MANO ÅTER UTAN FÖ MANO A Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Instrumentvägen 10, 126 53 Hägersten Telefon: 08-772 33 60 Fax: 08-772 33 61 E-post: rsmh@rsmh.se Hemsida: www.rsmh.se
Att leva med psykos FÖRDOMAR HÄLSA PSYKOS KAMRATSTÖD TRÖTTHET DEPRESSIVITET TERAPI STÄMPLAD UTANFÖRSKAP HÄMTNING ATTITYDER ÅNGESTVÄLBEFINNANDE KRIS ENSAMHETÅTERHÄMTNIN PSYKI G UTMATTNING PANIK GEMENSKAP STRESS ATT MÅ BRA FÖRSKAP TRÖTTHET TERAPI ISOL RDOMAR HÄLSA PSYKOS DEPRESSIVITET KAMRATSTÖ TT MÅ BRA
Diagnos utifrån upplevelser Till skillnad från många fysiska sjukdomar vet vi inte helt klart varför vissa drabbas av psykisk ohälsa. Det går oftast inte att peka på en tydlig orsak. Vi antar, tolkar och ser tänkbara orsaker. Alltför snäva och självklara tolkningar av symptom riskerar att leda till förenklingar, vilket kan göra att förhållandet mellan diagnos och behandling blir oklart. Attityder till olika diagnoser skiljer sig åt och om en diagnos inte är till hjälp kan den vara stigmatiserande. Samtidigt är det obestridligt att det finns gemensamma upplevelser som till exempel personer som är deprimerade har och som hör ihop med depressionen, på samma sätt som det är för personer som har ångest eller fått diagnosen borderline personlighetsstörning. Det gäller också dem som har psykoser och som vi berättar om i den här skriften. Många RSMH-medlemmar har uttryckt en önskan om att få mera kunskaper om just de problem de har för att på det sättet bättre få kontroll över sin psykiska ohälsa. Att tillsammans med andra diskutera vad som kan vara till hjälp när det gäller ens speciella problem kan förändra den egna situationen (I slutet av broschyren finns frågor som kan vara användbara). Det är av det skälet RSMH ger ut skrifter om olika diagnoser. Den faktabaserade texten bygger på läroböcker om psykisk ohälsa, men också på fakta från olika nationella och internationella internetsidor för människor med psykisk ohälsa. För att beskriva hur komplex psykisk ohälsa kan vara har faktamaterialet kompletterats med intervjuer. Alla intervjupersoner har fingerade namn. FÖRDOMAR HÄLSA PSYKOS KAMRATSTÖD ANODEPRESSIVITET TERAPI STÄMPLAD UTANFÖRSKAP ERHÄMTNING ATTITYDER ÅNGEST VÄLBEFINNANDE KRIS ENSAMHETÅTERHÄMTNIN ÅTERHÄMTNING UTMATTNING GEMENSKAP STRESS ATT MÅ BRA UTANFÖRSKAP TRÖTTHET TERAPI ISOLERING FÖRDOMAR HÄLSA PSYKOS MANODEPRESSIVITET KAMRATSTÖD ATT MÅ BRA 2
Tala med någon! Visste du att de allra flesta som får hjälp i tid vid psykisk ohälsa återhämtar sig? Det gäller också människor som blir psykotiska, alltså då omgivningen tycker att ens verklighetsuppfattning är förvrängd medan man själv inte gör det. Lars, som vi intervjuat på nästa sida, har lärt sig känna igen tidiga symptom när att han håller på att bli psykotisk och beskriver hur han gör för att förhindra att psykosen utvecklas. Om man själv inte kan hantera sin psykos är det viktigt att få hjälp så snart som möjligt. Därför bör du ta kontakt med en specialist som har erfarenhet och kunskaper om psykoser. Ett första steg kan vara att tala med någon du känner förtroende för eller någon som står dig nära som kanske kan vara ett stöd för dig när du söker hjälp. Är du anhörig, närstående eller nära vän till någon som du uppfattar som psykotisk kanske du kan försöka förmå den personen att söka hjälp? Återhämtningen går oftast snabbare om man får hjälp i tid. Hur yttrar sig psykos? Människor som är psykotiska kan höra röster och ha tvångstankar, som kan vara plågsamma. Det är viktigt att veta att inifrån kommande röster kan vissa höra utan att deras verklighetsuppfattning är förvrängd och har alltså ingenting med psykos att göra. Men om man inte kan skilja egna tankar från när andra talar till en och när gränsen mellan en själv och omgivningen blir oklar då har man förmodligen en psykos. Vid psykos kan man också ha lukt- eller synupplevelser som inte omgivningen uppfattar. Ibland talas det om positiva och negativa symptom vid psykos, där de förra är sådant som kommit till på grund av psykosen, som till exempel att man hör eller upplever saker som andra inte upplever. Negativa symptom är sådant som man förlorat på grund av psykosen, som socialt umgänge, att man har svårt att koncentrera sig och saknar intressen etcetera. Mycket av det man upplever, ser eller känner vid en psykos får inte sällan en symbolisk innebörd som man sedan tolkar som tecken på något. Andra tidiga yttringar av psykos kan vara att man drar sig undan och blir isolerad samtidigt som man har svårt att arbeta eller studera, sover och äter dåligt och har kraftiga humörsvängningar. Ytterligare tidiga tecken på psykos kan vara: Försummar den personliga hygienen Tror att man har speciella egenskaper Att ens tankar blir påverkade eller att det går att påverka andras tankar Tror att man är utsatt för konspiration, spioneri och förföljelse Har opassande känslomässiga reaktioner Pratar och skriver om saker som är obegripliga Det är viktigt att komma ihåg att även om beteenden uppfattas som annorlunda är de oftast helt normala. Vi är alla olika och har olika sätt att reagera på det som inträffar i livet. Men om dessa förändringar pågår en längre tid, minst ett par veckor, kan det vara tidiga tecken på psykos. Men nu ska Lars berätta om hur han gör för att bemästra sina psykoser. 3
Att byta mönster Lars är 39 år och har fått diagnosen reaktiv paranoid psykos. Paranoid betyder att han känner sig förföljd, reaktiv att han reagerar på omgivningen. Tidigare var det alltid på grund av att han slutade med medicinerna som han blev psykotisk. Nu styr han doseringen själv och höjer dosen om han börjar må sämre. Det har Lars kommit överens om med sin läkare. Numera är det mera människor i min omgivning som jag reagerar på. Med vänliga och förstående personer omkring mig är risken mycket liten för att jag ska bli psykotisk. Men om människor inte är det eller inte känner mig och jag blir stressad av det, eller att jag får för mig att de tycker illa om mig; uppfattar mig som stöddig och slarvig, samtidigt som jag inte kan eller orkar förklara mig då kan jag bli psykotisk. Om Lars inte är i balans och går ut på stan och handlar och blir illa bemött av ett affärsbiträde kan han må dåligt en hel dag. Sedan när han blir sämre kan det räcka med att människor i hans omgivning talar om precis vad som helst, som han då tolkar som gliringar riktade mot sig själv. När jag mår som sämst handlar allt som skrivs i tidningar om mig, liksom i böcker, på radio och TV. Bilarnas registreringsnummer blir ett budskap och jag känner mig förföljd och bevakad och jag tror att det finns mikrofoner över allt. För några år sedan insåg Lars att det kostade på för mycket att få återfall. Därför bestämde han sig för att han ska göra allt för att inte bli psykotisk igen, vad som än händer. Även om börsen rasar, det blir världskrig eller han förlorar jobbet, inte klarar tentan eller inte får den tjej han vill ha så ska han försöka strunta i det. Det viktigaste är att inte bli sjuk igen, menar han. Det är det primära. Allt annat är sekundärt. Om man bestämmer sig för att det inte finns något som är värre än att bli psykiskt sjuk tror jag man har goda chanser att klara sig från återfall. Ett sätt han använder sig av är att bryta mönstret. Om till exempel hans tjej håller på att gå ifrån honom och han får instabila känslor och tankar, då har han att välja mellan att få ett återfall eller att låta tjejen gå. Förut tänkte jag bara på tjejen och fortsatte i en nedåtgående spiral och blev psykotisk. Nu försöker jag lugna ner mig genom att höja medicindosen, sova mycket, äta ordenligt och undvika situationer och platser där jag kan möta den här tjejen. Jag har alltså lärt mig hur jag ska hantera situationen. Det går verkligen om man bestämmer sig. Olika former av psykos 4 De flesta som får psykos för första gången är mellan 16 och 40 år och det drabbar ungefär 2 000 personer per år. Det finns olika typer av psykos och som kan sägas utvecklas på tre olika sätt: Det kan vara en plötsligt stormande akut psykos som går över efter en relativt kort tid och som många gånger förklaras av en pressande livssituation med fysisk och psykisk utmattning. Eller så kan det vara återkommande psykoser med flera återfall under några år, som ofta hänger samman antingen med en depression och är ett slags mellanting mellan det tillståndet och psykos. Depressionen kan å ena sidan bero på psykosen och å andra sidan kan depressionen utlösas eller fördjupas av psykosen. Psykos kan också bero på att man pendlar
5
mellan att vara uppskruvad vissa perioder och nedstämd andra perioder, vid så kallad bipolär sjukdom. Den formen av psykos brukar kallas för cykloid psykos eller schizoaffektiv psykos. Den tredje formen av psykos är mera långvarig med personlighetsförändringar och social isolering som följd, om man inte får hjälp och stöd i tid. Schizofreni, som är en svår psykisk sjukdom, kan uppvisa liknande symptom som vid långvarig psykos men skiljer sig åt på vissa väsentliga punkter. Trots att schizofreni kan leda till svåra funktionshinder återhämtar sig mer än hälften helt eller delvis om de får kvalificerad hjälp. Även personer med så kallad borderline personlighetsstörning kan i vissa falla bli psykotiska. Det är annars ett tillstånd som karaktäriseras av snabba och ibland extrema humörförändringar där man tenderar att dela upp verkligheten i svart och vitt, gott och ont, allt eller intet. Vad kan utlösa en psykos? Att vissa drabbas av psykos menar de flesta idag beror på att dessa personer har en högre biologisk eller psykologisk sårbarhet, vilket gör att man inte på samma sätt som vid en lägre sårbarhet tål en plötslig eller långvarig svår stress. Det som kan bli den utlösande faktorn kan också vara förlust av en nära anförvant, svåra konflikter, en svår operation som förändrar bilden av en själv eller en långvarig isolering. Skillnaden i sårbarhet tror man till viss del hänger samman med ärftliga faktorer. Samtidigt vet man att ungefär hälften av dem som får en psykos inte har denna ärftliga sårbarhet. En trygg uppväxt kan alltså vara ett skydd vid hög sårbarhet och å andra sidan kan störda uppväxtförhållanden bli det som utlöser psykosen. Se hela individen Personer som blir psykotiska kan upplevas som skrämmande, inte bara för den som drabbas utan även för närstående. Därför är det viktigt att hjälpen och stödet samordnas och utformas redan från början utifrån individens hela livssituation. Det bör alltså finnas en behandlingsplan som omfattar såväl medicinsk behandling, bra behandlingsmiljö, psykoterapeutiskt stöd, liksom att det bör finnas psykologiskt stöd för närstående. 6 Till en början kan hjälpen i de flesta fall ges i hemmet via till exempel ett speciellt psykosteam om sådant finns. Det är bra om det finns en uppbackning av familj och vänner. Besöken från teamet bör till en början ske tätt och regelbundet för att bättre bilda sig en uppfattning om vilken hjälp och vilket stöd som behövs fortsättningsvis. I vissa fall eller i vissa perioder kan det finnas behov av vård på annat håll än i hemmet. Det kan vara om man bor själv och mår
väldigt dåligt eller om det finns stora konflikter i hemmet. Men det kan också vara för att anhöriga behöver avlastning om ens psykotiska tillstånd är påfrestande. Bäst är om vården sker på en mindre enhet för max sex personer eller mera familjära så kallade krishem. Större enheter kan bli för oroliga och påverka psykosen negativt. För en del går återhämtningen långsamt och man kan behöva långvarigt stöd i boendet, kanske genom personlig assistans. Det ansöker man om hos kommunen. Det gör man också om man behöver kontaktperson, som ska fungera som ett stöd och hjälp vid fritidsaktiviteter eller i kontakter med myndigheter. Det finns alltså olika former av hjälp. Ett annat alternativ är att bo i gruppboende eller vistas på behandlingshem. Oavsett var och hur man bor är det viktigt med meningsfull sysselsättning när man orkar med det. Ytterligare stöd kan man få via ett så kallat personligt ombud. Där är klienten så att säga arbetsgivare och ombudet arbetar på uppdrag av denne. Personligt ombud är en från myndigheter fristående verksamhet och som är till för att stötta den enskilde så att denne kan få den hjälp och stöd man har rätt till. Om funktionsnedsättningen orsakar betydande svårigheter i det dagliga livet, som det heter, kan man omfattas av Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Det är en lagstadgad rättighet som är till för att man trots sitt funktionshinder ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Ansöker om LSS gör man hos kommunen. Tvångsvård Psykiskt sjuka är inte nämnvärt farligare än andra. Att man är psykotisk innebär alltså inte per definition att man är farlig. Det finns en något förhöjd våldsrisk men den är i första hand kopplad till att man samtidigt missbrukar alkohol eller droger. En person som är psykotisk och samtidigt aggressiv är ofta oerhört rädd. Om man skulle vara farlig för andra eller för sig själv och motsätter sig att söka vård kan det bli nödvändigt med tvångsomhändertagande enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT. Lagen fungerar då som ett skydd för den psykiskt sjuke själv och dennes omgivning. Det är viktigt att veta att tvångsvård bara får ske om man verkligen är i behov av vård och inte går med på den frivilligt. Vid tvångsvård ska ett så kallat vårdintyg skrivas. Det görs av en legitimerad läkare efter att denne gjort en undersökning. Om man inte infinner sig frivilligt till undersökningen kan man bli hämtad av polis. Vårdintyget ska sedan prövas inom fyra dygn av en annan läkare som är specialist i psykiatri. Det är sedan chefsöverläkaren på den psykiatriska kliniken som inom ett dygn beslutar om tvångsvård. Vården ska ta stor hänsyn till den enskilde och syfta till att man tar emot hjälpen och stödet frivilligt och får pågå i högst fyra veckor. Om chefsöverläkaren tycker det är nödvändigt kan han begära fortsatt tvångs vård hos länsrätten i högst fyra månader. Ytterligare förlängning kan beviljas av länsrätten, högst sex månader i taget. Rickard, som vi intervjuat på nästa sida, var vare sig farlig för sig själv eller andra men läkaren bedömde att om han inte fick vård skulle hans psykiska hälsa avsevärt försämras. 7
8 Delaktig i besluten Efter utlandsstudier fortsatte Rickard studera i Sverige på en ort där han inte bott tidigare. Han lärde känna nya människor, flyttade in i nytt boende. Det blev stora förändringar på en gång. Ganska snart engagerade han sig i en rad aktiviteter vid sidan av studierna. Han sov allt mindre. Efter ett tag började han känna sig förföljd och försökte övertyga sin rumskamrat om att en stor fara hotade. Detta pågick ett tag tills rumskamraten och några andra kompisar samlade till ett möte där det förutom dem själva och Rickard även fanns en läkare med. Det blev ett skapligt samtal även om jag kände mig ensam och utsatt. Själv tyckte jag inte att det var något fel på mig och förmodligen var jag inte tillräckligt dålig för att läkaren skulle kunna skriva vårdintyg på mig, minns Rickard. Det blev inte mycket sömn nästa natt heller och Rickard blev raskt sämre och hämtades av polis för transport till den psykiatriska akutmottagningen på orten. Att polisen kom upplevde han som ett skydd från den onda värld han fruktade. Vart han förts visste han inte då ingen informerat honom. Han hänvisades till ett väntrum. Där kändes det till en början som om han fortfarande befann sig i den goda världen. Eftersom ingen brydde sig om honom tyckte han dock efter ett tag att han lika gärna kunde gå därifrån. Men i dörren blev han stoppad. Nu var han inte lika säker längre om han var bland onda eller goda människor. Då jag äntligen fick tala med en läkare var jag på min vakt. Han tyckte att jag skulle ta medicin men jag misstänkte att den var förgiftad. Läkaren kunde hålla med Rickard om att det fanns en teoretisk chans att den kunde vara förgiftad men tyckte ändå att han kunde lita på honom. I en psykos är det också viktigt att man blir bekräftad i det man upplever, menar Rickard. Det öppnar till dialog och förtroende. Men lika viktigt är det att få höra hur andra ser på det man upplever, eftersom man i psykosen söker efter referenspunkter i verkligheten. Man försöker förstå vad det egentligen är som händer. När Rickard frågade vad som skulle hända om han inte tog medicinen sa läkaren att han i sådana fall blev tvungen att ge honom den med tvång. Han gav mig ändå ett val och det är oerhört viktigt att man som patient får möjlighet att välja eftersom man är i en oerhörd beroendesituation när man är tvångsintagen. Alla ens möjligheter är ju beskurna. Som patient bör man så långt som möjligt också vara delaktig i besluten som rör en själv, menar Rickard. Det kan gälla hur små saker som helst. Om man inte får vara med och fatta beslut om det som rör en själv blir man först frustrerad och sedan apatisk. Det undergräver ens möjligheter till återhämtning. Rickard menar att ett bra bemötande i vården bygger på att personalen har god kunskap om psykisk ohälsa. Det har de oftast på avdelningar för olika diagnoser där det finns spetskunskap, är Rickards erfarenhet. Sedan bör man vara bra på att kunna prata med andra människor och intresserad av att lösa praktiska problem. Därtill bör man kunna leva sig in i andra människors situation. Och kanske våga tumma på en eller annan regel. Under sju år hade Rickard just en sådan läkare. Hon lämnade bland annat ut sitt privata mobiltelefonnummer till mig och sa att om jag funderade på att ta mitt liv kunde jag när som helst ringa henne. Att leva eller dö var inte det viktigaste för mig då det var snarare en utväg. Men jag kände att hon brydde sig om just mig. Och det betydde väldigt mycket.
Medicin, psykoterapi och anhörigstöd Mediciner som används vid psykos är så kallade antipsykotiska läkemedel eller neuroleptika. De botar inte sjukdomen utan dämpar eller minskar symptomen genom att de blockerar vissa signalsubstanser i hjärnans nervceller. Det bästa är om ingen medicin alls sätts in under den första veckan eftersom en fjärdedel av alla psykoser går över av sig själva. Doseringen ska sedan vara rätt anpassad; höga doser har oftast inte någon bättre antipsykotisk effekt än lägre doser, däremot kan biverkningarna bli väldigt besvärande och hämma ens möjligheter att vara socialt aktiv. Det är också viktigt att det förs en dialog mellan läkaren och patienten om medicinens effekter, liksom dess biverkningar. Behandlingen med antipsykotiska läkemedel mot psykos bör inte pågå längre än sex månader. Det finns närmare 20 olika antipsykotiska läkemedel. Du kan läsa mer om ditt läkemedel på: www.fass.se Ett psykoterapeutiskt stöd där man bearbetar känslor som hör samman med psykosen är betydelsefullt för många. Att försöka bryta psykosen med psykoterapi är dock inget att rekommendera. Det är viktigt att få fortsatt psykoterapeutiskt stöd och hjälp för dem som behöver det efter att psykosen gått över. En sådan terapi kan behöva pågå under lång tid, inte minst om det finns rädslor för att man ska drabbas av nya psykoser. Anhöriga känner patienten och är ofta en resurs i vården. På vissa ställen har man upprättat så kallat nätverkskontrakt mellan patienten, vården och anhöriga så att inte tystnadsplikten blir ett hinder i kontakten dem emellan. Självhjälpsgrupper Lars berättade i intervjun hur han gör för att förhindra att han blir psykotisk. Det har han lärt sig genom erfarenhet. Tips på hur andra gör kan man få genom att till exempel besöka olika internetsidor där människor med egen erfarenhet diskuterar vad som hjälper. Eller så kan man tillsammans med andra träffas i så kallade självhjälpsgrupper där sådana finns. Självhjälpsgrupper kan då också bli ett känslomässigt stöd. Frågor att diskutera: Vad är likheterna och vad är skillnaderna mellan den psykos du har och den som beskrivs ovan? Vad kan du göra för att få mer information om din psykos? Vad kan du göra för att få mer information om de läkemedel du är ordinerad, den psykoterapi du eventuellt får? Vad gör du för andra saker för att försöka må bättre? Vilket eller vilka tips om hur man kan må bättre skulle du kunna pröva som andra i gruppen berättat om? Finns det något annat som du skulle vilja ta upp och diskutera? 9
Vad kan jag göra mer? Du kan som sagt göra mycket själv för att inte ditt tillstånd ska försämras. Här kommer några saker som du kan tänka på: Acceptera den du är Vad vi tror på, kommer ifrån, vilken religionstillhörighet vi har, hudfärg, kön eller sexuell läggning gör oss till den vi är. Våra olikheter är vi alla skyldiga att respektera. Försök respektera och acceptera den du är. Var aktiv Regelbunden motion hjälper om du känner dig stressad, deprimerad eller har ångest. Försök hitta någon aktivitet som du gillar som till exempel att cykla, simma, dansa eller promenera. Även om du har ett starkt motstånd, försök ändå. Gör något kreativt All kreativitet hjälper om man känner sig nere eller har ångest. Det ökar din självkänsla. Försök hitta något kreativt som du kan göra och som passar just dig, som till exempel skriva, måla, fotografera eller laga mat. Lär dig något nytt Att försöka lära sig något nytt kan öka din självkänsla, oavsett om det handlar om att söka ett jobb eller att göra något för nöjes skull. Det kan få dig att må bättre. Bli engagerad Att möta nya människor och bli involverad i olika saker kan betyda mycket. Genom att stödja andra och känna att du får stöd själv mår du oftast mycket bättre. 10 Koppla av Om du är hårt engagerad, försök skaffa tid för dig själv genom att lyssna på musik, läsa eller meditera. Försök hitta något som passar just dig. Ät ordentligt Att skaffa sig bra matvanor gör inte bara att du mår fysiskt bra det påverkar också ditt psykiska välbefinnande. Ät regelbundet och glöm inte färsk frukt och grönsaker. Be om hjälp Alla behöver vi hjälp då och då. Det är alltså helt okey att be om hjälp, även om det tar emot att göra det. Du kan be om hjälp av en vän, någon i familjen, din doktor, någon stödgrupp eller genom att till exempel ringa Nationella Hjälplinjen. Tala om det De flesta känner sig isolerade eller överhopade av problem. Det kan hjälpa att dela sina känslor med någon annan. Drick måttligt Att dricka alkohol när man mår psykiskt dåligt gör det hela värre. Att kombinera alkohol och läkemedel kan också vara farligt. Drick måttligt eller undvik alkohol helt. Kämpa på Var inte för hård mot dig själv. Vi kan alla känna att vissa dagar är svårare än andra och som vi tacklar på olika sätt. Det finns inte något rätt eller fel sätt att försöka tackla livets svårigheter på. Det viktigaste är att vi ändå försöker. Håll kontakt Du behöver inte kämpa och vara stark helt på egen hand. Vänner är viktiga, speciellt när man har det svårt. Håll kontakten.
Om du är missnöjd Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och verksamheter som tar emot uppdrag från hälso- och sjukvården har psykiatrin en skyldighet att ge god vård. Om man är missnöjd med vården och vill klaga bör man först göra det till vårdpersonalen för att eventuellt reda ut missförstånd eller oklarheter. Nästa steg kan vara att vända sig till verksamhetschefen om man får vård inom landstinget eller till den ansvariga sjuksköterskan inom kommunen. Man kan också vända sig till patientombud inom landstinget om man tycker sig blivit illa bemött eller är missnöjd med vården. Om man vill göra en formell klagan kan de också hänvisa en vidare till patientnämnden som finns i alla landsting. Patientnämnden är en fristående instans dit patienter, anhöriga och personal kan vända sig när det uppstått problem i kontakterna med vården. Dit kan man både ringa eller skriva för att få sitt klagomål utrett eller hjälp med att slussas vidare till rätt instans. Om man tycker att någon i vården gjort fel kan man begära att Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) ska pröva det rättsligt. HSAN kan dela ut en varning eller erinran. Varning är mycket allvarligt och kan leda till att en läkare får sin legitimation indragen. Man kan också göra en anmälan till Socialstyrelsen som har tillsyn över hälso- och sjukvården. Men då ska anmälan vara mer generell och inte handla om en person. Om man tycker att en myndighet handlagt ens ärende felaktigt kan man vända sig till Justitieombudsmannen (JO) och om man tycker det finns ett systemfel hos myndigheten vänder man sig till Justitiekanslern (JK). Tycker man att man diskrimineras på grund av sitt funktionshinder ska man vända sig till Diskrimineringsombudsmannen (DO) eller HO (Handikappombudsmannen). Vill du veta mer om psykisk ohälsa och vad RSMH gör? Gå in på RSMH:s hemsida; www.rsmh.se eller kontakta vårt kansli: 08-7723360. 11