Elsäkerhetsanalys samt dokumentation av elinstallationer

LiU-ITN-TEK-G--13/059--SE Elsäkerhetsanalys samt dokumentation av elinstallationer Emanuel Kopkin 2013-06-20 Department of Science and Technology Linköping University SE-601 74 Norrköping, Sweden Institutionen för teknik och naturvetenskap Linköpings universitet 601 74 Norrköping

LiU-ITN-TEK-G--13/059--SE Elsäkerhetsanalys samt dokumentation av elinstallationer Examensarbete utfört i Elektroteknik vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet Emanuel Kopkin Examinator Kjell Karlsson Norrköping 2013-06-20

Upphovsrätt Detta dokument hålls tillgängligt på Internet eller dess framtida ersättare under en längre tid från publiceringsdatum under förutsättning att inga extraordinära omständigheter uppstår. Tillgång till dokumentet innebär tillstånd för var och en att läsa, ladda ner, skriva ut enstaka kopior för enskilt bruk och att använda det oförändrat för ickekommersiell forskning och för undervisning. Överföring av upphovsrätten vid en senare tidpunkt kan inte upphäva detta tillstånd. All annan användning av dokumentet kräver upphovsmannens medgivande. För att garantera äktheten, säkerheten och tillgängligheten finns det lösningar av teknisk och administrativ art. Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsman i den omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan beskrivna sätt samt skydd mot att dokumentet ändras eller presenteras i sådan form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart. För ytterligare information om Linköping University Electronic Press se förlagets hemsida http://www.ep.liu.se/ Copyright The publishers will keep this document online on the Internet - or its possible replacement - for a considerable time from the date of publication barring exceptional circumstances. The online availability of the document implies a permanent permission for anyone to read, to download, to print out single copies for your own use and to use it unchanged for any non-commercial research and educational purpose. Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other uses of the document are conditional on the consent of the copyright owner. The publisher has taken technical and administrative measures to assure authenticity, security and accessibility. According to intellectual property law the author has the right to be mentioned when his/her work is accessed as described above and to be protected against infringement. For additional information about the Linköping University Electronic Press and its procedures for publication and for assurance of document integrity, please refer to its WWW home page: http://www.ep.liu.se/ Emanuel Kopkin

Sammanfattning Det examensarbete är utfört åt YIT Sverige AB som önskade hjälp med att dokumentera byggnader i kvarteret Sliparen på Butängen i Norrköping. Det fanns tidigare inga ritningar på byggnaderna som var användbara. Byggnaderna är relativt gamla och det är många rum som användes som förråd. Arbetet resulterade i uppdaterade ritningar inklusive ett huvudledningsschema över elanläggningen. Denna dokumentation kommer vara till stor nytta för andra personal som ska arbeta på platsen. Med korrekt och uppdaterad dokumentation kommer deras arbete i kvarteret underlättas betydligt. Därutöver gjordes även en mindre elsäkerhetsutredning för byggnaderna. Ett antal brister i elanläggningen noterades vid besök i byggnaderna. De olika elansvaren har utretts också.

Förord Det här examensarbetet är den sista delen som är gjord i utbildningen elteknik och automationsteknik vid Linköpings Universitet. Jag vill tacka Bengt Andersson på YIT för att jag fick chansen att utföra detta examensarbete samt för den hjälp och handledning jag har fått av honom. Jag vill dessutom tacka Roger Karlsson på YIT för att han hjälpte mig med huvudledningsschemat. Avslutningsvis vill jag tacka min examinator Kjell Karlsson vid Linköpings universitet. Linköpings universitet 2013-05-28 Emanuel Kopkin

Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2 Syfte...1 1.3 Frågeställningar...1 1.4 Metod och källor...2 1.5 Struktur...2 2 Bakgrundsbeskrivning...3 2.1 CAD-verktyget AutoCAD Architecture...3 2.2 Planritning...3 2.3 Huvudledningsschema...5 2.3.1 Symboler...7 3 Elsäkerhetsutredning Kv. Sliparen...8 3.1 Om elansvar...8 3.1.1 Elanläggningsansvaret...8 3.1.2 Arbetsmiljöansvaret...8 3.1.3 Behörighetsansvaret...8 3.2 Elsäkerhetstekniska brister i Kv. Sliparen...9 4 Resultat... 10 5 Avslutande diskussion och analys... 11 Referenser... 12 Bilaga 1 Planritning... 13 Bilaga 2 Huvudledningsschema... 14

1 Inledning 1.1 Bakgrund YIT var från början Allmänna Ingenjörsbyrån som bildades 1901 i Stockholm. När man öppnade kontor i Helsingfors så översatte företaget sitt namn till finska, Yleinen Insiniööritoimisto, som idag förkortas till YIT.[1] I åtta länder har företaget 24000 medarbetare och en nettoomsättning på ca 3,7 Mdr Euro och år 2004 bildades YIT Sverige AB, som räknas till en av de stora entreprenörerna inom sitt område. Runt om i hela landet är YIT ledande leverantörer av installation och service av fastighetsteknik. Dem har ca 4700 arbetare som tillsammans jobbar fram en framgångrik entreprenad- och serviceverksamhet. Det gör också att företaget har en djup och bred kompetens inom området. Företaget är uppdelat i 4 olika divisioner: Elsystem, Klimatsystem, Rörsystem och Facilities Management. YIT jobbar på många olika områden och kan hjälpa deras kunder med mycket inom dagens teknik, deras område kan var att gör stora energibesparingar där dem har sina egenutvecklade energikoncept. Stora projekt YIT har jobbat med är exempelvis elinstallationer på Arlandas flygplats som har väckt en stor uppmärksamhet runt om i världen samt Forsmarks kraftverk där deras uppdrag var att se över design, driftsättning och installationer av ett nytt överordnat system i byggnaden.[2] 1.2 Syfte Syftet med det här examensjobbet är att ta fram ritningsdokumentation på byggnader och deras elanläggningar i kvarteret Sliparen på Butängen i Norrköping, se figur 1. Detta då det inte finns några ritningar alls på dessa byggnader. Detta innebär att byggnaderna måste mätas upp innan de slutligen ritas upp med hjälp av AutoCAD. Parallellt med arbetet att färdigställa ritningar ska även en mindre elsäkerhetsutredning av byggnadens elanläggning utföras samt så ska elcentralerna i byggnaderna inventeras. 1.3 Frågeställningar Examensarbetet gick ut på att utföra följande i kvarteret Sliparen: - Upprätta en planritning, - Se över elanläggnigen, samt upprätta ett huvudledningsschema i enlinjeframställning, - Granska och reda ut vems ansvar det är att se över elinstallationerna som finns i byggnaderna som har flera hyresgäster. 1

Figur 1. Karta över Butängen och kvarteret Sliparen med aktuella byggnader inringade [3] 1.4 Metod och källor Examensarbetet består utav både fältarbete och arbete vid dator. För att ritningarna ska bli korrekta krävs noggranna mätningar på byggnaderna. Här har YIT bistått med instrument som lasermätare och tummstock. För att upprätta ritningarna har programmet AutoCAD Architecture 2011 använts. För att genomföra en utredning rörande byggnadernas elsäkerhet har en litteraturstudie gjorts rörande aktuella regelverk samt så har byggnaderna besökts och diskussion skett med YIT:s personal. 1.5 Struktur Först ges lite allmän information angående det CAD-verktyg som använts. Sedan beskrivs de två typer av ritningar som upprättats i kvarteret Sliparen. Därefter ett kapitel med en liten elsäkerhetsteknisk utredning där bland annat de olika elansvaren utreds. 2

2 Bakgrundsbeskrivning Detta kapitel beskriver de olika ritningarna som tagit fram samt dem CAD-verktyg som använts under mitt arbete. När det inte finns gamla ritningar att tillgå som i detta fall i kvarteret Sliparen, krävs först noggrann uppmättning av byggnaderna med hjälp av t.ex. tumstock och lasermätare 2.1 CAD-verktyget AutoCAD Architecture AutoCAD Architecture är en AutoCAD-version speciellt tagen för arkitekter. Den hjälper till att skapa, dokumentera och rita innehåll som finns i hem och andra olika byggnader. Det finns olika objektsbaserade ritsätt, som gör att ritningen du har innehåller mer information än bara måttsättningar, text och linjer. Några exempel på det är objektens vägg, dörrar, tak och pelare. Du har värden som kan sammanställas i varje objekt i exempel stycklistor. Ändrar du varje objekt så slår det igenom på dem objekt av samma typ. I efterhand kan du justera objektens värden. När man ritar så känner objekten igen varandra. Det betyder att fönstret som du exempel ritar gör så att det automatiskt blir hål i väggen. Om du tar bort fönstret så försvinner hålet i väggen.[4] 2.2 Planritning En planritning används när du vill se byggnaden ovanifrån med rumsindelning, altaner, fönster, skorstenar, dörrar, trappor m.m. Planritningar ritas vanligen i skala 1:100. Oftast när en planritning ska visas så sker det vid försäljning, men det kan också vara till stor nytta för fastighetsägaren, vid ombyggnad då man enkelt ser hur stora olika ytor är eller förnya byggnaden. Med ritningen visas också alla våningar separat där man tydligt ser vilka ytor som tillhör de olika lokalerna.[5] För detta examensarbete har planritningen upprättats genom att först mäta upp alla ytor i byggnaderna och först rita en enkel skiss det visas ett exempel på i figur 2. Figur 2. En egen skiss av olika ytorna i Thairestaurangen och Helhetshälsan (HH) i kvarteret Sliparen. 3

Med skisserna som grund kan man sen göra mer noggrannare och finslipade ritningar. I figur 3 visas den del av byggnaden som skissats i figur 2 ritat med AutoCAD Architecture 2011. Figur 3. Planritningen är gjord i AutoCAD Architecture 2011 4

2.3 Huvudledningsschema Ett huvudledningsschema visar var alla elcentraler ligger och varifrån de får sin matning. Man kan följa centralerna och se hur de är anslutna till varandra. Scheman är oftast till en stor nytta för elektrikerna som jobbar på platsen, eftersom de sparar massor av tid för dem att se var allt ligger. Huvudledningsschema är de scheman där det framgår hur de elektriska ledningarna är dragna för försörjning av gruppcentraler i en byggnad och en gruppförteckning talar om vad varje enskild säkring ger/bryter strömmen till i anläggningens huvudledningsschema. Figur 4 är ett utdrag ur det nya huvudledningsschemat för kvarteret Sliparen. Här finns det beteckningar med en siffra för att man ska se var matningarna kommer ifrån vilket följer den gamla standarden SS 437 01 40. Detta gör det enklare att följa upp schemat. Den streckade linjen anger vilket våningsplan delarna är placerade på. Figur 4. Utdrag ur huvudledningsschema för KV Sliparen 5

I byggnaderna i kvarteret Sliparen har det varit den lite äldre modellen för elcentraler, men det finns också en modernare modell som är mycket smidigare och enklare att använda. I figur 5 kan man se en äldre elcentral till vänster och en modernare elcentral till höger. Figur 5. Före respektive efter ett byte av en elcentral [7] Den elcentral som är till höger kallas även proppskåp eller säkringsskåp. Det är en elteknisk installation som består av skåp med flera säkringar. En gruppcentral sitter normalt placerad i hallen, källaren, grovköket eller garaget i en bostad, och är den punkt varifrån elledningar förgrenas till olika delar av bostaden. Det finns också jordfelsbrytare installerade i byggnaderna, samt en huvudbrytare för att enkelt bryta all ström. Namnet proppskåp kommer från att det normalt sett satt keramiksäkringar i skåpet, och eftersom keramiksäkringar kallades för proppar i gamla tider är namnet på ett skåp med proppar proppskåp. Dessa så kallade smältsäkringar används fortfarande i stora anläggningar med långa ledningslängder eftersom utlösningstiderna faktiskt är mycket bättre för denna typ av säkring. Men de nya dvärgbrytarna har utvecklats och finns med olika karaktär, A, B, C, D och även E. A är snabbast i utlösningstiden och E är långsammast. Dock kommer de förmodligen aldrig att slå smältsäkringar i säkerhet. I takt med att diazedsäkringar till en viss del byts ut mot dvärgbrytare (som ofta kallas automatsäkring) i en normkapsling blir användningen av ordet proppskåp mindre vanlig och byts ofta ut mot ord som till exempel elcentral eller undercentral, på fackspråk gruppcentral.[6] 6

2.3.1 Symboler Symbolerna på huvudledningsschemat ska följa vedertagen symbolstandard IEC60617. De symboler som använts vid i huvudledningsschemat för kvarteret Sliparen visas i figur 6. Elcentral Ett skåp som består utav flera säkringar varifrån elledningar förgrenas till olika delar i byggnaden och oftast till andra undercentraler. Trepolig brytare Brytare som används för att bryta en elektrisk krets. Undercentral Ett säkringsskåp som hanterar lite mindre strömmar från ett mer centralt placerat säkringsskåp, som har hand om den större mängd elenergi. Mätarskåp Mäter hur mycket energi i kwh som passerar mätaren för att kunden ska betala för sin elförbrukning. Dessa mätarskåp underlättar också för fastighetsägaren, så att han kan se hur mycket el det förbrukas i lokal respektive byggnad. Numera är det vanligt med fjärravslästa mätarskåp så man inte ens behöver besöka skåpen rent fysiskt. Figur 6. Vanliga symboler i huvudledningsscheman 7

3 Elsäkerhetsutredning Kv. Sliparen Som avslutande del av examensarbetet har en mindre elsäkerhetsutredning gjorts för kvarteret Sliparen. Då det är en fastighetsägare som i sin tur hyr ut lokaler till olika hyresgäster är själva ansvarsfrågan rörande elanläggningen högst intressant att reda ut. Ofta faller sådana frågor mellan stolarna på grund av okunskap gällande ellagstiftningen. I samband med själva upprättandet av ritningar och byggnader, besöktes, noterades och dokumenterades en del brister i elanläggningen. 3.1 Om elansvar Elanläggningsansvaret inom elsäkerhetsområdet brukar man enligt ellagstiftningen normalt tala om tre olika typer av ansvar; elanläggningsansvaret, arbetsmiljöansvaret (personsäkerhetsansvaret) respektive behörighetsansvaret. I vissa fall brukar man även ange ett fjärde ansvarsområde d.v.s. produktansvaret men det behandlas inte här då det rör främst tillverkar och importörer av elmateriel. 3.1.1 Elanläggningsansvaret Den som råder och ansvarar över egendomen kallas innehavare, till exempel genom arrende, kontrakt, hyresavtal eller köp. Anläggningens innehavare är ansvarig för elanläggningen som har tagits i bruk och att innehavaren ska se till att ge betryggande säkerhet mot person- och sakskador. Kontroller ska också ske så att gällande bestämmelsers krav uppfylls i anläggningen. Uppfylls inte kraven och en oklarhet kan råda om anläggningens innehavare kan detta tas upp som en anmärkning. Innehavaren av nya anläggningar är elinstallatören tills anläggningen är överlämnad. Om det är ett företag, en förvaltning eller annan organisation som är ägare, är det den verkställande direktören över företaget som har ansvaret. De arbetsuppgifter som behövs för att uppfylla detta ansvar kan vid behov fördelas ut i företagets organisation eller till ett serviceföretag. Den som har ansvaret för anläggningen ska - Se till att anläggningen är så utförd och hålls i sådant skick att den ger nödvändig säkerhet för egendom och personer. - Utöva kontroll av anläggningen genom fortlöpande respektive särskild kontroll.[8] 3.1.2 Arbetsmiljöansvaret Arbetsmiljöansvaret handlar om att arbetsgivaren ska förvissa sig om att arbetstagaren har den utbildning som behövs för att undgå riskerna på arbetet. Arbetsmiljöverket utarbetar sedan föreskrifter om säkerhet vid arbetet. Normalt är det VD:n som är ansvarig arbetsgivare för en linjeorganisation, inom en kommun är det förvaltningschefen. 3.1.3 Behörighetsansvaret De utförda elinstallationerna är elinstallatören ansvarig för. Elinstallationsarbete får endast utföras av behörig elinstallatör eller av yrkesman under tillsyn av elinstallatör.[9] 8

3.2 Elsäkerhetstekniska brister i Kv. Sliparen I samband med att byggnaderna i kvarteret Sliparen besöktes för att upprätta ritningarna dokumenterades några elsäkerhetstekniska brister med hjälp av kamera. När det gäller själva elinstallationens skick noterades exempelvis löst hängande kablar vi elcentraler, se figur 7. Dessa kunde installerats snyggare och mindre åtkomligt i s.k. kabelkanaler eller liknande. I byggnaderna jag var på (se figur 6 och 7) kunde det se ut så här vid elcentralerna, med kablar som hängde och kablar som virrades runt utan någon kontroll eller skydd. Figur 7. Elcentral med löst sittande kablar Ytterligare exempel på mindre bra utförd elinstallation visas i figur 8 där man ser löst sittande kablar, kopplingsdosor utan lock samt en hel del gammalt föråldrat elmaterial. Figur 8. Ytterligare brister i elanläggningen i form av bl.a. löst sittande kablar 9

4 Resultat Under detta examensarbete så har jag gjort en ny planritning och huvudledningsschema för två byggnader i kvarteret Sliparen, se bilaga 1 respektive bilaga 2. Samt har det gjorts en elsäkerhetsutredning när det gäller installationerna i lokalerna. Detta kommer vara en förenkling i framtiden för elektriker, fastighetsägare och byggarbetare som ska utföra underhållsarbeten i byggnaderna. Med hjälp av min ritning och huvudledningsschema ser man nu hur dessa byggnader är uppbyggda. Vad gäller elsäkerhetsutredningen så är bristerna inte åtgärdade i dagsläget utan det är upp till innehavaren att göra eventuella åtgärder efter att ha tagit till sig av synpunkterna i rapporten. 10

5 Avslutande diskussion och analys Arbetet som jag har jobbat med har flutit på bra med hjälp utav mina handledare på YIT samt på universitetet som har hjälpt mig på vägen med mitt examensarbete. Jag hade inga tidigare ritningar på byggnaden som stöd, så jag själv fick mäta och rita kvarteret Sliparen med hjälp av de verktyg jag fick tillgång till vilket var mycket tidsödande då jag fick lägga ner massor av tid på just den praktiska delen, ute i fält. Jag har lärt mig massor under min tid när jag har jobbat med examensarbetet. Det har lett till stor erfarenhet och till stor nytta för mig personligen då mycket var nytt för mig. Det är också en stor fördel för dem som i framtiden kommer arbeta i kvarteret och dess byggnader då dessa scheman kommer finnas tillgängliga i byggnaden och för fastighetsägaren. Om elsäkerhetsutredningen kommer till nytta eller ej är oklart i dagsläget då fastighetsägaren inte tagit del av rapporten ännu. 11

Referenser 1. Allmänt om YIT. http://www.skane.se/sv/webbplatser/regionservice- samlingsnod/regionservice/aktuellt_/arkiv/samarbetsavtal-om-fastighetsdrift-i-region- Skane/Korta-fakta-om-YIT/ Besökt den 2013-05-01 2. Teknikområden. http://www.yit.se/yit_se/teknikomroden. Besökt den 2013-05-01 3. http://www.norrkoping.se/organisation/kommunen/kommunstyrelsen/kskontor/kommunservic e/stadsarkiv/forskning/kartor/norrkopingskarta-1979/norrkoping-centrala-delen-1.jpg. Besökt den 2013-05-28. 4. AutoCAD Architecture 2012 http://www.cad-utbildning.se/autocad-architecture.html. Besökt den 2013-05-30 5. Planritning http://www.stockholm.se/byggbo/bygglov/a-o-lanksidor/planritning/. Besökt den 2013-05-07 6. Elcentral http://www.pw-elteknik.se/?p=931. Besökt den 2013-05-30 7. Gruppcentral http://sv.wikipedia.org/wiki/gruppcentral. Besökt den 2013-05-30 8. Elsäkerhet i Praktiken (2009). Elektriska nämnden, Brandskyddsföreningen, Upplaga 1, ISBN: 9789171443915. 9. Handbok till elinstallationsreglerna: [elsäkerhetshandbok]. Elbranschens utvecklings- och utbildningscenter (EUU), 2010, Accession Number: lkp.605539, Nyköping 12

Bilaga 1 Planritning 13

Bilaga 2 Huvudledningsschema 14