INFORMATION TILL DIG SOM SKA STELOPERERAS (FUSION) I LÄNDRYGGEN PÅ GRUND AV FÖRTRÄNGNING (SPINAL STENOS) G) Allmänt Ryggraden består av sju halskotor, tolv bröstkotor och fem ländkotor, samt korsben och svanskota (figur 1). Varje kota består av en kotkropp, kotbåge och utskott med ledytor som förbinder kotorna med varandra (facettled) (figur 2-3). Mellan kotkroppen och kotbågen bildas en kanal (ryggmärgskanal) som innehåller ryggmärg och nervrötter. Mellan alla kotkroppar finns diskar som består av en inre geléartad kärna omgiven av en fiberrik trådring (figur 2-3). Dessa möjliggör inte bara viss rörlighet mellan kotorna utan fungerar också som stötdämpare. Facettled Ländkotor Ryggmärgskanal Spinalutskott Figur 2 Kotbåge Kotbåge Kärna Trådring Kotkropp Kotkropp Disk Spinal stenos Spinal stenos innebär att ryggmärgskanalen blivit snävare och man får ett tryck på nervstrukturerna. Denna förträngning beror på benpålagringar och disksänkning och kommer av tilltagande åldersförändringar. Förträngningen har dock vanligen inget att göra med tunga arbeten eller olyckshändelser. Med åldern minskar vattenhalten i diskarna och dessa blir lägre vilket innebär att det blir mindre plats för nerverna. När disken sjunker ihop blir det en ökad belastning på facettlederna, och det blir artrosförändringar (liksom i exempelvis höfter och knän) vilket ger upphov till benutväxter som ytterligare förtränger ryggmärgskanalen. Figur 1 Spinal utskott De vanligaste symtomen är tilltagande gångsvårigheter samt domningar och värk i benen och ofta även i ryggen. Symtomen påverkas av olika kroppsställningar och aktiviteter. Det mest karaktäristiska är att besvären ökar i stående ställning och vid längre promenader. Ofta lättar besvären om man böjer sig framåt och kröker ryggen eftersom utrymmet i ryggmärgskanalen då ökar. Därför brukar man vanligtvis inte ha några symtom i sittande och cykling klarar de flesta ganska obehindrat. Figur 3
Inför operation När operationen bestämts måste du räkna med en viss väntetid. Försök under denna tid förbättra din kondition och styrka. Du är välkommen på en inskrivning cirka två veckor före operationsdagen. Mer information kommer i kallelsen du får inför inskrivningen. Redan före operationen är det bra att planera inför hemkomsten. Det är bra om du efter utskrivning kan få hjälp med tyngre sysslor som t.ex. storhandling. Hemtjänsten i kommunen kan vid behov kopplas in. Är du intresserad av detta meddela sjuksköterska på inskrivningen inför operation. En ryggoperation är fysiskt krävande för din kropp. Du bör vara väl föreberedd vid ankomst till sjukhuset avseende kost- och vätskeintag. Dagen före operation rekommenderar vi att du dricker och äter rikligt. För att bli opererad måste du som röker, snusar eller använder andra preparat innehållande nikotin, helt upphöra med detta. Det gäller även nikotinplåster samt nikotintuggummi. Nikotinet drar samman de små blodkärlen, vilket markant försämrar läkningen. Du ska därför inte heller använda nikotinpreparat efter Om du har problem med att sluta röka kan du ta kontrakt med din vårdcentral för att få hjälp. På www.tobaksfakta.se och www.lj.se finns information om vem du kan vända dig till i ditt landsting. Kontakt med arbetsterapeut/sjukgymnast Inför operation ska du i god tid kontakta arbetsterapeut och sjukgymnast på din vårdcentral. Arbetsterapeuten gör vid behov ett hembesök för bedömning av aktivitetsförmågan inför operation. Du får praktiska råd om hur du ska gå tillväga vid av- och påklädning, dusch och toalettbesök m.m. Vid eventuella svårigheter att utföra vardagliga aktiviteter kan hjälpmedelsutprovning vara aktuellt. Många klarar sig bra utan hjälpmedel efter operation. Om du har införskaffat strumppådragare samt griptång, var vänlig ta med dessa vid inläggningen. Sjukgymnasten gör vid behov ett nytt status samt bokar dig för återbesök efter Operation Operation av spinal stenos sker med patienten liggandes på magen under hela ingreppet. Själva ingreppet syftar till att skapa fritt utrymme i den trängda ryggmärgskanalen. Detta åstadkoms genom att man tar bort bakre delen av kotbågen och rensar upp benpålagringar runt ryggmärgen. Tillsammans med denna åtgärd utförs ofta en fusionsoperation (steloperation) av kotan ovan och nedanför det berörda området, ibland på flera nivåer. Detta görs för att förhindra att besvären återkommer. Kotorna opereras ihop genom att man tar ben och ett benersättningsmedel och på så sätt skapar en förbindelse mellan kotorna. För att ge ryggen stabilitet under läkningen av bentransplantatet kan antingen metallstag och skruvar användas, alternativt en yttre stabilitet i form av en så kallad förstärkt tygkorsett. Operatören avgör vilken metod som lämpar sig bäst i ditt fall. Korsetten stabiliserar ländryggen, påminner dig om att undvika ogynnsamma rörelser av ryggen och ger smärtlindring. Korsetten ska vanligtvis användas vid uppegående i tre månader. Du får två stycken utprovade. Du kan ta av dig korsetten när du duschar.
Efter operation Dagen efter operationen får du börja äta och dricka som vanligt igen. De första dagarna efter operationen kan det vara ansträngande att sköta magen. Detta kan bero på medicineringen du får. Efter operation kan du få hjälp med laxerande medel om så behövs. Bild 1. Bild 2. Träning och uppstigande Direkt när du har vaknat efter operation ska du varje timme: Trampa kraftigt med fötterna 20 ggr i följd. Träna andningsfunktionen. Andas in djupt genom näsan, blås ut genom munnen med lätt slutna läppar. Upprepa 10 ggr i följd. Bild 3. Råd efter operationen Bild 4. Kom igång med regelbundna promenader. Detta ökar den generella blodcirkulationen i kroppen som stimulerar läkningen. Låt dina symtom styra hur långt du klarar att gå. Efter operation är det tillåtet att ligga både på sidan och på ryggen i sängen. Ett glidlakan bäddas in som gör det lättare för dig att vända dig. Du kommer att få hjälp att stiga upp via sidliggande (bild 1-4). Börja med att böja på benen, rulla över på sidan, flytta ut benen över sängkanten och skjut ifrån med armarna. Lägger dig gör du på samma sätt. Du kommer även att stå och gå i gåbord vid sängkanten dagen efter operation. Instruktioner om hur du ska göra får du av avdelningspersonalen och sjukgymnasten. Gångträningen stegras successivt och gåbordet avvecklas allt eftersom. Vanligtvis behövs inget gånghjälpmedel vid hemgång. Att gå i trappa är i regel inget problem efter Ät allsidig kost. Om du är smärtpåverkad, minimera lågt sittande, tex. i låg fåtölj. Undvik tunga lyft. Bär ej mer än t.ex. lätt matkasse. Efter 6 veckor kan belastningen successivt stegras. Tänk dock på att lyfta på ett ryggvänligt sätt. Undvik vrid- och böjrörelser av ryggen. Medfölj endast vid nödvändiga bilresor som passagerare under de första 6 veckorna efter Kör inte bil de första 3 månaderna efter Vid återbesöket undersöker läkaren din koordination i benen samt ser över dina mediciner. Därefter avgörs det om det är lämpligt att du återupptar bilkörning.
Nikotinpreparat, rökning/snusning, är inte tillåtet. Det finns inga hinder för sex och samlevnad efter De första veckorna efter operationen kan du vid vardagliga aktiviteter känna viss smärta och trötthet i ryggen. Det är inte heller ovanligt att de symtom som du upplevde före operationen kan komma och gå under de första månaderna efter Detta är inget hinder för att vara aktiv. Om du är i behov av kompletterande hjälpmedel efter operationen provas de ut av en arbetsterapeut på vårdavdelningen. Utskrivning Efter utskrivning, cirka 3-5 dagar efter operationen, kan du vanligtvis komma direkt hem. Avdelningsläkaren skriver ut dig, du får recept och eventuell sjukskrivning. Agraffer (metallstygn) tas av distriktssköterskan 14 dagar efter Efter utskrivning från avdelningen tränar du enligt de råd du fått av din sjukgymnast. När du skrivs hem från vårdavdelningen skickas rapport till sjukgymnast och arbetsterapeut på vårdcentralen för fortsatt träning och uppföljning. Träning där kan påbörjas cirka sex veckor efter operation. Sjukresor gällande patienter som tillhör övriga landsting Vid hemresan från avdelningen ska du åka liggande. Ta kontakt med ditt landsting före operation för att få information om resor ingår i din specialistremiss. Om så inte är fallet kan det vara aktuellt att du själv får betala hemresan. Återbesök till operatören Tre månader efter operationen får du komma på ett återbesök till operatören. Är du opererad och fixerad med instrument i ryggen görs även en röntgen. Kallelse till återbesöket skickas hem till dig. Sjukskrivning och arbetsåtergång Du bör snarast kontakta arbetsgivaren och försäkringskassan angående planering för arbetsåtergång. Finns det en företagshälsovård ska även de involveras i tidigt skede. Arbetsgivaren eller Försäkringskassan samordnar ett möte med berörda parter där det vid behov diskuteras vad det finns för alternativa möjligheter till arbetsuppgifter som inte är ryggbelastande. Du kan här ha din fackliga företrädare med om du önskar. Din operatör sköter din sjukskrivning efter Du blir vanligtvis sjukskriven fram till återbesöket. Efter tre månader övergår oftast ansvaret för din sjukskrivning till din distriktsläkare. Återgång till ett tungt ryggbelastande arbete är inte lämpligt. Därför gäller det att redan före operationen planera för eventuell omplacering eller omskolning. När det gäller återgång till lättare arbetsuppgifter kan arbetsträning/ deltidsarbete påbörjas så fort symtomen tillåter det. Om du är arbetssökande kan du tillsammans med Arbetsförmedlingen under sjukskrivningen förbereda för successiv arbetsåtergång efter tre månaders sjukskrivning.
Övrigt Blir du förkyld eller drabbas av annan sjukdom, alternativt har frågor, var god kontakta oss. Ortopedavdelningen Telefon: 036-32 15 51 Ortopedmottagningen Telefon: 036-32 15 00 Uppgifter om ditt hälsostatus, dina symtom och din operation kommer att rapporteras till Svenska Ryggregistret samt MOA som är landstingets databas. Du kommer därför att få fylla i enkäter både före och efter operationen som vi gärna ser att du besvarar. Dina uppgifter behandlas enligt sekretesslagen.