Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)



Relevanta dokument
Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Rapport: Landsbygdskonferens Framtidens landsbygd 9-10 juni 2011

Framtidsbilder för svenskt jordbruk Rapport från scenariostudier

Markanvändning i Sverige och globalt, nu och i framtiden. Janne Bengtsson Framtidens Lantbruk & Inst. Ekologi SLU, Uppsala

Hur bygger vi en hållbar växtodling med sunt bondförnuft?

Kontaktinformation till författarna

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Urban Food och Urban Health, Erik Fahlbeck Vicerektor SLU

Platsen, marken och maten. Cecilia Waldenström. Avd för landsygdsutveckling, Stad och Land, SLU

ÄT UPPsala län. En handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Varför behövs det en politik för landsbygdsutveckling? Cecilia Waldenström Institutionen för Stad och Land SLU

Framtidens lantbruk / Future Agriculture. Etiska hänsyn vid offentlig upphandling av mat

VÄLKOMNA! *Motiv till särskilda ekosatsningar. *Forskningsagenda och utlysningar. *Nyckelproblem i ekologisk produktion. *Samverkan forskning-praktik

Presentation av medlemmarna i arbetsgruppen för Hållbara bygder

Forum Syds policy för miljö och klimat

Regional livsmedelsstrategi för Västernorrland: Dokumentation från workshop 2

Lantbruk och landsbygd

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Frågor för framtiden och samverkan

Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI

En kvadratmeter markframtidens mat? Annsofie Wahlström SLU Future Food

Policy för Hållbar utveckling

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU

Policy Brief Nummer 2013:2

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Lunds universitet, SLU, Hushållningssällskapet Skåne

Policy Brief Nummer 2018:5

Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling. Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp

Globala aspekter på den husdjursgenetiska mångfalden och. Harriet Falck Rehn harriet.falck

Bortom BNP-tillväxt. Scenarier för hållbart samhällsbyggande

Vi skapar ett livskraftigt lantbruk

Klimatanpassning Kort introduktion till klimatanpassning som förberedelse för rollen som klimatanpassningskoordinator i Väderköping

Vad är ett hållbart jordbruk?

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

Möjligheter till lokal energiproduktion från lantbruket

Konsumtionens klimatpåverkan - nuläge, scenarier och alternativa mål

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

De gröna frågorna i årets forskningsproposition

"Framtida produktionsmöjligheter inom de gröna näringarna".

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?

FORUM SYD S POLICY FÖR MILJÖ OCH KLIMAT

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

- I vilka klimatzoner växer ovanstående råvaror? s.103 jämför med s.106!

Unlock: Drivkrafter för en hållbar konsumtion på lokal nivå. Karin André, Katarina Axelsson, Elena Dawkins, Åsa Gerger Swartling

SLU och internationalisering. #slu40

Företag inom de gröna näringarna attityder, strukturer och omgivning Förutsättningar för att skapa en attraktiv framtid

Sammanfattning av Svenskt Växtskydds synpunkter och förslag:

Formas Forskningsrådet för hållbar utveckling

Dokumentation från workshop under konferensen. En vägledning till för alla?

Svensk forskningsagenda för ekologiskt lantbruk 2013

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET

Detta är Jordbruksverket

Medskapande för att möta komplexa samhällsutmaningar

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Västra Götaland Strategi för tillväxt och utvecklig i Västra Götaland

Uppdrag att utarbeta prognoser för flöden av växthusgaser till och från skog och skogsmark för åren

Agronomprogrammet - ekonomi 2015

Så här fortsätter Greppa Näringen

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström)

Scenarioplanering FRAMTIDEN SOM DIMENSION I PLANERINGEN. Framkantsseminarium Tyréns

Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

LANDET, STADEN OCH URBANISERINGEN

MARKANVÄNDNINGEN I VÄRLDEN

Bästa vattenbruksmetoderna för Östersjöregionen

En dag om livsmedelsforskning och -innovation 23 januari 2019

Att vara eller inte vara ekobonde

Forskare och praktiker som medverkar i boken

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG Energiremisseminarium 30/

Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

Strukturomvandling och effektivitet i det svenska jordbruket. Gordana Manevska-Tasevska Tel: E-post: gordana.tasevska@slu.

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

TRENDER I TRANSPORTSYSTEMET TRAFIKVERKETS OMVÄRLDSANALYS Hösten 2014

Konkurrens mellan matoch energiproduktion

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG Kick-off Göteborg 2050, Elyseum, 14/

Projekt vi arbetar med

Översikten i sammandrag

Lantbrukarens motivation att fortsätta trots allt!

Christl Kampa-Ohlsson

Tillsammans kan vi få Europa att växa.

Resiliens inom livsmedelsförsörjningen

GRs initiativ inom Mistra Urban Futures ?

Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län. Sara Anderson, 2050 Consulting

CSA Community Supported Agriculture PROJEKT I HSSL/HALLAND

Programvärdering Agronom mark/växt 2015

Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen

"Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss?

GAPS Governance and Policy for Sustainability

Sveriges bidrag till det globala virkesbehovet

Jordens Vänners paket

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Forsknings- och innovationsstrategi för en biobaserad samhällsekonomi

Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål

Granstedt, A Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala.

Land & stad en samtidshistorisk betraktelse. Maths Isacson Uppsala universitet

Transkript:

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Innehåll Drivkrafter Sverige i ett globalt perspektiv Att skapa framtidsbilder Fem framtidsscenarier globalt, Europa, Sverige Utmaningar och kunskapsbehov Forskningsprogrammet Framtidens lantbruk

Framtidens lantbruk Sverige i ett globalt perspektiv

Framtidens lantbruk drivkrafter

Att skapa framtidsbilder olika metoder Använda historien för att blicka framåt Prediktioner förutsägelser Målbildsscenarier Möjliga framtidsscenarier - morfologisk analys komplexa problem kvantitativa och kvantitativa faktorer FOI, SLU, Chalmers, Göteborgs- och Stockholmsuniversitet

Faktorer i scenarierna Globalt Befolkningstillväxt Maktförhållanden Ekonomisk utveckling Klimatförändringar Resurstillgång Energiförsörjning Teknikutveckling och spridning Konsumtionsmönster Europa Befolkning Maktförhållanden Ekonomisk utveckling Resurstillgång Konsumtionsmönster animalier Jordbruks-/ landsbygdspolitik

Möjliga framtida scenarier 2050 1. En överutnyttjad värld 2. En värld i balans 3. Ändrad maktbalans i världen 4. Världen vaknar upp 5. En fragmenterad värld

En överutnyttjad värld Snabb befolkningstillväxt (11 miljarder) Ökade ekonomiska klyftor Stor klimatförändring (temp. ökning 3-4 o C) Låga politiska klimat- och miljöambitioner Hög energianvändning, stor andel biobränsle Brist på odlingsbar mark, minskad markbördighet, högt pris på insatsvaror Jordbruket i Europa förskjuts mot nord och öst. Fortsatt snabb urbanisering Stora och specialiserade jordbruksföretag Färre människor förstår lantbrukets betydelse för samhället

En värld i balans Jordens befolkning 8 miljarder Ekonomisk och politisk utjämning mellan nord och syd. Global handel Relativt liten klimatförändring, låg temperaturökning (1-2 o C) Internationella överenskommelser om bl.a. klimat- och miljö Snabb teknikutveckling och bra spridning av ny teknik Fortsatt urbanisering, främst storstäder. Landsbygden utvecklas, bra infrastruktur och privat och offentlig service Oförändrad odlingsareal, bra produktionspotential, ekosystemtjänster Ändrade konsumtionsmönster

Ändrad maktbalans i världen Måttlig befolkningstillväxt (8 miljarder) Stark ekonomisk utveckling i Asien Stora klimatförändring (temp. ökning 3-4 o C) Låga politiska klimat- och miljöambitioner Snabb teknikutveckling, ojämnt spridd Ökad köttkonsumtion Migration till Europa, främst yngre Både stora och mindre städer växer Svagt intresse för landsbygd och landsbygdspolitik Intensifiering av jordbruket

Världen vaknar upp Jordens befolkning är 9 miljarder Flera politiska maktcentra Klimatförändring (temp. ökar 2-3 o C Stark global miljö- och klimatpolitik till sist (efter flera decennier) Högt pris på energi och insatsvaror Brist på vatten mer jordbruk i norr Stor invandring till Europa Både stora och små städer växer. Utvecklad landsbygd i närhet till tätorter.

En fragmenterad värld Snabb befolkningstillväxt (11 miljarder) Svaga mellanstatliga organisationer och nationer Stora klimatförändringar (temp. 3-4 o C) Dålig ekonomisk utveckling Svag Europapolitik Stor migration till Europa Instabilitet gör att Sverige måste försöka vara självförsörjande på mat Ökad odlad och betad areal Storskaligt kommersiellt lantbruk Städerna breder ut sig urban sprawl Småskalig husbehovsproduktion i städer

Scenarierna en stor spännvidd av möjliga framtidsbilder utmaningar och kunskapsbehov Arbetsmöten med Avnämare - lantbruksnäring, myndigheter, regeringskansliet, olika organisationer och Forskare (juniora och seniora)

Sex utmaningar - forskningsområden 1. Begränsa lantbrukets miljö-och klimatpåverkan 2. Förstå värderingar i samhället och bidra med underlag till policy 3. Anpassning av lantbruket till ett förändrat klimat 4. Hantering av faktiska och potentiella risker 5. Lantbruk och landsbygdsutveckling 6. Lösa målkonflikter relaterade till lantbruk och markanvändning

Forskningsprogrammet Framtidens lantbruk Klimatförändringar Befolkningstillväxt, etc Ekosystem Framtidens Lantbruk Samhälle UTMANINGAR Mat och andra produkter och tjänster producerade socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart

Sammanfattning Fem möjliga framtidsscenarier med sikte på 2050 Utgångspunkt för att identifiera utmaningar för markanvändning och livsmedelsproduktion Bas för att hitta kunskapsluckor och formulera övergripande forskningsfrågor förnya lantbruksforskningen Globalt och regionalt perspektiv

Läs mer på /framtidenslantbruk Kontakta oss framtidenslantbruk@slu.se Styrgrupp Jan Bengtsson Erik Steen Jensen Ulf Magnusson Lotta Rydhmer Katarina Vrede Cecilia Waldenström Ingrid Öborn

Litteraturhänvisningar Bengtsson, J., Magnusson, U, Rydhmer, L., Jensen E.S., Vrede K. & Öborn I. 2010. Future Agriculture livestock, crops and land use. A strategic programme for research. Swedish University of Agricultural Sciences (SLU). ISBN: 978-91-576-9008-1. Öborn, I., Magnusson, U., Bengtsson, J., Vrede, K., Fahlbeck, E., Jensen, E.S., Westin, C., Jansson, T., Hedenus, F., Lindholm Schulz, H., Stenström, M., Jansson, B., Rydhmer, L. 2011. Fem framtidsscenarier för 2050. Möjligheter och utmaningar för livsmedelsförsörjning och markanvändning. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). ISBN: 978-91-576-9023-4. (finns även på engelska) Rapporterna kan laddas ner från hemsidan eller beställas från: Framtidens lantbruk, SLU, Box 7043, 750 07 Uppsala