Entréer, gårdsarrangemang

Entréer, gårdsarrangemang Finlands byggbestämmelsesamling del F1 I F1 föreskrivs bl.a. följande om gårdsarrangemang: "En del av de bilplatser som hör till byggnaden skall lämpa sig för rullstolsbundna. Dessa platser skall med tanke på tillträde till byggnaden placeras ändamålsenligt i förhållande till entrén och förses med skylten för rörelsehindrade. Från dessa bilplatser samt från tomtens eller byggnadsplatsens gräns skall det finnas en lämplig led för brukare av rullstol eller hjulförsett gångredskap till byggnad och utrymme som avses i dessa föreskrifter." Dessutom föreskrivs följande: "På förbindelseled eller angränsande till den får inte förekomma oskyddade utsprång eller andra byggnadsdelar som utgör en kollisionsrisk, och som gör att ledens fria höjd understiger 2100 mm. Det får inte heller finnas nivåskillnader som utgör en fallrisk." Projektet Helsingfors för alla, Handikappades samhällsplaneringstjänst (VYP) och Jyrki Heinonen

Entréplanering Entréerna planeras så att de lämpar sig för rörelsehindrade personer. Utanför ytterdörren skall det finnas ett plan med utrymme att vända en rullstol avsedd för utomhusbruk, samt att öppna och stänga dörren från rullstolen. Det fria utrymmet skall vara minst 1500 x 1500 mm i tillägg till det utrymme som behövs för att öppna dörren. Om entrén inte är täckt, skall den och likaså en eventuell ramp, vara uppvärmd för att avlägsna snö och is. Fuktproblem undviks genom att smältvattnet leds till ett avlopp via en tröskelbrunn försedd med spjällock. Trallen framför dörren får inte vara hal, mellanrummen mellan spjälorna får vara max 5 mm breda. Trallen skall hållas bra på plats och vara på samma nivå som entréplanet. Anordningen som håller dörren öppen får inte vara sådan att man kan snubbla på den. Det blir lättare att hitta entrén om dörren märks med kontrastfärg och framhävs med belysning. Den ljusstyrka som rekommenderas för entréer är 300 lx. Skuggor får inte bildas vid skyltar, dörrtelefoner, sumrar eller vid låset. Dörrfördjupning Det är besvärligt för en synskadad person att hitta en entrédörr i en slät fasad där dörren är i nivå med väggen. En glasfasad där även dörrarna är av glas, är speciellt besvärlig att urskilja. En bra lösning med tanke på synskadade personer är om entrédörren finns i en fördjupning. Fördjupningens läge kan upptäckas när akustiken förändras till följd av att ljudet återkastas från fördjupningen på ett annat sätt än från en slät fasad. Det är också möjligt att hitta fördjupningen genom att följa husväggen med vita käppen. Under sommaren utgör öppna butiksdörrar i släta fasader en kollisionsrisk för synskadade personer. En öppen dörr i en fördjupning skapar inte likadana kollisionsrisker. När dörrarna är öppna borde de vändas helt mot väggen.

Entré på markplan Bästa lösningen för rörelsehindrade personer är en entré på markplan. Markens lutning framför dörren vid entréplanet får vara max 2 % (1:50). Marken måste slutta neråt från dörren. Om det vid entrén finns endast en liten nivåskillnad, bara ca ett trappsteg hög, är det i många fall möjligt att göra den tillgänglig genom att höja markplanet på ett tillräckligt stort område. I detta fall får inte markens lutning vara större än 2 % (1:50). I denna lösning måste vattenisoleringen och avloppssystemet vara väldigt omsorgsfullt gjorda för att fuktskador skall kunna undvikas. Det rekommenderas att området framför dörren värms upp för att avlägsna snö. Trappor i entrén Huvudentrén i gamla byggnader har ofta monumentaltrappor. Trapporna blir mer användningsdugliga om de utrustas med ändamålsenliga ledstänger som ofta inte hör till den ursprungliga utrustningen. En tillgänglig entré måste i dessa fall arrangeras på ett annat ställe. I princip är detta inte jämlikt. En ny tillgänglig entré skall planeras så väl som möjligt för att den inte skall kännas som en bakdörr utan lika värdig som den ursprungliga entrén. Skyltar med den internationella rullstolssymbolen skall visa vägen till den tillgängliga entrén. Skyltning behövs redan vid ankomst till tomten. En informationstavla där entréerna är markerade kan användas som stöd. Ramp i entrén Om nivåskillnaden mellan marken och entrén är stor, skall det vid entrén finnas en korrekt planerad ramp som leder från markplanet till entréplanet. Planet skall vara tillräckligt stort för att kunna vända med rullstol och öppna dörren. Nivåskillnaden skulle ändå få vara max en meter, annars blir rampen oskäligt lång. Om nivåskillnaden är större än det ovan nämnda eller om det inte finns utrymme för att bygga en tillräckligt flack ramp, skall en hiss eller en rullstolshiss användas istället för en ramp. Om en ramp används måste man på planet se till att ytterdörren inte blir ett hinder för användaren när den öppnas. Rampen planeras i allmänhet som uppgång men kan också planeras som nedgång från mark- till entréplan. Då skall rampen och planet framför dörren ha uppvärmning och planet skall dräneras speciellt bra.

Entré under tak Entrénischen eller taket ovanför entrén är bra lösningar eftersom de skyddar mot regn. Taket planeras så att det inte finns konstruktioner som förorsakar kollisionsrisk. Det är bra om det finns en bänk under taket eller i nischen; på den kan man sitta och vänta på transport. Bänken måste planeras och dimensioneras med tanke på rörelsehindrade personer. Belysningen måste vara bra i nischen och under taket. Port Om tomten omgärdas av ett staket och port används, skall körporten kunna öppnas elektroniskt både från bilen med fjärrstyrning och inifrån byggnaden med en porttelefon utrustad med kamera. Gångporten skall ha en fri bredd på minst 900 mm och i nedre kanten får det inte finnas någon tvärsgående stång som hindrar rullstolens färd. Också gångporten måste kunna öppnas elektroniskt inifrån byggnaden. Skyltar vid entrén Husnumret och portbokstaven kan inte läsas av en synskadad person om de finns enbart i en lampa ovanför dörren. Hus- och dörrskyltningen skall finnas vid ingången till tomten t.ex. vid porten på ett ställe som är lätt att finna samt vid entrén, 1400-1600 mm från marken som relieffigurer med bra kontrast. Svart text på vit botten syns bäst. Om skylten är belyst inifrån skall ljusa siffror och bokstäver på mörk botten användas. Med tanke på barn och utvecklingsstörda personer kan förutom siffror och bokstäver, även bildsymboler användas. En skylt får inte utgöra ett hinder på vägen, inte heller en person som läser den får hindra passage. För synskadade personer kan t.ex. ljudfyrar som ger ifrån sig ett knackande ljud, installeras vid dörren och porten.

Summertavla I summertavlan vid ytterdörren och porten skall lägenhetsnumren finnas som relieffigurer, 1 mm upphöjda och minst 15 mm höga. Kontrasten måste vara bra och belysningen tillräcklig. Summertavlan kan också vara belyst inifrån. Förutom en ljudsignal måste den ge ifrån sig en ljussignal. Summertavlan skall placeras på minst 400 mm:s avstånd från hörnet och på 850-1100 mm:s höjd för att kunna nås från en rullstol. Ovan nämnda anvisningar gäller också porttelefoner med bildskärm och öppningstangenten för ett kodlås. Angöringsplats och parkering Tomten planeras så att avståndet från angöringsplatsen till entrén är max 5 m och från parkeringsplatsen som är tillgänglig, max 10 m. Parkeringsplatserna för rörelsehindrade personer placeras under tak. Det måste finnas tillräckligt av dem, minst en plats per påbörjat femtiotal bilplatser eller per 2500 kvadratmeter våningsyta. Bredden på en tillgänglig parkeringsplats är 3,6 m och längden 5,0 m. Den markeras med den internationella ISA-rullstolssymbolen. Parkeringsplatser för rörelsehindrade personer får inte finnas på en yta med lutning. Kantsten Vid det ställe där körbanan korsas eller trottoaren beträds från parkeringsplatsen måste kantstenen vara formad så att en synskadad person lägger märke till nivåskillnaden och en person som använder rullstol eller rollator, kan komma över den utan problem. Kantstenen bildar en liten ramp vars djup är 130-160 mm och höjd 40 mm. Därefter får lutningen på gångstråket vara högst 5 % (1:20) i gångriktningen. Rampen skall vara minst 900 mm bred. Kantstenar med dessa mått, enligt den s.k. schweiziska modellen (rampkantsten), har produktifierats för testbruk och erfarenheterna av deras funktionalitet är lovande.

Gångstråk från tomtgräns till entré Det skall vara möjligt att gå till fots, åka rullstol eller bil från tomtgränsen till den tillgängliga entrén. Gångvägen från tomtgränsen till entrén skall vara så kort och rak som möjligt. Riktningsändringar skall undvikas eftersom de gör det svårare för synskadade personer att orientera sig. Gångsstråkena skall planeras enligt ett rätvinkligt koordinatsystem. Det är svårt för en person som inte ser, att följa en slingrande gång och att hålla rätt färdriktning. Det är svårt att köra en rullstol längs en slingrande passage eftersom riktningskorrigeringar hela tiden måste göras i rörelse. Planering av gångar på en gård Gårdsplaneringen skall vara sådan att det lätt går att bilda sig en uppfattning om den. De sluttande delarna av gångarna planeras som ramper. Det rekommenderas att gångarna skall ha en maximal lutning på 5 % (1:20). Gångarna maximala sidolutning får vara 2 % (1:50). Portar och ramper skall alltid ha ändamålsenliga ledstänger. Gårdsgångarna skall ha en yta som är hård, jämn, halkfri och hel, utan risk för kollision, snubbling eller fall. På gångarna får det inte finnas rörelsehinder, t.ex. bänkar, cykelställ, lyktstolpar eller blomsterlådor. Gårdsmöbler och konstruktioner, t.ex. tak, likaså skyltar, skulpturer, planteringar och bassänger skall finnas vid sidan av gångarna. De kan placeras inom kontrastmaterial- och färgzonen. Nivåskillnader som kan förorsaka risk för fall utrustas med skyddsräcken. Ledstänger kan finnas vid kanten av gången för att ge stöd och guidning. Vid kanten av gången får det inte heller finnas en upphöjd kant eller ett lågt staket som kan förorsaka risk för snubbling. En upphöjd kant eller ett lågt staket måste vara högst 600 mm högt för att inte förorsaka risk för snubbling. Om en låg kant ändå används, skall den utrustas med en ledstång vars höjd är 900 mm från marken. Om rampen inte avgränsas av den omkringliggande terrängen, en vägg eller en mur, skall det vid kanten av den finnas en ledstång och dessutom en avåkningsskydd som är minst 50 mm hög för att inte rullstolens hjul skall gå över kanten. I allmänhet skall en gång och omkringliggande terräng vara på samma plan. Om det finns en nivåskillnad mellan dem, skall gränsområdet formas som en flack ramp och beläggas med lämpligt kontrastmaterial.

Dimensionering av gångar Gångarna skall dimensioneras så att det finns gott om plats för en rullstol. För att två rullstolar skall kunna mötas, måste gången vara minst 1800 mm bred. Bredden på en enfilig gång eller en gångöppning skall vara minst 900 mm när man rör sig rakt framåt. Om en enfilig gång svänger, måste svängplatsen vara bredare med tanke på rullstolen. Om gången är 1200 mm bred kan den svänga i rät vinkel utan att utvidgas. Når gångar dimensioneras kan rullstolens normativa vändcirkel vars diameter är 1500 mm, användas som stöd. Stora rullstolar som används utomhus kräver betydligt större utrymme för att vända. Vändcirkelns diameter är i detta fall t.o.m. 2400 mm. Den nedre kanten av konstruktioner och anordningar som sträcker sig över gången eller in från sidan av gången, t.ex. balkonger, belysningsarmaturer, tak eller skyltar måste vara på minst 2,2 m:s höjd från marken. Hinder som finns lägre ner och förorsakar kollisionsrisk. t.ex. trädgrenar, avlägsnas. Om hindren inte kan avlägsnas, förhindras kollision med stöd av skyddsräcken eller möbler. Gångens material och färger I gårdens disposition kan material- och färgkontraster utnyttjas. Ytmaterial som lämpar sig för gångar och gångområden är asfalt, betong, stenmjöl och sådana plattyper som är släta och halkfria. Sand och grus är för mjuka, likaså gräsmatta. Fogarna mellan plattorna får vara högst 5 mm. Upphöjningar eller gropar får vara högst 5 mm höga. I ledarplattor kan reliefstreck eller små upphöjda kupoler användas för att guida eller varna synskadade personer. Nubb-, smågat- eller kullerstenar lämpar sig inte som ytmaterial för gångar, däremot lämpar de sig väl för att avgränsa en gång, likaså en gräsplan. Gångarna skall hellre ha ljusa än mörka färger. Ljusa färger återkastar ljus och syns bättre i mörker. Om gångens yta är mörk syns den inte ens som belyst bra och i regn, när den är våt, kan den glänsa störande. I skymning är det betydligt lättare att urskilja ljusa yttertrappor än mörka, likaså trappstegens kontraster.

Gårdsgångars belysning Bra belysning på en gång ger stöd för synskadade personer och ökar säkerheten. En gång skall vara belyst så att inga mörka områden uppstår mellan de belysta på någon del av rutten. Belysningsarmaturerna skall placeras på samma sida av gångleden. Ljuset får inte blända. Entrén måste vara speciellt välbelyst. Den belysningsstyrka som rekommenderas för gårdsgångar är 10-20 lx. Nivåskillnader och korsningar måste vara speciellt välbelysta, ljusstyrkan skall vara minst 50 lx. Vid ingången skall belysningen vara minst 300 lx. Gångarnas uppvärmning Det är bra om plan framför dörrar, ramper och trappor samt gärna även gångar och parkeringsplatser är uppvärmda för att avlägsna snö och is under vintern. Också vatten kan förorsaka halkning när det rinner från uppvärmda dropprännor och vattenrännor till icke-uppvärmda gångar och fryser till is. Vattnet skall ledas från uppvärmda rännor direkt ner i avlopp om inte gången dit vattnet rinner också är uppvärmd. För uppvärmning av gångar i synnerhet, skall fjärrvärmens returvatten användas i stället för el. Regnvattenrännor Regnvattenrännor måste förses med spjällock. Mellanrummet mellan spjälorna får vara max 5 mm.

Gårdsmöbler Korrekt planerade gårdsmöbler ökar trivseln. Möblerna måste placeras på en plats som med rullstol kan nås hinderfritt. Inom möbelzonen kan annat ytmaterial än i gångarna användas. Möblerna skall ha sådana färger att de bildar kontraster mot bakgrunden. Gårdsbänkar skall ha ryggstöd och armstöd. Lagom sitsdjup är 300-400 mm. Sitsen skall vara vågrät, inte ha bakåtlutning, samt ha rundad framkant för att inte trycka på baksidan av låret och försvåra blodcirkulationen i benen. Bänken får inte ha någon tvärgående ribba på främre sidan i nedre kanten, eller någon annan kompakt konstruktion som gör det svårare att stiga upp. Bänkar och stolar i olika höjder behövs. Sitshöjden 500-550 mm är lämplig för en person med styva knän eller höfter. En bekväm normal sitshöjd är ca 430-440 mm. Sitshöjden för kortväxta personer och småbarn är 300 mm. Dessutom finns det individuella variationer. Bredvid bänken skall det finnas ett 900 mm brett fritt utrymme för rullstolen. Det går att förflytta sig från en rullstol till en bänk om denna är ca 500 mm hög. Då skall bänkens armstöd gå att lyfta upp för att underlätta förflyttningen. Ett gårdsbord planeras så att det går att sitta vid det även i rullstol. Bredden på det fria knäutrymmet för en rullstol är 800 mm, höjden 670 mm och djupet 600 mm. Lagom bordshöjd är i detta fall 750-800 mm. Fontän och bassäng Det porlande ljudet från en fontän kan hjälpa en synskadad person att orientera sig på en gård. Det är bra om stenläggningen runt en bassäng sluttar en aning nedåt från bassängen så att inte barnvagnar eller rullstolar i misstag rullar nerförsbacke och faller i bassängen. Växtlighet Säkra växter med tanke på allergiker är barrträd, äppel-, päron- och körsbärsträd, rosor, klematis, klockväxter och de flesta ranunkel- och stenpartiväxter. Syren- och jasminbuskar samt liljekonvalj, primula, prästkrage, ringblomma, krysantem, hägg, sälg och björk kan ge upphov till allergiska reaktioner.

1. Gårdens nivåskillnader måste lösas med trappor och dessutom med ramper. Trapporna skall vara i rät vinkel mot gången, inte snett så som här. (Finlandiahuset)

2. Passagerna skall vara hårda, jämna och halkfria. Smågatstenar är ojämna och gör det svårare att röra sig med rullstol och också att dra hjulförsedda resväskor till terminalbyggnaden. (Skatuddens terminal)

3. Nära entrén måste parkeringsplatser för rörelsehindrade personer reserveras. Här finns de under tak. Parkeringsplatsen är 3,6 m bred. (Backasbrinkens simcentrum)

4. Gårdens gångport är för smal för rullstolar och barnvagnar. Det tvärgående järnet i nedre kanten gör det omöjligt att komma genom porten. (Lönnrotsgatan)

5. Husnumret har placerats på rätt höjd, även en person med svag syn kan se det. Summertavlan skall ha reliefbokstäver och bra kontrast. Förutom en ljudsignal behövs också en ljussignal. (Eira)

6. Entré sker direkt från markplan. Hissarna är på samma plan som entrén. (Alexandersgatan 48)

7. Entré på markplan. Hissen kan nås direkt utifrån. (Finlandiahuset)

8. Entré på markplan. Det går att ta igen sig på bänken i skydd för regn under taket. (Djurbergets servicecentral)

9. Det är besvärligt eller omöjligt att öppna dörren med handkraft om dörren är tung. Det rekommenderas att max styrka som behövs för att öppna dörren är 10 N (Kiasma)

10. Framför dörren skall det finnas ett tillräckligt stort plan för att öppna dörren och vända med rullstol. Trallen framför dörren måste vara på samma nivå som entrén. (Bergmansgatan)

11. Trottoarplan har höjts framför entrén. Nivåskillnaden var tidigare 150 mm. Dörren öppnas automatiskt med tryckknappen. (Gumtäktsvägen 1)

12. För att komma till huvudentrén krävs att man går upp för trappor ca en våning. Den nya dörren har fördomsfritt öppnats bredvid trappan i sidomuren på markplan. Från bottenvåningen går en hiss upp. (Nationalmuseet)

13. Vid entréns nivåskillnad har senare byggts en ramp. En rätt dimensionerad ramp behöver mycket utrymme. (Posthuset)

14. Huvudentrén till kyrkan har trappor. Den tillgängliga entrén går via kryptan till hissen. Vid den tillgängliga entrén finns parkeringsplatser för rörelsehindrade personer. (Agricolakyrkan)

15. Trappor leder upp till kyrkans huvudentré. En ny krypta har grävts under kyrkosalen och via denna går en tillgänglig gång in i byggnaden. Entrén nås längs rampen som leder till kryptan. (Johanneskyrkan)

16. Den nedgående rampen ändrar inte kyrkans utseende särskilt mycket. Rampen är uppvärmd och har avlopp för avlägsnande av snö och is. Från kryptan nås kyrkosalen med en rullstolshiss. (Johanneskyrkan)

17. Nivåskillnaden vid entrén kan p.g.a. utrymmesbrist inte lösas med en ramp. Entrén nås med en rullstolshiss som finns utomhus under tak. (Restaurang Mecca)

18. Den släta glasfasaden glänser och är svår att urskilja för en synskadad person. Det är svårt att hitta entrén. (Helsingfors Stadsteater)

19. Det är lättare för en synskadad person att hitta dörren om den är i en fördjupning istället för i en slät fasad. Fördjupningen kan uppfattas med hjälp av hörseln, ljuden återkastas på ett annat sätt än från en slät fasad. (Broholmsgatan)

20. Porlet från en fontän hjälper en synskadad person att finna entrén. Den tillgängliga entrén på markplan har automatiska skjutdörrar. Entrén finns under tak. (Synapsia)