Transport av varmhållen mat. Projekt 2010. Jönköpings län



Relevanta dokument
Livsmedelstransportörer i Stockholm 2010

Kontrollprojekt Temperatur i tillagningskök på skolor, förskolor och särskilda boenden

Grillad kyckling. - Kontrollprojekt om hantering av grillade köttprodukter och märkning av egentillverkade produkter i livsmedelsbutiker

Såhär utvecklar du ditt system för egenkontroll

Offentlig livsmedelskontroll av restauranger Trelleborg anläggningar i risk- och erfarenhetsklass 3B

Livsmedelskontroll i mottagningskök i förskolor, äldreboenden, skolor samt övriga vård- och omsorgsverksamheter i Malmö 2014

Miljö- och byggnadskontoret Västerviks kommun

Kök i skolor och förskolor TILLSYNSPROJEKT 2009

Revisionsprojekt riktat mot restauranger

Kontrollprojekt Temperatur i mottagningskök inom vård och omsorg

Bygg- och miljökontoret, Livsmedel

Egenkontroll. Fastställd den 1 juli 2019, version 1.

Länsprojekt 2010 i Blekinge och Kronobergs län

Projekt 2012 Kontroll av kylförvaringen av ätfärdiga livsmedel i butiker. Miljö- och hälsoskydd

Kontroll av kök inom vård och omsorg 2010

Marknadsundersökning om rutiner och service

Kontroll av sushi hantering på restaurang. Projektinriktad livsmedelskontroll 2016 i Örebro län

Lagstöd till kontrollrapport

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad

Redlighet i restauranger och pizzerior i Jönköpings län 2012

PROJEKT. Transport av mat i hemtjänsternas regi

Riktad kontroll butik

INFORMATION Februari 2014

Temperaturkontroll i butikskyldiskar

Allergener i oförpackade livsmedel

Offentlig livsmedelskontroll på förskolor och skolor i Trelleborg 2010

Rapport om livsmedelstillsyn av julbord i Malmö stad 2005

Ändrad Generellt kan man säga att rutinerna ska svara på frågeställningarna: Varför? När? Var? Hur? Och av vem?

Livsmedelskontroll av julbord i Malmö stad 2007

Egen kontroll i livsmedelsanläggningar Hur fungerar det?

Revision av livsmedelsanläggningar 2010

Allergikost - Skolkök Våren 2012

Provtagning av semlor

Egenkontroll ger bättre koll

Allergikost - Pizzerior Våren 2012

Rätt mat till rätt barn

Måltidsservice Sundbyberg - delegation utifrån livsmedelslagstiftningen Respektive delegat ansvarar för att de uppgifter som nedan anges utförs.

PROJEKTRAPPORT MILJÖFÖRVALTNINGEN. Avdelning: Livsmedel Diarienummer: Version: 1.0. Kebab Kontrollprojekt. Edvin Dervovic

Animaliska Biprodukter

Härlig grillkväll. eller. risk för magont?

Faroanalys. och. sammanställning av kritiska punkter. för. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden

Flödesschema, HACCP och faroanalys

Kontroll av salladsbufféer i butik

Provtagning av semlor

Projektinriktad kontroll: kött i butik

Rengörings- och temperaturkontroll på restauranger och caféer i Varbergs kommun 2012

Egenkontroll för livsmedelsbranschen. Bättre rutiner i din verksamhet

Student En inblick i livsmedelshantering vid studentfester. En rapport från Miljöförvaltningen Lena Björklund-Stoehr och Camilla Dyrberg

Egenkontrollprogram i Stöd och Service

Hjälpreda till enkla livsmedelsföretag att utforma egenkontrollprogram

Förskolornas arbete med fysisk aktivitet, matvanor och ljudmiljö i Jönköpings län

Hantering av allergikost

Livsmedelskontroll i Östersund. Livsmedelsinspektörerna : Emma Nyström Emma Johansson

Mikrobiologiska kriterier 2012

RAPPORT. Antagen av miljönämnden MILJÖFÖRVALTNINGEN Kontroll och provtagning vid kebabhantering. Rapport nr 7/2017 ISSN

Planering av kompetenshöjning i skolköken

Rapport till Livsmedelsverket om utförd revision av lokal livsmedelskontroll

Hur gör man en faroanalys och tar fram kritiska styrpunkter

Livsmedelsprojekt 2010 Projekt - Kolloprojektet

Vänersborgs kommun. Egenkontrollprogram storhushåll. För

Enligt livsmedelslagstiftningen

större restauranger i Malmö

Länsprojekt 2012 i Blekinge och Kronobergs län PROJEKTINRIKTAD LIVSMEDELSKONTROLL AV JULBORDSBUFFÈER

Grundläggande förhållanden och aktiviteter som är nödvändiga för att upprätthålla en hygienisk miljö genom hela livsmedelskedjan.

Offentlig livsmedelskontroll på restauranger och fartyg Trelleborg anläggningar i risk- och erfarenhetsklass 2B och 3B

Offentlig kontroll av livsmedel. Palmfestivalen i Trelleborg 28 augusti Trelleborgs kommun. Miljöförvaltningens rapport nr 6/2009 1(5)

Information till dig som livsmedelsföretagare - egenkontroll, personlig hygien, separering, tid- och temperaturprocesser samt rengöring

Butik med manuell hantering Butik med bara förpackade livsmedel

Mat och måltider för äldre

Bygg- och miljökontoret. Livsmedel 2010:2

Projekt Bacillus cereus

Egenkontrollprogram. för restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter. Miljö- och samhällsbyggnadskontoret informerar

Animaliska biprodukter i butiker. Komma igång med tillsyn Dela erfarenheter Kartläggning av läget

Dnr Temperatur i butik. Miljö- och byggnadskontoret Västerviks kommun. Rada Dobriyanova

Enligt livsmedelslagstiftningen

Distribution av mat till enskilt boende

Offentlig livsmedelskontroll av importörer, grossister och butiker i Trelleborg 2011

Provtagningsprojekt på sushiris 2018

Miljöskyddsnämnden. Protokoll

Verksamhetsutövare tycker till om livsmedelstillsynen

Hälsoskyddstillsyn av Österåkers äldreboenden

Miljö- och byggnadsförvaltningen. Mjukglassprojekt PROVTAGNING OCH KONTROLL AV RENGÖRINGSRUTINER

Tillsynsprojekt Revision av restauranger

Is och dricksvatten. Projektinriktad kontroll i Norrbottens län 2011

Julbordsprojekt Rapport 2/1999 ISSN Mer rapporter kan hämtas på

offentlig livsmedelskontroll av skolkök i Vellinge kommun 2011

Säker livsmedelshantering för konsumenternas skull

Livsmedelskontroll inspektion Projekt v.13 v.19, 2009

Tillfällig hantering av livsmedel

Registrering av livsmedelsverksamhet Anmälan artikel 6.2 i Förordning (EG) nr 852/2004 och 8 LIVS FS 2005:20

Branschtillsyn, 2011 Mottagnings- och serveringskök Rapport nr: 13

Livsmedelsprojekt 2010 Projekt - Skolprojektet

Kontroll av livsmedelsanläggningar som bereder sushi - 寿 司 鮨 鮓 eller すし 2010

Säker livsmedelshantering

Kontroll av mottagningskökens möjligheter till tillagning på förskolor i Malmö 2015

Hjo kommun. Egenkontroll livsmedel. Rutin Egenkontroll livsmedel. 1. Dokumenttyp. Rutin. 2. Fastställande/upprättad

R A PPORT. Livsmedelskontroll Projekt Rengöring på förskolor, skolor och vårdhem. Lena Lidö och Haileselassie Yibrah

Projekt utbildning Riktad kontroll mot butiker, förskolor och producenter

RUTINER FÖR ÖVERVAKNING AV TEMPERATURER

Miljöavdelningen. Sammanställning av resultatet från julbordskontrollen 2009

Transkript:

Transport av varmhållen mat Projekt 2010 Jönköpings län 1

Sammanfattning Det är viktigt att varm mat förvaras och transporteras i rätt temperatur. Om temperaturen är under 60 C ökar risken för tillväxt av mikroorganismer och därmed risken för att bli matförgiftad. De kommunala livsmedelsinspektörena i Jönköpings län har därför genomfört projektet Transport av varmhållen mat. Syftet med projektet var att kontrollera om varma livsmedel håller rätt temperatur under transport, samt att kontrollera om företagen som transporterar maten är registrerade. Projektet har genomförts genom att mäta ankomsttemperaturen på maträtter som levereras till mottagningskök, exempelvis personalmatsalar. Man har även frågat transportören om transportföretaget är registrerat enligt livsmedelslagstiftningen. Resultatet var övervägande bra. Endast 10% av temperaturmätningarna visade på brister i varmhållningen. Fyra av 36 mottagningskök hade vid upprepade kontrolltillfällen temperatur under rekommenderat riktvärde. Det framkom dock under projektets gång att det finns stora brister avseende att och hur mätutrustningen skulle kontrolleras. Endast 9 av 36 hade rutiner för att kontrollera om termometrarna visades rätt temperatur. Detta betyder att personalen i övriga mottagningskök egentligen inte vet om maten som tas emot håller rätt temperatur. Denna brist kan leda till att en varmhållen maträtt förvaras vid en för låg temperatur som i sin tur kan medföra ökad risk för att en matförgiftning inträffar. Vid kontrollen av registrering av transportföretagen konstaterades att två tredjedelar var registrerade. Målet var att länets alla kommuner skulle delta, dock genomfördes projektet endast i drygt hälften av kommunerna. 2

Innehåll Sammanfattning...2 Bakgrund...4 Syfte...4 Mål...4 Avgränsningar och genomförande...4 Teori och fakta...5 Temperaturvärden...5 Resultat...5 Temperaturmätning...6 Intervju...6 Registrerad transportör...6 Diskussion...6 Sammanställning Bilaga 1...7 Checklista för transport av varmhållen mat Bilaga 2...8 3

Bakgrund Livsmedelsinspektörerna i Jönköpings län planerar, genomför och utvärderar årligen ett gemensamt projekt inom något aktuellt/intressant område av livsmedelskontrollen. På länsmötet den 4 november 2009 beslutade Jönköpings läns kommuner gemensamt att genomföra projektet Transport av varmhållen mat. Projektet presenterades på länsmötet i mars 2010. För att minimera risken för att skadliga bakterier börjar växa under transporten av varm mat är det viktigt att maten är tillräckligt varm under hela transporten. Genom att mäta ankomsttemperaturen kan man få en rätt säker indikation på att maten har transporterats vid en temperatur som minimerar risken för bakterietillväxt. Sedan 2006 ska alla som transporterar livsmedel yrkesmässigt vara registrerade. Ute i kommunerna i länet är det många olika aktörer som transporterar varm mat, som till exempel posten, taxi, kommunen etc. Detta kontrollerades i projektet genom muntlig förfrågan. Syfte Projektets syfte var att kontrollera att varm färdigmat håller tillräckligt hög temperatur under transport, samt att kontrollera att företagen som transporterar maten är registrerade som livsmedelsanläggning. Mål Målet var att länets samtliga kommuner skulle delta i projektet. Avgränsningar och genomförande Projektet omfattade kontroll av varma maträtter som transporterats. Intervjuer och temperaturmätningar genomfördes under perioden april augusti 2010. Minst fem mottagningskök i varje kommun kontrollerades. Köken var både kommunala och privata. Vid första kontrollbesöket intervjuades ansvarig personal om rutiner, dokumentation och mätutrustning, se bilaga 1. Transportören tillfrågades om företaget var registrerat enligt livsmedelslagstiftningen. Temperaturmätningar gjordes vid minst tre tillfällen per mottagningskök på ankommande varm mat som transporterats från ett tillagningskök. Mätningarna gjordes med termometer med insticksgivare. De avvikelser som framkommit vid mätningarna/besöken åtgärdas utanför projektet av respektive kommun. 4

Teori och fakta 1 Livsmedel får inte förvaras vid en temperatur som medför att hälsofara uppstår. Varmhållen mat bör därför hålla en temperatur som överstiger +60 C för att hindra tillväxt av mikroorganismer. Temperatur och förvaringstid är av avgörande betydelse både för ett livsmedels hållbarhet och säkerhet. Om ett livsmedel förvaras lång tid vid en temperatur som är gynnsam för tillväxt av patogena mikroorganismer ökar risken för att en matförgiftning ska inträffa. Vilka temperaturer som medger tillväxt varierar mellan olika organismer, men ofta anges ett temperaturintervall på ca +8 till + 60 C. Detta gäller bland annat vid transporter och varmhållning av färdiglagad mat. Temperaturvärden Enligt kap II, artikel 6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsmedelshygien, ska alla som yrkesmässigt transporterar livsmedel vara registrerade. Några av förordningens bestämmelser kommenteras i Livsmedelsverkets Vägledning om hygien kap 5. Av kap. IX, punkt 2, samt punkterna 5-7 i förordningen framgår att livsmedel inte får förvaras vid en temperatur som medför att hälsofara uppstår. Varmhållning av livsmedel bör ske vid minst +60 C. För att säkerställa att resultatet från en temperaturmätning är riktigt, måste den termometer som används i tillsynen var spårbart kalibrerad eller kontrollerad mot en spårbart kalibrerad termometer. Det ska alltså finnas rutiner för detta. Resultat Åtta kommuner av tretton deltog i projektet. Eksjö, Gislaved, Habo/Mullsjö, Jönköping, Sävsjö, Vetlanda och Värnamo. Totalt besöktes 36 mottagningskök. På fem mottagningskök uppmättes lägre temperatur än den rekommenderade temperaturen +60 C. Fyra av dessa fem mottagningskök var privata och ett var kommunalt. Vid två av mottagningsköken uppmättes temperaturer strax under riktvärdet vid alla tre mättillfällena. Vid ytterligare två mottagningskök uppmättes temperaturer strax under riktvärdet vid två mättillfällen. Vid det femte mottagningsköket, som var kommunalt, där den lägsta temperaturen konstaterades var orsaken felaktiga rutiner vid hanteringen i tillagningsköket. Av totalt 108 mätningar visade 10 % temperaturer under +60 C. Två tredjedelar av transportörerna var registrerade som livsmedelsanläggningar. En sammanställning av mätningarna finns i bilaga 1. 1 Källa: Livsmedelsverkets Vägledning om hygien Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien 5

Temperaturmätning Av 108 mätningar var 97 inom rätt temperaturintervall. Det var fem mottagningskök som hade felaktiga ankomsttemperaturer vid elva mätningar. Det sämsta resultatet var pasta, där temperaturen uppmättes till 44 C. Intervju Personalen i de besökta mottagningsköken fick svara på frågor om rutiner, dokumentation, mätutrustning och kontroll av mätutrustning enligt framtagen checklista, bilaga 2. Vid intervjuerna nämndes att två mottagningskök var nystartade varför de ännu inte haft behov av kalibrering av termometrar. Registrerad transportör Vid intervjuerna efterfrågades om transportföretagen var registrerat som livsmedelsanläggning. Enligt muntlig uppgift var det 24 av de 36 transportföretagen som var registrerade. Diskussion Resultaten av mätningarna visar på att temperaturerna vid transporter av varmhållen mat är tillfredsställande. Det framkom vid intervjuerna att skriftliga rutiner för temperaturkontroll finns i nästan samtliga mottagningskök. Rutiner följs och temperaturmätningar dokumenteras. Däremot kan konstateras att kalibrering eller kontroll av mätutrustningen inte utförs enligt rekommendationer från Livsmedelsverket. Framför allt fungerar det inte i de privata köken. En viktig sak är att öka medvetenheten och kunskapen om att denna rutin ska finnas och se till att den fungerar. Temperaturen ska kunna mätas med fungerande termometer. Det ska finnas rutin för kalibrering alternativt kontroll mot annan termometer för att säkerställa att termometern visar rätt. På frågan om mätutrustningen kontrolleras och om kontrollen i så fall dokumenteras, svarade personalen i endast nio mottagningskök ja. Orsaken till de uppmätta felaktiga temperaturerna kan bero på att mätutrustningen inte har kontrollerats. Kunskap eller information om rutiner angående kalibrering av mätinstrument är inte tillräcklig. I de fem mottagningskök där lägre temperaturer än +60 C uppmättes var fyra mindre avvikelser. I det femte mottagningsköket uppmättes en mycket låg temperatur, som berodde på felaktiga rutiner i tillagningsköket. Vid tillagning av pasta sköljs den i kallt vatten efter kokningen för att inte klibba ihop. Denna rutin är olämplig då pastan blir för kall. Problemet får lösas på annat sätt. 6

Sammanställning Bilaga 1 Antal kontrollerade kök Kommunal Privat Mottagningskök: Skola 11 2 Förskola 8 Gruppboende 2 Äldreboende 8 Personalmatsal 5 Tillagningskök: Centralkök 19 Skola 6 Förskola 2 1 Restaurang 8 1. Rutiner för temperaturkontroll vid ankomst av varm mat i mottagningsköken fanns: skriftliga på 33 mottagningskök muntliga på 1 mottagningskök saknades på 2 mottagningskök 2. Temperaturen mättes vid ankomsten av varm mat på 33 av mottagningsköken och 3 mättes inte. 3. Mätningarna dokumenterades vid 32 av mottagningsköken och 4 dokumenterades inte. 4. Mätutrustning som användes vid avläsningen av temperatur: 2 st med fast temperaturgivare på värmebox 2 st med IR-termometer 30 st med termometer med insticksgivare 2 st med digital termometer (annan utrustning) 5. Mätutrustningen kontrollerades regelbundet av 9 av mottagningsköken och 27 kontrollerades inte. 6. Dokumentation av kontrollerad mätutrustning fanns på 9 av mottagningsköken och 27 dokumenterade inte. 7. 24 av transportörerna var registrerade och 12 var inte registrerade. 7

Bilaga 2 Checklista för transport av varmhållen mat Kommun:. Inspektör:. Objekt 1. Namn på anläggningen som tar emot mat: Kommunal Privat 2. Typ av anläggning som tar emot mat:... 3. Namn på anläggning som skickar ut mat:.. Kommunal Privat 4. Typ av anläggning som skickar ut mat:. Temperaturmätningar av mottagen mat som utförs av inspektör: Datum Temperatur C Maträtt Mätning 1 Mätning 2 Mätning 3 8

Kontroll av rutiner vid ankomst av varm mat: 1. Finns rutiner för temperaturkontroll vid ankomst av varm mat på anläggningen? Ja, skriftliga, Ja, muntliga Nej, saknas 2. Mäts temperaturen vid ankomst av varm mat? Ja, Nej 3. Dokumenteras mätningarna vid ankomst av varm mat? Ja, Nej 4. Vilken mätutrustning används vid avläsningen av temperatur? Fast temperaturgivare på värmebox IR-termometer Termometer med insticksgivare Annan utrustning. 5. Kontrolleras mätutrustningen så den stämmer regelbundet? Ja, Nej 6. Dokumenteras dessa kontroller av mätutrustning? Ja, Nej Transportör 7. Är transportören registrerad/godkänd som livsmedelsanläggning? Ja, Nej Kommentarer: 9