Varuförsörjnings- och serviceplan för Vimmerby kommun 2008

Varuförsörjnings- och serviceplan för Vimmerby kommun 2008 Antagen av kommunfullmäktige 2008-01-28, 6 KOMMUNFULLMÄKTIGE 1

Avstånd till närbutikerna i Vimmerby kommun 2

Sammanfattning För att glesbygdsbutiker och lanthandlare ska komma ifråga för statligt, och i viss mån även kommunalt, ekonomiskt stöd måste kommunen ha planerat varuförsörjningen på ett sådant sätt att behovet av stöd kan bedömas. Detta förslag till varuförsörjnings- och serviceplan har utarbetats för att ersätta den varuförsörjningsplan som antogs av kommunfullmäktige 2002-05-27, 53. Planområdet omfattar Vimmerby kommun, utom Vimmerby tätort. De tätorter som berörs i planen är Tuna, Frödinge, Gullringen, Södra Vi, Rumskulla och Storebro. I samtliga tätorter finns tillgång till dagligvarubutik. Besök har gjorts i samtliga butiker under perioden oktober till november 2007. Kommunen anser att statligt ekonomiskt stöd, och i viss mån även kommunalt ekonomiskt stöd, ska ges till butiker som fyller en avgörande funktion för den lokala servicen, men vars kundunderlag inte är så stort att butikens fortsatta existens är garanterad. Dagligvarubutiker finns i följande tätorter: Frödinge, Gullringen, Rumskulla, Storebro, Södra Vi och Tuna. Samtliga dessa butiker ska, om behov finns, kunna vara aktuella för statligt och/eller kommunalt ekonomiskt stöd från 2008-02-01. 3

Innehållsförteckning Sammanfattning Innehållsförteckning 1. BAKGRUND OCH SYFTE 5 1.1 BAKGRUND 5 1.2 SYFTE 5 2. STÖDFORMER 6 2.1 REGIONALA STÖDFORMER 6 2.2 KOMMUNALA STÖDFORMER 7 3. PLANOMRÅDE OCH BUTIKSSTRUKTURER 10 3.1 PLANOMRÅDE 10 3.2 BUTIKSSTRUKTUR 10 3.3 BEFOLKNING 13 3.4 PENDLINGSMÖNSTER 14 4. HANDLINGSPLAN 16 Bilagor 1. Karta över dagligvarubutiker, skolor, distriktssköterskor, särskilda boenden och lägenheter anpassade för äldre i Vimmerby kommun. 2. Avtal om hemsändningsbidrag 3. Hemsändningslista 4. Befolkningsutveckling 2002-2006 5. Sammanställning av butiker inom området 4

1. BAKGRUND OCH SYFTE 1.1 Bakgrund Vimmerby kommuns befolkning är jämnt fördelad på något över 50 procent boende i centralorten, 7 866 invånare år 2006, och 7 772 boende utanför centralorten år 2006 (landsbygd och mindre tätorter). Både landsbygden och de mindre tätorterna i kommunen måste liksom centralorten vara livskraftiga om kommunen ska vara i balans. För en positiv utveckling för kommunen som helhet behövs en god servicenivå i såväl tätort som landsbygd och således är ett landsbygdsperspektiv i beslutsfattandet lika viktigt för centralort som för landsbygd. Ett landsbygdsperspektiv kan exempelvis innebära satsningar på bostadsbyggande och god kommunal service i de mindre tätorterna i kommunen för att göra orten attraktiv och öka inflyttningen. För att landsbygdshandeln ska kunna fortleva är det även viktigt att butikerna blir ortens servicecentrum och en gemensam mötesplats för ortsborna. Konkurrensen mellan livsmedelsbutikerna i kommunen är mycket hård. Som en av handlarna sade: Det finns ett begränsat antal människor i Vimmerby kommun så det finns inga nya kunder att vinna. Istället är det strid på kniven butikerna emellan. Konkurrensen mellan butikerna i Vimmerby kommun har ökat och nya livsmedelskedjor har etablerats. Majoriteten av landsortsbefolkningen arbetar i Vimmerby tätort eller pendlar till arbete på annan ort vilket gör att många gör sina livsmedelsinköp i samband med arbetsresorna. Vidare har befolkningen minskat på landsbygden, vilket bidrar till ett sämre kundunderlag för butikerna. Butikerna utanför Vimmerby tätort har i flera fall gjort stora investeringar för att möta den ökade konkurrensen. Detta i samband med utökade öppettider, speciellt kvällstid, har gjort att omsättningen ökat för flera av handlarna. Turisters och sommarboendes inköp ger en ökad omsättning sommartid, i något fall till och med en fördubbling av omsättningen. Att ha ett sortiment som passar kunderna blir en allt viktigare konkurrensfördel liksom att ha sidoverksamheter som lockar kunder. För att en tillfredsställande försörjning av dagligvaror och drivmedel ska kunna upprätthållas kan gles- och landsbygdshandlarna erhålla statligt stöd. För att gles- och landsbygdshandlarna ska komma ifråga för statligt stöd krävs att kommunen har upprättat en varuförsörjningsplan, i vilken kommunen har planerat varuförsörjningen på ett sådant sätt att behovet av stöd kan bedömas. En av varuförsörjningsplanens viktigaste uppgifter är därmed att redovisa vilka butiker som i första hand bör komma ifråga när det gäller ekonomiskt stöd från stat och kommun. Planområdet omfattar geografiskt Vimmerby kommun (se karta bilaga 1), utom Vimmerby tätort. De tätorter som berörs i planen är Tuna, Frödinge, Gullringen, Södra Vi, Rumskulla och Storebro. Dagligvarubutik finns i samtliga tätorter utom Storebro. 1.2 Syfte Syftet med varuförsörjningsplanen är att belysa de tätorter med dagligvarubutik inom Vimmerby kommun som är prioriterade för statligt och/eller kommunalt ekonomiskt stöd. 5

2. STÖDFORMER 2.1 Regionala stödformer Regionalt stöd kan lämnas enligt förordningen (SFS 2000:284) om stöd till kommersiell service. I Kalmar län beslutar Regionförbundet i Kalmar län om de regionala stöden. Stöden finansieras av Näringsdepartementets anslag till länet för regional utveckling. En förutsättning för att olika former av statligt stöd ska kunna utgå till glesbygdshandeln är att kommunen har upprättat en varuförsörjningsplan, utifrån vilken behovet av stödåtgärder kan bedömas. Stöd lämnas för att det i glesbygd och landsbygd ska kunna upprätthållas en försörjning med dagligvaror och drivmedel som är tillfredsställande med hänsyn till geografiska och befolkningsmässiga förhållanden. Stöd kan, enligt 4, lämnas till: 1. kommuner, 2. näringsidkare med fasta försäljningsställen för dagligvaror eller drivmedel, 3. näringsidkare med fasta försäljningsställen för fackhandelsvaror, om det finns särskilda skäl, och 4. näringsidkare som bedriver verksamhet med varubuss och säljer dagligvaror till konsumenter, om det finns särskilda skäl. Enligt 9 kan stöd till kommersiell service lämnas som investeringsbidrag, landsbygdslån, servicebidrag och hemsändningsbidrag. Nedan anges endast kortfattat vad näringsidkare och kommuner kan söka statligt stöd för. För en mer utförlig redovisning hänvisas direkt till förordningen (SFS 2000:284) om stöd till kommersiell service. Investeringsbidrag Investeringsbidrag kan beviljas med högst 50 procent av godkända utgifter för: - Inköp, ny- eller ombyggnad eller större reparation av lokal samt för inredning och utrustning. Stöd kan även beviljas för motsvarande åtgärder som avser varubuss. - Utbildning för butiksägare och anställda inom dagligvaruhandeln. Investeringsbidrag kan beviljas med högst 85 procent av godkända utgifter för: - Utarbetande av åtgärdsprogram för att förbättra företagets lönsamhet och service. - Större investeringar i en verksamhet som har ett väl utbyggt serviceutbud eller för investeringar som görs för att komplettera med en sådan service. - Kostnader för samlokalisering med vissa andra typer av företag. - Investeringar som genomförs för att uppfylla krav som ålagts verksamheten genom föreskrifter i lag eller förordning. Landsbygdslån Landsbygdslån kan lämnas för i huvudsak samma ändamål som investeringsbidrag. Landsbygdslån kan även lämnas för anskaffning av varulager. Servicebidrag Servicebidrag lämnas endast om det finns särskilda skäl och andra åtgärder har prövats, men inte visats sig vara ändamålsenliga. 6

Hemsändningsbidrag Hemsändningsbidrag kan lämnas till kommuner som helt eller delvis bekostar hemsändningen av dagligvaror till hushåll. Bidrag får lämnas endast om sändningen sker på ett ändamålsenligt sätt och utan onödiga kostnader. Vidare kan hemsändningsbidrag lämnas för kommunens direkta kostnader för att anordna särskilda inköpsturer till en närliggande butik för de hushåll som har störst avstånd eller saknar möjligheter att på annat sätt ta sig till butiken. När kommunen helt eller delvis bekostar hemsändning av dagligvaror till hushåll kan ett hemsändningsbidrag lämnas med ett belopp som motsvarar högst 50 procent av kommunens nettoutgift för hemsändningen. Bidraget får dock inte överstiga 60 kronor per hushåll och hemsändningstillfälle. I de fall då kommunen anordnar inköpsturer till närliggande butik för vissa hushåll kan hemsändningsbidrag lämnas med ett belopp som motsvarar högst 50 procent av kommunens direkta kostnader för anordnandet av inköpsturer. Bidraget får dock inte överstiga 60 kronor per hushåll och inköpstillfälle. Bidrag får lämnas endast om nettoutgiften eller de direkta kostnaderna uppgår till minst ett halvt basbelopp enligt 1 kap. 6 lagen (1962:381) om allmän försäkring. I de län där det finns ett regionalt självstyrelseorgan ska beslut om statsbidrag till en kommun handläggas och beslutas av Regionförbundet. Vimmerby kommun ska lämna ansökan om hemsändningsbidrag till Regionförbundet i Kalmar län efter budgetårets slut. Statsbidraget utbetalas årligen till kommunen efter redovisning av verksamhetens omfattning. 2.2 Kommunala stödformer Förutom hemsändningsbidrag får kommuner och landsting endast lämna individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare om det finns synnerliga skäl för det (KomL 2 kap 8 andra stycket). Som synnerligt skäl anges bl. a garanterandet av en viss lägsta nivå av kommersiell service i glesbygdsområden, där avstånden mellan olika serviceinrättningar är långa. I dessa fall kan kommunen ha rätt att ekonomiskt stödja innehavare av t ex livsmedelsbutiker eller bensinstationer. Hemsändningsbidrag Vimmerby kommun kan ge bidrag till dagligvarubutiker som tillhandahåller varuhemsändning till permanentboende hushåll som ligger utanför detaljplanelagt område. För att en butik ska komma ifråga för bidraget är det två kriterier som måste vara uppfyllda, nämligen: att butiken är belägen inom kommungränsen, samt att den ligger utanför Vimmerby tätort. I dagsläget betalar kommunen 90 kronor i bidrag per hemsändningstillfälle till handlaren. Kommunen erhåller 35-50 procent av kostnaden från NUTEK. Hemsändning subventioneras i princip för alla varugrupper som normalt tillhandahålles i dagligvarubutiker. Undantag utgör dock varor som pga. sin storlek eller vikt inte kan transporteras i handlarens eget fordon. Varorna ska beställas från närmaste butik om inte särskilda skäl föreligger, t ex beträffande sortiment eller leveransmöjligheter. Hemsändning får ske högst en gång per vecka och hushåll. Den enskilde köpmannen avgör själv i samråd med kunderna beställnings- och leveransrutiner. Butiker som önskar ingå i varuhemsändningssystemet ska teckna avtal om det med kommunen. Utförda leveranser redovisas varje kvartal till kommunen (se lista bilaga 3). En kommun kan även söka hemsändningsbidrag för de direkta kostnader som kommunen har för att anordna särskilda inköpsturer till närmaste dagligvarubutik för hushåll som har längst avstånd eller som inte själva kan ta sig dit. Vimmerby kommun, tillsammans med Vimmerby taxi, anordnar en gång i veckan en sockentur som vänder sig till 7

de hushåll som inte har möjlighet att själva ta sig till närmaste lokala tätort. Den geografiska indelning som råder är i princip sockengränserna, samt butikens naturliga upptagningsområde. Sockenturen kostar 20 kronor/enkel resa. Följande tätorter/samhällen besöks: Rumskulla, Pelarne, Djursdala, Storebro, Frödinge, Södra Vi, Gullringen, Tuna och Locknevi. Uthyrning av butikslokaler Enligt Kommunallagen kommentarer och praxis (Svenska Kommunförbundet) ska kommuner och landsting generellt sett inte hålla det enskilda näringslivet med lokaler. Enligt ett rättsfall från 1973 har emellertid en kommun fått rätt att göra ekonomiska uppoffringar för att garantera en viss minimistandard av kommersiell service till hushållen. I detta fall var det en kommunal bostadsstiftelse som fick ersättning för förluster som stiftelsen kunde ådra sig för en livsmedelshall som behövdes för närservice, men som inte kunde uthyras till kostnadstäckande hyra. Kommunallagen öppnar således möjligheter för kommunen att under vissa omständigheter medverka i lokalförsörjningen för kommersiell service i områden där marknadsförutsättningar saknas. Som stödform innebär uthyrning av lokaler ett betydande ekonomiskt risktagande. Om kommunen nyproducerar t ex butikslokaler innebär detta ett långsiktigt åtagande i form av lokalinnehav, även om kundunderlaget för en landsbygdsbutik skulle svikta och butiken avvecklas. Av detta följer att varje enskilt ställningstagande om stöd till lokaler för kommersiell service måste prövas noga och samhällsekonomiska beräkningar göras. Kriteriet för bedömning av eventuell kommunal insats i lokalförsörjningen ska vara att samhällskostnaden under tio år är högre än summan av de hyressubventioner som medges under samma period. Lokal upphandling En förutsättning för att tillämpa lokal upphandling är att det sker inom ramen för Lagen om offentlig upphandling. För de kommunala verksamheterna saknas för närvarande politiska beslut om den framtida organisationen för den kommunala matservicen. När organisationen fastlagts skall ny upphandling föras. Tidigare gällande men nu utgångna avtal för livsmedelsleveranser har förlängts att gälla till och med 2008-09-30. Till 2008-10-01 bör således nästa livsmedelsupphandling vara klar. De totala livsmedelsleveranserna till kommunen uppgick under år 2006 till drygt 12 miljoner kronor. Vid hittills genomförda livsmedelsupphandlingar har det varit möjligt för anbudsgivare att lämna anbud på hela eller delar av varusortimentet och/eller hela eller delar av kommunen. Detta förväntas gälla även fortsättningsvis. Vissa kommunala verksamheter har behov av livsmedel i så små kvantiteter och/eller vid sådana tidpunkter att leveranser i enlighet med de upphandlade ramavtalen ej är ekonomiskt eller praktiskt möjligt. I dessa fall brukar inköp ske i närmaste lämpliga affär. Under år 2006 gjordes knappt 7 procent av kommunens totala livsmedelsinköp i landsbygdsbutiker. 8

Tabell 1: Kommunens inköp 2006 2007-12-06 Kommunens inköp 2006 2007-01-01-2007-12-06 ICA Nära Storebro 216 536 156 018 ICA Nära Wohlfarts Gullringen (Wohlfart AB, Gullringen) 92 814 78 210 ICA Nära Södra Vi (Welnalivs AB, Södra Vi) 54 225 47 352 Tempo Tuna (Norlins Matnära, Tuna) 163 550 133 003 ICA Nära Frödinge 217 030 165 506 ICA Nära Rumskulla Lanthandel (Rinaldos Nära Dig AB, Rumskulla) 9 219 74 076 83 295 61 078 34 781 95 859 Summa Totalt 827 450 675 948 (Källa:Lars-Olof Olausson) 9

3. PLANOMRÅDE OCH BUTIKSSTRUKTURER 3.1 Planområde Varuförsörjningsplanen omfattar geografiskt Vimmerby kommun, utom Vimmerby tätort. De tätorter som berörs i planen är Tuna, Frödinge, Gullringen, Södra Vi, Rumskulla och Storebro. Dagligvarubutik finns i samtliga tätorter. Historiskt sett har det funnits fler butiker än vad det gör i dagsläget i kommunen. Enligt en enkätundersökning som genomfördes 1979 fanns det 12 butiker runt om i kommunen. Bland annat fanns det tre butiker vardera i Södra Vi- och Tuna-områdena och två butiker vardera i Rumskulla- och Gullringen-områdena. Ytterligare en enkätundersökning genomfördes 1986 och då var antalet butiker nere i åtta stycken. I dagsläget finns det sex butiker kvar runt om i kommunens orter. Fram till år 2007 fanns även en butiksbuss som trafikerade delar av Vimmerby kommun. 3.2 Butiksstruktur De uppgifter som redovisas har inhämtats vid butiksbesök under perioden oktober 2007-november 2007. Samtliga butiker har rutiner för gällande krav på egenkontroll av livsmedelsverksamhet. Tuna Tuna har en dagligvaruhandel, Tempo Tuna. Butiken är ombud för apoteket, utlämningsställe för Systembolaget, har paketutlämning samt Svenska spel med tips on-line och lottförsäljning. Butiken har vidare frimärkssortiment samt ett litet sortiment av Postens utbud. Tunabutiken ordnar hemsändning till cirka 20 hushåll per vecka. Tempo Tuna har också kaffeservering och hyrvideo. Den gamla butiken i Tuna hade för liten yta för att kunna drivas som Spar eller Tempobutik och lokalerna var inte heller funktionsdugliga. Vimmerby kommun köpte därför in tomtmark centralt i Tuna och byggde ny butikslokal. Norlins MatNära AB hyr nu lokalen av kommunen. I samband med nybyggnationen gav Regionförbundet ett bidrag på 50 % för inköp av inredning, frysar, kylar och kassaapparater. Tack vare denna nysatsning har butiken kunnat öka sin omsättning trots Tunas vikande befolkningsunderlag. Efter nybyggnationen har butiken även fått kunder från Hultsfreds kommun och från Västerviks kommun. Tuna har många sommarboende och flera hus och gårdar bebos endast sommartid varför butiken har en betydligt högre omsättning sommartid. Butiksbyggnaden är bara några år gammal, varför endast mindre investeringar behövs. 10

Frödinge I Frödinge finns det en dagligvaruhandel, ICA Nära. Butiken erbjuder paketutlämning via DHL och är även ombud för Svenska spel med lottförsäljning. Diskussioner kommer att föras om möjlighet att bli apoteksombud. ICA Nära i Frödinge erbjuder hemsändning till hushåll som inte själva har möjlighet att ta sig till butiken. Efter att en butiksbuss nyligen upphört har hemsändningen från butiken i Frödinge ökat och nya kunder har tillkommit. I samband med ägarbyte har butiken erhållit kommunalt ekonomiskt stöd åren 2003-2006. Många yngre familjer flyttar till Frödinge och Frödinge Mejeri bygger ut vilket gör att framtidsutsikterna bedöms som goda. Att förlänga öppettiderna till klockan 20 har varit lyckosamt då kundtillströmningen är god kvällstid. Butiken har investeringsbehov, bland annat nya hyllor som kan svälja mera varor. Gullringen I Gullringen finns ICA Nära Wohlfarts. Butiken har paketutlämning och håller med hemsändningsservice samt är utlämningsställe för Systembolaget. Postens frimärkssortiment samt ett litet sortiment av postens utbud finns i affären. Här finns Svenska Spel med tips on-line och lottförsäljning och Harry Boy i ICAkassan. Vidare finns hos Wohlfarts i Gullringen ICA Banken. En stor ombyggnad gjordes i butiken 2001 och för närvarande finns inga större investeringsbehov. Gullringen har minskat sin befolkning alltsedan Gullringshus nedläggning. 80 procent av invånarna arbetspendlar ut från Gullringen. Skanskas etablering har gjort att nya arbetstillfällen har skapats på orten de senaste åren och företaget söker ytterligare personal. Butikens försäljning är ganska jämt fördelad över året och omsättningen har ökat trots den skarpa konkurrensen från Vimmerby stad. Wohlfarts är ett gammalt familjeföretag som etablerades redan 1879 av nuvarande butiksägares farfarsfar Harry Johansson. Detta butiksläge är det tredje i ordningen på orten. En lång period fanns affären vid Gullringens järnvägsstation. 11

Södra Vi ICA Nära i Södra Vi är ombud för apoteket och har Svenska Spel med lottförsäljning. Butiken erbjuder även hemsändningsservice och har ICA Banken. Butiken i Södra Vi är välutrustad och kontinuerliga investeringar har gjorts sedan 1997. En handikappanpassad entré planeras. Man har idag en större butik och har investerat mycket vilket också gjort att omsättningen ökat. Trots detta känner man av konkurrensen från butikerna i Vimmerby tätort. Att ha den stora arbetsplatsen Ljunghäll AB på orten är positivt för Södra Vi butiken då det innebär en stor inpendling till Södra Vi. Rumskulla I Rumskulla finns dagligvaruhandeln Nära dej, Rumskulla Lanthandel. Butiken är ombud för apoteket samt bussgodsombud för KLT. Här finns frimärken och ett litet sortiment av postens utbud. Café och lunchpaket erbjuds under sommarmånaderna då Rumskulla besöks av många turister. Dessutom erbjuder butiken hemsändning till hushåll som inte själva har möjlighet att ta sig till butiken. Lottförsäljning är eventuellt på gång. Butiken har under senare år bytt ägare vid två tillfällen. I samband med ägarbytena har butiken erhållit kommunalt ekonomiskt stöd. Omsättningen har minskat något. Butiken är i stort behov av handikappanpassning av huvudentrén. Många av affärens kunder är äldre personer som har svårt att ta sig in i lokalen. Storebro I Storebro finns en daligvaruhandel, ICA Nära Storebro. Butiken har hemsändningsservice samt möjlighet att lämna in och hämta paket via Posten. Vidare finns ICA Banken samt frimärken och ett litet sortiment av postens utbud. Här finns också Svenska Spel med lottförsäljning samt hyrvideo. Under de senaste åren har investeringar gjorts i butiken och således är den välutrustad. Dessutom har en ombyggnad av lokalerna skett och idag är entrén mot gatan istället för mot torget. Öppettiderna har förlängts och ICA Nära Storebro är öppet till klockan 20 varje dag. Försäljningen på kvällarna är viktig och bidrar till att öka omsättningen. Endast drygt 8 procent av dem som bor i Storebro arbetar i Storebro. Inpendlingen är dock relativt stor till samhället, men inte lika stor som de boendes utpendling till övriga kommunen och till Hultsfreds kommun. Butiken i Storebro kommer att byta ägare från och med 2008-02-11. Butiken kommer att drivas vidare under samma namn. 12

3.3 Befolkning Nedan redovisas befolkningsutvecklingen mellan 2002-2006 i berörda tätorter och samhällen, samt den relativa åldersfördelningen på orterna (se tabell 2 respektive 3). För att se uppdelning mellan befolkning i tätort och landsbygd hänvisas till bilaga 4. I statistiken finns ett litet bortfall av personer, eftersom personer som inte är knutna till någon fastighet inte redovisas. Tabell 2: Befolkningsutveckling 2002-2006 (tätort + glesbygd) (Källa: SCB) 2002 2003 2004 2005 2006 Förändring 2002-2006 antal Förändring 2002-2006 procent Tuna 805 781 764 771 751-54 -6,7 Frödinge 1 065 1 037 1 034 1 047 1 053-12 -1,1 Locknevi 526 521 525 529 511-15 -2,9 Gullringen 816 826 806 803 796-20 -2,5 Södra Vi 1 640 1 639 1 673 1 664 1 650 10 0,6 Djursdala 453 459 456 453 448-5 -1,1 Rumskulla 534 520 509 519 526-8 -1,5 Storebro 1 236 1 261 1 264 1 175 1 173-63 -5,1 Pelarne 240 228 240 229 228-12 -5,0 Hela området 7 315 7 272 7 271 7 190 7 136-179 -2,4 Tabell 3: Relativ åldersfördelning år 2006 (tätort + glesbygd). (Källa: SCB) 0-15 år (procent) 16-64 år (procent) 65- år (procent) Tuna 19,2 55,1 25,7 Frödinge 20,9 62,2 16,9 Locknevi 15,9 66,5 17,6 Gullringen 17,5 59,3 23,2 Södra Vi 19,4 60,6 20,0 Djursdala 20,1 60,3 19,6 Rumskulla 17,7 60,3 22,1 Storebro 18,2 60,6 21,1 Pelarne 17,5 65,4 17,1 Befolkningen i hela området har minskat med 179 personer mellan 2002 och 2006. Om denna minskning håller i sig betyder det att landsbygdshandlarna får fortsatta problem med kundunderlaget. De orsaker som ligger till grund för minskningen i hela kommunen är både ett negativt födelsenetto, samt ett flyttnetto som inte är tillräckligt positivt för att väga upp det negativa födelsenettot. 13

Tabell 4. Födelsesiffror 2002-2006 för församlingarna i Vimmerby kommun (Källa: SCB) 2002 2003 2004 2005 2006 Tuna 3 6 5 4 2 Frödinge 9 11 11 14 8 Locknevi 6 1 5 3 2 Södra Vi-Djursdala 27 25 28 27 28 Rumskulla 3 5 1 4 8 Pelarne 2 1 3 1 1 Vimmerby 90 100 105 89 93 Totalt 140 149 158 142 142 Gullringen ingår i Södra Vi-Djursdala församling. Storebro ingår i Vimmerby församling. Födelsesiffrorna i Vimmerby kommun har de senaste fem åren legat mellan 140-158 födda barn. De minsta församlingarna har få födda barn och under några år har endast 1-2 barn fötts. Barnen från Locknevi församling går i Frödinge skola som har undervisning för år 1-6. Pelarne har skola för år 1-3. Tuna och Rumskulla har skolor för år 1-6 men har som synes ett sjunkande elevunderlag. Djursdala, Gullringen och Storebro har skolor för år 1-6. Alla skolor har förskoleklass för sexåringar. 3.4 Pendlingsmönster Ett av de problem som flera handlare brottas med är ett vikande kundunderlag. Många personer som bor på landsbygden arbetspendlar till Vimmerby tätort och då försvinner en stor del av kunderna till de större matbutikerna där. Detta är särskilt tydligt vid lönetillfällen. Därför är det av intresse att undersöka hur in- respektive utpendlingen till de respektive orterna ser ut, bland annat för att kunna få en bild av hur många som kan tänkas göra sina dagligvaruinköp på annan ort än i den tätort de bor. I tabellerna 5 och 6 nedan går det att urskilja vissa pendlingsmönster: Tabell 5: Pendlingsmönster nattbefolkning (tätort + glesbygd) (Källa: SCB 2005) Invånare 16- Därav förvärvsarbetande % Med arbetsplats i området % Med arbetsplats i övriga kommunen % Med arbetsplats i annan kommun % Växlande/ okänd arbetsplats % Tuna 617 49,6 19,9 52,6 27,5 5,6 Frödinge 820 61,8 18,5 66,5 15,0 4,7 Locknevi 436 54,8 20,5 52,7 26,4 5,0 Gullringen 660 55,0 19,0 65,6 15,2 3,6 Södra Vi 1 324 59,7 15,3 74,3 10,2 3,8 Djursdala 356 62,6 17,5 70,9 11,7 4,0 Rumskulla 420 56,7 24,8 46,6 28,6 5,5 Storebro 962 56,0 8,3 66,0 25,6 3,2 Pelarne 189 65,6 17,7 50,8 30,6 4,8 14

Tabell 6: Nettopendling (tätort + glesbygd). (Källa: SCB 2005) Inpendling Utpendling Nettopendling Tuna 69 245-176 Frödinge 305 413-108 Locknevi 16 189-173 Gullringen 177 293-116 Södra Vi 1 063 669 394 Djursdala 36 184-148 Rumskulla 66 179-113 Storebro 338 494-156 Pelarne 10 101-91 I Tuna förvärvsarbetar knappt 50 procent av invånarna över 16 år. Ungefär fyra femtedelar av de förvärvsarbetande personerna arbetar utanför Tuna-området, vilket medför att utpendlingen är ganska stor. Antalet förvärvsarbetande är inte så stort om man jämför med de andra orterna, vilket kan bero på att hela 26 procent av befolkningen är 65 år eller äldre (se tabell 3). Nästan 30 procent arbetar i annan kommun, mest sannolikt i Oskarshamns, Västerviks eller Hultsfreds kommun. I tabell 2 kan utläsas att Tuna är den ort som tappat störst andel invånare, -6,7 procent, åren 2002-2006. I Frödinge förvärvsarbetar nästan 62 procent av invånarna över 16 år, vilket är en av de högsta siffrorna bland de undersökta tätorterna. 18,5 procent av dessa arbetar i Frödingeområdet. Detta är intressant med tanke på att Frödinge Mejeri är en stor arbetsplats i området. Inpendlingen till Frödinge är således stor. I Locknevi förvärvsarbetar 55 procent av invånarna över 16 år. Drygt 20 procent arbetar i området. Andelen som arbetar utanför kommunen är hög, över 26 procent. Locknevi gränsar till Västerviks kommun och även till Kinda kommun, varför pendling över kommun- och länsgräns är vanligt. I Gullringen förvärvsarbetar 55 procent av invånarna över 16 år. Utpendlingen från Gullringen är relativt hög ca 80 procent av de förvärvsarbetande invånarna arbetar utanför området. I Södra Vi förvärvsarbetar drygt 59 procent av invånarna över 16 år. 85 procent av de förvärvsarbetande arbetar utanför Södra Vi, vilket innebär att utpendlingen är stor. Inpendlingen är dock avsevärt mycket större och Södra Vi är den enda av de undersökta tätorterna som har en positiv nettopendling. Detta beror på att Ljunghälls gjuteri ligger på orten. Södra Vi är den enda av orterna som ökat sin befolkning åren 2002-2006. Djursdala har en av de högsta andelen förvärvsarbetande av invånarna över 16 år av de undersökta orterna. Hela 62,6 procent förvärvsarbetar. Något över 70 procent av dessa arbetar utanför Djursdala. I Rumskulla förvärvsarbetar ungefär 57 procent av invånarna över 16 år. Nästan 75 procent av de förvärvsarbetande invånarna arbetar utanför Rumskulla. Andelen som arbetar utanför kommunens gränser är så hög som 29 procent. Pendling sker sannolikt till Eksjö kommun. I Storebro förvärvsarbetar ungefär 56 procent av invånarna över 16 år. Andelen personer som arbetar i Storebroområdet är få, endast cirka 8 procent. Hela 66 procent av förvärvsarbetarna arbetar i kommunen, medan cirka en fjärdedel arbetar i annan kommun, sannolikt Hultsfreds kommun. Storebro är den ort som till antalet har tappat flest invånare, 63 personer, under perioden 2002-2006. Pelarne har den högsta andelen förvärvsarbetande av invånarna över 16 år av de undersökta orterna. Hela 65,6 procent förvärvsarbetar. Över 80 procent arbetar utanför området och en så stor andel som drygt 30 procent arbetar i annan kommun. 15

4. Handlingsplan Kommunen anser att statligt ekonomiskt stöd, och i viss mån även kommunalt ekonomiskt stöd ska ges till butiker som fyller en avgörande funktion för den lokala servicen, men vars kundunderlag inte är så stort att butikens fortsatta existens är garanterad. Dagligvarubutiker finns i följande tätorter: Frödinge, Gullringen, Rumskulla, Storebro, Södra Vi och Tuna. Samtliga dessa butiker ska, om behov finns, kunna vara aktuella för statligt och/eller kommunalt ekonomiskt stöd från 2008-02-01. Vimmerby kommun kan ge bidrag till dagligvarubutiker som tillhandahåller varuhemsändning till permanentboende hushåll som ligger utanför detaljplanelagt område. Hemsändningsbidraget är idag 90 kronor/hemsändningstillfälle. Flera av handlarna har uttryckt att denna summa är för låg för att täcka omkostnaderna. Då hemsändning är en mycket viktig service för den äldre befolkningen på landsbygden kommer hemsändningsbidraget från och med 2008-02-01 att höjas till 120 kronor/hemsändningstillfälle. Dessutom ska hemsändningsbidraget kontinuerligt uppjusteras så att nivån ligger i linje med de kostnader som handlarna har för hemsändning enligt Konsumentverkets mätningar. För att informera om hemsändningsverksamheten ska Vimmerby kommun årligen annonsera om hemsändningsverksamheten i samråd med handlarna. Sidoverksamheter och ombudsfunktioner är viktiga för butikerna. I de fall handlarna behöver kommunal medverkan för att öka möjligheten att få tillgång till ytterligare ombudsfunktioner, exempelvis apoteksservice, ska så ske. Det är viktigt att ha och upprätthålla en god kontakt med handlarna i kommunens mindre orter. Därför ska ett årligt möte hålls mellan handlarna, företrädare för kommunstyrelsens arbetsutskott, Vision Vimmerby, Regionförbundets kontaktperson samt den eller de kommunala tjänsteman som arbetar med varuförsörjningsplanen. Vid behov kan ytterligare personer inbjudas. 16

Bilaga 1 Karta över dagligvarubutiker, skolor, distriktssköterskemottagning, särskilda boenden och lägenheter anpassade för äldre i Vimmerby kommun Ett kommunalt övertagande av hemsjukvården har skett från och med 2008-01-01. Distriktssköterskorna är anställda av kommunen och vård i den enskildes hem utförs av kommunalt anställda distriktssköterskor. All mottagningsverksamhet kvarstår på Landstinget. I skrivande stund är det klart att mottagningsverksamhet kommer att finnas i Vimmerby tätort och eventuellt i någon ytterligare tätort. 17

Bilaga 2 1(2) Regler/avtal för hemsändningsbidrag För att en dagligvarubutik ska komma ifråga för statligt bidrag krävs dels att butiken är belägen inom kommungränsen, dels att den ligger utanför Vimmerby tätort. Vimmerby kommun kan ge bidrag till dagligvarubutiker som tillhandahåller varuhemsändning till permanent boende hushåll som är belägna utanför detaljplanelagt område. Bidrag utgår endast till hemsändning av dagligvaror. Med dagligvaror menas i princip alla varugrupper som normalt tillhandahålles i dagligvarubutiker. Undantag utgör dock varor som pga. sin storlek eller vikt inte kan transporteras i handlarens eget fordon. För att bidrag ska utgå måste hushållen beställa varorna från närmaste dagligvarubutik. Den enskilde köpmannen avgör själv i samråd med kunderna beställnings- och leveransrutiner. Hemsändningen bör i första hand ske med handlarens eget fordon. Om detta inte är möjligt kan varorna levereras med hjälp av lantbrevbärare eller viss linjetrafik. Varudistributionen ordnas och organiseras av handlaren själv. Handlaren erhåller ett fast bidrag per hemsändning. Hemsändningsbidragets storlek fastläggs årsvis i kommunens budget. Bidrag enligt första stycket utgår för högst en leverans per hushåll och vecka. Handlaren förbinder sig att ombesörja hemsändning av dagligvaror inom sitt kundområde. Handlaren antecknar utförda leveranser på en hemsändningslista, där även kunden har signerat. Hemsändningslistan översänder handlaren sedan till kommunen senast en månad efter det kvartal listan avser. Kommunen äger rätt att ta del av handlarens hithörande bokföring och övriga handlingar för erforderlig kontroll. Om en handlare avser att upphöra med sin verksamhet ska han/hon snarast möjligt underrätta kommunen om detta. Ovanstående regler gäller från och med och tills vidare Nedanstående butik förbinder sig att följa ovanstående regler som förutsättning för att erhålla bidrag för hemsändning av dagligvaror. Butik: Namn: Butiksinnehavare el. föreståndare Adress: Postnr./ort: Tel.: Vimmerby kommun / datum Ort / datum Kommunens representant Butikens representant 18

Bilaga 3 VIMMERBY KOMMUN HEMSÄNDNINGSLISTA Butik VIMMERBY KOMMUN Adress Postnummer Postadress Kanslienheten Stadshuset 598 81 VIMMERBY Postgiro Bankgiro Månad År Kundens namn och bostadsort Levererat den Mottagarens namnteckning 20 19

Befolkningsutveckling 2002-2006 TUNA 2002 2003 2004 2005 2006 Förändr 02-06 Förändr 02-06% Tuna tätort 257 252 247 254 240-17 -6,6 Tuna glesbygd 548 529 517 517 511-37 -6,8 Summa 805 781 764 771 751-54 -6,7 Befolkningsutveckling 2002-2006 FRÖDINGE 2002 2003 2004 2005 2006 Förändr 02-06 Förändr 02-06% Frödinge tätort 359 345 350 359 379 20 5,6 Frödinge glesbygd 706 692 684 688 674-32 -4,5 Summa 1 065 1 037 1 034 1 047 1 053-12 -1,1 Befolkningsutveckling 2002-2006 LOCKNEVI 2002 2003 2004 2005 2006 Förändr 02-06 Förändr 02-06% Locknevi samhälle 82 86 83 89 84 2 2,4 Locknevi glesbygd 444 435 442 440 427-17 -3,8 Summa 526 521 525 529 511-15 -2,9 Befolkningsutveckling 2002-2006 GULLRINGEN 2002 2003 2004 2005 2006 Förändr 02-06 Förändr 02-06% Gullringen tätort 574 583 566 559 567-7 -1,2 Gullringen glesbygd 242 243 240 244 229-13 -5,4 Summa 816 826 806 803 796-20 -2,5 Befolkningsutveckling 2002-2006 SÖDRA VI 2002 2003 2004 2005 2006 Förändr 02-06 Förändr 02-06% Södra Vi tätort 1 190 1 189 1 195 1 197 1 182-8 -0,7 Södra Vi glesbygd västra 284 285 310 306 289 5 1,8 Södra Vi glesbygd östra 98 101 102 96 110 12 12,2 Södra Vi glesbygd sydvästra 68 64 66 65 69 1 1,5 Summa 1 640 1 639 1 673 1 664 1 650 10 0,6 Befolkningsutveckling 2002-2006 DJURSDALA 2002 2003 2004 2005 2006 Förändr 02-06 Förändr 02-06% Djursdala tätort 243 240 242 238 243 0 0 Djursdala glesbygd 210 219 214 215 205-5 -2,4 Summa 453 459 456 453 448-5 -1,1 20

Befolkningsutveckling 2002-2006 RUMSKULLA 2002 2003 2004 2005 2006 Förändr 02-06 Förändr 02-06% Rumskulla tätort 197 201 193 198 200 3 1,5 Rumskulla glesbygd 337 319 316 321 326-11 -3,3 Summa 534 520 509 519 526-8 -1,5 Befolkningsutveckling 2002-2006 STOREBRO 2002 2003 2004 2005 2006 Förändr 02-06 Förändr 02-06% STOREBRO tätort 1 045 1 061 1 063 975 974-71 -6,8 STOREBRO glesbygd 121 130 133 133 134 43 10,7 södra STOREBRO glesbygd norra 70 70 68 67 65-5 -7,1 Summa 1 236 1 261 1 264 1 175 1 173-63 -5,1 Befolkningsutveckling 2002-2006 PELARNE 2002 2003 2004 2005 2006 Förändr 02-06 Förändr 02-06% PELARNE tätort 46 47 46 44 43-3 -6,5 PELARNE glesbygd 194 181 194 185 185-9 -4,6 Summa 240 228 240 229 228-12 -5 21

Bilaga 5 Sammanställning av butiker inom området: Butik Tempo Tuna Tfn 0492-500 03 ICA Nära Frödinge Tfn 0492-400 03 ICA Nära Wohlfarts Gullringen Tfn 0492-220 02 ICA Nära Södra Vi Tfn 0492-200 23 Rumskulla Lanthandel Tfn 0496-400 01 ICA Nära Storebro Tfn 0492-300 58 Huvudleverantör Axfood ICA ICA ICA Menigo ICA Sidoverksamheter Hemsändning Apoteksservice Frimärkssortiment samt litet sortiment av postens utbud Paketutlämning Privpak Schenker DHL Servicepoint för småpaket Systemutlämning Svenska spel m tips on-line och lottförsäljning Hyrvideo Kaffeservering Hemsändning Svenska spel m lottförsäljning DHL Servicepoint för småpaket ICA Banken Hemsändning Frimärkssortiment samt litet sortiment av postens utbud Posten Paket DHL Servicepoint för småpaket Systemutlämning Svenska spel m tips on-line och lottförsäljning Harry Boy i ICAkassan ICA Banken ** Hemsändning Apoteksservice Svenska spel m lottförsäljning ICA Banken *** Hemsändning Apoteksservice Frimärkssortiment samt litet sortiment av postens utbud Bussgodsombud för KLT Café och lunchpaket sommartid Hemsändning Frimärkssortiment samt litet sortiment av postens utbud Posten Paket Svenska spel m lottförsäljning ICA Banken Butiksstorlek* Medelstor butik Medelstor butik Medelstor butik Större butik Liten butik Medelstor butik * Omsättning i kronor: upp till 6 miljoner kronor = liten butik, mellan 6 och 10 miljoner kronor = medelstor butik, över 10 miljoner kronor = större butik ** Apoteksservice finns i Gullringens Simhall. *** ATG, Svenska spel med tips-on-line och lottförsäljning, postservice både skicka och ta emot brev och paket, DHL Servicepoint för småpaket samt paketutlämning Privpak Schenker finns hos Olles KioskButik KB i Södra Vi. 22

23

VIMMERBY KOMMUN Planerings- och utvecklingskontoret 598 81 VIMMERBY www.vimmerby.se