016 291 elever 24,1 m 2 per elev 2016/2017 274 elever 25,7 m 2 per elev 2017/2018 275 elever 25,5 m 2 per elev 24

2012-02-17 25 (78) Nyttjandegrad / Nyttjandetid Skolan nyttjas dagtid under vardagar samt kvällar i samband med personal- och föräldramöten. Nyttjandegraden höjs i och med att även förskola och fritids använder skolans lokaler. Alla skolans lokaler används idag. Idrottsundervisning i sporthallen. Runemo, Viksjöfors och Knåda skolor har sin slöjd förlagd i Alftaskolans lokaler. Bibliotek finns i Alftaskolan. 25

2012-02-17 26 (78) Celsiusskolan F-6 VERKSAMHETSBESKRIVNING Fakta om verksamheten F-6 Fritidshem Elevtak enligt rektors bedömning På Celsiusskolan F-6 bedömer rektorn elevtaket till 175 elever. Elevutveckling Elevunderlag totalt hösten 2012 ca 136 elever. Celsius F-6 År F 1 2 3 4 5 6 S:a F-6 2011/2012 16 22 21 17 16 20 12 124 2012/2013 24 16 22 21 17 16 20 136 2013/2014 41 24 16 22 21 17 16 157 2014/2015 30 41 24 16 22 21 17 171 2015/2016 30 30 41 24 16 22 21 184 2016/2017 35 30 30 41 24 16 22 198 2017/2018 32 35 30 30 41 24 16 208 LOKALANALYS Fastighetsbeteckning Västra Edsbyn 14:10 Lokalkostnad Se under Celsius 7-9 Utrymmesanalys för framtida verksamhet Redovisas under F-9. Nyttjandegrad/Nyttjandetid Skolan nyttjas dagtid under vardagar samt kvällar i samband med personal- och föräldramöten. Nyttjandegraden höjs i och med att även fritids använder skolans lokaler. Alla skolans lokaler används idag. 26

2012-02-17 27 (78) Slöjdundervisning sker i Celsius 7-9 lokaler. Idrottsundervisning i sporthallen. 27

2012-02-17 28 (78) Celsiusskolan 7-9 VERKSAMHETSBESKRIVNING Fakta om verksamheten Årskurs 7-9 Inkluderad särskola Övrig verksamhet förutom skolverksamhet: Vaktmästarna vid skolområdet har sin bas i skolans lokaler, detsamma gäller städpersonalen som har ett personalrum. Musikskolan har verksamhetsanpassade lokaler i skolan. Edsbyns museum finns i skolans lokaler. Elevtak enligt rektors bedömning Elevtalet på Celsiusskolan bedöms till ca 300 elever beroende på klassgrupperingar. Elevutveckling Elevunderlaget totalt hösten 2012 ca 179 elever. År 7 8 9 S:a 7-9 2011/2012 57 61 90 208 2012/2013 61 57 61 179 2013/2014 70 61 57 188 2014/2015 70 70 61 201 2015/2016 65 70 70 205 2016/2017 55 65 70 190 2017/2018 64 55 65 184 LOKALANALYS Fastighetsbeteckning Västra Edsbyn 14:10 Totalkostnad 4 789 000 kr (Celsius F-9) 28

2012-02-17 29 (78) Yta 6 912 m 2 Kostnad/m 2 693 kr (Celsius F-9) Planerat underhåll/år 1 300 000 kr Behov av investeringar (utöver ip 2013-2016) Stambyten, värme. 600 000 kr, år 2023-2037 Ventilationsanl, Hus C 3 000 000 kr, år 2017-2022 Kanalbyten, Hus A 900 000 kr, år 2017-2022 Aulan, upprustning 500 000 kr, år 2017-2022 Lokaler för städ, inkl hiss 600 000 kr, år 2017-2022 Utrymme för 2011/2012 års skolverksamhet F-9 6177 m 2 332 elever 18,6 m 2 per elev Utrymmesanalys för framtida verksamhet F-9 2012/2013 315 elever 19,6 m 2 per elev 2013/2014 345 elever 17,9 m 2 per elev 2014/2015 372 elever 16,6 m 2 per elev 2015/2016 389 elever 15,9 m 2 per elev 2016/2017 388 elever 15,9 m 2 per elev 2017/2018 392 elever 15,7 m 2 per elev Lokalernas ändamålsenlighet Celsiusskolan byggdes från början för att vara kommunens realskola. Efter hand har fler och fler byggnader tillkommit. Detta ger upphov till att lokalerna ligger lite utspridda och att det ibland kan vara långa transportsträckor mellan lokalerna. 29

2012-02-17 30 (78) I Celsiusskolans lokaler finns förutom lektionssalar bl.a. en inspelningsstudio och ett AV-rum uppbyggt som en biosalong med storbilds-projektor. I skolans aula har man satsat på att skapa ett samlingsrum för alla med bl.a. teknisk utrustning för både gymnasiet och hela Celsiusområdet. Nyttjandegrad / Nyttjandetid Lokalerna nyttjas vardagar under dagtid. Ibland används lokalerna kvällstid, t.ex. vid föräldramöten och utvecklingssamtal. Aulan liksom matsal används ibland under kvällstid när någon förening hyr lokalerna. Edsbyns museum har även öppet på helgerna. När det gäller slöjdsalarna samverkar man idag med flera skolor. 30

2012-02-17 31 (78) Knåda skola VERKSAMHETSBESKRIVNING Fakta om verksamheten F-6 Fritidshem Förskola Elevtak enligt rektors bedömning På Knåda skola F-6 bedömer rektorn elevtaket till ca 75 elever. Elevutveckling Elevunderlaget totalt hösten 2012 ca 68 elever. Knåda F-6 År F 1 2 3 4 5 6 S:a F-6 2011/2012 15 9 11 10 13 5 12 75 2012/2013 5 15 9 11 10 13 5 68 2013/2014 14 5 15 9 11 10 13 77 2014/2015 11 14 5 15 9 11 10 75 2015/2016 16 11 14 5 15 9 11 81 2016/2017 13 16 11 14 5 15 9 83 2017/2018 10 13 16 11 14 5 15 84 LOKALANALYS Fastighetsbeteckning Knåda 35:1 Totalkostnad 996 000 kr Yta 1 096 m 2 31

2012-02-17 32 (78) Kostnad/m 2 909 kr Planerat underhåll/år 250 000 kr Utrymme för 2011/2012 års skolverksamhet 866 m 2 75 elever 11,5 m 2 per elev Utrymmesanalys för framtida verksamhet 2012/2013 68 elever 12,7 m 2 per elev 2013/2014 77 elever 11,2 m 2 per elev 2014/2015 75 elever 11,5 m 2 per elev 2015/2016 81 elever 10,7 m 2 per elev 2016/2017 83 elever 10,4 m 2 per elev 2017/2018 84 elever 10,3 m 2 per elev Nyttjandegrad/Nyttjandetid Knåda skola nyttjas under dagtid vardagar samt kvällar i samband med personal- och föräldramöten. Gymnastiksalen hyrs ut under kvällstid. Nyttjandegraden höjs i och med att även förskola och fritids använder skolans lokaler. 32

2012-02-17 33 (78) Lillboskolan VERKSAMHETSBESKRIVNING Fakta om verksamheten F-6 Fritids Förskolan Tuvan Elevtak enligt rektors bedömning På Lillboskolan F-6 bedömer rektorn elevtaket till 175 elever. Elevutveckling Elevunderlaget totalt hösten 2012 ca 132 elever. Lillbo F-6 År F 1 2 3 4 5 6 S:a F-6 2011/2012 21 17 11 23 19 22 16 129 2012/2013 19 21 17 11 23 19 22 132 2013/2014 10 19 21 17 11 23 19 120 2014/2015 12 10 19 21 17 11 23 113 2015/2016 11 12 10 19 21 17 11 101 2016/2017 12 11 12 10 19 21 17 102 2017/2018 7 12 11 12 10 19 21 92 LOKALANALYS Fastighetsbeteckning Södra Edsbyn 50:162 Totalkostnad 1 508 000 Yta 1980 m 2 Kostnad/m 2 762 kr 33

2012-02-17 34 (78) Planerat underhåll/år 425 000 kr Investeringar Parkeringsplats. 150 000 kr, år 2013. Akustikåtgärder. 100 000 kr, år 2015. Behov av investeringar (utöver ip 2013-2016) Värmepump, byte. 500 000 kr, år 2017-2022. Utrymme för 2011/2012 års skolverksamhet 1776 m 2 129 elever 13,8 m 2 per elev Utrymmesanalys för framtida verksamhet 2012/2013 132 elever 13,5 m 2 per elev 2013/2014 120 elever 14,8 m 2 per elev 2014/2015 113 elever 15,7 m 2 per elev 2015/2016 101 elever 17,6 m 2 per elev 2016/2017 102 elever 17,4 m 2 per elev 2017/2018 92 elever 19,3 m 2 per elev Nyttjandegrad/Nyttjandetid Skolan nyttjas dagtid under vardagar samt kvällar i samband med personal- och föräldramöten. En 2-avdelnings förskola finns i delar av skolans lokaler. Nyttjandegraden höjs i och med att även förskola och fritids använder skolans lokaler. 34

2012-02-17 35 (78) Roteberg F-6 Rotebergs skola VERKSAMHETSBESKRIVNING Fakta om verksamheten F-6 Fritidshem Träningssärskola Förskola Elevtak enligt rektors bedömning På Rotebergs skola F-6 bedömer rektorn elevtaket till 160 elever. Elevutveckling Läsåret 2012/2013 beräknas ca 110 elever på Rotebergs skola. År F 1 2 3 4 5 6 S:a F-6 MinigrF-6 S:a 2011/2012 24 14 12 12 17 19 19 117 7 124 2012/2013 11 24 14 12 12 17 19 109 1 110 2013/2014 9 11 24 14 12 12 17 99 1 100 2014/2015 17 9 11 24 14 12 12 99 1 100 2015/2016 10 17 9 11 24 14 12 97 0 97 2016/2017 13 10 17 9 11 24 14 98 0 98 2017/2018 11 13 10 17 9 11 24 95 0 95 LOKALANALYS Fastighetsbeteckning Västra Roteberg 19:1 Totalkostnad 1 385 000 kr Yta 1904 m 2 35

2012-02-17 36 (78) Kostnad/m 2 727 kr Planerat underhåll/år 400 000 kr Investeringar Åtgärder värmelanl. 1 500 000 kr, år 2015 Utrymme för 2011/2012 års skolverksamhet 1714 m 2 124 elever 13,8 m 2 per elev Utrymmesanalys för framtida verksamhet 2012/2013 110 elever 15,6 m 2 per elev 2013/2014 100 elever 17,1 m 2 per elev 2014/2015 100 elever 17,1 m 2 per elev 2015/2016 97 elever 17,7 m 2 per elev 2016/2017 98 elever 17,5 m 2 per elev 2017/2018 95 elever 18,0 m 2 per elev Nyttjandegrad/Nyttjandetid Skolan nyttjas dagtid under vardagar samt kvällar i samband med personal- och föräldramöten. Kvällstid brukar gymnastiksalen hyras ut. I villan bredvid skolan finns idag en förskola på nedre botten. På övervåningen i villan finns en privat hyresgäst. Fritids finns, efter att Snehaga förskola flyttat dit, i skolans lokaler. Nyttjandegraden höjs i och med att även förskola och fritids använder skolans lokaler. 36

2012-02-17 37 (78) Runemoskolan VERKSAMHETSBESKRIVNING Fakta om verksamheten F-6 Fritidshem Förskola Kullen Elevtak enligt rektors bedömning På Runemo skola F-6 bedömer rektorn elevtaket till 90 elever. Elevutveckling Elevunderlaget total hösten 2012 ca 57 elever. Runemo F-6 År F 1 2 3 4 5 6 S:a F- 6 2011/2012 8 12 7 7 7 8 6 55 2012/2013 8 8 12 7 7 7 8 57 2013/2014 6 8 8 12 7 7 7 55 2014/2015 6 6 8 8 12 7 7 54 2015/2016 5 6 6 8 8 12 7 52 2016/2017 7 5 6 6 8 8 12 52 2017/2018 5 7 5 6 6 8 8 45 LOKALANALYS Fastighetsbeteckning Runemo 14:7 Totalkostnad 1 910 000 kr Yta 1594 m 2 Kostnad/m 2 1198 kr Planerat underhåll/år 325 000 kr 37

2012-02-17 38 (78) Utrymme för 2011/2012 års skolverksamhet 1442 m 2 55 elever 26,2 m 2 per elev Utrymmesanalys för framtida verksamhet 2012/2013 57 elever 25,3 m 2 per elev 2013/2014 56 elever 25,8 m 2 per elev 2014/2015 54 elever 26,7 m 2 per elev 2015/2016 52 elever 27,7 m 2 per elev 2016/2017 52 elever 27,7 m 2 per elev 2017/2018 45 elever 32,0 m 2 per elev Nyttjandegrad / Nyttjandetid Skolan nyttjas dagtid under vardagar samt kvällar i samband med personal- och föräldramöten. Nyttjandegraden höjs i och med att även förskola och fritids använder skolans lokaler. Kvällstid brukar bl.a. gymnastiksalen användas av idrottsföreningen. 38

2012-02-17 39 (78) Viksjöfors skola VERKSAMHETSBESKRIVNING Fakta om verksamheten F-6 Fritidshem Förskola Elevtak enligt rektors bedömning På Viksjöfors skola F-6 bedömer rektorn elevtaket till 90 elever. Elevutveckling Elevunderlaget total hösten 2012 ca 46 elever. Viksjöfors F-6 År F 1 2 3 4 5 6 S:a F-6 2011/2012 8 5 6 6 9 8 7 49 2012/2013 4 8 5 6 6 9 8 46 2013/2014 10 4 8 5 6 6 9 48 2014/2015 3 10 4 8 5 6 6 42 2015/2016 6 3 10 4 8 5 6 42 2016/2017 6 6 3 10 4 8 5 42 2017/2018 6 6 6 3 10 4 8 43 LOKALANALYS Fastighetsbeteckning Viken 6:83 Totalkostnad 1 072 000 kr Yta 1273 m 2 Kostnad/m 2 842 kr 39

2012-02-17 40 (78) Planerat underhåll/år 300 000 kr Utrymme för 2011/2012 års skolverksamhet 1129 m 2 49 elever 23,0 m 2 per elev Utrymmesanalys för framtida verksamhet 2012/2013 46 elever 24,5 m 2 per elev 2013/2014 48 elever 23,5 m 2 per elev 2014/2015 42 elever 26,9 m 2 per elev 2015/2016 42 elever 26,9 m 2 per elev 2016/2017 42 elever 26,9 m 2 per elev 2017/2018 43 elever 26,3 m 2 per elev Nyttjandegrad / Nyttjandetid Skolan nyttjas dagtid under vardagar samt kvällar i samband med personal- och föräldramöten. Nyttjandegraden höjs i och med att även förskola och fritids använder skolans lokaler. 40

2012-02-17 41 (78) Voxnadalens Gymnasium VERKSAMHETSBESKRIVNING Fakta om verksamheten Gymnasium: Barn och fritidsprogrammet Fordonsprogrammet Industriprogrammet Introduktionsprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Ekonomiprogrammet Komvux, grund- och gymnasievux, SFI Högskoleenhet med Lärcentra Elevutveckling Siffrorna grundas på tidigare procentuell genomsnittsrekrytering av elever boende i kommunen. I snitt 65 % av kommunens ungdomar väljer Voxnadalens gymnasium, beräknat på sjuårsbasis, vilket är en jämförelsevis hög siffra med tanke på att vi har sex av arton nationella program. I beräkningen tillkommer även i prognosen ett genomsnittligt antal elever från externa kommuner, även det räknat på sjuårsbasis. År Gy 1 Gy 2 Gy 3 S:a 2011/2012 120 121 117 358 2012/2013 122 120 121 363 2013/2014 89 122 120 331 2014/2015 89 89 122 300 2015/2016 83 89 89 261 2016/2017 91 83 89 263 2017/2018 91 91 83 265 41

2012-02-17 42 (78) LOKALANALYS Fastighetsbeteckning V Edsbyn 14:10 Totalkostnad 2 941 000 kr Yta 3 300 m 2 Kostnad/m 2 891 kr Nyttjandegrad/Nyttjandetid Lokalbehovet har varit stort de tidigare åren för att nu successivt sjunka. Gymnasiet nyttjas främst dagtid, men är även öppet kvällstid, i samband med föräldramöten, utvecklingssamtal etc. Eleverna har också kvällstid tillgång till datorer om behov finns. Arenan hyrs ibland ut kvällstid. Eventuella övriga behov av tillägg Övrigt Förutom själva gymnasiebyggnaden använder sig gymnasiet även av andra lokaler, såsom lokaler för SFI och Introduktionsprogram, datasal i Arken samt lokaler för industriprogrammet och fordonsprogrammets undervisning via entreprenad. När elevantalet sjunker även på gymnasieskolan förväntas gymnasiebyggnaden rymma det mesta av verksamheten. 42

2012-02-17 43 (78) Elevhälsan VERKSAMHETSBESKRIVNING Fakta om verksamheten Elevhälsan ger stöd och hjälp till barn och elever med särskilda behov. Arbetet är i huvudsak förebyggande och i samverkan med barn, elever, föräldrar och personal. Lokalkostnad 14 584 kr/ månad, (inkl städ). Övrigt Elevhälsan ligger i Västergården i centrala Edsbyn. Skolhälsovården har lokaler i Celsius 7-9 och Alftaskolan. Elevhälsan ser sina gemensamma lokaler i Västergården som viktiga för verksamheten. Det är mycket viktigt för personalen i elevvårdsteamet att ha en gemensam lokal. Det underlättar elevvårdsenhetens arbetssätt, att samarbeta i team. Det är bra med enhet som ligger lite på sidan om. Föräldrarna uppskattar att komma till en neutral lokal och inte en skollokal. I Västergården finns arbetsrum för Två kuratorer En psykolog En talpedagog Två specialpedagoger samt ett konferensrum som även används till besöks- och samtalsrum. 43

2012-02-17 44 (78) Detaljplanebestämmelser Miljö- och byggkontoret bistår skollokalutredningen med detaljplanebestämmelser som idag gäller för respektive skolor. I det här läget utreds i första hand syftet med detaljplanen och därmed också vilken markanvändning som anges i detaljplanen samt vad som kan vara möjligt att tillåta inom gällande markanvändningsbestämmelse. Nedanstående redovisning gör inte anspråk på att vara heltäckande med de scenarier som kan bli aktuella för redovisade fastigheter och som idag inte är kända. Redovisningen får i det här läget ses som en form av vägledning. Begreppsförklaringar Planbeteckning A, Allmänt ändamål Med allmän byggnad menas byggnad avsedd att tjäna sådant ändamål som det tillkommer stat, landsting eller kommun att vara huvudman för. Det kan gälla exempelvis hus för post och tele, statlig ämbetsbyggnad, statskyrkan, kommunalhus, brandstation, sjukhus, vård, omsorg, skola eller kommunal barnstuga etc. Syftesbeskrivningen med detaljplanen styr vad som kan anses vara förenligt med planen. Planbeteckning S, skola Alla slag av skolor och andra undervisning-och forskningslokaler hör hit. Även friliggande barnstugor (förskolor, fritidshem) räknas som skolor eftersom de har samma funktionella betingelser. Tidsbegränsad bygglov Byggnadsnämnden får bevilja tidsbegränsat bygglov om en åtgärd förväntas pågå under en begränsad tid och något eller några men inte alla förutsättningar för permanent bygglov är uppfyllda och sökanden begär det. Den totala tiden får inte överstiga 5+5 år. Ett tidsbegränsat lov kan ges för högst 5 år men kan förlängas i ytterligare fem år. Den 44

2012-02-17 45 (78) åtgärd som har utförts eller vidtagits måste tas bort innan lovets giltighetstid går ut. Ny detaljplan En detaljplaneprocess är normalt både tidskrävande och förenad med kostnader för kommunen. I processen prövas en framtida lämplig markanvändning på ett demokratiskt sätt där alla berörda ges möjlighet till insyn och påverkan. Kommunens antagande av en detaljplan kan överklagas, och är man inte överens med de berörda kan processen ta avsevärd tid. Följder av ändrad användning Förutom att en ny detaljplan eventuellt behöver tas fram så ska en befintlig byggnad vara byggd, lämplig för ändamålet och efter de föreskrifter som då var gällande. Om användningen önskas ändras krävs oftast ett nytt bygglov, vare sig byggnaden ligger i eller utanför detaljplanelagt område. Vid en bygglovsprövning tillämpas dagens lagstiftning med exempelvis krav på tomt och byggnad. Ofta krävs omfattande kostbara ombyggnationer innan äldre byggnader tillfredsställer de krav dagens samhälle ställer. Speciellt inom områden brandskydd, tillgänglighet, ventilation och energihushållning. Skolområde Celsius Skolområde Celcius är fördelad under två stycken detaljplaner, Detaljplan E54 från1970 omfattar simhall, gymnastiksal och den del av skolan där det idag är museum skolkök med mera. Planbeteckningen säger mark för allmänt ändamål. I syftet med detaljplanen beskrivs att en utökning av detaljplanen är nödvändig för att ge plats till ny lokalisering av gymnastiksal. Den redan befintliga skolbyggnaden nämns inte. Går man bakåt i tiden till byggnadsplan E29 från 1960, hänvisas det till enhetsskolans markbehov. Ytterligare en byggnadsplan (E47) upprättas 1966. Med syfte att utöka byggnadsplanen för att ge plats till idrottsanläggningar, utan att det ändrar syftet för befintlig mark. Så här långt i utredningen kan det då tyckas att syftet med skolbyggnaden är enbart skola. Vilket begränsar uttrycket allmänt ändamål avsevärt, se begreppsförklaringar. 45

2012-02-17 46 (78) Voxnadalens gymnasium samt låg- och mellanstadiet ligger inom detaljplan E96 från 1995. Syftet med detaljplanen är att ge plats för en utbyggnad vid Söderlunds färg, tillgodose parkeringsmöjligheter och ändra gator och gångstråk som följer av tillkomsten av Woxnadalens gymnasium. Planbetäckningen anger skola i högst två våningar. En ändrad användning från skola till något som inte definieras under planbeteckning S, strider då mot syftet med detaljplanen, och enbart tidsbegränsat bygglov kan eventuellt medges. Alternativet är att en ny detaljplan upprättas, där även lämpligheten av en ny verksamhet måste prövas. Kommunstyrelsen har 2011-12-01 beslutat att ett detaljplanearbete för delar av, eller hela Celsiusområdet ska påbörjas snarast efter att en trafikutredning över Celsiusområdet är klar 2013. Lillboskolan Lillbo skola tillhör detaljplan E82 som är upprättad 1981. I detaljplanen anges att marken ska användas till allmänt ändamål. Detaljplanen utökas med det uttalade syftet att tillgodose kommunens behov av större skoltomt. En ändrad användning från skola till något som inte definieras under planbeteckning S, strider då mot syftet med detaljplanen, och enbart tidsbegränsat bygglov kan eventuellt medges. Alternativet är att en ny detaljplan upprättas, där även lämpligheten av en ny verksamhet måste prövas. Alftaskolan Trots att skolan redan existerade när detaljplan A5 fastställdes, anger planbeteckningen allmänt ändamål. Något annat uttalat syfte har inte kommit fram så här långt i utredningen. Marken anses utifrån det kunna användas för den sorts verksamheter som beskrivs som allmänt ändamål under rubriken begreppsförklaringar. Skolområdet berörs av ett större planarbete i Alfta tätort som beslutats i kommunstyrelsen 2011-12-01. Kommunstyrelsen har 2012-01-26 gett uppdrag till tekniska nämnden att inleda en planprocess. Runemo skola Detaljplanen A 38 för Runemo skola är upprättad 1990. Planbeteckningen anger skola, barnomsorg och kulturlokaler. Planens 46

2012-02-17 47 (78) syfte är att möjliggöra et nytt centrum bestående av ny varuhall och skola, eventuellt med tillhörande lokaler for kultur- och fritidsaktiviteter. Det kan tyckas att ett antal användningsområden ryms inom begreppen, men den ändrade användningen ska fortfarande tillgodose allmänheten i någon mån. Utan att statlig eller kommunal huvudman är nödvändigt som vid allmänt ändamål. En ändrad användning till något som inte definieras under planbeteckning skola, barnomsorg och kulturlokaler med tillhörande syftesbeskrivning, strider då mot syftet med detaljplanen, och enbart tidsbegränsat bygglov kan eventuellt medges. Alternativet är att en ny detaljplan upprättas, där även lämpligheten av en ny verksamhet måste prövas. Viksjöfors skola Viksjöfors skola tillhör detaljplan U19 som är upprättad 1985. I detaljplanen anges att marken ska användas till allmänt ändamål. I syftesbeskrivningen med detaljplanen uppges att marken ska användas för skola. En ändrad användning från skola till något som inte definieras under planbeteckning S, strider då mot syftet med detaljplanen, och enbart tidsbegränsat bygglov kan eventuellt medges. Alternativet är att en ny detaljplan upprättas, där även lämpligheten av en ny verksamhet måste prövas. Voxnabruk skola Voxnabruk skola hör till detaljplan U 25 och har planbeteckningen skola. Detaljplanens syfte är att ersätta en gammal plan med bestämmelser, som passar nuvarande markanvändning och sådan förändring, som är önskvärd. En ändrad användning från skola till något som inte definieras under planbeteckning S, strider då mot syftet med detaljplanen, och enbart tidsbegränsat bygglov kan eventuellt medges. Alternativet är att en ny detaljplan upprättas, där även lämpligheten av en ny verksamhet måste prövas. Roteberg skola och Knåda skola Båda skolorna är belägna utanför detaljplanerad område. Begränsningar för vad mark och byggnader får användas till är därmed inte definierade i nuläget. Vilket medför att all ändrad användning lämplighetsprovas mot Plan-och bygglagen och Miljöbalken. 47

2012-02-17 48 (78) Det kan till exempel betyda att ändrad användning till äldre boende eller kontor kan medges. Men att industri, åkerier och liknande eventuellt kan ha för stor inverkan på omgivningen. 48

2012-02-17 49 (78) Nyckeltal Barnomsorg Kommunens förskolor Yta 4 353 m 2 Totalkostnad 4 436 000 kr Kostnad/m 2 1019 kr Grundskola/skolbarnomsorg F-9 Fritids Yta 23 038 m 2 (Skolkökens yta ingår) Totalkostnad 16 830 000 kr Kostnad/m 2 730 kr Utrymmesanalys för framtida verksamhet 2011/2012 1133 elever 20,3 m 2 per elev 2012/2013 1077 elever 21,4 m 2 per elev 2013/2014 1075 elever 21,4 m 2 per elev 2014/2015 1073 elever 21,5 m 2 per elev 2015/2016 1079 elever 21,4 m 2 per elev 2016/2017 1067 elever 21,6 m 2 per elev 2017/2018 1055 elever 21,8 m 2 per elev 49

2012-02-17 50 (78) Personaltäthet, Lå 2011/2012 Årsarbetare Inskrivna barn Barn/årsarbetare Kommunal förskola 77,63 404 5,20 Enskild förskola 15,23 83 5,45 Fritidshem Celsius 4,00 47 11,75 Lillbo 4,25 70 16,47 Roteberg 3,50 49 14,00 Knåda 2,00 34 17,00 Voxna 0,75 5 6,67 Alfta 5,25 94 17,90 Viksjöfors 1,57 17 10,83 Runemo 1,65 21 12,73 Summa fritidshem 22,97 337 14,67 Förskoleklass Celsius 0,75 16 21,33 Lillbo 0,75 21 28,00 Roteberg 1,50 24 16,00 Knåda 0,75 15 20,00 Voxna 0,75 5 6,67 Alfta 1,50 24 16,00 Viksjöfors 0,75 8 10,67 Runemo 0,75 8 10,67 Summa förskoleklass 7,50 121 16,13 Årsarbetare Antal elever Årsarbetare/100 elever Skolor Celsius 26,14 314 8,32 Lillbo 8,83 108 8,18 Roteberg 7,68 93 8,26 Knåda 4,77 60 7,95 Voxna 1,82 16 11,38 Alfta 24,98 324 7,71 Viksjöfors 3,35 41 8,17 Runemo 3,65 47 7,77 Summa skolor 81,22 1003 8,10 50

2012-02-17 51 (78) Del 3 - Övergripande aspekter och konsekvenser Utbildningens syfte och kommunens ansvar I skollagen kap 1 4 beskrivs syftet med utbildningen inom skolväsendet: Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Kommunens ansvar: - lika tillgång till utbildning - likvärdig utbildning - en skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor - en förskoleenhet ska ledas och samordnas av en förskolechef - behörighetskrav för rektor och förskolechef - befattningsutbildning för rektorer - endast de som har lärarexamen får anställas utan tidsbegränsning - lärare och förskollärare ska ha legitimation och undervisa i de åldrar och ämnen de har utbildning för - elevhälsa ska finnas från förskoleklass-gymnasiet, skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och specialpedagogisk kompetens - studie- och yrkesvägledning - kompetensutveckling för personal - lokaler och utrustning som behövs ska finnas för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas - tillgång till skolbibliotek - systematisk och kontinuerlig planering, uppföljning och utveckling av utbildningen 51

2012-02-17 52 (78) Uppdrag skolorganisation, övergripande aspekter och konsekvenser Det finns tre alternativ som ska utredas i uppdraget som gavs till barnoch utbildningsförvaltningen i december 2011. Redovisningen av uppdraget ska sedan processas vidare och leda fram till förslag och politiskt beslut om skolorganisationen i kommunen. Uredningen ska handla om de tre beskrivna alternativen och konsekvenserna av dessa. Dock är det möjligt att utifrån dessa alternativ eller på andra sätt komma med förslag på andra kombinationer vid en förändring av skolorganisationen och minskning av skollokaler. För att nå målet att höja kvaliteten på utbildningen och förbättra resultaten samt anpassa skolans lokalytor till minskat elevunderlag krävs åtgärder. Nedläggning av skolor och överflyttning av elever till andra skolor medför naturligtvis en rad konsekvenser, både positiva och negativa, som politikerna måste ta hänsyn till i processen fram till beslut. De beslut om hur skolorna i kommunen ska vara organiserade, vilka skolor som läggs ner och vilka som ska vara kvar, ska vara långsiktiga och hållbara. Lösningar som innebär att elever, föräldrar och personal vet vad som gäller i framtiden bör leda till högre trygghet och trivsel samt ge större förutsättningar för framgångsrik skolutveckling. Återkommande oro och rädsla för hot om skolnedläggning är otillfredsställande. Oro för hur verksamheten ska kunna organiseras för att motsvara krav på lärarbehörigheter och ge de bästa pedagogiska förutsättningarna är heller inte bra. Det är viktigt att veta hur det ska bli och vilka förutsättningar som gäller och kunna planera utifrån det. Barnkonsekvensanalys Beslut om skolnedläggelser, flytt av förskolor eller andra förändringar påverkar barnen och ungdomarna i kommunen. Kontinuitet bryts och tryggheten i att befinna sig i kända miljöer förändras. I ett kort perspektiv leder förändringen till att det som är känt byts ut mot något okänt och osäkert. Den osäkerheten kan ofta leda till frågor och funderingar. Det är viktigt att alla ändringar är väl förberedda och att 52

2012-02-17 53 (78) alla, även barnen, har fått bra information samt haft möjlighet till insyn i processen. Det är viktigt att få förståelse för förändringen. Lugna och trygga vuxna skapar bättre förutsättningar för barnen, men eventuell rädsla och otrygghet kan inte helt uteslutas i en förändring. Barn har behov av kamrater. Mycket av ett barns trygghet vilar på att veta om, känna stöd och uppleva glädje tillsammans med kamrater i förskolegruppen eller i klassen. Omorganisationer och lokalförändringar som innebär en splittring av barn/elever kan leda till högre grad av otrygghet och otrivsel. Sammanfattningsvis kan följande konsekvenser vara viktiga att lyfta fram ur ett barnperspektiv: Barnets situation idag - närhetsprincip följs så långt möjligt - trygghet i den mindre skolan - känd skola, personal och omgivning - byskolor får resa till slöjd, simning mm - tillgång på behöriga lärare i olika ämnen utifrån de nya kraven är inte tillfredsställande på alla skolor vid ev. avveckling och byte av skola - längre till skolan - skolskjutsar krävs - elever som idag har skolskjuts får längre sträckor att åka - byte av skola kan ge både positiva och negativa effekter. Positiva effekter kan vara att få fler kamrater, bättre undervisningssalar och tillgång till mer utbildad personal. Negativa kan vara att under en övergångsperiod mista den trygghet som finns idag. - alla elever på skolan kanske inte hamnar på samma skola vid flytt vilket kan göra att klasser och kamrater kan komma att delas - sammanslagning av skolor kan leda till stora grupper i några årskurser, vilket kan leda till stora klasser och/eller delning av tidigare klasser till andra klasser Medborgarperspektiv Hela Ovanåkers utveckling är intressant och viktig ur ett medborgarperspektiv. Vi vill ha en levande kommun med allt vad det kan innebära, arbetstillfällen, fritidsliv, service m.m. Detta gäller i både tätort och landsbygd. Hur påverkas kommunen om skolorna 53

2012-02-17 54 (78) omorganiseras? Antalet skolor och storlek på skolor kan diskuteras ur många aspekter. En viktig aspekt är kvalitet på utbildningen, både vad gäller lokaler och inte minst utbildningens innehåll. En annan aspekt kan vara skolans betydelse för att bevara en levande landsbygd. Ovanåkers kommun tillhör de kommuner i landet som under flera år haft en utveckling med minskat befolkningsantal. Orsaker till detta delas med många andra landsortskommuner. De två främsta orsakerna är dels att befolkningen blir äldre och att det finns för få kvinnor i fertil ålder och dels att befolkningen av olika orsaker flyttar, t.ex. ungdomar som ska utbilda sig eller brist på arbete. I en studie 1) där man tittat på tätorter (200-10 000 invånare) med befolkningsökning under perioden 2000-2010 för att se om det finns några gemensamma drag i de orterna, har man identifierat att det handlar om - tätorter inom pendlingsavstånd till annan tätort - gränsorter - tätorter med turismprägel - sjö- eller skärgårdsnära tätorter - tätorter med utpräglad byanda En tätort kan ha flera av dessa kategorier och flera kategorier samverkar ofta. Det handlar heller inte bara om att få andra att besöka eller bosätta sig på en plats. Det handlar också om att skapa ökad livskvalitet för de boende och ortens näringsliv. Förutsättningarna för att en ort ska attrahera nyinflyttning och behålla sin befolkning är - bra infrastruktur (vägar, kommunikationer, bredband) - god offentlig service (skolor,vårdcentral, barn-omsorg, affärer, mack, bankomat etc.) - närhet till arbetsmarknader - attraktivt boende (gärna nära vatten) - goda sociala strukturer (föreningsliv, kyrkor, idrottsklubbar, ideella organisationer m.m.) Tillgång på god barnomsorg och skolor med bra kvalitet är viktiga aspekter ur ett föräldra- och medborgarperspektiv. Det gäller även i vår kommun. Aspekter som lyfts fram i diskussioner, t.ex. i samband 1) Rapport 201:11 Exempel på attraktiva orter perioden 2000-2010. Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser. 54

2012-02-17 55 (78) med förra lokalutredningen och även i andra sammanhang, om vad som är viktigt för att skapa en bra skola är - tillgång på bra utbildade, kompetenta lärare - trygga elever - trivsam, bra och funktionell miljö, både inne och ute - inte för lång restid, närhet till skolan - inte för stora klasser I utredningsuppdraget beskrivs även de kriterier som SKL, Sveriges kommuner och landsting, redovisar i en rapport om vad som kännetecknar de mest framgångsrika skolkommunerna i landet och som uppdragsgivande politiker i barn- och skolnämnden även vill att skolorna i Ovanåkers kommun ska präglas av. Det handlar om att våra skolor ska ha - bra ledare - kompetenta lärare - höga förväntningar på resultat - uppföljningar om hur det går - fungerande relationer - tydlig ansvarsfördelning - möjlighet att fånga upp elever i svårigheter - enats om skolans mål Sammanfattningsvis kan följande konsekvenser vara viktiga att lyfta fram ur ett och medborgarperspektiv I dag - ortens attraktivitet p g a närhet till skola - för att förbättra resultat behöver åtgärder vidtas - för att stimulera inflyttning behövs skolor med hög kvalitet och bra miljö Vid ev. avveckling - viss risk för utflyttning från orten - andra intressenter som använder skollokalerna, ex idrottsföreningar o dyl, kan drabbas - möjligheter öppnas för alternativ användning av lokaler - ortens attraktivitet försämras - start av friskola 55

2012-02-17 56 (78) Personal- och verksamhetsperspektiv Skolan har många stora och viktiga uppdrag och många mål att uppnå. Det handlar om att ge våra barn och ungdomar en bra värdegrund och nödvändiga kunskaper. All personal i skolan har ett stort ansvar för att de mål som finns för verksamheterna nås. Kommunen har ett stort ansvar att ge personalen förutsättningar att klara det ansvaret. Det är viktigt att personalen i skolan och i övriga berörda versamheter får information om och inflytande i de beslut som politikerna fattar om hur skolan ska organiseras. Elevminskningen har under åren gjort att även antal personal, både lärare och andra, har minskat. Vi har de senaste åren följt nyckeltalet 8 lärare per 100 elever i grundskolan. Det är svårt att få verksamheten att fungera om skolorna blir alltför små. Olika uppdrag som lärare har, förutom undervisningen och därtill hörande arbete, fördelas på de lärare som finns på skolan. En liten enhet skapar fler uppdrag för varje lärare. Lärarna har få att samarbeta och föra pedagogiska diskussioner med. Ny skollag, ny läroplan och andra styrdokument ställer idag höga krav på kommunerna. De nya kraven på ämnesbehörighet innebär konsekvenser för skolors möjlighet att ha behöriga lärare till alla elever i alla ämnen. Kommunen har behov av att organisera skolor så att behörighet så långt möjligt kan nås. En kompetensutvecklingsplan måste tas fram och genomföras så att vi så snart möjligt uppfyller de krav som ställs på oss. Omorganisation av skolor, nedläggningar och omflyttningar får konsekvenser för personal och verksamhet både inom skolan och i andra förvaltningar t.ex. kostenheten, kultur-fritid och fastighetsförvaltningen. 56

2012-02-17 57 (78) Ekonomiperspektiv Det är viktigt att påpeka att det inte finns någon för kommunen totalekonomisk beräkning och konsekvens i detta skede av processen. Ekonomiska beräkningar utifrån de olika alternativen i uppdraget och förslag som kommit upp under sammanställningsarbetet finns inte färdiga. Det är för många alternativ och om och men för att det i dagsläget ska vara möjligt att göra beräkningar i detalj. Här får uppdrag ges efterhand i den fortsatta processen. Nedläggning av skolor innebär att budget för barn- och skolnämnden kan minska, men kostnader för lokalerna kvarstår till stor del för kommunen tills andra användningsområden hittats. Skolorna är byggda för skolverksamhet och alternativa användningsområden kan vara svårt att få fram. Konsekvenser av omorganisation av skolverksamhet kommer att innebära stora anpassnings- och renoveringskostnader i några av de lokaler som fortsättningsvis ska användas. Det måste tas med i den ekonomiska beräkningen och dessa kostnader äter i närtid upp andra lokalbesparingar som görs. Miljöperspektiv Vi har en kommun med långa avstånd och resor till och från skolor måste finnas. Nedläggning av skolor innebär att fler elever måste resa med buss till mottagande skolor, vilket innebär ökad negativ miljöpåverkan. Å andra sidan minskar resor till slöjd- och badundervisning när byskolor läggs ner. Även personals resande mellan skolor och daglig matkörning minskar om skolverksamheten begränsas till färre skolor. 57

2012-02-17 58 (78) Del 4 Konsekvenser utifrån de tre alternativen Alt 1 En 7-9 skola i Alfta för hela kommunen Konsekvenser Elevunderlag/ Lokaler Elevantal år 7-9 Celsiusskolan + Alftaskolan (enl prognos framtagen nov/11-febr-12): Ht-13 328 Ht-14 332 Ht-15 334 Ht-16 306 Ht-17 292 Maxantal elever år 7-9 i Alftaskolan utifrån nuvarande förutsättningar är enligt rektor ca 225 st. En 7-9 skola i Alfta för hela kommunen kräver fler utrymmen för de klasserna. Det saknas lokaler för ca 100 elever, minst 4 klassrum samt grupprum. Lokaler behövs även till särskolans elever. Lokaler i övre korridoren kan tas av F-6 som i sin tur får ta de rum som idag används av förskolan Tellus (se alt1b). Datasalen behöver också tas i anspråk. Förskolan i Alftaskolan läggs ner och barnen flyttas till de övriga förskolorna i Alftaområdet. Förskolelokalerna motsvarar två klassrum och ett grupprum, så de utrymmena är inte tillräckliga. Det blir nödvändigt att, helt eller till delar, även flytta fritidshemmens lokaler. Alternativa lokaler för Alftaskolans fritidshem kan vara lokalsamordning med fritidsgården (som ligger under Tekniska förvaltningens ansvar), i Grottan och/eller Villan. Alftaskolans F-6 får med detta alternativ sämre tillgång till bl a de ämnessalar/specialsalar som finns idag. Eventuellt behöver fler sådana, t.ex. ytterligare slöjdsal iordningställas. Risk för trånga rastutrymmen. Utrymmen som personalrum, lärararbetsrum och grupprum kommer också att saknas. Biblioteksfilial och matsal finns inom skolans väggar. 58

2012-02-17 59 (78) Sim- och sporthall samt busshållplats finns i nära anslutning till skolan. Enligt skrivning i utredningsuppdraget förutsätter alternativ 1 och 2 en renovering av de lokaler som kommer att vara den gemensamma 7-9 skolan i kommunen. En nysatsning kan t.ex. vara att en inglasad innergård iordningställs mellan befintliga huskroppar och att en välplanerad utemiljö anläggs. Detta skulle innebära ett lyft för skolan och ge ökade lärar/elevutrymmen. Dessa utrymmen skulle även kunna nyttjas efter skoltid, helt i linje med en modern skola. Pedagogiska förutsättningar/ Lärarbehörighet En gemensam 7-9 skola innebär större elevunderlag och det kan ge flera olika positiva effekter. Ökat tjänsteunderlag för lärare, framför allt i ämnen med få timmar i timplanen eller ämnen som väljs t.ex. moderna språk. Det gör tjänsterna helare och ger bättre möjlighet att undervisa på en och samma skola. Rekrytering av behöriga och legitimerade lärare underlättas. Fler lärare på en skola ger större möjligheter till utbyte, samarbete och samverkan. Det blir lättare att arbeta ämnesintegrerat och ger större möjligheter till ämnesutveckling. Det blir lättare att organisera arbetslag. Det blir bättre förutsättningar för likvärdig utbildning och likvärdig bedömning om lärarna finns på samma arbetsplats. Fler elever och fler lärare ger ökade möjligheter till fler val för elverna. Elevhälsateam samlat på ett ställe kan ge postiva samordningsvinster. Studie- och yrkesvägledaren behöver inte delas mellan två 7-9 skolor. Den sociala gemenskapen mellan kommundelarna kan utvecklas positivt om tonåringarna går i samma skola. Befarade negativa effekter kan vara att fler elever kan ge ökad anonymitet och otrygghet. Det blir svårare att samverka med gymnasiets lärare och personal om 7-9 skolan finns i Alfta. Skolskjutsar Trafikhandläggaren har beskrivit två alternativ på ökade skolskjutskostnader om Celsiusskolanskolans elever 7-9 ska åka till Alftaskolan, med linjebuss eller med buss genom ny upphandling. Ökade skolskjutskostnader med linjebuss Celsius 7-9 till Alfta 7-9: 1 900 000 kr per år. 59

2012-02-17 60 (78) Ökade skjutskostnader med upphandlad buss: 3 200 000 kr per år. En sammanslagning av 7-9 eleverna innebär långa skolskjutssträckor med bussbyten och väntetider för elever som bor i utkanterna av kommunen. Ekonomi Samordningsvinster kan göras Anpassning av lokaler kräver stora investeringar. Det gäller framför allt i Alftaskolan, men även i Celsiusskolan om de lokalerna ska fortsätta att användas till skolverksamhet (t.ex. av F-6 elever). Farhågor finns att det blir svårare att rekrytera elever till gymnasiet om 7-9 skola inte finns i Edsbyn och det kan då leda till ökade interkommunala kostnader. Om friskola startas i Edsbyn på grund av att 7-9 skolan flyttas till Alfta blir det sannolikt ökade kostnader för kommunen. Konsekvenser för övriga verksamheter Förskolan Tellus i Alftaskolan måste flytta från lokalerna. Nuvarande lokaler för musikskolans undervisning i Alftaskolan behöver tas i anspråk. I diskussioner om var fritidsgården i Alfta ska ligga finns förslag om källarlokalerna i Alftaskolan, Grottan. Det kan i så fall innebära samordningsvinster mellan fritidsgården och skolan, både lokal- och verksamhetsmässigt. Omflyttning av personal för kostenheten, fler portioner ska serveras i Alftaskolan. 1 a) Alternativt användningsområde för Celsiusskolans 7-9 lokaler Alternativt användningsområde kan vara att någon eller några av F-6 skolorna i Edsbyområdet flyttar in i lokalerna. Celsius F-6 tillsammans med någon av skolorna Lillbo, Roteberg eller Knåda är möjligt att flytta in i Celsius 7-9 lokaler. 60

2012-02-17 61 (78) Det ger fördelar genom att samla lärarbehörigheter på ett ställe. Det ger de F-6 eleverna och personalen tillgång till specialsalar (NO, slöjd, hemkunskap, bild), AV-rum, grupprum och konferensrum. De får närhet till matsal, bibliotek, idrotts- och simhall. Nackdelar kan vara att utemiljön inte passar för yngre elever och att fler elever på samma ställe ger ökad anonymitet och otrygghet. Större krav ställs på organisation och schemaläggning när fler ska samsas om salar och lärare vilket leder till sämre flexibilitet. Skolskjutsorganisationen ändras och ger konsekvenser i kostnader beroende av vilket alternativ som i så fall väljs. Vad kan då de F-6 skolor som i så fall flyttar in i Celsiusskolan användas till? Förslag internt kan vara t.ex. lokaler för elevhälsan, gymnasiets introduktions-program, SFI och/eller datasalar för gymnasiets Teknikprogram. Det skulle i så fall innebära att de verksamheterna kan gå ur externt hyrda lokaler eller interna lokaler som kanske kan användas till annan verksamhet. Förslag som också lyfts är att göra om Celsius F-6 eller Lillbo F-6 till förskola. Då skulle det bli plats för minst fyra-fem avdelningar på den förskolan. Förskolecheferna förordar förskolor som har fler avdelningar, minst två-fyra avdelningar. Med större enheter ser de att de på ett bättre sätt kan organisera barn och personal, vilket då ger samordningsvinster som är svåra att nå med enavdelningsförskolor. Det kan handla om att t ex kunna fördela barn och personal bättre utifrån behov i grupperna, att samarbeta mellan avdelningar, att få bättre dynamik i pedagogiska diskussioner, att personalen får större möjlighet till planeringstid och att det blir större möjligheter till pedagogiskt ledarskap för cheferna med färre enheter per chef. Fördelar med en fleravdelningsförskola på Celsius kan vara närheten till centrum, bibliotek och simhall. Nackdel kan vara närmiljön i centrum, trafik m.m. Det kan även bli svårigheter med parkeringsplatser för föräldrar som lämnar och hämtar barn. Fördelar med fleravdelningsförskola på Lillboskolan kan vara närmiljön, 61

2012-02-17 62 (78) befintligt kök och gymnastiksal. Nackdel kan vara att det är mindre centralt och längre till bl.a. bibliotek och simhall. Båda alternativen kräver lokal- och utemiljöanpassningar. Båda alternativen ger möjlighet att gå ur andra förskolelokaler. Förslag kan också handla om att andra förvaltningar har behov av lokaler. Socialförvaltningen har angett behov av kontor för socialförvaltningens chefer i Edsbyn. De önskar 14 kontor så att hela chefsgruppen kan sitta på samma ställe. Idag finns 9 st av dem i lokaler på Hingsten och 5 st i Gyllengården. Alternativet är behov av lokaler för de 9 som idag är i Hingsten så att deras kontor kan frigöras till bostäder, vilket efterfrågas i Edsbyn. Socialförvaltningen planerar för närvarande övertagande av hemsjukvården. Då behövs också kontor till den personalen. Det kan handla om 8-12 personer, sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter, i Edsbyn samt 6-7 personer i Alfta som behöver kontor där. 62

2012-02-17 63 (78) Alt 2 En 7-9 skola i Edsbyn för hela kommunen Konsekvenser Elevunderlag/Lokaler Elevantal år 7-9 Celsiusskolan + Alftaskolan (enl prognos framtagen nov 11/febr-12): Ht-13 328 Ht-14 332 Ht-15 334 Ht-16 306 Ht-17 292 Maxantalet elever i Celsiusskolan 7-9 utifrån nuvarande förutsättningar är enligt rektor ca 300 st. En 7-9 skola i Edsbyn för hela kommunen kan fungera lokalmässigt utan större förändringar. Övriga verksamheter inom skolområdet behöver inte beröras så mycket av gemensam 7-9 på Celsius. Specialsalar som data, hemkunskap, slöjd, teknik, och No finns. Dock måste specialsalarna rustas. De första åren blir 7-9 skolan trångbodd och några fler salar kan behövas för ca 30 elever samt särskola och eventuella flyktingelever. Musikskolans rum behöver tas i anspråk. Datasalen kan göras om till klassrum och grupprum, personalrum, lärararbetsrum och ämnesrum kan behöva omorganiseras. Eventuellt behöver ytterligare en slöjdsal iordningställas. Tillagningskök (just nu under renovering) och stor matsal finns i samma byggnad där även gymnasiets elever, förutom Ce F-9, äter sin skollunch. Närhet till kommunbiblioteket, Voxnadalens gymnasium samt sportoch simhall. Bra utemiljö. Enligt skrivningarna i utredningsuppdraget förutsätts en renovering av de lokaler som kommer att vara den gemensamma 7-9 skolan i kommunen. Förutom upprustningar av specialsalar/ämnesrum behövs en nysatsning på elev- och personalutrymmen på Celsiusskolan. Skolans innergård, som omgärdas av fyra huskroppar, skulle kunna 63

2012-02-17 64 (78) förses med ett glastak, ventilation och värme. Denna yta skulle kunna fungera som skolans nav eller hjärta där bl a studieutrymmen i olika storlekar skulle kunna finnas. En välplanerad pedagogisk miljö som också skulle kunna nyttjas efter skoltid i linje med en modern skola. Pedagogiska förutsättningar/lärarbehörigheter En gemensam 7-9 skola innebär större elevunderlag och det kan ge flera olika positiva effekter. Ökat tjänsteunderlag för lärare, framför allt i ämnen med få timmar i timplanen eller ämnen som väljs t.ex. moderna språk. Det gör tjänsterna helare och ger möjlighet att undervisa på en och samma skola. Rekrytering av behöriga och legitimerade lärare underlättas. Fler lärare på en skola ger större möjligheter till utbyte, samarbete och samverkan. Det blir lättare att arbeta ämnesintegrerat och ger större möjligheter till ämnesutveckling. Det blir lättare att organisera arbetslag. Det blir bättre förutsättningar för likvärdig utbildning och likvärdig bedömning om lärarna finns på samma arbetsplats. Fler elever och fler lärare ger ökade möjligheter till fler val för elverna. Elevhälsateam samlat på ett ställe kan ge postiva samordningsvinster. Studie- och yrkesvägledaren behöver inte delas mellan två 7-9 skolor. Den sociala gemenskapen mellan kommundelarna kan utvecklas positivt om tonåringarna går i samma skola. Befarade negativa effekter kan vara att fler elever kan ge ökad anonymitet och otrygghet. Närheten till Voxnadalens gymnasium medför möjligheter till samverkan. Det kan gälla exempelvis gemensamma ämneslärare och annan personal, pedagogiskt utbyte, gemensam användning av specialsalar m.m. Skolskjutsar Trafikhandläggaren har beskrivit två alternativ på ökade skolskjutskostnader om Alftaskolans elever 7-9 ska åka till Celsiusskolan, med linjebuss eller med buss genom ny upphandling. Ökade skolskjutskostnader med linjebuss Alfta 7-9 till Celsius 7-9: 1 300 000 kr per år. Ökade skolskjutskostnader med upphandlad buss: 2 400 000 kr per år. 64

2012-02-17 65 (78) En sammanslagning av 7-9 skolorna innebär långa skolskjutssträckor med bussbyten och väntetider för elever som bor i utkanterna av kommunen. Ekonomi Samordningsvinster kan göras. Anpassning av lokaler kräver stora investeringar. Farhågor finns att det blir svårare att rekrytera elever till gymnasiet om 7-9 skola inte finns i Alfta och det kan då leda till ökade interkommunala kostnader. Om friskola startas i Alfta på grund av att 7-9 skolan flyttas till Edsbyn blir det sannolikt ökade kostnader för kommunen. Konsekvenser för övriga verksamheter Nuvarande lokaler för musikskolans undervisning i Celsiusskolan behöver tas i anspråk. De lokalerna vill musikskolan ha kvar eftersom de är speciellt anpassade för den verksamheten. Omflyttning av personal kostenheten, fler portioner ska serveras i Celsiusskolan. 2 a) Alternativt användningsområde för de tomma 7-9 lokalerna i Alftaskolan Ett förslag till annat användningsområde av Alfta 7-9 är att Viksjöfors och/eller Runemo skola läggs ner och eleverna flyttar till Alftaskolan. Maxantalet elever år 7-9 Alftaskolan är, utifrån nuvarande förutsättningar, enligt rektor ca 225 st. Maxantalet elever år F-6 är 250 st, sammanlagt maxantal elever Alftaskolan F-9 är ca 475 st. 65

2012-02-17 66 (78) A F-6+ Vi F-6 A F-6+ Ru F-6 A F-6+ Vi F-6+ Ru F-6 Ht 2013 212 219 267 Ht 2014 202 214 256 Ht 2015 204 214 256 Ht 2016 200 210 252 Ht 2017 210 212 255 Alftaskolan F-6 och någon av skolorna Viksjöfors eller Runemo får plats i nuvarande lokaler för Alfta 7-9. Plats finns även för fritidshemmen inom skolans väggar i lokaler som F-6 lämnar förutom de lokaler fritidshemmen har idag. Förskolan Tellus kan vara kvar. Möjligheter finns för bra arbetsrum för lärarna. Lokaler frigörs i nuvarande F-6 delen som, förutom fritidshemsverksamhet, kan användas till annan verksamhet, exempelvis utökad förskola. Platser behövs till de förskolebarn som idag finns i förskoleavdelningar i Runemo och Viksjöfors skola, om de verksamheterna också ska flyttas ur skolorna. Förskolecheferna förordar förskolor som har fler avdelningar, minst två-fyra avdelningar. Med större enheter ser de att de på ett bättre sätt kan organisera barn och personal, vilket då ger samordningsvinster som är svåra att nå med enavdelningsförskolor. Det kan handla om att t.ex. kunna fördela barn och personal bättre utifrån behov i grupperna, att samarbeta mellan avdelningar, att få bättre dynamik i pedagogiska diskussioner, att personalen får större möjlighet till planeringstid och att det blir större möjligheter till pedagogiskt ledarskap för cheferna med färre enheter per chef. Fördelar med en fleravdelningsförskola på Alftaskolan kan vara närheten till centrum, bibliotek och simhall. Nackdel kan vara närmiljön i centrum, trafik m.m. Det kan även bli svårigheter med parkeringsplatser för föräldrar som lämnar och hämtar barn. Utrymme finns för att båda skolorna, Viksjöfors och Runemo, kan flytta in i Alftaskolan och det skulle ändå finnas lokaler att använda för annan verksamhet, dock inte i samma omfattning som om en av 66

2012-02-17 67 (78) skolorna flyttar in. Förskolan Tellus kan vara kvar samt möjlighet för mindre utökning av förskola. Bibliotek och specialsalar finns i byggnaden. Och det är närhet till sim- och sporthall. Busshållplats finns i nära anslutning till skolbyggnaden. 2 b) Ev förändringar F-6 i Edsbyområdet Det är inte möjligt att i ett grepp flytta hela Celsius F-6 till de övriga F-6 skolorna i Edsbyområdet (Lillbo,Roteberg,Knåda) utifrån det maxantal elever per skola som respektive rektor angett. En eventuell fördelning av Celsius F-3 till Lillboskolan och Rotebergs skola är möjligt om delar av Celsius F-6 skulle behövas till år 7-9 verksamhet eller annat. Då får det dock stora negativa pedagogiska konsekvenser för kvarvarande del 4-6. 67

2012-02-17 68 (78) Alt. 3 Två 7-9 skolor och reducerat antal små skolor Konsekvenser 3 a) Elevunderlag/Lokaler Elevantal 7-9 skolorna enl prognos framtagen nov-11/febr-12 Alftaskolan 7-9 Celsiusskolan 7-9 Ht-13 140 188 Ht-14 131 201 Ht-15 129 205 Ht-16 116 190 Ht-17 108 184 Maxantalet elever utifrån nuvarande förutsättningar är enligt rektorerna 225 st för Alftaskolan 7-9 och 300 st för Celsius 7-9. God tillgång till klassrum, specialsalar, lärararbetsplatser etc. om två skolor behålls. Möjligheter kan öppnas för anpassning av lokalerna till att mer motsvara behov och önskemål. Det finns även utrymme på 7-9 delen att ta i anspråk om Viksjöfors och/eller Runemo F-6 flyttas till Alfta. Alternativ användning av lokaler som ev blir över i Alftaskolan kan vara kontor till personal inom hemsjukvården som socialförvaltningen just planerar att ta över och kommer att behöva rum till. Det handlar om behov av 6-7 kontor i Alfta. Pedagogiska förutsättningar/lärarbehörighet Alternativet att ha kvar en 7-9 skola i båda tätorterna Alfta och Edsbyn innebär, som alla alternativ, både för- och nackdelar. Det blir relativt små 7-9 skolor och det innebär behov av utökning av samverkan mellan skolorna. Samverkan mellan skolornas ledning och administration finns till en del redan idag men behöver utvecklas mer. Gemensamma lärare i framför allt de ämnen som har få timmar i timplanen blir ett måste utifrån de nya behörighetskraven. Gemensamma lärare och utökad samverkan mellan alla lärare behövs för att utveckla undervisningen, 68

2012-02-17 69 (78) bedömning och betygssättning. Det finns risk för olikheter i bedömning och betygssättning mellan skolor om samarbetet i de frågorna inte prioriteras tillräckligt. Ökad samverkan mellan skolorna är positivt och kan ge mycket och kompensera att skolorna är små. Negativt är att lärare får tillbringa tid i resor mellan skolorna och de finns heller inte kontinuerligt på plats i respektive skola. Det försvårar flexibilitet och spontana möten och insatser. I en mindre skola blir anonymiteten mindre och det kan ge en känsla av större trygghet, att bli mer sedd. Det kan vara postivt att ha den pedagogiska röda tråden från F-9 i båda tätorterna. Det ger även större möjlighet till samnyttjande av behöriga lärare i F-6 skolorna och 7-9 i respektive skolområde. Skolskjutsar, ekonomi och konsekvenser för övriga verksamheter Inga direkta förändringar jämfört med i dag om inga andra förändringar görs. Vid reducering av små skolor se 3 b och 3 c. När det gäller ekonomi krävs anpassningskostnader/investeringar i lokalerna i alla alternativ. 3 b) Viksjöfors och/eller Runemo skola flyttar in i Alftaskolan. Konsekvenser Elevunderlag/lokaler En av, eller båda, skolorna får plats i Alftaskolan enligt det maxantal elever som rektor angett. Del av 7-9 behöver sannolikt tas i anspråk om båda skolorna flyttar in. Risk för trånga rastutrymmen och behov av anpassning av utemiljön. Lokaler för fritidshemsverksamhet behöver utökas och förskolan Tellus måste läggas ner. Användning av del av 7-9:s lokaler borde gå med hänsyn till antal elever år 7-9 på Alftaskolan. 69

2012-02-17 70 (78) A F-6+ Vi F-6+ A F-6+ Ru F-6 A F-6+ Vi F-6+ Ru F-6 A 7-9 Ht 2013 212 219 267 140 Ht 2014 202 214 256 131 Ht 2015 204 214 256 129 Ht 2016 200 210 252 116 Ht 2017 210 212 255 108 Maxantalet elever år 7-9 Alftaskolan är, utifrån nuvarande förutsättningar, enligt rektor ca 225 st. Maxantalet elever år F-6 är 250 st. Sammanlagt maxantal elever Alftaskolan F-9 är ca 475 st. Pedagogiska förutsättningar/lärarbehörighet F-6 skolor med större elevunderlag kan ge flera olika positiva effekter. Ökat tjänsteunderlag för lärare, framför allt i ämnen med få timmar i timplanen. Det gör tjänsterna helare och ger möjlighet att undervisa på en och samma skola. Rekrytering av behöriga och legitimerade lärare underlättas. Fler lärare på en skola ger större möjligheter till utbyte, samarbete och samverkan mellan lärarna. Det blir lättare att arbeta ämnesintegrerat och ger större möjligheter till ämnesutveckling. Det blir lättare att organisera arbetslag. Det blir bättre förutsättningar för likvärdig utbildning och likvärdig bedömning om lärarna finns på samma arbetsplats. Fler elever och fler lärare ger ökade möjligheter till fler val för elverna. Om eleverna koncentreras på färre ställen minskar restid även för andra än lärare. Det kan vara elevhälsapersonal, musiklärare, vaktmästare m.fl. Fler elever ger mer dynamiska klasser/grupper. Eleverna får ett större kamratutbud och risken för att bli ensam minskar. Fler elever kan, å andra sidan, ge större anonymitet och känsla av otrygghet, att inte bli sedd. 70

2012-02-17 71 (78) Skolskjutsar Det är inte så kostnadskrävande ur skolskjutssynpunkt att reducera antalet små skolor. Skolans starttider är lagda så att skolskjutsfordonen kan transportera elever utifrån ytterområdena i kommunen via byskolorna till 7-9 skolorna i centralorterna på en och samma tur. För att kunna använda de fordon som idag kör skolskjutsar bör en översyn göras av start- och sluttider på respektive skola. Kostnaderna för byskolornas resor till centralskolan för slöjd- och simundervisning är borträknade. Ökade skolskjutskostnader för Runemo skola in till Alftaskolan är beräknade till 90 000 kr per år. Ökade skolskjutskostnader för Viksjöfors skola in till Alftaskolan är beräknade till 100 000 kr per år. Ekonomi Samordningsvinster när det gäller organisation, personalkostnader etc, s.k. stordriftsfördelar. Minskad lokalkostnad om Viksjöfors skola, inkl. förskolan, bort: 1 233 000 kr per år. Minskad lokalkostnad om Runemo skola, inkl. förskola, bort: 2 135 000 kr per år. Minskad lokalkostnad om båda skolorna bort: 3 368 000 kr. Dock kvarstår kostnader för kommunen tills fastigheterna sålts eller avyttrats på annat sätt. De s.k. malpåsekostnaderna beräknas till ca 60 % av den totala lokalkostnaden. Anpassningskostnader/investeringar krävs i Alftaskolan när skolor ska in där, både inomhus och på skolgården. Ökade skolskjutskostnader, se rubrik skolskjutsar. Konsekvenser för övriga verksamheter Förskolan i respektive skola måste flytta om lokalerna ska frigöras helt. Färre resor för elevhälsans och musikskolans personal m.fl. 71

2012-02-17 72 (78) Omflyttning av kostenhetens personal och färre matkörningar. 3 c) Någon av F-6 skolorna i Edsbyområdet, Celsius-Roteberg-Knåda, läggs ner och flyttar till kvarvarande skolor. Konsekvenser Elevunderlag/lokaler Enligt befintlig aktuell elevprognos är det enda alternativet enl. 3 c att Knåda skola läggs ner, delas upp och flyttar till Rotebergs skola och Lillboskolan. Delar av Knådas elever som geografiskt bor åt Viksjöforshållet skulle kunna gå där eller i Alftaskolan. Det finns inte plats att flytta Celsius eller Roteberg till kvarvarande skolor. Knåda ligger i prognosen redan på maxantal elever, enligt rektor 75 elever, så dit kan inga elever flytta. Flytt av Celsius till Roteberg och Lillbo eller flytt av Roteberg till Celsius och Lillbo blir för många elever på respektive ställe. Elevantal F-6 skolorna i Edsby-området Knåda Roteberg Lillbo Celsius Voxnabruk 2011/2012 75 124 129 124 21 2012/2013 68 110 132 136 26 2013/2014 77 100 120 157 26 2014/2015 75 100 113 171 26 2015/2016 81 97 101 184 26 2016/2017 83 98 102 198 28 2017/2018 84 95 92 208 29 Max 75 160 175 175 Den möjliga lösningen elevantalsmässigt, att lägga ner Knåda skola, får konsekvensen att eleverna måste delas upp på flera skolor. 72

2012-02-17 73 (78) Pedagogiska förutsättningar/lärarbehörighet F-6 skolor med större elevunderlag kan ge flera olika positiva effekter. Ökat tjänsteunderlag för lärare, framför allt i ämnen med få timmar i timplanen. Det gör tjänsterna helare och ger möjlighet att undervisa på en och samma skola. Rekrytering av behöriga och legitimerade lärare underlättas. Fler lärare på en skola ger större möjligheter till utbyte, samarbete och samverkan mellan lärarna. Det blir lättare att arbeta ämnesintegrerat och ger större möjligheter till ämnesutveckling. Det blir lättare att organisera arbetslag. Det blir bättre förutsättningar för likvärdig utbildning och likvärdig bedömning om lärarna finns på samma arbetsplats. Fler elever och fler lärare ger ökade möjligheter till fler val för elverna. Om eleverna koncentreras på färre ställen minskar restid även för annan personal än lärare. Fler elever ger mer dynamiska klasser/grupper. Eleverna får ett större kamratutbud och risken för att bli ensam minskar. Fler elever kan, å andra sidan, ge större anonymitet och känsla av otrygghet, att inte bli sedd. Skolskjutsar Kostnadsökning skolskjutsar om Knåda skola till Lillbo/Celsius: 150 000 kr per år. Kostnadsökning skolskjutsar om Knåda skola till Viksjöfors skola: 300 000 kr per år. Kostnadsökningar skolskjutsar om Rotebergs skola till Lillbo/Celsius: 130 000 kr per år. Kostnaderna för skolans resor till slöjd- och simundervisning är borträknade. Ekonomi Samordningsvinster Minskad lokalkostnad om Knåda skola, inkl förskolan, bort: 1 157 000 kr 73

2012-02-17 74 (78) Kvarstående kostnad, malpåsekostnad, för kommunen tills fastigheten sålts, avyttrats på annat sätt eller fått nytt användningsområde är 60% av lokalkostnaden. Skolskjutsar, se rubrik skolskjutsar Konsekvenser för övriga verksamheter Knåda förskola läggs ner om lokalerna t ex ska säljas. Förskolebarnen flyttas till andra förskolor i kommunen. Kostenhetens organisation förändras. Färre matkörningar behövs. Elevhälsapersonal, musikskolans personal m.fl. får färre resor i tjänsten. 74

2012-02-17 75 (78) BILAGA 1 Alfta-Edsbyns Fastighets AB 2012-02-14 Kompletterande information om skollokaler Kompletteringar i vissa uppkomna frågor med anledning av den utredning som barn- och skolnämnden för närvarande genomför redovisas nedan förtydliganden. OVK Obligatorisk ventilationskontroll Samtliga skolor är idag godkända vad avser OVK, dvs redovisade värden håller vad som insatta anläggningar projekterades för vid installationen. Vissa skollokaler har lägre luftmängder än vad nyproducerade lokaler kräver. Malpåsekostnader Frågan har ställts om vilka kostnader som uppstår om lokaler läggs i s.k. malpåse. Om det bli aktuellt skall man ha klart för sig att det inte är en bra åtgärd för huset i sig. Lokaler behöver nyttjas för att må bra. En malpåseläggning som inte gör att byggnaden blir alltför skadad gör att kostnaden kan minska till ca 60 % av normal fastighetsdrift. Kostnaden innefattar då viss uppvärmning, mycket begränsad elanvändning, begränsad tillsyn, mindre snöröjning, visst reparationsbehov, m.m. Kvar finns fortfarande kapitalkostnader och försäkringar. I stället för malpåseläggning bör försäljning eller alternativ användning övervägas. Rivningskostnader Samtliga skolfastigheter är i mycket bra skick och att då redovisa rivningskostnader är att skjuta lite över målet och kan betraktas som kapitalförstöring. Förstahandsalternativet bör vara avyttring eller uthyrning när det är aktuellt med annat än att lokalisera egen verksamhet till skollokalerna. 75

2012-02-17 76 (78) Enkelt avhjälpta hinder Funktionshindrades möjlighet till lika tillgång av publika miljöer Kraven på tillgänglighet för funktionshindrade har förstärkts med en lagstiftning 2010. Denna lag gäller för alla lokaler dit allmänheten har tillträde samt även på allmänna platser. Lokaler som berörs är bibliotek, butiker, sjukhem, myndigheter med flera, d.v.s. verksamheter dit allmänheten har tillträde. Vid skolor gäller tillträde till vissa specifika funktioner såsom rektorsexpedition m.m. Exempel på åtgärder är ändringar av nivåskillnader, räcken, dörrars funktion och manövrering, varningsmarkeringar, skyltning, anpassning av ljud- och ljusmiljöer, uppställningsplatser för fordon och anpassning av lekmiljöer. Lagstiftningen talar också om att åtgärderna skall utföras med hänsyn till rimliga ekonomiska åtaganden. Medel finns för att fortsätta med åtgärder i vår kommun. 76

2012-02-17 77 (78) BILAGA 2 Alfta-Edsbyns Fastighets AB 2012-02-15 Alternativ användning av kommunkoncernens lokaler Allmänt Behovet av kommersiella lokaler för att driva näringsverksamhet, inom kommunens gränser, är idag relativt lågt. Det finns ett överskott på hyreslediga lokaler. Marknaden är förhållandevis kärv. Det händer ibland att önskemål/efterfrågan på en speciell lokaltyp inte kan tillgodoses. Ibland saknas den typen av lokal och ibland är priset för högt. Privatbostäder efterfrågas i större omfattning, varför möjligheterna att få lägenheter uthyrda torde finnas. Endast ett fåtal lägenheter är vakanta i Alfta-Edsbyns Fastighets AB s bestånd idag. Bostäder för särskilda grupper av invånare med olika slag av behov behövs i ökad omfattning. Kommunens egen verksamhet förändras över tid och behoven ändras varför överväganden på lokalnyttjande ständigt är aktuellt. Större skolenheter Alftaskolan och Celsiusskolan har sådan karaktär att de mesta av lokalytorna bör användas i kommunens egen verksamhet. Beroende på utfallet av barn- och skolnämndens lokalbehovsutredning, kan man räkna med att Bergsvillan invid Alftaskolan och Celsiusskolans L/Mdel blir kvar för kommunens verksamhet, endera skola/förskola eller annan kommunal verksamhet. Verksamheter som kan lokaliseras till de större skolenheterna kan vara förskolor, fritidsgårdsverksamhet, administration, enklare omvårdnad med aktivitetsinriktning m.m. Moderna mindre skolheter Viksjöfors, Lillbo och Runemo är specialbyggda för skoländamål och kan behållas intakta eller att skollokalerna byggs om till lägenheter 77

2012-02-17 78 (78) och man behåller gymnastiksalen för ortens medborgare. Försäljning till företag som använder lokalerna i sin verksamhet är också möjlig. Äldre skolbyggnader Rotebergs skola och Knåda skola är utpräglade lokaler av äldre typ för skolverksamhet men kan naturligtvis säljas eller byggas om till bostäder. Fd lärarbostaden (numera förskola) på Rotebergs skola kan säljas för bostadsändamål. F d lärarbostad, (numera bl a matsal och kök) på Knåda skola bör också kunna säljas. Övriga lokaler och verksamheter Idag pågår diskussioner om var lokalisering av hemtjänstadministrationen, handikappomsorgens administration, ungdomsmottagningen, administrationen inom AEFAB och ev OKAB Näringsliv AB, samt även andra verksamheter, skall ske mot bakgrund av dels verksamheternas behov och dels av att kommunen bör minska sitt innehav av fastigheter. Hur skall Södran och Västergården nyttjas i framtiden? Vissa kommunala verksamheter är lokaliserade till lokaler som inte är avsedda för ändamålet, bör också få sin lösning. Vi förutsätter att samverkan sker så att man beaktar den s.k. koncernnyttan inom Ovanåkers kommun. 78